Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2012

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2012

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Bakgrundsvariabler... 5 Resultat... 8 Slutkommentar... 14 Bilagor: Bilaga 1 Enkät

SAMMANFATTNING Krogar Mot Knark är ett nationellt nätverk bestående av representanter från krogar, myndigheter och kommuner i 40 kommuner. Krogar Mot Knark arbetar för att minska och försvåra användandet av narkotika i krogmiljö. Syftet med undersökningen är att ge en fingervisning om narkotikabruket i krogmiljö, hur stort problem det är och hur aktivt krogar bör jobba för att motverka narkotikamissbruket i krogmiljön. Undersökningen är genomförd i Novus Opinions webbaserade Omnibus den 12-17 april 2012. Majoriteten, 87 procent, har inte observerat narkotika i krogmiljö. 13 procent har på något sätt kommit i kontakt med narkotika, observerat eller själva brukat. 37 procent av respondenterna tycker att narkotikabruket är mer eller mindre oproblematiskt, medan 22 procent upplever att narkotika i krogmiljöer är problematiskt. En klar majoritet av respondenterna anser det vara viktigt att krogarna jobbar aktivt med att försvåra och minska användandet av narkotika. Yngre (åldersgruppen 18-29 år) kommer i högst grad i kontakt med narkotika i krogmiljö. Studerande är den grupp som i högst grad anger att de kommit i kontakt med narkotika i krogmiljöer men studenterna finner också narkotikabruket minst problematiskt när de vistas i miljöerna. Det är i högre grad män som kommit i kontakt med narkotika i krogmiljöer, män är också i högre grad själva brukare och de upplever inte användning av narkotika i krogmiljö som problematiskt i lika hög grad som kvinnorna gör det. Kvinnorna uppfattar också att krogar mot narkotikas arbete med bekämpning av användning av narkotika är mer viktigt än vad männen gör.

BAKGRUND Krogar Mot Knark är ett nationellt nätverk bestående av representanter från krogar, myndigheter och kommuner i 40 kommuner. Krogar Mot Knark arbetar för att minska och försvåra användandet av narkotika i krogmiljö. SYFTE Syftet med undersökningen är att ge en fingervisning om narkotikabruket i krogmiljö, hur stort problem det är och hur aktivt krogar bör jobba för att motverka narkotikamissbruket i krogmiljön. GENOMFÖRANDE Resultaten är insamlade genom en rikstäckande kvantitativ undersökning genomförd i Novus Opinions webbaserade Omnibus den 12-17 april 2012. Respondenterna är slumpmässigt utvalda ur Novus Sverigepanel, som består av 27 000 medlemmar, varav samtliga är rekryterade på initiativ av Novus Opinion. Panelen håller hög kvalitet och respondenternas svar kan jämföras mot populationen. STATISTIKBESKRIVNING Vi presenterar respondenternas svar utifrån ett antal olika statistiska begrepp. Här följer en kortfattad beskrivning av vad begreppen innebär: Medelvärde: Används för skalfrågor. De som svarat att de inte vet eller inte besvarat frågan alls tas inte med i beräkningen. n: antal som besvarat en viss fråga. Chi-square test: Statistiskt test som jämför två eller flera olika gruppers svar på en envalsfråga och ser om skillnaden i svar är tillräckligt stor för att inte bero på slumpen. Framgår som signifikant (sig) eller inte signifikant (ej sig) skillnad vid respektive diagram.

BAKGRUNDSVARIABLER Nedan presenteras fördelningen mellan bakgrundsvariablerna i form av tabeller. I tabellerna framkommer procentuell fördelning på svarsalternativen, summerad procent och summerat antal personer som svarat. Ålder 18-29 år 21 30-49 år 34 50-64 år 28 65-79 år 17 Summa antal 1 000 Frekvens av frågan Ålder? Kön Man 50 Kvinna 50 Summa antal 1 000 Frekvens av frågan Kön? Utbildning Grundskola 9 Gymnasium 47 Universitet 43 Summa procent 99 Summa antal 998 Frekvens av frågan Utbildning?

Sysselsättning Studerande 9 Arbetare 26 Tjänsteman 31 Egen företagare 6 Pensionär 16 Arbetssökande 4 Annan 8 Summa antal 1 000 Frekvens av frågan Sysselsättning? Sektor Privat 60 Offentlig 40 Summa antal 613 Frekvens av frågan Arbetssektor? Partisympati M 28 FP 5 C 5 KD 4 S 34 V 7 MP 8 SD 7 Annat 2 Summa antal 796 Frekvens av frågan Partisympati?

Civilstånd Gift 44 Sambo 24 Annat 32 Summa antal 1 001 Frekvens av frågan Civilstånd? Hushållsinkomst -200 k 11 200 k-399 k 32 400k-599 k 25 600 k- 32 Summa antal 881 Frekvens av frågan Hushållsinkomst? Ort Storstad 35 Mellanbygd 55 Glesbygd 10 Summa antal 998 Frekvens av frågan Boendeort? Region Stockholm 18 Mellansverige 27 Småland och öarna 10 Sydsverige 9 Västsverige 25 Norrland 11 Summa antal 999 Frekvens av frågan Boenderegion?

RESULTAT Nedan presenteras resultatet i undersökningen. Resultatet behandlar frågeområdena observationer av narkotika i krogmiljö, hur problematiskt narkotikabruket upplevs vara samt vikten av krogbranschens arbete mot narkotika. Frekvensfördelningen av varje fråga presenteras i ett diagram och med en beskrivande text. Om det föreligger någon statistisk signifikant skillnad i svar mellan bakgrundsvariablerna ålder, kön eller storlek på stad presenteras även dessa. Narkotika i krogmiljö Observationer Frekvens av frågan Har du det senaste året personligen använt, eller uppmärksammat att någon annan använt, narkotika på restauranger, krogar eller nattklubbar? Svaren är helt anonyma. n=1000 Respondenterna har fått svara på i vilken utsträckning de kommit i kontakt med narkotika i krogmiljö det senaste året. Respondenterna kunde välja alternativen: Ja, jag har själv använt Ja, jag har uppmärksammat att andra använt Ja, jag har både själv använt och även uppmärksammat att andra använt Nej, jag har personligen inte använt och inte uppmärksammat andra Vill ej svara

Totalt sett har elva procent angett att de sett andra brukare, och två procent påstår att de själva brukat narkotika. I diagrammet ovan har därför de jakande svaren slagits ihop till ett värde, vilket representerar att respondenterna på något sätt har kommit i kontakt med narkotika i krogmiljö. Diagrammet visar att huvudelen, 87 procent, ej observerat narkotika i krogmiljö. 13 procent har på något sätt kommit i kontakt med narkotika. Ålder: Åldersgruppen 18-29 åringar är den grupp som i högst grad kommer i kontakt med narkotika. Inom denna grupp har 16 procent observerat narkotika i krogmiljö. Antalet observationer sjunker sedan ju äldre respondenterna är. Bland 65-79 åringarna, undersökningens äldsta respondentgrupp, har åtta procent observerat narkotika i krogmiljö. Storlek på stad: Observationerna av narkotika är mer förekommande i storstäderna, där 17 procent anger att de uppmärksammat att andra har brukat narkotika. Motsvarande siffra för mellanbygd och glesbygd är nio procent respektive tio procent. På regionsnivå har gruppen Västsverige störst andel totala narkotikaobservationer. Av dem anger 15 procent att de på något sätt observerat narkotika. Lägst andel totala observationer har gruppen Norrland, där åtta procent uppgett att de kommit i kontakt med narkotika. Kön: Bland männen uppger 16 procent att de på något sätt kommit i kontakt med narkotika i krogmiljö. Motsvarande siffra för kvinnor är åtta procent. Av de respondenter som valde svarsalternativet Ja, jag har både själv använt och även uppmärksammat att andra använt är samtliga män. Män står även för huvuddelen av dem som uppmärksammat andra brukare av narkotika, då män stod för 64 procent av dem som valt nämnda svarsalternativ. Övriga 36 procent var kvinnor. Sysselsättning Bland studerande respondenter uppger 19 procent att de på något sätt observerat narkotika i krogmiljö, vilket är den största andelen observationer bland de tillfrågade sysselsättningsgrupperna. Lägst andel observationer hittar vi hos egenföretagarna, där motsvarande siffra är sex procent. Men de egna företagarna är även den grupp som minst vill svara på frågan, då även sex procent valt alernativet Vill ej svara.

Narkotikarelaterade problem Frekvens av frågan I vilken grad anser du att användning av narkotika på restauranger, krogar eller nattklubbar är ett problem för dig när du vistas i dessa miljöer? n=1000 I diagrammet ovan presenteras resultatet på frågan om hur problematiskt narkotikabruket i krogmiljö är för respondenten när de vistas i dessa miljöer. Det var den inledande frågan i undersökningen och respondenterna fick ange på en femgradig skala hur problematiskt de tycker narkotikabruket är. De flesta, 31 procent, anser att narkotikabruket i krogmiljö är ett mycket litet problem. Tolv procent upplever det vara ett mycket stort problem. För att ge en bättre överblick kan vi slå ihop värde 1 och 2 på den femgradiga skalan ovan till ett värde, vilken får representera de respondenter som anser att narkotikabruket är mer eller minde oproblematiskt. Detta värde visar då att 37 procent av respondenterna tycker att narkotikabruket är mer eller mindre oproblematiskt. Vi gör på samma sätt med de som angett värde 4 eller 5 på den femgradiga skalan, som säger att de respondenterna finner narkotikabruket problematiskt. Dessa respondenter utgör 22 procent. 20 procent av respondenterna påstår att de inte vet huruvida narkotikabruket är problematiskt eller ej. Sysselsättning: Minst bekymrade av narkotikabruket är studenter, där totalt 54 procent anser narkotikabruket vara oproblematiskt. Bland pensionärer är motsvarande siffra 25 procent. Det finns också en signifikant skillnad hos egenföretagarna, där 49 procent anser det vara ett litet eller mycket litet problem. Grupperna pensionärer och arbetssökande har störst andel respondenter som angett alternativet vet ej med 36 procent i vardera

gruppen. Arbetssökande har också den största delen respondenter som tycker narkotikan är problematisk, med totalt 34 procent som antingen valt alternativ 4 eller 5 på den femgradiga skalan. Frekvens av frågan I vilken grad anser du att användning av narkotika på restauranger, krogar eller nattklubbar är ett problem för dig när du vistas i dessa miljöer? Frågans femgradiga skala har slagits ihop för översiktens skull. Diagrammet visar skillnader mellan könen. n=1000 Kön: I diagrammet ovan kan vi se att 42 procent av männen anser att narkotika i krogmiljö är mer eller mindre oproblematiskt. Motsvarande siffra hos kvinnor är 33 procent, vilket tyder på att män i större utsträckning än kvinnor finner narkotikabruket oproblematisk. Andelen män och kvinnor som finner narkotikan problematiskt är ungefär lika stor med 21 procent av männen, samt 23 procent av kvinnorna.

Krogarnas ansvar Krogars narkotikabekämpning 100 90 8 7 80 70 60 50 40 30 20 10 0 4 5 Viktig Varken eller Oviktig Vet ej 3 Frekvens av frågan I vilken grad anser du att det är viktigt att restauranger, krogar och nattklubbar aktivt arbetar med att försvåra och minska användningen av narkotika? Från början en femgradig skala plus vet ej. De resultat som visar att krogarnas arbete är viktigt respektive oviktigt har slagits ihop för att ge en bättre överblick. n=1000 Diagrammet ovan visar att en tydlig majoritet av respondenterna anser det vara viktigt att krogarna jobbar aktivt med att försvåra och minska användandet av narkotika. Svaralternativen var från början en femgradig skala plus alternativet Vet ej, men för att ge en mer överskådlig bild slogs de positiva, respektive negativa, alternativen ihop i diagrammet ovan. Alternativet Mycket viktigt fick, när det var ett enskilt alternativ, 77 procent av alla respondenters röster. Kön: 91 procent av kvinnorna i undersökningen tycker att krogarnas arbete mot narkotika är viktigt i någon utsträckning. Motsvarande siffra hos männen är 84 procent. Sysselsättning: 92 procent av pensionärerna finner krogarnas arbete mot narkotika viktigt, vilket är det högsta värdet bland de grupper urskilda efter sysselsättning. Minst viktigt anser egenföretagarna att det är, då 12 procent anser att det är oviktigt i någon utsträckning. Bland de arbetssökande är det 12 procent som inte vet huruvida det är viktigt eller ej. Ålder: Resultatet visar att ju äldre respondenten är, desto viktigare anser de krogarnas arbete vara. Bland åldersgruppen 65-79-åringar är det 92 procent som anser att arbetet är ganska eller mycket viktigt. Motsvarande siffra bland 18-29-åringarna är 83 procent.

Diagrammet ovan visar medelvärden på frågorna i vilken grad man anser att Krogar mot Knarks arbete är viktigt, samt i vilken grad användingen av narkotika i krogmiljöer är problematiskt. Krogars arbete mot narkotika får 4,6 i medelvärde på en femgradig skala och narkotikarelaterade problem får 2,5. Skalan löper från ett till fem där ett är mycket oviktigt/mycket oproblematiskt och fem är mycket viktigt /mycket problematiskt.

SLUTKOMMENTAR Syftet med undersökningen är att ge en fingervisning om narkotikabruket i krogmiljö, hur stort problem det är och hur aktivt krogar bör jobba för att motverka narkotikamissbruket i krogmiljön. Vi kan sammanfattningsvis konstatera att 13 procent har observerat droger i krogmiljön och 22 procent upplever ett problem med droger i krogmiljön. När vi analyserar resultatet mot bakgrundsfakta finner vi grupper som i högre grad är exponerade och som också är mer toleranta mot droger i krogmiljöer, likaså grupper som är mindre exponerade, men finner narkotikabruket mer problematiskt. Narkotikaobservationer Resultatet visar att en klar majoritet inte har stött på narkotika i krogmiljö, då 87 procent av respondenterna påstår att de inte kommit i kontakt med narkotika i krogmiljö överhuvudtaget det senaste året. Men 13 procent har kommit i kontakt med narkotika i krogmiljöer. Bland de som kommit i kontakt med narkotika, är det vanligast att iaktta någon annan som brukar. Män står för huvuddelen av samtliga kontakter med narkotika, brukat eller endast observerat, och bland de som uppgett att de själva brukat är samtliga män. Större förekomst i storstad Undersökningen visar också på regionala skillnader. Narkotikaobservationerna är mest förekommande i storstäderna, och bland regionerna är det Västsverige som toppar listan. Det här tyder på att Göteborg är den stad där narkotikaobservationerna är mest frekventa. Lägst andel narkotikaobservationer har Norrland. Yngre män i högre grad i kontakt med narkotika Narkotikan är vanligast förkommande bland 18-29-åringar, något som stöds av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings rikstäckande undersökning, Rapport 130 - Drogutvecklingen i Sverige 2011. Där framkommer resultat som stödjer att det skulle vara just unga män i storstadsmiljö som kommer i kontakt med narkotika, och då i huvudsak cannabis. Mer vanligt att studenter gör narkotikaobservationer Bland yrkeskategorierna är narkotikaobservationer vanligast bland studerande, vilket kan tänkas hänga ihop med att de flesta studerande tillhör åldersgruppen 18-29 år. Den yrkeskategori som har lägst andel observationer är egenföretagarna, vilka även har störst

andel respondenter som inte vill svara på frågan. Varför de inte vill svara på frågan är okänt. Narkotikarelaterade problem En av fem upplever problem med narkotika i krogmiljö Resultatet visar att narkotikan i krogmiljö inte är ett problem för de flesta respondenter, men cirka en femtedel anser att det är ett ganska stort eller mycket stort problem. En relativt stor andel med hänvisning till att 87 procent anger att de inte kommit i kontakt med narkotika i krogmiljö på något sätt. Vi ser framför allt två möjliga anledningar till dessa ojämna resultat. Med hänvisning till att ämnet för undersökningen kan upplevas känsligt, kan en andel av respondenterna ha kommit i kontakt med droger, men svarat nekande, alltså att de ej kommit i kontakt med droger. Det skulle resultera i att det är färre än 87 procent som inte kommit i kontakt med narkotika, och att andelen narkotikaobservationer skulle vara högre. Stämmer å andra sidan antalet narkotikaobservationer överens med verkligheten, så skulle frågan angående hur problematiskt narkotikabruket i krogmiljö är, kunna ha misstolkats. Respondenterna kan ha svarat utifrån en gängse uppfattning, istället för hur problematiskt de personligen upplever att narkotika i krogmiljö är. En indikation på detta är att 90 procent av pensionärerna uppger att de inte kommit i kontakt med narkotika i krogmiljö på något sätt, men samtidigt anger 21 procent av pensionärerna att narkotikan är ett problem. Studenter mer exponerade för narkotika, men upplever det inte problematiskt Drygt hälften av de studerande anser att narkotikan inte är ett problem när de vistas i krogmiljö. Samtidigt är studenter de som observerat narkotika i högst grad. Skulle det kunna bero på att de, som i stor utsträckning är unga, har en mer liberal syn på narkotika? Eventuellt på grund av att narkotika är mer vanligt förekommande i dag, och därmed inte lika tabubelagt som för ett par decennier sen? En femtedel av respondenterna har också svarat att de inte vet huruvida narkotikan i krogmiljö är ett problem för dem eller ej. 36 procent av pensionärerna och de arbetssökande har svarat detta. Vår tolkning är att de två yrkeskategorierna mer sällan än övriga vistas i krogmiljö och därmed inte kan ha någon personlig uppfattning.

Krogarnas ansvar Arbetet mot narkotika är viktigt! Det är en tydlig majoritet som anser att krogarnas arbete mot narkotika är viktigt. Vi ser att äldre respondenter anser det vara viktigare än vad de yngre anser det vara, vilket går helt i linje med undersökningens övriga resultat. Bland yrkeskategorierna sticker egenföretagarna ut genom att vara den yrkeskategori som anser krogarnas arbete mot narkotika vara minst viktigt. Att egenföretagarna tycker så kan hänga ihop med att cirka hälften av dem inte anser att narkotika i krogmiljö är ett problem. Metodproblem och tillförlitlighet Avslutningsvis vill vi kommentera valet av metod och resultatets tillförlitlighet. Undersökningen har genomförts i Novus Opinions Sverigepanel, vilken är uppbyggd med slumpmässiga urvalsmetoder vid rekrytering. Panelen är dessutom väl underhållen, vilket ytterligare stärker upp kvaliteten på paneldeltagarna. Ur denna panel har ett slumpmässigt urval gjorts i vilket undersökningen har genomförts. Tillförlitligheten till undersökningens resultat är hög och vi kan med stor sannolikhet säga att resultatet kan överföras på vad populationen, svenskarna tycker. Resultatet bygger på en självrapporterande undersökning och gäller frågor om droger och droganvändning, vilket är ett känsligt ämne eftersom det är straffbart och ej socialt accepterat. Frågorna har också ställts via en webbenkät. Det kan medföra att undersökningen blir känslig för vissa personer, eftersom det kan vara svårt för respondenten att veta hur deras uppgifter behandlas på Internet. Respondenten har lovats anonymitet, men med tanke på kombinationen av ett känsligt ämne och den valda insamlingsmetoden kan resultatet till viss del vara förenklat och utgått från mera gängse uppfattningar än personliga. Vi vill uppmärksamma läsaren att ha detta i åtanke vid tolkningen av resultatet.