Hur utvecklas Alingsås? Hållbart samhälle; Näringsliv, yrken och arbetspendling

Hur utvecklas Alingsås? Hållbart samhälle; Näringsliv, yrken och arbetspendling

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och analys... 1 2 Inledning och syfte... 3 3 Inflyttade 2013... 4 3.1 Social bakgrund 16-74 år... 4 3.2 Inflyttade efter sysselsättning 16-74 år... 7 3.3 Arbetsplats i Alingsås kommun 20-64 år... 10 3.4 Arbetsplats i annan kommun 20-64 år... 11 3.5 Antal familjer med två utpendlare till samma ort... 13 4 Samtliga bosatta i kommunen... 14 4.1 Jämförelse mellan inflyttade 2013 och bosatta i kommunen 20-64 år... 14 4.2 Jämförelse mellan samtliga utpendlare och förvärvsarbetande i bostadskommunen... 16 4.3 Inkomster för utpendlare och förvärvsarbetande i Alingsås... 20 Bilaga 1: Yrken för inflyttade i åldern 16-74 år Januari 2016 För information: Marit Minou, Kommunledningskontoret Tel. 0322-61 61 56

1 Sammanfattning och analys Näringslivet i Alingsås kommun har studerats utifrån ett hållbarhetsperspektiv, social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Ett huvudsakligt syfte med utredningen är att se vilka som flyttar till kommunen, med avseende på utbildning, yrken och arbetspendling som ett bidrag till diskussion om hur kommunens utveckling och behov av infrastruktur och näringsliv påverkas. Alingsås är en tillväxtkommun och ingår i Göteborgs arbetsmarknadsregion. Kommunen växer mest pga. inflyttning och är en attraktiv boendeort. Trots det minskar andelen personer i arbetsför ålder vilket innebär att försörjningsbördan ökar för kommunen. Kartläggningen beskriver vilka som flyttade till Alingsås kommun under år 2013. Karläggningen begränsas till åldersintervallet 16-74 år, med fokus på dem som är i förvärvsarbetande ålder, 20-64 år. Uppgifterna jämförs med de redan bosatta och folkbokförda i kommunen. Under år 2013 flyttade 1 339 personer i åldern 16-74 år till Alingsås kommun. De inflyttade kommer framförallt från grannkommunerna Göteborg, Lerum, Vårgårda och Borås. De inflyttade har i princip likartad näringslivsstruktur som de övriga i kommunen. De dominerande näringsgrenarna är vård- och omsorg, handel och tillverkning. Kvinnorna arbetar i stor utsträckning inom vård- och omsorg och männen inom tillverkningsindustrin. I åldersgruppen 16-74 år förvärvsarbetar 63 %. Nästan hälften av de inflyttade fortsätter att arbeta i annan kommun, drygt en tredjedel arbetar inte och ca en femtedel har arbete i bostadskommunen. Fler kvinnor än män har högskoleutbildning, ca 40 % jämfört med männens 35 %. Nästan var tredje inflyttade i åldern 20-64 år arbetar i bostadskommunen. Gymnasieutbildningen dominerar (60 %). Drygt en tredjedel har eftergymnasial utbildning och drygt var tionde har genomgått högst grundskola eller motsvarande. Kvinnorna har generellt en högre utbildningsnivå än männen. Ca 34 % kvinnor har högskoleutbildning jämfört med männen 26 %. Ett fyrtiotal har anhöriga som arbetar på annan ort. Mellan åren 2005-2013 ökade utpendlingen mer än nettoinflyttningen i arbetsför ålder. Utpendlingen ökade från 6 538 till 7 820 (+1 282) och nettoinflyttningen förändrades från 121 till 52 (-69). Samtidigt ökade inpendlingen med 569. En kartläggning av samtliga utpendlare från kommunen visar att de har högre utbildning än de som arbetar och bor i kommunen, även i jämförelse inom könen. Utpendlarnas främsta näringsgren är inom tillverkningsindustrin. För utpendlare dominerar hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning och handeln kommer på andra plats. Utpendlarna har högre inkomster än de som arbetar och bor i Alingsås kommun, i samtliga åldergrupper och i motsvarande yrken. Med undantag av dem i åldern 20-29 år, gäller det även för de inflyttade 2013. Löneskillnaden är mellan 49 64 tkr, beroende på ålder. Slutsatsen blir att majoriteten av de inflyttade har valt kommunen som bostadsort och att Alingsås kommun behåller sitt grepp inom vård- och omsorg samt som en handelsstad. I Västra Götalandsregionens vision om det goda livet och en rundare region är målet bl. a att få bättre möjligheter till sysselsättning och att utveckla kollektivtrafiken. Arbetspendlingen ökar och det kräver förbättrad kollektivtrafik och infrastruktur främst på Västra stambanan för att färre ska behöva använda bilen till arbetsresor. Marknadsandelen för tåg mot Göteborg är 25 % av samtliga resor. En 1

annan möjlighet är att ta vara på de inflyttades kompetenser och utveckla ett diversifierat näringsliv. Ökade förvärvsinkomster ger i viss utsträckning kommunen en ökad skattekraft, men de fördelas även till andra kommuner i skatteutjämningssystemet. Det är motsägelsefullt att fler ska kunna resa längre till arbete och i förhållande till hållbar utveckling. Göteborgs näringsliv attraherar många, vilket också ökar arbetspendlingen. Under flera år kommer många infrastrukturprojekt att byggas i göteborgsregionen som påverkar restider och arbetspendling, vilket kräver god planering och bra kollektivtrafik. Vad kan Alingsås och dess näringsliv bidra med för att locka fler högutbildade att arbeta här och höja nivån på basnäringen? 2

2 Inledning och syfte Näringslivet i Alingsås kommun har studerats utifrån ett hållbarhetsperspektiv, miljö, social och ekonomisk hållbarhet. Alingsås är en tillväxtkommun och ingår i Göteborgs arbetsmarknadsregion. Kommunen växer mest pga. inflyttning och är en attraktiv boendeort. Trots det minskar andelen personer i arbetsför ålder vilket innebär att försörjningsbördan ökar för kommunen. Ett huvudsakligt syfte med utredningen är att analysera vilka som flyttar till kommunen, med avseende på utbildning, yrken och arbetspendling, som ett bidrag till diskussion om hur kommunens utveckling och behov av infrastruktur och näringsliv påverkas. Frågor som kan diskuteras är följande: Hur påverkas kommunen och näringslivet av inflyttningen? Hur berörs arbetspendlingen och infrastrukturen av inflyttningen? Vilken utbildningsbakgrund och vilka yrken har de inflyttade? Flyttar man på grund av arbete eller är det framförallt boendet som är betydelsefullt? På vilket sätt kan de inflyttade tillföra kommunen kompetens och utveckling? Denna kartläggning beskriver vilka som flyttade till Alingsås kommun under år 2013. Karläggningen begränsas till åldersintervallet 16-74 år, med fokus på dem som är i förvärvsarbetande ålder, 20-64 år. Uppgifterna jämförs med de redan bosatta och folkbokförda i kommunen. Grunddata för analys har hämtats från Statistiska Centralbyrån (SCB). 3

3 Inflyttade 2013 3.1 Social bakgrund 16-74 år Diagram 1: Inflyttade till Alingsås efter kön och åldersklasser (%), år 2013 Under år 2013 flyttade 1 339 personer i åldern 16-74 år till Alingsås kommun. Den största gruppen är i åldern 20-29 år, 40 %, följt av åldersgruppen 30-39 år, 24 %, totalt 57 % kvinnor och 43 % män. De inflyttade kommer framförallt från grannkommunerna Göteborg, Lerum, Vårgårda och Borås. Diagram 2: Inflyttade minst 10 personer 16-74 år från kommuner till Alingsås kommun, samt övriga kommuner, år 2013 : 4

Merparten flyttade till Alingsås stad, främst från Göteborg, Lerum och Vårgårda (diagram 3). Inflyttade till Hemsjö/Ingared och till Bjärke kommundel kommer i första hand från övriga kommuner, se diagram 4 och 5 1. Antalet familjer med barn i åldern 0-15 år, är 207 (diagram 6). De flesta är i åldern 30-39 år, 153 personer. Diagram 3: Inflyttade minst 10 personer 16-74 år från kommuner till Alingsås stad, samt övriga kommuner, år 2013 Diagram 4: Inflyttade minst 7 personer 16-74 år till Hemsjö/Ingared 1 Antal inflyttade från specifik kommun med färre än 5 redovisas inte separat pga. Sekretess. Dessa redovisas under övriga kommuner. 5

Diagram5: Inflyttade minst 7 personer 16-74 år till Bjärke Diagram 6: Antal inflyttade med barn i åldern 0-15 år 6

3.2 Inflyttade efter sysselsättning 16-74 år Tabell 1 visar hur många i hushållen i åldern 16-74 år som förvärvsarbetar. Antalet personer är 1 339 och 63 % är förvärvsarbetande. Nästan hälften av de inflyttade fortsätter att arbeta i annan kommun, drygt en tredjedel arbetar inte och ca en femtedel har arbete i bostadskommunen. Tabell 1: Inflyttade i åldern16-74 år efter hushållstyp/förvärvsarbetande och utpendling Hushåll, personer i åldern 16-74 år Antal Antal arbetspendlare personer 1 2 Summa % Hushåll med två förvärvsarbetande 290 84 168 252 86,9 Hushåll med 1 av två förvärvsarbetande 134 94 94 70,1 Hushåll ingen förvärvsarbetande 80 0 0,0 Ensamstående hushåll med 1 förvärvsarbetande 144 81 81 56,3 Ensamstående hushåll ingen förvärvsarbetande 82 0 0,0 Övriga hushåll,som förvärvsarbetar och saknar relation till någon i hushållet 344 220 220 64,0 Övriga hushåll, som inte förvärvsarbetar 265 0 0,0 Samtliga 1 339 479 168 647 48,3 I hushåll där någon arbetar, är andelen hög som arbetar på annan ort, särskilt i hushållen med två förvärvsarbetande, 86,9%. Diagram 8 visar att 44 % av dem som flyttade till någon redan bosatt, arbetar inte, 20 % arbetar i kommunen och 36 % på annan ort. Diagram 7: Samtliga inflyttade 16-74 år efter sysselsättning. Fler kvinnor än män har högskoleutbildning, ca 40 % jämfört med männens 35 %. Det motsatta gäller för högst grundskoleutbildning, där männen utgör ca 17 % jämfört med kvinnorna 12 %, se diagram 9 och 10. 7

Diagram 8: Inflyttade efter sysselsättning till Alingsås, till någon redan bosatt i kommunen Diagram 9: Utbildningsbakgrund inflyttade män efter ålder Diagram 10: Utbildningsbakgrund kvinnor efter ålder 8

Diagram 11 Inflyttade i åldern 20-64 år som förvärvsarbetar efter näringsgren Vård- och omsorg, handel och tillverkning är de största verksamheterna för de inflyttade. Inom vård- och omsorgsverksamheten arbetar flest kvinnor, se diagram ovan. Den näst största verksamheten för kvinnorna är handel. Männen arbetar främst inom tillverkning, byggverksamhet och även inom handel. I bilaga 1 finns alla yrken för de inflyttade, både i bokstavsordning och kronologiskt ordning med antal innehavare. 9

3.3 Arbetsplats i Alingsås kommun 20-64 år Diagram 12: Utbildningsbakgrund för sysselsatta i åldern 20-64 år i Alingsås kommun Nästan var tredje förvärvsarbetande 20-64 år (233 personer, 117 män och 116 kvinnor) arbetar och bor i kommunen. Ett fyrtiotal har anhöriga som arbetar på annan ort. Gymnasieutbildningen dominerar (60 %). Drygt en tredjedel har eftergymnasial utbildning och drygt var tionde har genomgått högst grundskola eller motsvarande. Kvinnorna har generellt en högre utbildningsnivå än männen. Ca 34 % kvinnor har högskoleutbildning jämfört med männen 26 %. Det är en stor spridning av yrken, hos bägge könen. Det finns inga yrken hos männen som innehas av fler än fyra personer 2. Antalet kända yrken är 58 som innehas av 61 män. Övriga yrken är okända. Hos kvinnorna är det en högre frekvens inom vård och omsorg, 35 kvinnor och därefter är det 34 kända yrken som innehas av 35 kvinnor. 2 Antalet personer som understiger fem, redovisas inte pga. sekretess. 10

3.4 Arbetsplats i annan kommun 20-64 år Totalt är det 298 män och 315 kvinnor i åldern 20-64 år (613 personer och 72,5% i åldersgruppen) som arbetar i annan kommun. En något större andel har gymnasieutbildning än högskoleutbildning, 47 % jämfört med 44 %. Knappt 8 % har högst grundskola. Nästan hälften av kvinnorna har högskoleutbildning, 48,9%. Männens andel är 39,6 %, se diagram 15 och 16. I posten övriga yrken ingår antalet som understiger 5 personer. Diagram 13: Utbildningsbakgrund för sysselsatta i åldern 20-64 med arbetsplats i annan kommun Andelen som har högskoleutbildning är högre än för dem som arbetar och bor i kommunen, även i jämförelse inom könen. Skillnaden är drygt 14 %, se diagram 14. Diagram 14: Jämförelse av utbildningsnivån mellan sysselsatta i Alingsås kommun och utpendlare, i åldern 20-64år 11

Diagram 15 Män som arbetar i annan kommun och indelning i yrken Diagram 16: Kvinnor som arbetar i annan kommun och indelning i yrken 12

3.5 Antal familjer med två utpendlare till samma ort Diagram 17: Antalet personer och deras ålder i samma familj som arbetar på annan ort Det finns 80 familjer, där bägge vuxna arbetar på annan ort och som har barn i åldern 0-15 år. Totalt är det 168 personer. Därav är det 66 personer som ingår i 33 familjer med två vuxna som arbetar på samma ort. Sammanlagt finns det 58 barn i hushållen. Tjugo barn har föräldrar 3 som arbetar i Göteborg, och övriga har föräldrar som arbetar i Skövde, Lidköping, Borås och Lund. 3 Med föräldrar likställs två vuxna som är sammanboende, oberoende av om bägge är biologiska föräldrar till barnen. 13

4 Samtliga bosatta i kommunen 4.1 Jämförelse mellan inflyttade 2013 och bosatta i kommunen 20-64 år Följande diagram 18-20, jämför sysselsättningen efter näringsgren, mellan de förvärvsarbetande inflyttade med andra bosatta i kommunen i åldern 20-64. Jämförelsen visas på samtliga och på kön. De inflyttade har i princip likartad näringslivsstruktur som de övriga i kommunen. De dominerande näringsgrenarna är vård- och omsorg, handel och tillverkning. Kvinnorna arbetar i stor utsträckning inom vård- och omsorg och männen inom tillverkningsindustrin. Diagram 18: Jämförelse av näringsgrenar mellan inflyttade och samtliga bosatta i åldern 20-64, år 2013 Diagram 19: Jämförelse av näringsgrenar mellan inflyttade män och samtliga bosatta män i åldern 20-64, år2013 14

Diagram 20: Jämförelse av näringsgrenar mellan inflyttade kvinnor och samtliga bosatta kvinnor i ålder 20-64, år 2013 15

4.2 Jämförelse mellan samtliga utpendlare och förvärvsarbetande i bostadskommunen Diagram 21: Utbildningsnivå för samtliga utpendlare och förvärvsarbetande på bostadsorten I föregående kapitel 3 visas skillnader mellan inflyttade som arbetar på annan ort och de som arbetar i kommunen. I detta avsnitt studeras samtliga utpendlare med avseende på utbildning och yrken. Utpendlarna har högre utbildning än de som arbetar på bostadsorten (diagram 21). Fler har gymnasieoch högskoleutbildning än de som arbetar i bostadskommunen. Utbildningsnivån ökade mellan åren 2005-2014. Andelen med högskoleutbildning ökade med 5 % till 37 % år 2013. Fortfarande är utbildningsnivån i Alingsås kommun lägre än i länet och riket (39 % har högskoleutbildning). I tabell 2 visas sysselsättningen på näringsgren och yrken, år 2012 och 2013, för utpendlare och för dem som arbetar och bor i Alingsås kommun. I tabell 3 visas de 20 vanligaste yrken för de två kategorierna. 16

För utpendlare dominerar hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning, medan vård- och omsorgsverksamhet är den största näringsgrenen totalt. Handeln kommer på andra plats för bägge grupper. Tabell 2: Näringsgrenar fördelat efter arbetspendling 2012 och 2013 samt samtliga bosatta i kommunen 2013 Näringsgren Andel arbetspendlare (%) 2012 2013 Samtliga förvärvsarbetande 2013 Tillverkning 17,4 17,0 11,7 Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar 14,2 14,0 14,6 Vård och omsorg; sociala tjänster 12,8 12,5 20,0 Utbildning 9,4 9,4 11,0 Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 7,2 6,8 5,2 Byggverksamhet 6,8 7,4 7,8 Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 6,7 7,2 4,7 Transport och magasinering 6,5 6,4 4,5 Informations- och kommunikationsverksamhet 4,6 4,6 3,2 Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 4,1 3,9 4,5 Annan serviceverksamhet 2,1 2,2 4,1 Hotell och restaurang 1,8 2,0 2,1 Finans- och försäkringsverksamhet 1,6 1,6 1,2 Kultur, nöje och fritid 1,5 1,4 1,5 Fastighetsverksamhet 1,5 1,5 1,3 Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 0,6 0,6 0,6 Försörjning av el, gas, värme och kyla 0,6 0,6 0,5 Jordbruk, jakt och skogsbruk 0,3 0,4 0,8 Okänt 0,2 0,4 0,6 Utvinning av mineral 0,1 0,0 0,1 Total 100,0 100,0 100,0 Diagram 22: Folkmängd 20-64 år 2005-2013 Diagram 22 visar att folkmängden i åldern 20-64 år ökade med 826 personer mellan åren 2005-2013. Uppgiften kan relateras till följande diagram 23 och 24 som visar att utpendlingen från Alingsås har ökat mer än inflyttningen och flyttningsnettot. Utpendlingen ökade från 6 538 till 7 820 (+1 282) och nettoinflyttningen förändrades från 121 till 52 (-69). Samtidigt ökade även inpendlingen med 569. 17

Tabell 3: De 20 vanligaste yrkena 2013 Yrken Arbetsplats Utpendlare Alingsås % % Samtliga % Vård- och omsorgspersonal 20,5 6,6 14,6 Hantverksarbete Inom Byggverksamhet och Tillverkning 10,6 10,2 10,5 Gruv-, bygg- och anläggningsarbete 7,3 6,3 6,9 Kontorsarbete m.m. 5,7 5,6 5,7 Försäljningsarbete inom detaljhandel m.m. 6,2 3,9 5,2 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 3,7 6,7 5,0 Maskinoperatörs- och monteringsarbete 5,2 4,6 4,9 Arbete Utan Krav På Särskild Yrkesutbildning 4,9 3,7 4,4 Transport- och maskinförararbete 2,5 3,9 3,1 Förskollärare och fritidspedagoger 3,7 1,3 2,7 Grundskollärare 2,7 2,3 2,5 Sjuksköterskor 2,5 1,6 2,1 Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 1,8 1,8 1,8 Systemerare och programmerare 0,6 2,7 1,5 Arbete Inom Jordbruk, Trädgård, Skogsbruk Och Fiske 1,8 0,9 1,4 Maskin- och motorreparatörer 1,1 1,4 1,3 Psykologer, socialsekreterare m.fl. 0,8 1,5 1,1 Datatekniker 0,7 1,5 1,0 Kundservicearbete 0,9 1,2 1,0 Administratörer i offentlig förvaltning 0,6 1,5 1,0 Diagram 23: Inflyttade i åldern 20-64 år samt in- och utpendling 2005-2013 18

Diagram 24: Flyttningsnetto och pendlingsnetto 2005-2013 Fler högutbildade pendlar till arbetsplatser utanför kommunen än de som både arbetar och bor i kommunen. Antalet arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin som kan ge högkvalificerade arbeten är inte tillräckliga. 19

4.3 Inkomster för utpendlare och förvärvsarbetande i Alingsås Diagram 25: Förvärvsinkomst, median år 2013 i åldersklasser för förvärvsarbetande i Alingsås kommun, inflyttade 2013 och för utpendlare I diagram 25 visas medianinkomster för de inflyttade, för samtliga utpendlare och för de som förvärvs-arbetar i Alingsås kommun år 2013. Utpendlarna har högre inkomster än de som arbetar i bostadskommunen, samtliga åldergrupper. Med undantag av dem i åldern 20-29 år, gäller det även för de inflyttade 2013. Skillnaden är mellan 49 64 tkr, beroende på ålder. I tabell 4 nedan visas median-inkomster förvärvsarbete per näringsgren med arbetsplats i Alingsås och i övriga kommuner år 2013. De som arbetar med försörjning av el- och värme/kyla i kommunen har de högsta inkomsterna relaterat till näringsgrenarna. Ändå tjänar de som 20

arbetar inom samma näringsgren mer om de arbetar i annan kommun. Skillnaden är drygt 68 tkr. Den största löneskillnaden finns mellan dem som arbetar med utvinning av mineraler, drygt 153 tkr. De som arbetar med fastighetsverksamhet och VA har högre inkomster i Alingsås än de som utpendlar till andra arbetsplatser. En fördjupad granskning på de vanligaste yrkena visar motsvarande skillnader. Tabell 4: Förvärvsinkomst median per näringsgren för nattbefolkning fördelat efter arbetsplats i Alingsås och övriga kommuner Näringsgren för Nattbefolkning Förvärvsinkomst median individ Arbetsplats Andra Differens +/- Alingsås kommuner Utvinning av mineral 358 898 512 182-153 284 Informations- och kommunikationsverksamhet 367 132 453 392-86 260 Jordbruk, jakt och skogsbruk 182 446 258 915-76 469 Kultur, nöje och fritid 241 237 314 239-73 002 Försörjning av el, gas, värme och kyla 404 072 472 762-68 690 Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 341 326 404 122-62 796 Okänt 196 095 253 377-57 282 Tillverkning 320 485 372 990-52 505 Transport och magasinering 281 415 329 739-48 324 Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar 299 427 339 855-40 428 Utbildning 293 037 328 143-35 106 Annan serviceverksamhet 263 784 297 221-33 437 Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 252 870 276 171-23 301 Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 361 988 376 025-14 037 Vård och omsorg; sociala tjänster 279 867 292 168-12 301 Finans- och försäkringsverksamhet 400 887 409 858-8 971 Hotell och restaurang 203 276 211 598-8 322 Byggverksamhet 357 597 362 747-5 150 Fastighetsverksamhet 341 128 340 577 551 Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 321 718 315 886 5 832 Total 295 604 345 000-49 396 21

Bilaga 1 Yrken för inflyttade i ålder 16-74 år. Antal innehavare 1) Administratörer i intresseorganisationer Administratörer i offentlig förvaltning 6 Agenter, förmedlare m.fl. Andra lärare och instruktörer Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens 9 Behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl. 7 Biomedicinska analytiker Bokförings- och redovisningsassistenter Brevbärare m.fl. Byggnads- och anläggningsarbetare 17 Byggnadshantverkare 16 Chefer för mindre företag och enheter 5 Chefer för särskilda funktioner 10 Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 18 Dataspecialister 9 Datatekniker och dataoperatörer 5 Djuruppfödare och djurskötare Drift- och verksamhetschefer 18 Driftmaskinister m.fl. 5 Däckspersonal Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. Finmekaniker m.fl. Fordonsförare 15 Fotografer; ljud- och bildtekniker, sjukhustekniker m.fl. Frisörer och annan servicepersonal, personliga tjänster Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 10 Förskollärare och fritidspedagoger 7 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 38 Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. Godshanterare och expressbud Grafiker m.fl. Grundskollärare 18 Gruv- och bergarbetare, stenhuggare Gymnasielärare m.fl. 6 Handpaketerare och andra fabriksarbetare Hälso- och sjukvårdsspecialister 10 Högre ämbetsmän och politiker Ingenjörer och tekniker 29 Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. 5 Jurister Kassapersonal m.fl. Kontorssekreterare och dataregistrerare Kundinformatörer 5 Köks- och restaurangbiträden 10 Lager- och transportassistenter 9 Lokförare m.fl.

Malmförädlingsoperatörer, brunnsborrare m.fl. Maskin- och motorreparatörer 6 Maskinförare 6 Maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri 6 Maskinoperatörer 5 Maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri 6 Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Militärer 7 Montörer 12 Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl. Pastorer Piloter, fartygsbefäl m.fl. Poliser 9 Processoperatörer vid stål- och metallverk Processoperatörer, trä- och pappersindustri Psykologer, socialsekreterare m.fl. 6 Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 8 Renhållnings- och återvinningsarbetare Resevärdar m.fl. Samhälls- och språkvetare Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 9 Sjuksköterskor 15 Skräddare, tillskärare, tapetserare m.fl. Slaktare, bagare, konditorer m.fl. Smeder, verktygsmakare m.fl. Speciallärare Storhushålls- och restaurangpersonal 8 Städare m.fl. 7 Säkerhets- och kvalitetsinspektörer Säkerhetspersonal 10 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 25 Tecknare, underhållare, professionella idrottsutövare m.fl. Tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän Universitets- och högskollärare 5 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. Vård- och omsorgspersonal 109 Växtodlare inom jordbruk och trädgård Övrig kontorspersonal 10 Övriga maskinoperatörer och montörer Övriga servicearbetare 6 Antal kända yrken är 87 650 Bilaga 1

Bilaga 1 Yrken för inflyttade i ålder 16-74 år. Antal innehavare 1) Vård- och omsorgspersonal 109 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 38 Ingenjörer och tekniker 29 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 25 Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 18 Drift- och verksamhetschefer 18 Grundskollärare 18 Byggnads- och anläggningsarbetare 17 Byggnadshantverkare 16 Fordonsförare 15 Sjuksköterskor 15 Montörer 12 Chefer för särskilda funktioner 10 Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 10 Hälso- och sjukvårdsspecialister 10 Köks- och restaurangbiträden 10 Säkerhetspersonal 10 Övrig kontorspersonal 10 Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens 9 Dataspecialister 9 Lager- och transportassistenter 9 Poliser 9 Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 9 Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 8 Storhushålls- och restaurangpersonal 8 Behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl. 7 Förskollärare och fritidspedagoger 7 Militärer 7 Städare m.fl. 7 Administratörer i offentlig förvaltning 6 Gymnasielärare m.fl. 6 Maskin- och motorreparatörer 6 Maskinförare 6 Maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri 6 Maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri 6 Psykologer, socialsekreterare m.fl. 6 Övriga servicearbetare 6 Chefer för mindre företag och enheter 5 Datatekniker och dataoperatörer 5 Driftmaskinister m.fl. 5 Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. 5 Kundinformatörer 5 Universitets- och högskollärare 5 Bokförings- och redovisningsassistenter Brevbärare m.fl. Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. Kassapersonal m.fl.

Bilaga 1 Kontorssekreterare och dataregistrerare Smeder, verktygsmakare m.fl. Tecknare, underhållare, professionella idrottsutövare m.fl. Djuruppfödare och djurskötare Frisörer och annan servicepersonal, personliga tjänster Handpaketerare och andra fabriksarbetare Maskinoperatörer 5 Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl. Resevärdar m.fl. Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens Biomedicinska analytiker Finmekaniker m.fl. Fotografer; ljud- och bildtekniker, sjukhustekniker m.fl. Godshanterare och expressbud Högre ämbetsmän och politiker Maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m. Processoperatörer vid stål- och metallverk Processoperatörer, trä- och pappersindustri Renhållnings- och återvinningsarbetare Tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän Växtodlare inom jordbruk och trädgård Övriga maskinoperatörer och montörer Administratörer i intresseorganisationer Agenter, förmedlare m.fl. Andra lärare och instruktörer Däckspersonal Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. Grafiker m.fl. Gruv- och bergarbetare, stenhuggare Jurister Lokförare m.fl. Malmförädlingsoperatörer, brunnsborrare m.fl. Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Pastorer Piloter, fartygsbefäl m.fl. Samhälls- och språkvetare Skräddare, tillskärare, tapetserare m.fl. Slaktare, bagare, konditorer m.fl. Speciallärare Säkerhets- och kvalitetsinspektörer Antal Innehavare 650 1) Antal personer färre än 5 redovisas inte pga sekretess