Så, allt detta väsen om det där med återvinning?

Relevanta dokument
UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor

Min sopbok. Batterier

Sopsortera. - ett enkelt problem? Vilhelmina Kommun

Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar

Tänk på att lägga rätt soppåse i rätt kärl! Från 1 juni får alla trollhättebor en ny rutin för sophanteringen

Bättre återvinning med kommunalt ansvar

Snåland. Dags att välja abonnemang för avfallshämtning. Gör ditt val på sista sidan, eller på snåland.com

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

Nytt avfallssystem i Ludvika kommun Dags att välja abonnemang!

Jakten på det farliga avfallet fortsätter!

Källsortering Alskäret

Bakgrund GRÖN PÅSE BRÄNNBAR PÅSE FARLIGT AVFALL

Låt hushållssopor bli en resurs.

Fråga 1. Vad av nedanstående alternativ räknas inte som farligt avfall: 1. Kniv X. Limtub 2. Lågenergilampa

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering

Nytt avfallssystem i Ludvika kommun Dags att välja abonnemang!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

Återvinningsguiden Så här fungerar återvinning i Falun. fev.se/atervinning

Vart tar avfallet vägen?

Film 6: Avfallssortering vad händer med avfallet?

Snåland. Dags att välja abonnemang för avfallshämtning. Gör ditt val på sista sidan, eller på snåland.com

Riktlinjer för hantering av internt avfall

Dina nya sopkärl är på väg

Du som hanterar livsmedel

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Enkelt och bekvämt att sortera hemma! Fastighetsnära insamling av avfall för villahushåll

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa. Heby kommun

Energikostnad för olika förpackningar

Val av renhållningsabonnemang Fastighetsnära insamling för villahushåll

Kartläggningsguide för avfallstemat

Bilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivning

På väg in i framtidens återvinning och återbruk

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR?

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

Sorteringsanvisningar. - Miljöstation Slottsmöllan

Vem hämtar avfallet hemma hos er? 1. Kommunchefen X. Personal i mataffären 2. Sopåkarna. Var slänger man sin radiostyrda bil?

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Fråga 1. Var slänger du tandborste, diskborste och toalettborste? 1. i brännbart. X. i plastförpackningar. 2. i farligt avfall

NU ÄR DET DAGS ATT VÄLJA SOP ABONNEMANG!

Avfall. Anna Brunned

Mat separat. 20 frågor och svar om matavfall och kampanjen Mat separat.

SOPSORTERINGS SKOLAN

Avfall. Avfall i Sundsvall. Det finns flera anläggningar som är viktiga för att hantera avfall i kommuner. Dessa beskrivs nedan.

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Informationsmöte Renhållningsordning

Praktiskt om ditt nya renhållningsabonnemang. Fastighetsnära insamling för villahushåll Område 3, 2017

Hushållsavfall. OBS! Inga lösa hundar på hämtningsdagen! Giltig 1/4-30/9

Praktiskt om ditt nya renhållningsabonnemang. Fastighetsnära insamling för villahushåll Område 4, 2018

Avfallstaxa. Skinnskattebergs kommun

Flerfackssortering i Norrköping

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel

Vart tar avfallet vägen?

Fastighetsnära insamling. - det nya sopsorteringssystemet! FNI

Fastighetsnära insamling. - det nya sopsorteringssystemet! FNI

Världen idag och i morgon

Avfallsplan Vägen mot det hållbara samhället

Enkelt och bekvämt att sortera hemma! Fastighetsnära insamling av avfall för villahushåll

Praktiskt om ditt nya renhållningsabonnemang. Fastighetsnära insamling för villahushåll

Avfallsplanering Dalarna. Uppföljning 2019

Information från avfallsenheten 2019

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

Alvesta renhållning det är vi som tar hand om ditt avfall

En rapport för barn om nedskräpning i Sverige

Kortversion avfallstaxan 2018

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall

Val av renhållningsabonnemang. Fastighetsnära insamling för villahushåll Område 4, 2018

Dags att välja avfallsabonnemang. Du kan välja mellan tre alternativ!

Val av renhållningsabonnemang. Fastighetsnära insamling för villahushåll Område 1, 2015

En rapport för barn om nedskräpning i Sverige

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Korta. om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön

KÄLLSORTERINGSUTBILDNING

Information från Ystads kommun

Snåland. Dags att välja abonnemang för avfallshämtning. Gör ditt val på sista sidan, eller på snåland.com

MATAVFALL En del av kretsloppet

hållbar affärsmodell för framtiden

Optimering av olika avfallsanläggningar

Bilaga G Källsorteringsguide

HANDBOK FÖR KÄLLSORTERING

Svar på motion 2011:01 om att införa viktbaserad avfallstaxa

Vill du veta mer? Box 6057, Kungens Kurva

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun

Enbostadshus och fritidshus. Avfallstaxa

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa. Fagersta kommun

Ditt avfall är inget skräp

Hållbar utveckling. s

Analys av hushållens sopor till förbränning i Östersunds kommun 2016

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa. Sala kommun

Det finns inget avfall, eller? Pernilla Cederlöf Avfall Återvinning Teknisk förvaltning

Sorteringsguide. för dig som arbetar i Göteborgs Stad

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa

Sysavdagen Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 15 maj 20171

Lunds Renhållningsverk. Lunds Renhållningsverk

Här kan du lämna ditt avfall

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument!

Transkript:

Innehåller rättelse på sidan 13 om kärlens mått. LÄS OM VÅRT NYA KÄLLSORTERINGS- SYSTEM SOM KOMMER UNDER HÖSTEN 2018! Så, allt detta väsen om det där med återvinning? När du tar ut soporna tror du kanske att du tar ut soporna, men det du verkligen tar ut är värdefulla råvaror och naturmaterial. Så till att börja med handlar inte återvinning bara om att sortera skräp, det handlar om att inte slänga bort värdefulla varor.

Sanningen kan befria dig. Det finns en hel del missuppfattningar och myter kring återvinning. Vissa hävdar fortfarande att materialet i återvinningskärlen i hemlighet skickas till soptippar snarare än återvinns, eller att återvinna är mer skadligt för miljön än att inte återvinna. Inget av detta är sant. Sanningen är att återvinning är mer viktigt än det någonsin varit.

Världens befolkning är nu över 7 miljarder och ökar stadigt, och med en växande medelklass i utvecklingsländerna som hungrar efter samma konsumtionsmöjligheter som medborgare i rikare länder haft så länge. Fler och fler produkter produceras. Allt vi köper och använder måste komma någonstans ifrån, och måste ta vägen någonstans när produktlivet är över. Återvinning är ett av de bästa och enklaste sätten för dig att ha en positiv inverkan på den värld vi lever i. Att förändra framtiden för att säkerställa att vår planet kommer vara livsduglig även för framtida generationer. Naturresurserna på vår jord är begränsade. Vi behöver agera snabbt för att undvika att de tar slut och vi måste göra så mycket vi kan för att minska, återanvända och återvinna när det är möjligt.

Varför är återvinning viktigt? Först och främst är det viktigt för miljön, viktigt för våra återstående vildmarker, det är viktigt för de av våra resurser som ännu inte förädlats och det är viktigt för planetens atmosfär och klimat. Men är det viktigt för dig som individ? Är det ekonomiskt viktigt? Ganska rejält viktigt. Föredrar du att dina skattepengar spenderas på lokala bibliotek, skolor, teknik, företag och på att hjälpa de äldre i stället för på kostsamma soptippar och förbränningsanläggningar? Då är det värt att bry sig om detta. Det är viktigt att förstå att återvinning sänker, inte höjer, kommunala kostnader. Dessutom skapar återvinning jobb! Det går fyra jobb på varje jobb jämfört med den traditionella avfallshanteringsindustrin.

VISSTE DU ATT? Varje ton återvunnet papper sparar 17 träd. Återvinning av en glasflaska ger tillräckligt med energi för att hålla en glödlampa tänd i 4 timmar. Det tar 95% mindre energi att återvinna aluminium än att producera det. Det tar 70% mindre energi att återvinna plast än att producera det. Det tar 40% mindre energi att återvinna glas än att producera det. Plastpåsar och andra plastsopor som kastas i havet dödar så många som 1 miljon olika livsformer i haven varje år. Återvinning av plast sparar dubbelt så mycket energi som att bränna det i en förbränningsugn.

Har min återvinning verkligen någon effekt? Återvinning innebär i grund och botten att använt material återförs till en rå form som sedan kan användas för att skapa en ny och annorlunda produkt. Återvinning sparar inte bara naturresurser, utan minskar även vår negativa påverkan på planeten, både idag och för framtida generationer. Och våra ansträngningar har en inverkan! Konstruktionskostnaderna för ett pappersbruk för återvunnet papper är 50-80% mindre än kostnaden för ett med nyproducerad pappersmassa. Varje ton återvunnet papper kan spara 17 träd, 380 liter olja, 4 000 kw energi och 7 000 liter vatten. Och de 17 sparade träden kan absorbera totalt 115 kg koldioxid från luften varje år. Förbränning av samma mängd papper skulle producera 680 kg koldioxid. Ganska rejäl effekt eller hur?

VISSTE DU ATT? En aluminiumburk kan återvinnas och hamna på hyllan i butiken igen på så lite som 60 dagar. Återvinning av en enda aluminiumburk ger tillräckligt med energi för att driva en bärbar dator i över fem timmar. Det finns ingen gräns för hur många gånger en aluminiumburk kan återvinnas. En aluminiumburk som kastas bort kommer fortfarande att vara en burk om 500 år. Återvinning av bara ett ton stål sparar 1 135 kg järnmalm, 635 kg kol och 55 kg kalksten. Återvinning sparar liv. Brutala krig över naturresurser, inklusive trävaror och mineraler, har dödat eller förskjutit mer än 20 miljoner människor.

Vad händer om man inte återvinner? Den ökande globala befolkningen innebär mer avfall. Det är enkel matematik. Vidare innebär den ökande levnadsstandarden i väst att människor köper fler produkter, använder mer saker och producerar mer avfall än någonsin tidigare. Vi lever i en snabbt föränderlig värld, med tekniska gränser som flyttas hela tiden. All vår nya teknik innehåller ofta material som inte är biologiskt nedbrytbara. Våra matförpackningar och kläder skapar dessutom extra avfall som inte heller är biologiskt nedbrytbart. Den främsta anledningen till att vi måste återvinna i en mycket högre takt än vad vi gör i dag är att bekämpa de dramatiska effekterna av den globala uppvärmningen. Detta hot är ett hot mot själva vår existens.

VISSTE DU ATT? Regnskogar avverkas med 100 acres per minut. En modern glasflaska skulle ta 4 000 år eller mer att bryta ned. I genomsnitt producerar var och en av oss i väst cirka 2 kg fast avfall varje dag. 5% av världens befolkning genererar 40% av världens avfall. Motoroljan tunnas aldrig ut, den blir bara smutsig. Olja kan återvinnas, förfinas och användas igen, vilket minskar vårt beroende av importerad olja. En halvliter motorolja, om den avyttras felaktigt, kan förorena upp till 2 miljoner liter färskvatten.

VAD SKA LAHOLMS KOMMUN GÖRA DÅ? Som en av landets 104 ekokommuner har Laholm åtagit sig att ständigt bli miljömässigt bättre. Miljöfrågorna ska vävas in i kommunens planering och vara en naturlig del i alla verksamheter och beslut. Målet är att utveckla Laholm utan att försämra förutsättningarna för såväl människa som natur. En del av dessa ansträngningar är det nya källsorteringssystemet. Många laholmare jobbar redan på att förbättra vårt miljömässiga fotavtryck men vi kan fortfarande bli bättre. Resultatet av en undersökning om vad som finns i Laholmarens gröna kärl visar att 75 % av innehållet gick att sortera ut till bättre hantering istället för till förbränning. NU ÄR DET LÄTTARE ATT GÖRA DET RÄTTA PÅ RÄTT SÄTT! För att minska vår miljöpåverkan och öka återvinningen introducerar Laholms kommun ett nytt källsorteringssystem. Hushållen i kommunen ska nu hantera det avfall som vi idag lägger i det gröna kärlet och samtliga förpackningar, genom att använda flerfackskärl. Flerfackssystemet visar på högst och bäst utsorteringsgrad jämfört med andra fastighetsnära system och systemet är mer lättanvänt för oss kommuninvånare.

VÄLKOMMEN TILL AHLA ÅTERVINNINGS- CENTRAL OM DU VILL SE OCH KÄNNA PÅ KÄRLEN! DET NYA AVFALLSSYSTEMET I KORTHET Alla har skyldighet att sortera sina förpackningar. Färre överbelastade och nedskräpade återvinningsstationer. Enkelt att göra en insats för att minska sin miljöpåverkan. Spara resurser, pengar och miljön. Villor får nya kärl hösten 2018. Fritidshus får nya kärl våren 2019. Glöm inte! Att inte sortera sina sopor är faktisk ett lagbrott. DET NYA AVFALLSSYSTEMET GÖR DET HELT ENKELT LÄTTARE ATT GÖRA RÄTT.

De nya kärlen. Dagens gröna kärl byts ut mot två större kärl där båda har en fackindelning. Varje kärl har fyra fack. I de tillsammans åtta facken ska abonnenten sortera ut matavfall, förpackningar av plast, metall, papper och färgat/ofärgat glas, tidningar och till sist det restavfall som inte kan återvinnas utan går till förbränning. KÄRLENS MÅTT Höjd: 112 cm Höjd med uppfällt lock: 178 cm Djup (upptill): 87 cm Bredd med hjul: 90 cm Rätt bredd med hjul är 77 cm. I broschyren som skickades till alla hushåll och fritidshus den 19-21 juni var motsvarande mått tyvärr fel (se rött kryss). REKOMMENDERAT UTRYMME GIVET MED DET MELLANRUM OCH UTRYMME SOM BEHÖVS FÖR HÄMTAREN: 200 cm Djup 100 cm 200 cm

1 (töms varannan vecka) 2 (töms var fjärde vecka)

A VID TÖMNING SKA KÄRLEN STÅ I NÄRA ANSLUTNING TILL VÄGEN. SÅ HÄR KAN DE STÅ: B B A A B B A A Hjulet kan vara låst om kärlen står på en plan, hårdgjord yta - annars ska det vara olåst. B Hjulet ska inte vara låst.

Glöm inte! FÖRST OCH FRÄMST: ÅTERVINNING ÄR VIKTIGARE ÄN DU KANSKE TROR. Den positiva inverkan av återvinning når långt bortom dina sopor! FÖR DET ANDRA: EN PERSON KAN GÖRA SKILLNAD! Varje liten bit räknas! Återvinning handlar inte om allt eller inget. Våra samlade åtgärder har lett oss till denna farliga situation, och våra motåtgärder kan, var och en för sig, hjälpa oss att lösa det. FÖR DET TREDJE: ÖVNING GER FÄRDIGHET. Ju mer du återvinner, ju mer naturligt blir det. Innan du ens märker det kommer du inte ens att tänka på återvinning, det kommer bara vara en naturlig del av ditt liv. SLUTLIGEN ÄR ÅTERVINNING BRA FÖR BÅDE EKONOMIN OCH MILJÖN. SÅ VINN-VINN! Den fakta som citeras i trycksaken har sammanställts från olika källor såsom Avfall Sverige, Världsnaturfonden, US National Recycling Coalition, US Environmental Protection Agency, earth911.org, recycling-revolution.com, Institute of Scrap Recycling Industries, earthsfriends.com, alltomvetenskap.se, 10fakta.se och Pew Research Center. FÖR MER INFORMATION: www.laholm.se/kallsortering Telefon 0430-150 00 Planeringskontoret, Laholms kommun