08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Relevanta dokument
08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Åtgärdsområde: Snärjebäcken ID: SNÄH001. Status: Pågående Bidrag: 85 % X. Avrinningsområde: 76 Snärjebäcken Huvudman: Nybro kommun. [ c.

Åtgärdsområde:Halltorpsån HALH001 Avrinningsområde: Halltorpsån Status: Pågående Huvudman: K almar, Emmaboda och Nybro kommuner Bidrag: 85 %

KD S TA42 34 MS 061 BF S TA36 17 BF064 MS076 BF065 NF S TA36 08 [ [ MS 073 BF057 08STA STA4412 MS077 KD STA

Åtgärdsområde:Hagbyån

ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12

Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång

Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Gullspångsälven (138) och Visman (137) Bilaga 8

Åtgärdsområde 138 Målenån

Våtmarkskalkning Optimering och avslut

Kalkspridningsplan för Grössbyån

Vad finns att berätta om denna rapport?

Åtgärdsområde 010 Bolån

Utvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län

Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv

Målvattendragsomdrevet. Jens Fölster

Vad finns att berätta om denna rapport?

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Stockholms län

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

Välkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen

GAGNEFS KOMMUN - INNEHÅLL GETTJÄRNEN...1 HÅJENSÅN...6 NORAÅN...12 ST ORSEN...23 TANSÅN (MOCKFJÄRD)...28

Kalkspridningsplan för Jörlandaån

Åtgärdsområde 004 Västerån

Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Kalkning i Kalmar län. Verksamhetsberättelse 2014

Mini-WORKSHOP IKEU. Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU

Åtgärdsområde 010 Bolån

Sjökalkning och beräkning av kalkbehov

2.1 Miljöproblem Försurning

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Värnamo kommun

BORLÄNGE KOMMUN - INNEHÅLL. Långhagen 7 Länsanbäcken 12 Noraån.18 Storån Tuna Hästberg..29

Våtmarkskalkning. Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning

Lilla Åkebosjön. Ek, Quercus robur L.

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Manual Nationella Kalkdatabasen

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun

Verksamhetsberättelse för kalkning av sjöar och vattendrag i Jämtlands län 2017

Planering av våtmarkskalkning

Hesjön. Björk. Betula verrucosa

Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län 2008

Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

Melsjön. Melsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

ÄLVDALENS KOMMUN - INNEHÅLL ROTNEN...1 UPPDJUSÅN...15

LEKSANDS KOMMUN - INNEHÅLL DJURÅN (LEKSAND)...1 LIMÅN...9 NORET SNÖÅN...21

Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka?

FALU KOMMUN - INNEHÅLL

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse Havs- och vattenmyndigheten Box GÖTEBORG

Stora Åkebosjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en grund, näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Kalkspridningsplan för Anråse å

Åtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken

Kalkdoserare. Johan Ahlström

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Kunskapsunderlag för delområde

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Försurning och kalkning i Västra Götalands län Verksamhetsberättelse 2017

Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Verksamhetsrapport. Värmlands läns Kalkningsförbund

Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?

Hjortesjön. Hjortesjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och kan inte anses vara något framstående exempel på sjötyp.

Rapport 2017:27. Försurning och kalkning i Västra Götalands län Verksamhetsberättelse 2016

Verksamhetsberättelse med nyckeltal för budgetåret 2013, kalkning av sjöar och vattendrag (HaV dnr )

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Det var en gång. Året var Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Verksamhetsberättelse år Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Kunskapsunderlag för delområde

Blågöl. Sjön kan inte anses ha betydelse för forskning, undervisning eller vara ett framstående exempel på någon sjötyp.

En försurningsresa ( drygt 35 år på drygt 35 minuter ) som började en gång för länge sedan. eller från Discoråtta till Vattuman

Bara naturlig försurning. Bilaga 1. Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag

Ätrans recipientkontroll 2012

Metod Kalkmedel Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0

Virserumssjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Kalkning av sjöar och vattendrag

BÅ 2 BÅ 3. Beskrivning

Meddelande nr 2016:09. Kalkningar i Lagan och Helgeå Utvärdering av måluppfyllelse och effekter

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Bedömning: Något påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0)

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Transkript:

Åtgärdsområde: Rismåla göl ID: LJUH4 Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun 8STA4123 8STA4123 83 MS77 465 93 1 86 2 79 Teckenförklaring Åtgärdsområde KEU vattenkemi kalkade sjöar Pågående Vilande Avslutad Kalkade våtmarker Pågående Avslutade ED Kalkdoserare VK-dos VK-sjö VK-styr VK-vdr Målområde sjöar Målområde vattendrag KEU biologi c c a BF-sjö BF-vdr EF-vdr FK-sjö FM-vdr NF-sjö PV-vdr 3 72 Meters

Åtgärdsområde: Rismåla göl ID: LJUH4 Beskrivning av åtgärdsområde Rismåla göl ID: LJUH4 Risemåla göl är en lättillgänglig sjö ca 3 km från Nybro centrum. Sjön är belägen på isälvsmaterial. Större delen av stranden är flack med undantag från en moränås i nordost. Sjön omges främst av tallskog, men också av lövskog och igenväxande åker/äng. Strandvegetationen utgörs främst av pors och skvattram. Biologi Rismåla göl; Sjön är en källsjö. Naturvärdena är bristfälligt kända. Sjön utnyttjas som rast och häckningslokal för fåglar. Enligt muntliga uppgifter finns gädda, abborre, mört, regnbåge och karp samt signalkräfta. Eventuellt kan även ål förekomma. Nyttjande Rismåla göl; Närheten till tätbebyggda områden medför ett högt rekreationsvärde. Badplats med simskola finns. Promenadstigar löper kring sjön. Sjön är en populär fritidsfiskesjö, med bland annat regnbåge. Omgivningarna runt sjön utnyttjas av en orienteringsklubb och av ridskolan som finns i närheten. Sjön utnyttjas även av skolor i undervisningssyfte. Kalkningshistorik Våren 1979 genomförde länsstyrelsen en undersökning av försurningssituationen i Kalmar län där man konstaterar i vilka områden försurningshotet är som störst. Denna undersökning följs upp med en översiktlig kalkningsplan våren 1983. Här bedöms försurningskänslighet, nyttjande (fiske, vattentäkt) och naturvård/friluftsliv. Därefter upprättar Nybro kommun sin första kalkningsplan 1985. Rismåla göl har kalkats sedan 198 i Nybro sportfiskeklubbs regi men sedan 1987 har Nybro kommun ansvarat för kalkningen som är på 2 ton per år med helikopter direkt i sjön. Version: 21-12-21 Sida 1

Målområden Rismåla göl ID: LJUH4 ObjID Målområde Sjö/ Vdr Areal (ha) Längd (km) Motiv Skydds -status* Kemiskt Mål Areal Avr.omr. (ha) Doserare Sjökalk Våtmark MS77 Rismåla göl Sjö 4 Regionalt fiske; ÖM NR 6, 67 Omfattande friluftsliv; * FSO - Fågelskyddsområde, FV - Skyddat fiskevatten NFS 22:6, NP - Nationalpark, NR - Naturreservat, N2 - Natura 2, RIBM - Riksintresse Biologisk mångfald, RIKM - Riksintresse Kulturmiljö, RIN - Riksintresse Nyttjande, PNR - Planerat reservat Försurningsbedömning målområde LJUH4 ID: LJUH4 ID Namn Typ Sjö/Vdr ph innan kalkning Lägsta phokalk idag Oorg Aluminium Uppmätt (µg/l) _ph MS77 Rismåla göl Sjö 6 <,4 Lägsta ph okalk är skattat utifrån beräkningar av kalkpåverkan i ordinarie uppföljning i målpunkterna. Sjön bedöms som opåverkad av försurning. Resultat saknas från målsjöinventeringen. Bedömningen är att Rismåla göl är opåverkad av försurning. Kalkningsplanering Kalkstart: 198 Kalkade objekt Rismåla göl ID: LJUH4 Obj ID koord Ykoord Namn Spridd Spridd Spridd Spridd Spridd Plan Plan Plan Plan Plan Plan Metod Medel 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 83 629296 15447 RISMÅLA GÖL 4 2 2 FLYG KM Totalt sjö: 4 2 2 Totalt : 4 2 2 Version: 21-12-21 Sida 2

Effektuppföljning Rismåla göl ID: LJUH4 PpID Koordinat Koordinat Y Stationsnamn Typ av provtagning Antal HQ Antal LQ Frekvens Biologi Anmärkning 8STA4123 6293265 154465 Rismåla göl norra VK-sjö 2 Provuppehåll 1996-26. 8STA422 62939 1547 Rismåla göl utlo VK-sjö 2 Provpunkten flyttad till norra sjön from hösten 27 Vattenkemiska resultat LJUH4 Rismåla göl norra 8STA4123 Typ av provtagning: VK-sjö ph 8 7 6 5 4 mekv/l,8 25 26 27 28 29 21 211 ph (25ºC) Alk (mekv/l) Mål ph Riktvärde Alk,7,6,5,4,3,2,1 mgpt/l 8 7 6 5 4 3 2 1 25 26 27 28 29 21 211 Färg (mgpt/l) Rismåla göl utlo 8STA422 Typ av provtagning: VK-sjö ph 8 7 6 5 4 25 26 27 28 29 21 211 ph (25ºC) Alk (mekv/l) Mål ph Riktvärde Alk mekv/l,8,7,6,5,4,3,2,1 mgpt/l 9 8 7 6 5 4 3 2 1 25 26 27 28 29 21 211 Färg (mgpt/l) Version: 21-12-21 Sida 3

Behov av biologisk återställning Rismåla göl ID: LJUH4 Inga kända behov av biologisk återställning. Genomförda samt planerade ändringar/förbättringar inom Rismåla göl LJUH4 Målområden Målområden är definierade och korrigerade 23, uppdaterad 21. Kalkningsplanering Spridningsplanen har reviderats 2. Ny revidering av spridningsplanen genomförd 29. Kalkning inom Rismålagöls åtgärdsområde avslutades 28. För närvarande bedöms att det inte finns någon risk för återförsurning. Effektuppföljning Effektuppföljningsprogrammet har reviderats 23. Effektuppföjningen har kontrollerats och vid behov reviderats hösten 21. Referenser Rismåla göl ID: LJUH4 195 Ålind P 1979 Försurningssituationen i Kalmar läns sjöar, våren 1979 Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 1979:4 3 Möller L 1983 Översiktlig Kalkningsplan för Kalmar län Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 1983:2 9 Gunnarsson C 1985 Kalkningsplan, Nybro kommun Miljö- och hälsoskyddsförvaltning en, Nybro kommun 51 Johansson Å 1994 Utvärderingen av kalkningen i Ljungbyån Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 1994:19 55 Steiner E 1994 Naturvärdesbedömning av sjöar Miljökontoret informerar, Nybro kommun 113 Sangedal L 2 Kalkning av sjöar och vattendrag i Nybro kommun, Planrevidering 2, Ljungbyån Sangedal konsult AB 12 Nybro kommun 21 Kalkningsplan Samhällsbyggnadsnäm nden, Nybbro kommun 215 Sangedal L 29 Kalkning av sjöar och vattendrag i Nybro kommun. Planrevidering 28-212 Nybro kommun Version: 21-12-21 Sida 4