Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt Invändig renovering av F O S S K Y R K A Foss socken, Munkedals kommun B O H U S L Ä N S M U S E U M Rapport 2004:55 Tomas Brandt
Bohusläns museum rapport 2004:55 Invändig renovering av Foss kyrka antikvarisk kontrollrapport Författare: Tomas Brandt Foto om inget annat anges: Tomas Brandt ISSN 1650-3368 Bohusläns museum Box 403 451 19 UDDEVALLA Tel: 0522-65 65 00
INNEHÅLL BAKGRUND BASFAKTA OM OBJEKTET Objekt Beskrivning Byggnadshistoria Renoveringshistoria BASFAKTA OM PROJEKTET Beställare Bidrag från Kyrkofonden eller Kyrkoantikvarisk ersättning Tillstånd Tid Bakgrund till renoveringen. Aktuella åtgärder Arbetsbeskrivning Målsättning med projektet Antikvariska målsättningar RENOVERINGEN GENOMFÖRDA ARBETEN Redovisade byggnadsdel för byggnadsdel UPPFÖLJNING Eventuella problem under arbetets gång Avvikelser från arbetsbeskrivning Uppföljning av antikvarisk målsättning Byggnadshistoriska iakttagelser Godkännande MEDVERKANDE I PROJEKTET Byggledning, projektering Entreprenörer Material Antikvarisk kontroll
BAKGRUND Basfakta om objektet Objekt Foss kyrka, fastigheten Foss 18:1, Foss församling, Foss socken, Foss-Krokstad kyrkliga samfällighet, Munkedals kommun. Beskrivning FOSS KYRKA är byggd i sten, och har ett rektangulärt långhus med tresidig koravslutning i öster och smalare fyrkantigt trätorn tillbyggt i väster. Vid östra korväggen är en sakristia tillbyggd. Fasaderna är spritputsade i vitt, och taket täckt med tegel. Huvudingången är genom tornet i väster, men det nns också en ingång till koret i söder Fönstren är höga och rundbågiga. Interiören domineras bl a av det välvda innertakets takmålning. Inredningen i övrigt har allmänt nyklassicistiska drag, och är starkt präglad av Axel Forsséns renovering 1927-28, med tillägg av honom 1960. Kyrkorummet sett mot öster.
Byggnadshistoria Äldsta belägget för kyrka i Foss är från 1157, då enligt Snorre Sturlasson Eystein Haraldsson, en av fyra norska kungabröder, det året blev mördad i trakten och därefter begravd här i Foss kyrka. Kyrkan var vigd åt Johannes Döparen. Säkra skriftliga belägg nns från 1391, då den visiterades av Oslobiskopen Eystein. Man har antagit att kyrkan skulle vara uppförd på 1300-talet, och att den skulle haft en annan föregångare, kanske byggd av trä. Det mest sannolika är dock att kyrkan, liksom de esta andra sockenkyrkorna i närheten, är uppförd på 1100-talet. Den stora ombyggnaden, som gav byggnadskroppen dess nuvarande form, skedde 1733-34. Den inleddes egentligen året innan, 1732, då ett vapenhus i sten byggdes i väster, och sannolikt också en västingång togs upp in i kyrkan. 1733-34 fortsatte arbetena med att man rev triumfbågen och korets murar, och koret breddades till långhusets bredd och med en tresidig plan. Kyrkans längd var dock densamma. Vidare murades två äldre ingångar i den västra delen igen och den nuvarande västporten togs upp. De nuvarande stora fönsteröppningarna togs också upp, och kyrkan ck ett välvt innertak. 1754 byggdes ett trätorn ovanpå vapenhuset. Denna tornkonstruktion och vapenhuset ersattes 1878 av det nuvarande tornet, möjligen med återanvändning av en del stomvirke. Renoveringshistoria Under 1700- och 1800-talen skedde fortlöpande reparationer, men som vi känner till inga stora ändringar. 1890-91 skedde däremot en renovering som innebar en kraftig omgestaltning av kyrkorummet, då bl a 1700-talets välvda innertak ersattes med ett nytt kassettindelat tak, och era delar i interiören förnyades: Nya bänkar, ny predikstol mm. 1927-28 skedde den renovering under Axel Forsséns ledning som, tillsammans med ytterligare några arbeten under hans ledning 1960, gav interiören dess nuvarande gestalt. 1890-talets bänkar ersattes med nya som hade en utformning som bättre stämde överens med de allmänna klassicistiska dragen i interiören. Den äldre predikstolen återinsattes, och till altartavlan tillverkades en helt ny inramning, även själva altaret nytillverkades. Nya innerdörrar och ombyggd läktare, samt en sammanhållande färgsättning i hela kyrkobyggnaden. Innertakets kassettindelening avlägsnads eller täcktes över, och en stor takmålning utfördes av göteborgskonstnären Kristian Lundstedt. Tornets nedre två våningar ck isolering och inredda biutrymmen 1960. Basfakta om projektet Beställare Foss Krokstad kyrkliga samfällighet.
Bidrag från Kyrkofonden och Kyrkoantikvarisk ersättning För dessa arbeten har kyrkoantikvarisk ersättning tilldelats. Tillstånd Tillstånd från Länsstyrelsen daterat 2003-10-24. Konservatorstillstånd har beviljats i samma beslut. Tid Arbetena genomfördes från senhösten 2003 (vapenhus och torn) och därefter i själva kyrkan under 2004, med återinvigning i mitten av oktober. Bakgrund till renoveringen. Ett allmänt behov av in- och utvändig översyn, kombinerat med ett behov av att förbättra och utvidga kyrkans biutrymmen (WC, förråd, samtalsrum mm). Aktuella åtgärder Större invändig renovering, med ommålningar och konserveringsarbeten, förändring av vapenhusets biutrymmen, byggande av rum under läktaren, ny textilförvaring, nytt golv, delbar altarring mm. Dessutom tekniska installationer som bergvärme och ny värmeanläggning, ny el- och ljudanläggning, förbättrad belysning mm. Arbetsbeskrivning Arbetsbeskrivning av Anders Hansson, Sjölén och Hansson arkitekter, daterad 2003-06-17, kompletterad med konserveringsbeskrivning av Anders Darwall 2002-03-25. Målsättning med projektet Det övergripande målet med arbetena har varit att genomföra nödvändigt underhåll samtidigt som man förbättrar funktionaliteten i kyrkan. Antikvariska målsättningar Att åtgärderna genomförs utan att byggnadens kulturhistoriska värde minskar. Att traditionella material och metoder nyttjas i så stor utsträckning som möjligt. Att karaktären från renoveringen 1928-1929 bibehålls i så stor utsträckning som möjligt.
RENOVERINGEN Genomförda arbeten Redovisade byggnadsdel för byggnadsdel Exteriör Dörrar: Renovering, ommålning. Fönster: Renovering, ommålning. Entréparti, trappa: Omsättning av trappstegen, samt ny sidoramp av sten (tidigare trä). Färgsättning: Fönstren nu gröna, tidigare bruna. Ovan: Yttertrappan med den nya rampen. T v: Kyrkorummet i sin nygamla gestalt, ljusare och lättare än förut men samtidigt med de gamla kvalitéerna behållna. Nedan: Bänkarna har gjorts fristående från ytterväggarna så att sidogångar bildats. Interiör Planlösning: Rum har byggts under läktaren, med kapprum och förråd på sydsidan, och ett samtalsrum på norrsidan. I vapenhuset liksom en trappa upp i tornet har biutrymmena (WC, förråd mm) rivits och nya har byggts, rymligare och med en något annan disposition. Färgsättning: Färgsättningen har förnyats, men är i sina grunddrag baserad på den be ntliga. Golv: Nytt golvbjälklag, nytt trägolv. Golvnivån i långhuset har höjts till korgolvets nivå (+15 cm vid korsteget, +8 cm vid ingången eftersom golvet lutade). Isolering med termoträ. Väggar: Slipning, ommålning med oljegrund och limfärg. Dörrar: Ommålning snarlikt be ntligt, vissa endast bättrade. Taklist: Konservering (rengöring och retuschering).
Takmålningar: Konservering (rengöring och retuschering). Bänkinredning: Kortade i ytterkant så att en sidogång bildas. Ommålade, bänkgavlarnas marmorering bibehållen. Interiöra detaljer Predikstol: Ursprunglig färgsättning rekonstruerad efter skrapprover. Den be ntliga härrörde från 1928 och var inte av hög klass. Altare: Ommålat med ny marmorering. Altarring: Ombyggd till delningsbar. Ommålad med ny marmorering. Altaruppsats: Ramverket delvis konserverat och delvis ny marmorering. Läktare, läktarbarriär: Vissa partier, framförallt de marmorerade listerna, är konserverade, medan andra ytor har nymålats med marmorering och dekorationsmåleri baserat på be ntligt utseende, men i något ljusare nyanser. Orgel, orgelhus: Bättring och viss ny dekorationsmålning. Ovan t v: Koret med bl a den nu delbara altarringen. Ovan: På predisktolen med sitt ljudtak har en äldre färgsättning rekonstruerats. T v: Takmålningen efter konservering. Nedan: Vapenhuset efter ombyggnad. T h: Kruci xets nya placering vid dopplatsen.
Övriga inventarier: Väggdekorationerna av textil samt det stora kruci xet har hängts om, dvs bytt plats på innerväggarna. Förvaring Textil: Nytt antependieskåp i sakristian, ny inredning i skrudskåpet. Installationer Ljus: Komplettering av ljuskronorna, samt nya spotlight. El: Ny elanläggning. Uppvärmning: Bergvärme med värmepump och vattenburen värme installerad, tidigare el. Markarbeten Stiglucka: Putslagad, målad. Trappor: Omsatt trappa i stigluckan. Kyrkan då det gamla golvet avlägsnats och bjälklaget frilagts. Detta bjälklag var med all sannolikhet från 1890-talet, upplagt på plintar från 1730-talet.
Uppföljning Eventuella problem under arbetets gång Svårigheter med att få tillstånd till den arkeologiska förundersökningen gjorde att det blev en kraftig förskjutning i tidplanen. Avvikelser från arbetsbeskrivning Ursprungligen var tänkt att det frilagda äldre trägolvet från 1890-91 skulle slipas och ytbehandlas. Det golv som frilades visade sig dock vara mycket skadat och skam lat, med spikhål och skador, dels vid renoveringen 1927-28 och dels vid en golvreparation 1931 invid predikstolen. Det visade sig också att isoleringen i golvet var mycket dålig, liksom även blindbottnen. Korgolvet var av ännu senare datum. Vid ordinarie byggmöten 2004-01-09 och 2004-01-23 beslöts att ersätta nuvarande golv med ett nytt trägolv. Från församlingens sida framfördes då en önskan att sänka korgolvet till samma nivå som övriga kyrkan. Eftersom det var svårt att genomföra, valde man i stället att höja långhusgolvet till korgolvsnivån, vilket innebar en höjning på ca 15 cm framme vid korsteget, men endast med 7-8 cm vid ingången, eftersom golvet lutade så mycket som 7 cm. Vid rivningen av blindbotten visade det sig att det på tre ställen på dess undersida fanns vitmögel. Markytan var på några punkter också fuktig. En förbättring av ventilationen under golvet var därför också önskvärd. Höjningen av golvnivån innebar att luftväxlingen förbättrades. Det nya golvet är nu lagt på nya plintar, med nya golvbjälkar. Isolering har skett med termoträ. Läget för den gamla tvärmuren mellan långhus och kor är markerad i korgolvet genom att två brädor lagts in som är bredare än de övriga. Uppföljning av antikvarisk målsättning För gestaltningen av det färdiga resultatet har varit en viktig målsättning att ligga nära 1928 års renovering i kyrkan. I den dialog som varit vid byggmöten och färgsättningsmöten har detta kunnat förenas med de önskemål som funnits om att framförallt göra kyrkorummet ljusare och lättare. Slutresultatet har blivit en renovering som kunnat bibehålla mycket av 1928 års karaktär, samtidigt som den kunnat inrymma mycket förnyelse. Nedan: Den större av de två undersökningsytorna, på norrsidan, snett nedanför läktaren. En inspektionslucka har placerats rakt ovanför ytan, som inte helt har fyllts igen. Byggnadshistoriska iakttagelser Då golvet låg öppet under senvintern 2004 gjordes dokumentationer av de då synliga äldre murresterna. En arkeologisk förundersökning gjordes också. Kyrkans tidigare planlösning kunde fastläggas, liksom en del fakta kring äldre golvnivåer. Mot bakgrund av vad som kom fram kunde också fastläggas att 1100-tal eller tidigt 1200-tal är den sannolika
byggnadstiden för kyrkan. Dokumentationsresultaten är redovisade i separat rapport. Rester av 1890-talets dekorativa måleri har också kunnat iakttas på några punkter. Av detta har bl a sparats en mindre referensyta vid predikstolstrappan. Måleriet är synligt på foton från sekelskiftet. Det nuvarande bjälklaget, som till stora delar byttes ut, var troligen från 1890-talet, men upplagt på ett plintsystem från 1730-talet. Som blindbotten hade i en del av korgolvet använts gamla bänkdörrar, av 1600- eller 1700-talsmodell. Detta bör ha skett på 1890-talet, eftersom kyrkan då ck en ny bänkinredning och den gamla då har kasserats. Godkännande Arbetena godkända vid antikvarisk slutbesiktning 2004-09-21. Medverkande i projektet Byggledning, projektering Anders Hansson, Sjölén och Hansson arkitekter, Hunnebostrand. Entreprenörer Byggnadsarbeten, måleri och dekorationsmåleri: Byggnadsvård Wäst, Munkedal (Susanne Borkmann och Christer Andersson). Konservator: Anders Darwall, Hunnebostrand. Dekorationsmåleri i samband med konservering: Anders Darwall och Christoffer Gabrielsson. Elarbeten: Fyrstad El AB, Munkedal. VVS: Rör och Värme AB, Uddevalla. Material Linoljefärger av egen tillverkning hos Byggnadsvård Wäst/ Munkedals Färgmakeri. Väggfärg i kyrkorummet: Limfärg från Lim och Handtryck. Antikvarisk kontroll Antikvarisk kontroll har utförts av Tomas Brandt, Bohusläns museum. Uddevalla i december 2004 Tomas Brandt, antikvarie