Regionstyrelsens arbetsutskott

Kallelse Utskriftsdatum: 2016-09-29 Regionstyrelsens arbetsutskott Tid 2016-10-04 09:00-12:00 Plats Kallade Vidöstern Ordinarie ledamöter Anna Fransson (S), ordförande Robert Olesen (S), vice ordförande Suzanne Frank (M), 2:e vice ordförande Lennart Värmby (V) Michael Öberg (MP) Mikael Johansson (M) Sven Sunesson (C) Ersättare Helen Bengtsson (S) Olof Björkmarker (S) Eva Johnsson (KD) Yngve Filipsson (L) Övriga kallade Martin Myrskog, regiondirektör Jonas Karlström, tf. ekonomidirektör Caroline Palmqvist, HR-direktör Maria Granath, kommunikationsdirektör Johan Jarl Utskriftsdatum: 2016-09-29 1

Kallelse Utskriftsdatum: 2016-09-29 1. Val av justerare samt tid för justering Förslag till beslut Ordförandeberedningen föreslår regionstyrelsens arbetsutskott besluta att utse Suzanne Frank att jämte ordförande justera mötets protokoll samt att justering sker 2016-10-xx. 2. Godkännande av föredragningslista Förslag till beslut Ordförandeberedningen föreslår regionstyrelsens arbetsutskott besluta att godkänna föredragningslista enligt förslag daterat 2016-09-29. 3. Tidssättning av motion - Läkemedelsautomater 16RK1842 Förslag till beslut Ordförandeberedningen föreslår regionstyrelsens arbetsutskott besluta att överlämna motionen till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning samt att den behandlas av regionfullmäktige i februari 2017. Sammanfattning Mikael Johansson har lämnat en motion om införande läkemedelsautomater till regionfullmäktige. Motionen har följande yrkanden: - att hälso- och sjukvårdsnämnden får i uppdrag att tillsammans med intresserade kommuner genomföra ett pilotprojekt med läkemedelsautomater som en del i det gemensamma ehälsoarbetet samt - att pilotprojektet utvärderas efter sex månader. Beslutsunderlag Motion angående läkemedelsautomater 4. Inbjudningar till kurser och konferenser 16RK86 Utskriftsdatum: 2016-09-29 2

Kallelse Utskriftsdatum: 2016-09-29 5. Övriga beslutsärenden 6. Övriga informationsärenden 7. Justering av protokoll från regionstyrelsen 2016-10- 11 Förslag till beslut Ordförandeberedningen föreslår regionstyrelsens arbetsutskott föreslå regionstyrelsen besluta att utse Suzanne Frank att jämte ordförande justera mötets protokoll samt att justering sker 2016-10-xx. 8. Godkännande av föredragningslista till regionstyrelsen 2016-10-11 Förslag till beslut Ordförandeberedningen föreslår regionstyrelsens arbetsutskott föreslå regionstyrelsen besluta att godkänna föredragningslista enligt förslag daterat 2016-10-05. 9. Svar på medborgarförslag Fria busskort till alla skolungdomar 16RK1104 Förslag till beslut Ordförandeberedningen föreslår regionstyrelsens arbetsutskott föreslå regionstyrelsen rekommendera regionfullmäktige besluta Utskriftsdatum: 2016-09-29 3

Kallelse Utskriftsdatum: 2016-09-29 att avslå medborgarförslag angående fria busskort till alla skolungdomar. Sammanfattning Kersti Jormfeldt har lämnat ett medborgarförslag angående fria busskort till alla skolungdomar som ett led i långsiktig landsbygdspolitik. Eftersom förslaget, så som det är framställt, kommer att få en avsevärd ekonomisk inverkan på den politiskt beslutade budgeten samtidigt som det påverkar kommunala angelägenheter, både ekonomiskt och administrativt, där de fulla implikationerna inte är kända så rekommenderar Trafiknämnden att medborgarförslaget avstyrks. Beslutsunderlag 80 TN Svar på medborgarförslag Fria busskort till alla skolungdomar Konsekvensbedömning gratis busskort för ungdomar Medborgarförslag - Fria busskort till alla skolungdomar 10. Regiondirektörens rapport Förslag till beslut Ordförandeberedningen föreslår regionstyrelsens arbetsutskott föreslå regionstyrelsen besluta att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Regiondirektören rapporterar om aktuella frågor. Föredragande Martin Myrskog, regiondirektör 11. Delårsrapport augusti 2016 - Region Kronoberg 16RK1737 Sammanfattning Delårsrapporten delges den 5 oktober och bereds vid ett extra sammanträde med regionstyrelsens arbetsutskott den 11 oktober. 12. Verksamhetsplan för regionstyrelsen 2017 16RK841 Förslag till beslut Utskriftsdatum: 2016-09-29 4

Kallelse Utskriftsdatum: 2016-09-29 Ordförandeberedningen föreslår regionstyrelsens arbetsutskott föreslå regionstyrelsen besluta att fastställa verksamhetsplan för regionstyrelsen 2017 enligt föreliggande förslag. Sammanfattning Regionfullmäktige har i budget 2017-2019 beslutat om fyra långsiktiga, övergripande målbilder för Region Kronoberg. Målbilderna uttrycks i det balanserade styrkortets fyra perspektiv; Invånare, Medarbetare, Verksamhetsutveckling, Ekonomi. Regionstyrelsens verksamhetsplan 2017 beskriver nuläge och mål utifrån de fyra perspektiven. I verksamhetsplanen beskrivs även de styrtal som används för att följa upp målen, samt pågående och planerade regionövergripande aktiviteter för att nå dessa. Beslutsunderlag Missiv - Verksamhetsplan regionstyrelsen 2017 VP för Regionstyrelsen 2017 13. Ansökan om upphörande av stiftelser 16RK1736 Förslag till beslut Ordförandeberedningen föreslår regionstyrelsens arbetsutskott föreslå regionstyrelsen besluta att ansöka hos länsstyrelsen om upphörande samt förbrukning av eventuella kvarvarande medel i enlighet med bifogade bilagor för nedanstående stiftelser: 1928 års stiftelse för Pauvres Honteux Adolf och Bertha Roos stiftelse C J Lindkvists premiestiftelse Elisabeth och Gunnar Borners stiftelse Gertrud Stenows premiestiftelse Grimslövs folkhögskolas premiestiftelse J E Ljungbergs donationsstiftelse Lasarettsläkaren Dr Wilhelm Karströms gåvostiftelse 5 Utskriftsdatum: 2016-09-29

Kallelse Utskriftsdatum: 2016-09-29 Ryssby lantmannaförenings stiftelse Stiftelsen donationsfonden vid S:t Sigfrids sjukhus Stiftelsen samfonden donationsfonden vid Ljungby lasarett Stiftelsen samfonden för viss specialbehandling Stiftelsen samfonden långvårdsfonden Stiftelsen samfonden vid Centrallasarettet i Växjö Stiftelsen Växjödonation av 1926 Sammanfattning En stiftelse som enligt sitt förordnande inte får använda hela sitt kapital eller har ett ålderdomligt ändamål som gör det svårt att hitta destinatärer kan enligt stiftelselagen upphöra. För stiftelser med litet kapital finns ett förenklat förfarande där länsstyrelsen kan godkänna ett beslut av stiftelsens styrelse eller förvaltare att förbruka stiftelsens kvarvarande tillgångar till dess ändamål eller ett så närliggande ändamål som möjligt. Ekonomikontoret har efter genomgång av Region Kronobergs stiftelser inkommit med förslag om upphörande av ett antal små stiftelser. I bilagor redovisas bakgrund till varför stiftelserna föreslås upphöra och vilket ändamål eventuella kvarstående medel ska förbrukas till. Beslutsunderlag Missiv - Ansökan om upphörande av stiftelser Upphörande av stiftelse: 1928 års stiftelse för Pauvres Honteux Upphörande av stiftelser: Adolf och Bertha Roos stiftelse Upphörande av stiftelser: C J Lindkvists premiestiftelse Upphörande av stiftelser: Elisabeth och Gunnar Borners stiftelse Upphörande av stiftelser: Gertrud Stenows premiestiftelse Upphörande av stiftelser: Grimslövs folkhögskolas premiestiftelse Upphörande av stiftelser: J E Ljungbergs donationsstiftelse Upphörande av stiftelser: Lasarettsläkaren Dr Wilhelm Karströms gåvostiftelse Upphörande av stiftelser: Ryssby lantmannaförenings premiestiftelse Upphörande av stiftelser: Stiftelsen donationsfonden vid S:t Sigfrids sjukhus Upphörande av stiftelser: Stiftelsen samfonden donationsfonden vid Ljungby lasarett Upphörande av stiftelser: Stiftelsen samfonden för viss specialbehandling Upphörande av stiftelser: Stiftelsen samfonden långvårdsfonden Upphörande av stiftelser: Stiftelsen samfonden vid Centrallasarettet i Växjö Upphörande av stiftelser: Stiftelsen Växjödonation av 1926 6 Utskriftsdatum: 2016-09-29

Kallelse Utskriftsdatum: 2016-09-29 14. Avveckling av användarföreningen för AScan 16RK1208 Förslag till beslut Ordförandeberedningen föreslår regionstyrelsens arbetsutskott föreslå regionstyrelsen besluta att godkänna förslag till avveckling av användarföreningen för AScan i enlighet med upprättad skrivelse. Sammanfattning Användarföreningen AScan har som syfte att stödja medlemmarna i underhåll, utveckling och användning av ett gemensamt biljettsystem i kollektivtrafiken. Genom bildandet av Regionsamverkan Sydsverige skapas ny plattform för samverkan som bland annat ska tillvarata samma intressen som AScan tidigare gjort. Inom Regionsamverkan Sydsverige finns bland annat en arbetsgrupp för kollektivtrafik, som består av samma personer som AScans styrelse. Till denna grupp finns även fyra undergrupper för arbetet med utveckling, teknik, trafik och marknad/försäljning. Med anledning av detta föreslås att den verksamhet som inom AScan upphör och istället förs över till arbetsgruppen för kollektivtrafik inom Regionsamverkan Sydsverige. Trafiknämnden beslutade 82/2016 att föreslå regionstyrelsen besluta att godkänna förslag till avveckling av användarföreningen för AScan i enlighet med upprättad skrivelse. Beslutsunderlag Avveckling av användarföreningen AScan 82 TN Avveckling av användarföreningen för AScan AScan - avveckling av föreningen 15. Policy för lika möjligheter och rättigheter i en hållbar Region Kronoberg 16RK528 Förslag till beslut Ordförandeberedningen föreslår regionstyrelsens arbetsutskott föreslå regionstyrelsen rekommendera regionfullmäktige besluta att fastställa Policy för lika möjligheter och rättigheter i en hållbar Region Kronoberg enligt föreliggande förslag som har reviderats i enlighet med regionstyrelsens beslut 134/2016. Sammanfattning Utskriftsdatum: 2016-09-29 7

Kallelse Utskriftsdatum: 2016-09-29 Landstingsfullmäktige beslutade 11/2012 att ersätta då befintliga policydokument med en övergripande policy som tydliggör den värdegrund och inriktning som ska genomsyra allt beslutsfattande i organisationen. 17/2013 beslutade landstingsfullmäktige att anta ett likabehandlingsprogram för åren 2013-2015. Programmet har nu utvärderats och utvärderingen visar att programmet inte har fått den genomslagskraft i verksamheten som förväntades. Likabehandlingsprogrammets delar har därför arbetats in i den övergripande policyn, som har reviderats för att omfatta Region Kronobergs samtliga verksamhetsområden. För att uppfylla regionens åtagande som undertecknare av den europeiska jämställdhetsdeklarationen ska även en plan för jämställdhet utarbetas efter fastställande av policyn. Jämställdhetsplanen fastställs av regionstyrelsen. Policyn tydliggör vårt ansvar för mänskliga rättigheter samt den värdegrund och inriktning som genomsyrar allt vi gör och har ett tydligt hållbarhetsperspektiv. Policydokumentet har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av medarbetare från olika verksamheter i hela organisationen, stora delar av regionledningsgruppen har ingått i styrgruppen och organisationsutskottet har utgjort politisk referensgrupp. Framtagandet av policyn har föregåtts av ett omfattande värdegrundsarbete i hela organisationen. Värdegrunden utgör en av grundpelarna i policydokumentet. Arbetet med framtagandet av policyn har även skett inom ramen för ett SKLprojekt (Sveriges Kommuner och Landsting) där Region Kronoberg ingår, tillsammans med fyra regioner/landsting och elva kommuner, för att integrera människorättsfrågorna i ordinarie lednings- och styrningsprocesser. Ärendet behandlades vid regionsyrelsen 2016, styrelsen beslutade /2016 att återremittera ärendet för ytterligare beredning i enlighet med diskussionen vid sammanträdet om inarbetande av Europakonventionens mänskliga rättigheter. Policyn är nu reviderad i enlighet med regionstyrelsens beslut. Beslutsunderlag 134 RS Policy för lika möjligheter och rättigheter i en hållbar Region Kronoberg 201 RS Policy för lika möjligheter och rättigheter i en hållbar Region Kronoberg Policy för lika möjligheter och rättigheter i en hållbar Region Kronoberg (rev efter RS 13 september 2016) 16. Rekommendation till landsting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur 16RK1454 8 Utskriftsdatum: 2016-09-29

Kallelse Utskriftsdatum: 2016-09-29 Förslag till beslut Ordförandeberedningen föreslår regionstyrelsens arbetsutskott föreslå regionstyrelsen besluta att ställa sig bakom Sveriges Kommuner och Landstings rekommendation till landsting och regioner att delta i och stödja en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning. Sammanfattning Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har lämnat en rekommendation till landsting och regioner att delta i och stödja en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning. Syftet är att bästa möjliga kunskap ska finnas tillgänglig vid varje möte mellan vårdpersonal och patient. Kunskapsstyrning omfattar flera samspelande delar: - Kunskapsstöd - Stöd för uppföljning. Öppna jämförelser och analys - Stöd till utveckling - Stöd till ledarskapet Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning innebär att landsting och regioner identifierar och säkerställer finansiering för de verksamheter och funktioner de vill samverka kring med stöd av SKL. Beslutsunderlag Missiv - Rekommendation till landsting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning Rekommendation till landsting och regioner om deltagande i och stöd för en sammahållen struktur för kunskapsstyrning 17. Beslut om allmän trafikplikt inom ramen för ny Krösatågsupphandling 16RK1355 Förslag till beslut Ordförandeberedningen föreslår regionstyrelsens arbetsutskott föreslå regionstyrelsen besluta att besluta om allmän trafikplikt på följande sträckor: Växjö-Hässleholm Växjö- Värnamo-Jönköping Växjö-Alvesta-Nässjö-Jönköping samt att godkänna överenskommelse inför beslut om allmän trafikplikt mellan Region Kronoberg och övriga regioner som deltar i Krösatågsupphandlingen. 9 Utskriftsdatum: 2016-09-29

Kallelse Utskriftsdatum: 2016-09-29 Sammanfattning Krösatåg är södra Sveriges koncept för lokaltågtrafik och finns i de sex sydliga länen Skåne, Blekinge, Kalmar, Kronoberg, Halland samt Jönköping. Trafiken ska nu handlas upp på nytt och upphandlingen ska föregås av beslut om allmän trafikplikt. Region Kronoberg fattade under våren 2015 beslut (ärende 15RK866 143) om att delta i upphandlingen av ny Krösatågstrafik. Upphandlingen har påbörjats och Jönköpings länstrafik, JLT, håller i upphandlingen. För att en ny upphandling ska kunna genomföras krävs enligt lag (SFS 2010:1065) om kollektivtrafik att den regionala kollektivtrafikmyndigheten formaliserar denna avsikt genom att besluta om allmän trafikplikt. Genom att fatta beslut om trafikplikt på de föreslagna sträckorna tar Region Kronoberg ansvar för att långsiktigt erbjuda invånarna goda resmöjligheter med den snabbhet som tågtrafik innebär, vilket vi kan göra genom att vara en del av ett sammanhållet tågsystem i södra Sverige. Krösatågstrafiken ligger helt i linje med Region Kronobergs trafikförsörjningsprogram. Trafiken möjliggör daglig pendling, bidrar till att knyta samman orter och regioner och bidrar till minskad klimatpåverkan. Tågtrafiken bidrar till utveckling i länet och är en viktig faktor för att orter, bygder samt näringslivet ska kunna växa och utvecklas. Beslutsunderlag Missiv - Beslut om allmän trafikplikt inom ramen för ny Krösatågsupphandling Beslutsunderlag - Beslut om allmän trafikplikt inom Krösatågssystemet 18. Trafiknämndens arbete för ökad självfinansieringsgrad 15RK963 Förslag till beslut Ordförandeberedningen föreslår regionstyrelsens arbetsutskott föreslå regionstyrelsen besluta att notera informationen till protokollet samt att trafiknämndens förslag till eventuell förändrad självfinansieringsgrad till 2025 hanteras i budgetprocessen för 2018-2020. Sammanfattning Trafiknämnden har beslutat om ett antal åtgärder för sitt arbete med ett antal uppdrag om en ökad självfinansieringsgrad. Trafiknämndens åtgärder redovisas till regionstyrelsen för kännedom. Nämndens förslag om förändrad målsättning 10 Utskriftsdatum: 2016-09-29

Kallelse Utskriftsdatum: 2016-09-29 för självfinansieringsgraden till 2025 föreslås hanteras i budgetarbetet för 2018-2020. Länstrafiken har under det gångna året fått tre uppdrag rörande verksamhetens självfinansieringsgrad: Uppdrag 1: Trafiknämnden uppdrog gav 54/2015 åt trafikdirektören att utarbeta förslag till en långsiktig strategi för att öka täckningsgraden. Uppdrag 2: I Region Kronobergs budget (fastställd av regionfullmäktige 177/2015) anges följande: Genom ett ökat resande inom nuvarande utbud är målet under en femårsperiod uppnå 60 % finansieringsgrad. Trafiknämnden ges ett särskilt uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur vi kan nå dit. Uppdrag 3: I länstrafikens verksamhetsplan för innevarande år finns en handlingsplan att det fr.o.m. Budget 2017-2019 ska fastställas mål för självfinansieringsgraden för varje enskilt trafikslag. Trafiknämnden beslutade 69/2016 om följande åtgärder för ett samlat grepp kring dessa uppdrag: att uppdra åt trafikdirektören: att genomföra en ny taxe-/zonutredning för att kunna bedöma effekterna av genomförda åtgärder sedan förra taxeutredningen presenterades 2013 samt att ge förslag för ett framtida sammanhållet trafiksystem. att i projektet Framtidens betalsystem bevaka att det framtida taxesystemet ger möjligheter till ökade intäkter. - att genomföra kostnads/intäktsanalys av linjetrafiken avseende 2015. att genomföra linjeutvärdering III för den trafik som startades under 2013. att lämna en sammanställning och ett åtgärdsförslag till trafiknämnden när de olika åtgärderna ovan blivit genomförda med inriktningen att målsättningen för självfinansieringsgraden i kollektivtrafiken fastställs till att gälla 60 % år 2025. att göra eventuell erforderlig revidering av målsättningen när Budget 2017 2019 har fastställts. att fastställa bifogade målsättning för självfinansieringsgraden för respektive trafikslag för perioden 2017 2019. Trafiknämnden beslutade även att föreslå regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige besluta 11 Utskriftsdatum: 2016-09-29

Kallelse Utskriftsdatum: 2016-09-29 att fastställa att målsättningen för självfinansieringsgraden i kollektivtrafiken fastställs till att gälla 60 % år 2025. Beslutsunderlag Missiv - Trafiknämndens arbete med ökad självfinansieringsgrad 69 TN Länstrafiken Kronobergs arbete med ökad självfinansieringsgrad Beslutsunderlag: Länstrafiken Kronobergs arbete med ökad självfinansieringsgrad 19. Svar på skrivelse Inrätta ett infrastrukturråd i regionen från Sven Sunesson och Pär Schöldberg 16RK1380 Förslag till beslut Ordförandeberedningen föreslår regionstyrelsens arbetsutskott föreslå regionstyrelsen besluta att godkänna svar på skrivelsen Inrätta ett infrastrukturråd i regionen från Sven Sunesson och Pär Schöldberg. Sammanfattning Region Kronoberg har mottagit en skrivelse från Sven Sunesson och Pär Schöldberg om inrättande av ett infrastrukturråd i Region Kronoberg. I skrivelsen föreslås att Region Kronoberg ska utreda och inrätta ett infrastrukturråd med representanter från näringsliv, kommuner, universitet och medborgare. Syftet är att skapa en samlad systematisk, strategisk och långsiktig dialog på ledningsnivå inom all infrastruktur och kommunikation. Svar på skrivelsen redovisas i bilaga. I svaret anges att infrastruktur och kommunikation i första hand ska ses som ett medel för att uppnå de övergripande målen för den regionala utvecklingsstrategin, RUS:en. I ett renodlat infrastrukturråd finns en risk att fokus tappas på de övergripande målen och det är därför att föredra att frågorna diskuteras i befintliga forum. Samråd inom infrastruktur och kommunikation sker idag inom bland annat kommunalt forum, samråd med näringslivet och ledningsmöten med Länsstyrelsen och Linnéuniversitetet. Därutöver har regionstyrelsen representant i flygplatsens styrelse. Med anledning av den kommande infrastukturplanerings-omgången 2018 2029 har även en politisk infrastrukturgrupp inrättats. Beslutsunderlag Missiv - Svar på skrivelse om inrättande av infrastrukturråd RS Svar på skrivelse f Centern Infra råd. Inrätta ett infrastrukturråd i regionen Utskriftsdatum: 2016-09-29 12

Kallelse Utskriftsdatum: 2016-09-29 20. Remissyttrande Validering med mervärde (Ds 2016:24) 16RK1501 Förslag till beslut Ordförandeberedningen föreslår regionstyrelsens arbetsutskott föreslå regionstyrelsen besluta att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är Region Kronobergs svar till Utbildningsdepartementet. Sammanfattning Region Kronoberg har av Utbildningsdepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Region Kronoberg delar de förslag till förändringar som departementspromemorian föreslår. Region Kronoberg menar också att förslagen innebär ett bredare perspektiv utöver en tydligare roll- och ansvarsfördelning. I bilaga redovisas utkast till yttrande över remissen. Beslutsunderlag Valdidering med mervärde (Ds 2016:24) Följebrev till remiss, svar senast 2016-11-03 Validering med mervärde 21. Remissyttrande Samråd om fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort 16RK1288 Förslag till beslut Ordförandeberedningen föreslår regionstyrelsens arbetsutskott föreslå regionstyrelsen besluta att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är Region Kronobergs svar till Alvesta kommun. Sammanfattning Region Kronoberg har av Alvesta kommun beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Region Kronoberg anser att förslaget till fördjupad översiktsplan belyser huvudsakliga utmaningar som kommunen står inför och som den fördjupade översiktsplanen syftar att komma till rätta med. Ortens identitet stärks och stöd ges till utveckling av attraktiva mötesplatser. Planen beaktar barnperspektivet, grönstruktur, folkhälsa, klimat och hållbara transporter men jämställdhetsperspektivet kan ges större utrymme. Region Kronoberg har också 13 Utskriftsdatum: 2016-09-29

Kallelse Utskriftsdatum: 2016-09-29 synpunkter på hur planen förhåller sig till infrastruktur och kollektivtrafik i regionen. Beslutsunderlag Missiv - Fördjupad översiktsplan Alvesta tätort Remissyttrande-Fördjupad översiktsplan Alvesta tätort Följebrev - Samråd om fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort, svar senast 2016-11-01, PDF-format Samrådshandling - Samråd om fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort, PDF-format 22. Redovisning av delegationsbeslut Ärendet i korthet Regionstyrelsen har överlämnat beslutsrätten i vissa ärenden till regionstyrelsens ordförande eller 1:e vice ordförande samt tjänstemän enligt en fastställd delegationsordning. Beslut fattade på delegation ska återredovisas till regionstyrelsen vid närmast följande sammanträde. Förslag till beslut Ordförandeberedningen föreslår regionstyrelsens arbetsutskott föreslå regionstyrelsen besluta att notera informationen till protokollet. Delegeringsbeslut 16RK8-18 Ekonomidirektörens delegationsbeslut nr 18/2016: Avskrivning av fordran 16RK8-20 Ekonomidirektörens delegationsbeslut nr 20/2016: transaktioner i Pensionsportföljen 16RK8-19 Ekonomidirektörens delegationsbeslut nr 19/2016: transaktioner i Överskottslikviditetsportföljen 16RK11-27 Upphandlingschefens delegationsbeslut nr 27/2016. Tilldelningsbeslut. Upphandling: Ultraljudsapparater till BFM samt uppgradering av befintliga ultraljudsapparater. 16RK4-36 Planeringsdirektörens delegationsbeslut nr 36/2016: Remissyttrande över detaljplan Växjö 13:32, (Telestadshöjden) Växjö kommun 16RK4-37 Planeringsdirektörens delegationsbeslut nr 37/2016: Remissyttrande över detaljplan Snöflingan 10 (Bergundaskolan), Växjö kommun 14 Utskriftsdatum: 2016-09-29

Kallelse Utskriftsdatum: 2016-09-29 16RK4-38 Planeringsdirektörens delegationsbeslut nr 38/2016: Remissyttrande över detaljplan Torg 2:38, Ljungby kommun 16RK8-21 Ekonomidirektörens delegationsbeslut nr 21/2016. Överföring till Överlikviditetsförvaltningen 16RK12-10 Fastighetschefens delegationsbeslut nr 10/2016. Investeringsbeslut inom fastighetsanslaget 16RK8-22 Ekonomidirektörens delegationsbeslut nr 22/2016: Mottagande av delgivning från Kronofogdemyndigheten 16RK8-23 Ekonomidirektörens delegationsbeslut nr 23/2016: Mottagande av delgivning från Kronofogdemyndigheten 16RK8-24 Ekonomidirektörens delegationsbeslut nr 24/2016: Mottagande av delgivning från Kronofogdemyndigheten 16RK8-25 Ekonomidirektörens delegationsbeslut nr 25/2016: Avskrivning av fordran p.g.a. skuldsanering 16RK8-25 Ekonomidirektörens delegationsbeslut nr 25/2016: Avskrivning av fordran p.g.a. skuldsanering 16RK4-39 Planeringsdirektörens delegationsbeslut nr 39/2016. Remissyttrande detaljplan del av Älmhult 3:1, Älmhults kommun (se ärende 16RK1649) 16RK16-17 Regionjuristens delegationsbeslut nr 17/2016. Gallring av inlästa journaler med ofullständiga personuppgifter i Comprima (se dnr 16RK1782) 16RK18-7 Regionstyrelsens ordförandes delegationsbeslut nr 7/2016. Deltagande i projektet Zero Fossil Fuel Territories (16RK764) 16RK18-8 Regionstyrelsens ordförandes delegationsbeslut nr 8/2016. Utseende av ombud vid årsstämma i Kust till Kust AB 16RK18-9 Regionstyrelsens ordförandes delegationsbeslut nr 9/2016. Kortfristiga lån till RyssbyGymnasiet AB 16RK18-10 Regionstyrelsens ordförandes delegationsbeslut nr 10/2016. Remissyttrande - 400kV luftledning mellan Nybro och Hemsjö 16RK11-28 Upphandlingschefens delegationsbeslut nr 28/2016. Tilldelningsbeslut. Upphandling: Hörapparater m m. Utskriftsdatum: 2016-09-29 15

Kallelse Utskriftsdatum: 2016-09-29 16RK8-26 Ekonomidirektörens delegationsbeslut nr 26/2016: Mottagande av delgivning från Kronofogdemyndigheten 16RK944-5 Chef inom respektive enhet delegationsbeslut nr 5/2016: Anställning och lönesättning enligt Region Kronobergs riktlinjer, tillsvidareanställningar 2016-07-01-- 2016-08-31 23. Anmälningsärenden Ärendet i korthet Under punkten redovisas ärenden som anmäls till regionstyrelsen för kännedom. Förslag till beslut Ordförandeberedningen föreslår regionstyrelsens arbetsutskott föreslå regionstyrelsen besluta att notera informationen till protokollet. Anmälningar 16RK47-8 Styrelseprotokoll från AB Transitio 2016-04-21 16RK47-9 Styrelseprotokoll från AB Transitio 2016-06-16 16RK47-11 Protokoll från årsstämma i AB Transitio 2016-06-16 16RK34-1 Protokoll nr 1/2016, styrelsemöte RyssbyGymnasiet AB 2016-01-27 16RK34-4 Protokoll nr 2/2016, styrelsemöte RyssbyGymnasiet AB 2016-02-29 16RK34-5 Protokoll nr 3/2016, styrelsemöte RyssbyGymnasiet AB 2016-03-23 16RK935-13 Förfrågan om särskild medlemsinsats år 2016, från Kommuninvest i Sverige AB (se RF 111) 16RK34-6 Protokoll bolagsstämma RyssbyGymnasiet AB 2016-03-23 16RK34-7 Protokoll nr 4/2016, styrelsemöte RyssbyGymnasiet AB 2016-05-26 16RK34-8 Protokoll nr 5/2016, styrelsemöte RyssbyGymnasiet AB 2016-06-07 16 Utskriftsdatum: 2016-09-29

Kallelse Utskriftsdatum: 2016-09-29 16RK34-9 Protokoll nr 6/2016, styrelsemöte RyssbyGymnasiet AB 2016-06-20 16RK34-10 Protokoll nr 7/2016, styrelsemöte RyssbyGymnasiet AB 2016-08-09 Cirkulär 16:48 Arbetskläder inom vård och omsorg (hemtjänsten), från Sveriges kommuner och landsting (SKL) Cirkulär 16:49 Kompetenslyft och extratjänster, från Sveriges kommuner och landsting (SKL) Cirkulär 16:50 Budgetpropositionen för år 2017 och höständringsbudgeten för år 2016, från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 2016 Budgetpropositionen för år 2017 och höständringsbudgeten för år 16RK494-11 Delårsrapport augusti och prognos 2016 från Kulturparken Småland AB 16RK35-15 Protokoll nr 6/2016 fört vid ordinarie styrelsesammanträde i Smaland Airport AB 2016-08-29 17 Utskriftsdatum: 2016-09-29

3 Tidssättning av motion - Läkemedelsautomater 16RK1842 18

9 Svar på medborgarförslag Fria busskort till alla skolungdomar 16RK1104 21

Protokollsutdrag Datum: 2016-09-01 80. Svar på medborgarförslag Fria busskort till alla skolungdomar 16RK1104 Beslut Trafiknämnden rekommenderar regionstyrelsen rekommendera regionfullmäktige besluta att avslå medborgarförslag angående fria busskort till alla skolungdomar. Sammanfattning Kersti Jormfeldt har lämnat ett medborgarförslag angående fria busskort till alla skolungdomar som ett led i långsiktig landsbygdspolitik. Eftersom förslaget, så som det är framställt, kommer att få en avsevärd ekonomisk inverkan på den politiskt beslutade budgeten samtidigt som det påverkar kommunala angelägenheter, både ekonomiskt och administrativt, där de fulla implikationerna inte är kända så rekommenderar Trafiknämnden att medborgarförslaget avstyrks. Förslag till beslut Trafiknämndens presidieberedning föreslår att trafiknämnden rekommenderar regionstyrelsen rekommendera regionfullmäktige besluta att avslå medborgarförslag angående fria busskort till alla skolungdomar. Beslutsunderlag Förslag till svar- Fria busskort till alla skolungdomar Konsekvensbedömning gratis busskort för ungdomar Medborgarförslag - Fria busskort till alla skolungdomar Paragrafen är justerad 122

Beslutsunderlag Diarienr: 16RK1104 Handläggare: Patrik Ohlson, Länstrafiken Datum: 2016-08-16 Konsekvensbedömning vid ett eventuellt införande av gratis busskort för alla ungdomar i Kronobergs län Bakgrund Länstrafiken Kronoberg bedriver upphandlad trafik med regionbuss, stadsbuss och tåg som är anpassad för de krav och behov som finns i regionen. Kostnaden för verksamheten uppgår till ca 770 Mkr årligen (2015). I samband med bildandet av Region Kronoberg och skiftet av huvudmannaskap för länstrafiken från att ha varit delat mellan länets kommuner och dåvarande landstinget till enbart den nya regionen så skedde en skatteväxling inför verksamhetsåret 2015 vilket innebar en kommunalekonomisk utjämning och en sänkning av skattesatsen med 39 öre för kommunerna och en motsvarande höjning av landstingsskatten med samma summa. Drygt hälften av intäkterna i linjetrafiken kommer från biljettintäkter och resten är skattemedel från Region Kronoberg. Räknat i antal resor (10,8 miljoner 2015) är fördelningen likformig mellan regiontrafik, stadsbusstrafik och tåg. Fritt resande existerar inte utan i någon form det är det alltid någon som betalar, antingen direkt eller indirekt via skatt. Om en kommun skulle vilja erbjuda fria resor för sina ungdomar så leder detta till att länstrafiken i efterhand fakturerar kommunen för de uteblivna intäkterna. Skulle det fria resandet inrättas på regionnivå så påverkar det Region Kronobergs budget. Budget för verksamhetsåret 2017 är redan fastställd och beslutad av Regionfullmäktige den 21 juni i vilken skattesatsen lämnades oförändrad. De skolkort som skolkortsberättigade elever använder sig av för resor till och från skolan runt om i länet bekostas av kommunen där eleven är bosatt. Dessa intäkter uppgår till ca 30 Mkr. Resandet kan sker huvudsakligen i linjetrafik. Regelverket för vem som är berättigad till skolskjuts bestäms av respektive kommun. Taxorna för skolkort ingår i Länstrafiktaxan och fastställs av regionfullmäktige. Länstrafiktaxan för 2017 fastställdes av regionfullmäktige 21 juni. Rabatterat resande för ungdomar 7-19 år När det gäller det ordinarie resandet i denna åldersgrupp så finns det i länstrafiktaxan ett antal olika sätt att betala för sig; alla med någon form av rabattering. Enkelbiljettspriset för ungdomar upp till 19 år är 60 % av ordinarie pris för vuxen. För resande på fritid har Länstrafiken sedan några år tillbaka ett så kallat Fritidskort som den enskilde kan köpa till ett förmånligt pris. Kortet gäller för en hel termin och kostar 820 kr för buss alternativt 1020 kr för buss och tåg och gäller för resor efter klockan 14.00 vardagar samt hela dagen helgdagar samt lördag/söndag. För ungdomar upp till 19 år samt för studerande på universitet och högskola erbjuds 25 % rabatt på periodkort. Utöver detta så erbjuds ett rabatterat resande sommartid i form av Sommarlovskortet där ungdomar upp till 19 år kan resa i två månader till priset av en. Försäljningen av enkelbiljetter och periodkort för målgruppen ungdomar 7-19 år i Kronobergs län uppgick 2015 till ca 36,5 Mkr. 23

Beslutsunderlag Diarienr: 16RK1104 Handläggare: Patrik Ohlson, Länstrafiken Datum: 2016-08-16 Ett obegränsat fritt resande för skolungdomar skulle sannolikt innebära en ökning av resandevolymen vilket i sin tur skulle få en påverkan på mängden tursatta fordon främst i högtrafik under morgon och eftermiddag. Denna trafik skulle innebära en merkostnad utöver vad som i dag är känt. Eftersom det kollektiva resandet i södra Sverige i hög grad är integrerat med omgivande län skulle ett kostnadsfritt resande för åldersgruppen 7-19 år i Kronobergs län på något sätt behöva avgränsas så att det inte innebär ett fullständigt subventionerat biljettpris för genomgående resor t ex mellan Kalmar- Malmö. Den fulla vidden av de administrativa rutinerna och åtgärderna samt kostnaderna för desamma är i nuläget inte kända. Sammanfattning Sammantaget skulle förslaget, så som det framställts, innebära en stor påverkan på ekonomin och följaktligen även den politiskt beslutade budgeten för Region Kronoberg. Med hänsyn till detta samt att effekterna av förslaget även skulle få en påverkan på områden som är en kommunal angelägenhet, nämligen grundskoleelevers resande till och från skola, så rekommenderar trafiknämnden att medborgarförslaget avstyrks. 24

12 Verksamhetsplan för regionstyrelsen 2017 16RK841 26

Missiv beslutsunderlag Diarienr: 16RK841 Handläggare: Johan Jarl, Datum: 2016-09-29 Regionstyrelsen Verksamhetsplan för regionstyrelsen 2017 Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen beslutar att fastställa verksamhetsplan för regionstyrelsen 2017 enligt föreliggande förslag. Sammanfattning Regionfullmäktige har i budget 2017-2019 beslutat om fyra långsiktiga, övergripande målbilder för Region Kronoberg. Målbilderna uttrycks i det balanserade styrkortets fyra perspektiv; Invånare, Medarbetare, Verksamhetsutveckling, Ekonomi. Regionstyrelsens verksamhetsplan 2017 beskriver nuläge och mål utifrån de fyra perspektiven. I verksamhetsplanen beskrivs även de styrtal som används för att följa upp målen, samt pågående och planerade regionövergripande aktiviteter för att nå dessa. Anna Fransson Regionstyrelsens ordförande Martin Myrskog Regiondirektör Bilaga: Verksamhetsplan för regionstyrelsen 2017 Sida 1 av 1 27

VERKSAMHETSPLAN 2017 REGIONSTYRELSEN 0 28

INLEDNING Regionfullmäktige har i budget 2017-2019 beslutat om fyra långsiktiga, övergripande målbilder för Region Kronoberg. Målbilderna uttrycks i det balanserade styrkortets fyra perspektiv; Invånare, Medarbetare, Verksamhetsutveckling, Ekonomi. Region Kronobergs långsiktiga målbilder är: Nöjda invånare med stort förtroende för vår verksamhet Attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas En effektiv verksamhet med hög kvalitet Hållbar ekonomi i balans De långsiktiga målbilderna är nedbrutna i nio mätbara mål för 2017-2019. Regionstyrelsen och nämnderna förhåller sig till de mål som faller under deras respektive verksamheter. I verksamhetsplanerna presenteras dessa mål som avsnittsrubriker: Förtroendet för verksamheten ska vara fortsatt högt Tillgängligheten till verksamheterna ska vara god Invånarnas hälsa ska vara jämlik Region Kronoberg ska vara en attraktiv arbetsgivare Medarbetarna ska ha god kunskap om vår värdegrund och diskrimineringsgrunderna Kvaliteten i verksamheten ska vara god Region Kronoberg ska vara en drivande utvecklingsaktör Region Kronobergs klimatpåverkande utsläpp ska minska En hållbar ekonomi i balans I verksamhetsplanen för regionstyrelsens verksamhet uttrycks hur mål, styrtal och uppdrag i fullmäktiges budget ska uppnås och genomföras inom regionstaben och regionservice. Därtill uttrycks de mål och uppdrag som regionstyrelsen riktat till den regiongemensamma förvaltningsnivån. Regionfullmäktiges uppdrag till nämnderna Regionfullmäktige har i budget formulerat uppdrag till nämnderna, kopplade till de nio målen (se lista ovan). Uppdragen kan hanteras inom ramen för verksamhetsplanerna eller utanför. De uppdrag som hanteras inom verksamhetsplanerna omsätts till mål, med styrtal och handlingsplaner. Samtliga uppdrag kommer att redovisas i delårsrapporterna. Organisation Regionstab Regionstaben driver, utvecklar och stödjer arbetet med verksamhetsstyrning inom Region Kronoberg. Regionstaben utgör även ett stöd till Region Kronobergs förtroendemannaorganisation. Regionstabens avdelningar omfattar cirka 120 medarbetare. Planeringsavdelningen har ett övergripande ansvar för att utveckla, leda, samordna och följa upp olika strategiska områden såsom upphandling, krisberedskap, planerings- och investeringsprocesser, klimatoch miljöarbete, uppföljning och analyser, vårdval och privata vårdgivare, regionövergripande ledningssystem och strategisk IT. Kansliavdelning har som huvuduppdrag att stödja den politiska beslutsprocessen i region Kronoberg. Avdelningen ansvarar för nämndsadministration, administrativt stöd till den politiska organisationen 1 29

samt arkiv och diarium. I uppdraget ingår även informationssäkerhet, juridik, människorättsarbete och patientnämndsverksamhet. HR-avdelningen ska strategiskt driva, leda, utveckla och följa upp HR-arbetet inom Region Kronoberg. Avdelningens arbete ska bidra till att Region Kronoberg uppfattas som en attraktiv arbetsgivare för såväl nuvarande som framtida medarbetare. Kommunikationsavdelningen ska arbeta för att skapa en kommunikativ organisation. Det innebär att alla chefer och medarbetare tar ansvar för att kommunicera med varandra, med brukare, med invånare och med samarbetsparter. Ekonomiavdelningen har ett övergripande samordningsansvar för hela organisationens ekonomifunktion och ansvarar bland annat för redovisning, bokslut och internkontroll av ekonomiska transaktioner, ekonomisk uppföljning, analys och rapportering på regionnivå, finansiell planering och förvaltning samt systemförvaltning och utveckling av ekonomisystem. Regionservice Regionservice uppdrag är att erbjuda service till samtliga verksamheter inom Region Kronoberg. Regionservice drygt 400 medarbetare tillhandahåller säkra och välskötta fastigheter, välstädade lokaler, goda och näringsriktiga måltider, interna transporter samt stöd inom IT och telefoni åt Region Kronoberg. Regional kollektivtrafikmyndighet Region Kronoberg är regional kollektivtrafikmyndighet i länet och ansvarar för att länet har en god tillgång till kollektivtrafik och att kollektivtrafiken hela tiden utvecklas i enlighet med invånarnas resebehov och länets politiska målsättningar. Myndigheten ska se till att alla former av kollektivtrafik behandlas på ett konkurrensneutralt och likvärdigt sätt. Kollektivtrafikmyndigheten beskriver den trafik som ska erbjudas medborgarna i ett trafikförsörjningsprogram. Programmet innehåller utbudet av trafik, beskrivning av bytespunkter, arbetet med miljö, tillgänglighet och säkerhet samt ekonomi. 2015-11-25 fastställde regionfullmäktige nuvarande trafikförsörjningsprogram. 2 30

INVÅNARE FÖRTROENDET FÖR VERKSAMHETEN SKA VARA FORTSATT HÖGT Nuläge Region Kronoberg har ansvar för hälso- och sjukvård, folkhälsa, kultur, kollektivtrafik och områden som handlar om regional utveckling och tillväxt. Det är betydelsefullt att invånarna i Kronoberg förstår och har god kännedom om vilka områden som Region Kronoberg ansvarar för. Region Kronobergs webbplatser är kanalerna utåt som beskriver våra ansvarsområden och dessa kanaler utvecklas kontinuerligt. Den nya varumärkesplattformen och löpande mediaaktiviteter bidrar till att upprätthålla ett högt förtroende för vår verksamhet. Regionstyrelsens mål Invånare och medarbetare har god kännedom om varumärket Region Kronoberg 1 Styrtal Nuläge Målvärde 2017 Målvärde 2019 Kännedom om varumärket Region Kronoberg 41 % 55 % 80 % TILLGÄNGLIGHETEN TILL VERKSAMHETERNA SKA VARA GOD Nuläge Region Kronoberg arbetar med att förbättra tillgängligheten bland annat genom satsningar på utvecklade e-tjänster. Kännedomen om tillgängliga e-tjänster inom hälso- och sjukvården via 1177 är bristande. Under 2016 genomfördes en invånarkampanj gällande tillgång till journal via nätet. Webbplatsen 1177.se exponerades och omtalades vid ett flertal tillfällen i olika media. Arbetet fortsätter under 2017och samordnas i en gemensam förvaltningsgrupp, där representanter från hälso- och sjukvårdens utvecklingsavdelning, IT och kommunikation ingår. Regionstyrelsens mål Öka användandet av etjänster via 1177.se 2 Styrtal Nuläge Målvärde 2017 Målvärde 2019 Andel av invånarna som har konto i 1177.se Kännedom om 1177 enligt Vårdbarometern 28 % 33 % 40 % 59 % 65 % 75 % Värde hämtat från Region Kronobergs årsredovisning 2015 alternativt avser senast genomförda mätning eller bedömning 2 Värde hämtat från Region Kronobergs årsredovisning 2015 alternativt avser senast genomförda mätning eller bedömning 1 3 31

MEDARBETARE Nuläge Kompetensförsörjning är en strategisk fråga för Region Kronoberg, det finns stora utmaningar både på kort och på lång sikt. Ett arbete pågår med att bygga en stabil plattform inom hela kompetensförsörjningsområdet. Här är attraktivitet, rekrytering, introduktion, utveckling och ledarskap viktiga beståndsdelar. Att verka för hälsofrämjande arbetsplatser med goda arbetsvillkor i syfte att både kunna rekrytera och behålla medarbetare är i fokus. Vi fortsätter arbetet med att attrahera ungdomar så att de väljer utbildningar som leder till arbete inom Region Kronoberg. Region Kronobergs medarbetare har hög kunskap och kompetens och vi behöver säkerställa rätt använd kompetens i våra verksamheter. Många chefer lägger för mycket tid på administration och bemanning och för lite tid på utveckling och coaching. Därför pågår arbete med att implementera ledaridén och skapa bättre förutsättningar för våra chefer att vara goda ledare. REGION KRONOBERG SKA VARA EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Regionstyrelsens mål Styrtal Nuläge Hållbart medarbetarengagemang, HME Sjukfrånvaron Region Kronoberg ska vara en attraktiv arbetsgivare 3 Målvärde 2017 Målvärde 2019 76 76 78 5,1 % (dec 2015) 5,0 % 4,5 % 92,8 (dec 2015) 76 68 3 Antal vakanser > 6 månader Antal timmar för bemanningsföretag/helår (läkare, sjuksköterskor) Läkare 60000 Sjuksköterskor 21000 Avser genomsnittet i landsting och regioner 2015 (Kolada) 4 32 Läkare 40000 Sjuksköterskor 12500 Läkare 10000 Sjuksköterskor 5000

MEDARBETARNA SKA HA GOD KUNSKAP OM VÅR VÄRDEGRUND OCH DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Nuläge Region Kronobergs värdegrund är Respekt för människan. Det är det som ska vara grunden i allt vi gör hur vi är mot varandra och i mötet med kronobergarna, i de beslut vi fattar, när vi prioriterar våra resurser, när vi utvecklar och förändrar vår verksamhet, när vi sätter mål, formar strategier och planerar aktiviteter. Regionstyrelsens mål Medarbetarna ska ha god kunskap om vår värdegrund och diskrimineringsgrunderna Styrtal Nuläge Målvärde 2017 Målvärde 2019 0% 80 % 100 % 0% 50 % 100 % Andel av medarbetarna som har genomfört utbildning om vår värdegrund Andel av medarbetarna som har genomfört utbildning om diskrimineringsgrunderna 5 33

VERKSAMHETSUTVECKLING KVALITETEN I VERKSAMHETEN SKA VARA GOD Nuläge Arbetet med att införa ett koncernövergripande ledningssystem har påbörjats och kommer under 2017 att samordnas via regiondirektörens ledningsgrupp. Ledningssystemperspektivet handlar om att verka för att göra det så enkelt som möjligt för den enskilde medarbetaren att göra rätt och att ge förutsättningar för ledningsfunktioner på alla nivåer att fatta beslut baserade på fakta. Detta sammantaget bidrar till att Region Kronoberg systematiskt kan utveckla och förbättra sin verksamhet mot målet att kvaliteten i verksamheten ska öka. Det nya upphandlingsreglementet ska implementeras i verksamheten och handlingsplaner som syftar till att öka avtalstroheten ska genomföras. Med utgångspunkt i den kartläggning inom projektet e-arkiv, som har genomförts, kommer två digitala system att slutarkiveras under 2017. Regionstyrelsens mål Styrtal Förberedd krisberedskapsorganisation för att hantera händelser Andel verksamheter med aktuella krishanteringsplaner eller motsvarande enligt Krishanteringsplan Region Kronoberg Effektiv och strategisk upphandlingsprocess Avtalstrohet Införa digitalt e-arkiv Antal digitalt slutarkiverade system 6 34 Nuläge Målvärde 2017 Målvärde 2019 <100 % 100 % 100 % Stickprov genomfört 80 % 90 % 0 2 5

REGION KRONOBERGS KLIMATPÅVERKANDE UTSLÄPP SKA MINSKA Nuläge Region Kronobergs verksamhet är omfattande och medför stor miljöpåverkan genom många transporter och stor användning av förbrukningsmaterial, läkemedel, livsmedel, energi kemikalier och lustgas. Miljöprogrammet beskriver hur regionen internt ska arbeta för att vara klimateffektivt, resurseffektivt och hälsofrämjande. Miljöarbetet fokuserar på de områden där verksamhetens miljöpåverkan är störst och ska bidra till att uppnå nationella och regionala miljömål. Regionstyrelsens mål Leda och stödja genomförandet av Region Kronobergs miljöprogram Styrtal Ranking Öppna jämförelser; miljöarbete Andel av resorna med fordon från bilpoolen som sker med förnyelsebart bränsle Förnyelsebara drivmedel inom kollektivtrafikens samtliga fordon (buss, bil och minibuss) Andel av energiförbrukningen (uppvärmning) inom verksamheten som kommer från icke fossila källor Andelen ekologiska livsmedel av det totala inköpet Nuläge Målvärde 2017 Målvärde 2019 Plats 4 (2015) >plats 4 >plats 4 50 % 70 % 75 % 93 % 95 % 98 % 93 % 94 % 95 % 49 % 56 % 60 % REGION KRONOBERG SKA VARA EN DRIVANDE UTVECKLINGSAKTÖR Nuläge Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) antogs av regionfullmäktige i juni 2015. Regionala utvecklingsnämnden ansvarar inför regionstyrelsen för att implementera det regionala utvecklingsansvaret i Kronobergs län. Under året kommer omvärldsbevakning ske kopplat till hållbarhetsområdet. Region Kronoberg medverkar i samhandlingsgruppen "Klimatplattform Kronoberg, vars arbete leds av länsstyrelsen. Under 2017 påbörjas arbetet med att ta fram utvecklade och fördjupade stråkanalyser för Kronoberg. Regionens större kommunikationsstråk kommer att analyseras utifrån ett brett samhällsplaneringsperspektiv. Detta görs tillsammans med berörda kommuner. Syftet är att stärka kopplingen mellan kollektivtrafik/transporter och övrig samhällsplanering och därigenom stärka länet. 7 35

EKONOMI Nuläge Den övergripande finansiella inriktningen är att uppnå en stabil ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. Region Kronobergs samlade intäkter sätter gränser för hur stora kostnaderna kan tillåtas vara. Utgångspunkten är att varje generation ska bära kostnaderna för den service den själv beslutar om. För att uppnå det finansiella resultatmålet krävs ytterligare åtgärder för att på sikt sänka verksamhetens nettokostnader. Projektet för översyn och utarbetande av en ny ekonomistyrningsmodell för Region Kronoberg pågår sedan hösten 2015 och beräknas vara färdig under första delen av 2017. Med ekonomistyrning avses en medveten och konsekvent process för att påverka organisationens handlande så att verksamheten genomförs efter invånarnas faktiska behov med rätt kvalitet och till rimlig kostnad, allt inom ramen för tilldelade resurser och fastställda mål. Översynen fokuserar på bland annat resursfördelningsmodeller, budgeteringsprinciper, uppföljning samt förenkling av administrativa rutiner inom ekonomiområdet. EN HÅLLBAR EKONOMI I BALANS Regionstyrelsens mål Styrtal Nuläge (aug-16) Målvärde 2017 Målvärde 2019 En hållbar ekonomi i balans Det ekonomiska resultatet ska uppgå till minst 1 % av skatter, utjämning och bidrag. 3,3 % (119 mnkr) 1,1 % (62 mnkr) 1 % över tid 8 36

Bilaga; regionfullmäktiges uppdrag till regionstyrelsen Mål Uppdrag Hanteras Förtroendet för verksamheten ska vara fortsatt högt En långsiktig strategi för resursförstärkning av vårdvalet/primärvården ska påbörjas. I denna strategi ska även ett utökat/förstärkt akutuppdrag utvecklas liksom att tillföra vårdvalet/primärvården fler kompetenser, t ex psykiatri, geriatrik och ortopedi. RD/Kundvalsenheten Kvalitetsuppföljningar av Vårdval Kronoberg ska publiceras på 1177.se. Läkarkontinuiteten skall publiceras på 1177.se Definiera processerna för psykiatrin för att säkerställa kvaliteten i såväl slutenvård som mottagning inom vårdvalet och den specialiserade vuxenpsykiatrin. Tillföra andra specialister för att underlätta för allmänläkarna på vårdcentralerna. Minst 60 % allmänspecialister och max 40 % övriga specialister. Ersättningsmodellen för vårdvalet ska stimulera till fler specialistområden inom vårdvalet för att avlasta allmänspecialister och föra vården närmare patienterna. Fördelning av ST-tjänster bör prioriteras till primärvården /vårdvalet Tillgängligheten till verksamheterna ska vara god Utreda vårdval inom fler områden i syfte att stärka patienternas rättigheter Upprätta strategi för regional samordning av e-hälsoarbetet Samordna akutsjukvård för psykiatri/somatik/primärvård Ta fram en ersättningsmodell som garanterar Kronobergarna ett fortsatt brett utbud av vårdcentraler i hela länet. Modellen ska tas fram i samförstånd med vårdcentralerna. Invånarnas hälsa ska vara jämlik Utveckla vårdvalsmodellen till att stärka förebyggande insatser. Region Kronoberg ska vara en attraktiv arbetsgivare Region Kronoberg ska inom ramen för sin verksamhet arbeta målinriktat för att främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet Tillvarata nyanlända med vårdkompetens Fortsätta att tydliggöra Region Kronobergs arbetsgivarvarumärke. Arbeta vidare med att öka intresset att fler medborgare väljer utbildningar som kan leda till arbete inom Region Kronoberg (attrahera och rekrytera). Stimulera medarbetare att delta i forsknings- och utvecklingsprojekt i samverkan med Linnéuniversitetet Fortsätta utveckla hälsofrämjande arbetsplatser med bra arbetsvillkor (attrahera, behålla och utveckla). Samordnad och anpassad introduktion (introducera) Rätt använd kompetens (RAK) ska genomsyra vår process och teamutveckling. RD/Kundvalsenheten RD/Kundvalsenheten RD uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektör RD/Kundvalsenheten RD uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektör RD/Kundvalsenheten RD uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektör RD uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektör RD/Kundvalsenheten Flyttad från HSN. RD uppdrag till kundvalsenheten. Ingår i regionstyrelsens VP HR-direktör Ingår i regionstyrelsens VP Ingår i regionstyrelsens VP RD Ingår i regionstyrelsens VP HR-direktör HR-direktör och hälso- och sjukvårdsdirektör 9 37

Arbeta aktivt med SKL:s samverkan för minskat hyrläkarberoende Utveckla nya lösningar för schemaläggning med inriktning på den enskilde medarbetarens möjligheter att påverka sin arbetstid. RD uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektör HR-direktör Utarbeta ett långsiktigt och hållbart system för att säkra bemanningen under sommaren. Trygga kompetensförsörjningen utifrån verksamhetens behov HR-direktör/hälso- och sjukvårdsdirektör HR-direktör/ hälso- och sjukvårdsdirektör Medarbetarna ska ha god kunskap om vår värdegrund och diskrimineringsgrunderna Säkerställa att medarbetarna har god kunskap om vår värdegrund och om diskrimineringsgrunderna. Kvaliteten i verksamheten ska vara god Region Kronobergs budget ska vara jämställdhetssäkrad; individbaserade styrtal ska redovisas könsuppdelade. Effektivisera upphandlingsprocessen genom god framförhållning och samplanering, samt att löpande följa upp och utvärdera avtalstroheten. Redovisa uppdragen vid varje delårsrapport Inrätta en tillfällig "Förenklingskommission" i syfte att utveckla bland annat utveckla ett bättre resursutnyttjande, tillvarata förenklande rutiner hos medarbetarna, undvika dubbeldokumentation och i möjligaste mån avlasta vårdpersonalens administrationsarbete för att utnyttja kompetensen hos våra medicinska sekreterare Dela upphandlingar i mindre delar, bland annat i syfte att möjliggöra för mindre och lokala aktörer att lägga anbud Aktivt arbeta med innovationsvänlig upphandling En utvärdering av sammanslagningen mellan Regionförbundet och Landstinget ska genomföras i syfte att skapa synergieffekter och samordningsvinster. Utarbeta modell för fler psykologer i primärvården/vårdvalet. Utreda förslag till om-/nybyggnad för ambulans- och akutmottagning på Ljungby lasarett för slutgiltigt beslut i Regionstyrelsen Region Kronoberg ska vara en drivande utvecklingsaktör Behov av att utveckla ett sammanhållet strategiskt hållbarhetsarbete. För Region Kronoberg ska hållbarhet gå som en grön tråd genom alla led i arbetet. Region Kronoberg ska driva på utvecklingen av en hållbar region. En hållbar ekonomi i balans Ingår i regionstyrelsens VP RD uppdrag till planeringsdirektör/analysenheten Ingår i regionstyrelsens VP RD RD Ingår i regionstyrelsens VP Ingår i regionstyrelsens VP RD RD/Kundvalsenheten RD Ingår i regionstyrelsens VP Regionens nämnder och styrelser ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. En viktig förutsättning för detta är att höja kostnadsmedvetandet på alla nivåer. Fortsätta översyn och implementering av ny ekonomistyrningsmodell i Region Kronoberg RD/ekonomidirektör Ingår i regionstyrelsens VP 10 38

13 Ansökan om upphörande av stiftelser 16RK1736 39

Missiv beslutsunderlag Diarienr: 16RK1736 Handläggare: Johan Jarl, Datum: 2016-09-14 Regionstyrelsen Ansökan om upphörande av stiftelser Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen beslutar att ansöka hos länsstyrelsen om upphörande samt förbrukning av eventuella kvarvarande medel i enlighet med bifogade bilagor för nedanstående stiftelser: 1928 års stiftelse för Pauvres Honteux Adolf och Bertha Roos stiftelse C J Lindkvists premiestiftelse Elisabeth och Gunnar Borners stiftelse Gertrud Stenows premiestiftelse Grimslövs folkhögskolas premiestiftelse J E Ljungbergs donationsstiftelse Lasarettsläkaren Dr Wilhelm Karströms gåvostiftelse Ryssby lantmannaförenings stiftelse Stiftelsen donationsfonden vid S:t Sigfrids sjukhus Stiftelsen samfonden donationsfonden vid Ljungby lasarett Stiftelsen samfonden för viss specialbehandling Stiftelsen samfonden långvårdsfonden Stiftelsen samfonden vid Centrallasarettet i Växjö Stiftelsen Växjödonation av 1926 Sammanfattning En stiftelse som enligt sitt förordnande inte får använda hela sitt kapital eller har ett ålderdomligt ändamål som gör det svårt att hitta destinatärer kan enligt stiftelselagen upphöra. Sida 1 av 2 40

Missiv beslutsunderlag Diarienr: 16RK1736 Handläggare: Johan Jarl, Datum: 2016-09-14 För stiftelser med litet kapital finns ett förenklat förfarande där länsstyrelsen kan godkänna ett beslut av stiftelsens styrelse eller förvaltare att förbruka stiftelsens kvarvarande tillgångar till dess ändamål eller ett så närliggande ändamål som möjligt. Ekonomikontoret har efter genomgång av Region Kronobergs stiftelser inkommit med förslag om upphörande av ett antal små stiftelser. I bilagor redovisas bakgrund till varför stiftelserna föreslås upphöra och vilket ändamål eventuella kvarstående medel ska förbrukas till. Anna Fransson Regionstyrelsens ordförande Martin Myrskog Regiondirektör Bilaga: Ansökan om upphörande av stiftelse 1928 års stiftelse för Pauvres Honteux Ansökan om upphörande av stiftelse Adolf och Bertha Roos stiftelse Ansökan om upphörande av stiftelse C J Lindkvists premiestiftelse Ansökan om upphörande av stiftelse Elisabeth och Gunnar Borners stiftelse Ansökan om upphörande av stiftelse Gertrud Stenows premiestiftelse Ansökan om upphörande av stiftelse Grimslövs folkhögskolas premiestiftelse Ansökan om upphörande av stiftelse J E Ljungbergs donationsstiftelse Ansökan om upphörande av stiftelse Lasarettsläkaren Dr Wilhelm Karströms gåvostiftelse Ansökan om upphörande av stiftelse Ryssby lantmannaförenings stiftelse Ansökan om upphörande av stiftelse Stiftelsen donationsfonden vid S:t Sigfrids sjukhus Ansökan om upphörande av stiftelse Stiftelsen samfonden donationsfonden vid Ljungby lasarett Ansökan om upphörande av stiftelse Stiftelsen samfonden för viss specialbehandling Ansökan om upphörande av stiftelse Stiftelsen samfonden långvårdsfonden Ansökan om upphörande av stiftelse Stiftelsen samfonden vid Centrallasarettet i Växjö Ansökan om upphörande av stiftelse Stiftelsen Växjödonation av 1926 Sida 2 av 2 41

Upphörande av stiftelse i vissa fall enligt 6 kap 5 stiftelselagen (1994:1220) Information En stiftelse som enligt sitt förordnande inte får använda hela sitt kapital för stiftelsens ändamål eller som har ett ålderdomligt ändamål som gör det svårt att hitta destinatärer kan aldrig förbruka sitt kapital. För att ändra dessa begränsningar i ett stiftelseförordnande krävs normalt tillstånd av Kammarkollegiet. För stiftelser med litet kapital finns ett förenklat förfarande där länsstyrelsen kan godkänna ett beslut av stiftelsens styrelse eller förvaltare att besluta om att förbruka stiftelsens kvarvarande tillgångar till stiftelsens ändamål, eller ett så närliggande ändamål som möjligt. Samtliga fyra förutsättningar nedan måste vara uppfyllda för att länsstyrelsen ska ha möjlighet att godkänna ett beslut att förbruka stiftelsens kapital stiftelsen bildades för mer än 20 år sedan, stiftelsen inte har kunnat främja sitt ändamål under de senaste fem åren, värdet av stiftelsen tillgångar, har vid utgången av de tre senaste räkenskapsåren understigit ett gränsbelopp som motsvarar tio gånger det då gällande prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 socialförsäkringsbalken, (444 000 kr, år 2014). stiftelsen saknar skulder Postadress Besöksadress Telefon 205 15 Malmö Kungsgatan 13 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A Information om personuppgiftslagen Länsstyrelsen i Skåne län registrerar och behandlar de personuppgifter som du lämnar till oss för att vi ska kunna hantera din ansökan på ett smidigt sätt och fullgöra våra arbetsuppgifter. Vi behandlar personuppgifterna enligt bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204). Syftet med lagen är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom felaktig behandling av personuppgifter. Du har rätt att efter skriftlig ansökan få besked om hur dina personuppgifter behandlats. Upptäcker du felaktigheter är vi skyldiga att på din begäran rätta uppgifterna. Telefax Bankgiro 010-224 10 00 010-224 15 00 102-2847 010-224 10 00 010-224 15 00 42 E-post / Hemsida skane@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/skane

Upphörande av stiftelse i vissa fall enligt 6 kap 5 stiftelselagen (1994:1220) Länsstyrelsen Skåne Förvaltningsavdelningen 291 86 Kristianstad Uppgifter om stiftelsen Namn Organisationsnummer 1928 års stiftelse för Pauvres Honteux 829502-2209 Adress Postnummer Box 1223 Postadress 351 12 Växjö Kontaktperson Telefon E-postadress Anne-Marie Nilsson 0470-58 85 55 anne-marie.nilsson@kronoberg.se Stiftelsen bildades Beslut om upphörande 1928? Saknar stiftelsen skulder? Ja Stiftelsens tillgångar år: 2013 Tillgångar (kr): 83 095 Stiftelsens tillgångar år: 2014 Tillgångar (kr): 82 725 Stiftelsens tillgångar år: 2015 Tillgångar (kr): 82 395 Nej Redogörelse för varför stiftelsen inte kunnat följa/kommer att kunna följa sitt ändamål de senaste 5 åren Ändamålet enligt stadgarna är att "Del av den årliga räntavkastningen skall användas till beredande av frisängar, företrädesvis å halvenskilt rum, åt fruntimer av pauvres honteux, bosatta inom Växjö stad. Ifall flera dylika personer skulle samtidigt vara i behov av lasarettsvård, böra samtliga i möjligaste utsträckning komma i åtnjutande av frisängsförmånen, önskvärt är för den skull, att lasarettsvistelsen för den, som kommit i åtnjutande av berörda förmån, i ty fall icke utsträckes utöver vad som kan anses oundgängligen nödigt. Därest ränteavkastningen skulle därtill förslå, må den i andra hand användas såsom bidrag till möjliggörande - enligt vederbörande läkares omprövning - av eftervård åt nyssnämnda fruntimer av pauvres honteux genom vistelse vid brunns- och badort eller å hälsosam och lämplig ort för vila eller och annorledes. Postadress Skulle till äventyrs inga fruntimmer av pauvres honteux vara i behov av understöd framgår det belopp som är tillgängligt för utdelning (fritt eget kapital, belopp vid motsvarande förmåner åt andra behövande inom staden, vilka för en hedrande vandel, med företräde för äldre fruntimer." Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post / Hemsida 205 15 Malmö Kungsgatan 13 010-224 10 00 010-224 15 00 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A 010-224 10 00 010-224 15 00 102-2847 skane@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/skane *Föråldrat ändamål *Låg avkastning på stiftelsens banktillgångar gör att inga medel finns att dela ut 43

Redogörelse för vilket ändamål eventuella kvarstående medel ska förbrukas till Samtliga kvarvarande medel avses skänkas till: Kvinnojouren Familjefrid Kronoberg Bilagor som ska bifogas till denna blankett: Vidimerad kopia av protokoll från det sammanträde där beslut om förbrukande av tillgångarna och eventuella justering av ändamålet fattades. Behöver beslutet godkännas av något annat subjekt än styrelsen/förvaltaren ska även godkännandet bifogas. Kopia av årsbokslut eller motsvarade som styrker stiftelsens ekonomiska ställning. Kopia av stiftelseförordnandet (det dokument med vilket stiftelsen bildades och alla därpå följande giltiga ändringar.) Blankett och bilagor skickas till: Länsstyrelsen Skåne 291 86 Kristianstad eller med e-post till: skane@lansstyrelsen.se 44

Upphörande av stiftelse i vissa fall enligt 6 kap 5 stiftelselagen (1994:1220) Länsstyrelsen Skåne Förvaltningsavdelningen 291 86 Kristianstad Uppgifter om stiftelsen Namn Organisationsnummer Adolf och Bertha Roos stiftelse 829500-7226 Adress Postnummer Box 1223 Postadress 351 12 Växjö Kontaktperson Telefon E-postadress Anne-Marie Nilsson 0470-58 85 55 anne-marie.nilsson@kronoberg.se Stiftelsen bildades Beslut om upphörande? Saknar stiftelsen skulder? Ja Stiftelsens tillgångar år: 2013 Tillgångar (kr): 13 305 Stiftelsens tillgångar år: 2014 Tillgångar (kr): 13 191 Stiftelsens tillgångar år: 2015 Tillgångar (kr): 13 037 Nej Redogörelse för varför stiftelsen inte kunnat följa/kommer att kunna följa sitt ändamål de senaste 5 åren Ändamålet enligt stadgarna är att "... afkastningen af berörda kapital årligen i god tid före jul skall öfverlämnas, hälften till direktionen öfver lasarettet i Växjö och den andra hälften till direktionen i Ljungby för anskaffande af gåfvor eller beredande på annat sätt af litet julglädje för patienterna å dessa sjukvårdsinrättningar... *Föråldrat ändamål *Låg avkastning på stiftelsens banktillgångar gör att inga medel finns att dela ut Postadress Besöksadress 205 15 Malmö Kungsgatan 13 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A Telefon Telefax Bankgiro 010-224 10 00 010-224 15 00 102-2847 010-224 10 00 010-224 15 00 46 E-post / Hemsida skane@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/skane

Redogörelse för vilket ändamål eventuella kvarstående medel ska förbrukas till Samtliga kvarvarande medel ska fördelas med hälften till vardera sjukhus i syfte att följa stiftelsens intention en sista gång. Bilagor som ska bifogas till denna blankett: Vidimerad kopia av protokoll från det sammanträde där beslut om förbrukande av tillgångarna och eventuella justering av ändamålet fattades. Behöver beslutet godkännas av något annat subjekt än styrelsen/förvaltaren ska även godkännandet bifogas. Kopia av årsbokslut eller motsvarade som styrker stiftelsens ekonomiska ställning. Kopia av stiftelseförordnandet (det dokument med vilket stiftelsen bildades och alla därpå följande giltiga ändringar.) Blankett och bilagor skickas till: Länsstyrelsen Skåne 291 86 Kristianstad eller med e-post till: skane@lansstyrelsen.se 47

Upphörande av stiftelse i vissa fall enligt 6 kap 5 stiftelselagen (1994:1220) Länsstyrelsen Skåne Förvaltningsavdelningen 291 86 Kristianstad Uppgifter om stiftelsen Namn Organisationsnummer C J Lindkvists premiestiftelse Adress Postnummer Box 1223 Postadress 351 12 Växjö Kontaktperson Telefon E-postadress Anne-Marie Nilsson 0470-58 85 55 anne-marie.nilsson@kronoberg.se Stiftelsen bildades Beslut om upphörande? Saknar stiftelsen skulder? Ja Stiftelsens tillgångar år: 2013 Tillgångar (kr): 2 718 Stiftelsens tillgångar år: 2014 Tillgångar (kr): 2 730 Stiftelsens tillgångar år: 2015 Tillgångar (kr): 2 730 Nej Redogörelse för varför stiftelsen inte kunnat följa/kommer att kunna följa sitt ändamål de senaste 5 åren Ändamålet enligt stadgarna är att "2/3 av räntan skall användas för inköp av ett bokpremium vilket efter lärarrådets bestämmande tilldelas en därav väl förtjänt elev, som påföljande år utexamineras från Lantmannaskolans vinterkurs. Vid utdelning av premien äger elev från Kronobergs län företräde". *Föråldrat ändamål *Ingen avkastning på stiftelsens banktillgångar gör att inga medel finns att dela ut Postadress Besöksadress 205 15 Malmö Kungsgatan 13 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A Telefon Telefax Bankgiro 010-224 10 00 010-224 15 00 102-2847 010-224 10 00 010-224 15 00 49 E-post / Hemsida skane@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/skane

Redogörelse för vilket ändamål eventuella kvarstående medel ska förbrukas till Samtliga kvarvarande medel avses skänkas till: Ryssby gymnasiet att utdelas i enlighet med stiftelsens syfte en sista gång Bilagor som ska bifogas till denna blankett: Vidimerad kopia av protokoll från det sammanträde där beslut om förbrukande av tillgångarna och eventuella justering av ändamålet fattades. Behöver beslutet godkännas av något annat subjekt än styrelsen/förvaltaren ska även godkännandet bifogas. Kopia av årsbokslut eller motsvarade som styrker stiftelsens ekonomiska ställning. Kopia av stiftelseförordnandet (det dokument med vilket stiftelsen bildades och alla därpå följande giltiga ändringar.) Blankett och bilagor skickas till: Länsstyrelsen Skåne 291 86 Kristianstad eller med e-post till: skane@lansstyrelsen.se 50

Upphörande av stiftelse i vissa fall enligt 6 kap 5 stiftelselagen (1994:1220) Länsstyrelsen Skåne Förvaltningsavdelningen 291 86 Kristianstad Uppgifter om stiftelsen Namn Organisationsnummer Elisabeth och Gunnar Borners stiftelse 829502-2167 Adress Postnummer Box 1223 Postadress 351 12 Växjö Kontaktperson Telefon E-postadress Anne-Marie Nilsson 0470-58 85 55 anne-marie.nilsson@kronoberg.se Stiftelsen bildades Beslut om upphörande? Saknar stiftelsen skulder? Ja Stiftelsens tillgångar år: 2013 Tillgångar (kr): 80 971 Stiftelsens tillgångar år: 2014 Tillgångar (kr): 66 766 Stiftelsens tillgångar år: 2015 Tillgångar (kr): 66 766 Nej Redogörelse för varför stiftelsen inte kunnat följa/kommer att kunna följa sitt ändamål de senaste 5 åren Ändamålet enligt stadgarna är att "9/10 av avkastningen skall som resestipendium utdelas vartannat år till någon vid lasarettet anställd underläkare (= avdelningsläkare enligt förslaget till ny sjukhuslag) eller biträdande överläkare och vartannat år till någon vid lasarettet anställd sköterska i avdelningssköterskas eller därmed likvärdig ställning t ex första operationssköterska, även husmor, ekonomiföreståndarinna eller motsvarande kan ifrågakomma. *Låg avkastning på stiftelsens banktillgångar gör att inga medel finns att dela ut Postadress Besöksadress 205 15 Malmö Kungsgatan 13 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A Telefon Telefax Bankgiro 010-224 10 00 010-224 15 00 102-2847 010-224 10 00 010-224 15 00 52 E-post / Hemsida skane@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/skane

Redogörelse för vilket ändamål eventuella kvarstående medel ska förbrukas till Samtliga kvarvarande medel avses utdelas i enlighet med stiftelsens syfte. Hälso- och sjukvårdsnämnden ges i uppdrag att dela ut pengarna. Bilagor som ska bifogas till denna blankett: Vidimerad kopia av protokoll från det sammanträde där beslut om förbrukande av tillgångarna och eventuella justering av ändamålet fattades. Behöver beslutet godkännas av något annat subjekt än styrelsen/förvaltaren ska även godkännandet bifogas. Kopia av årsbokslut eller motsvarade som styrker stiftelsens ekonomiska ställning. Kopia av stiftelseförordnandet (det dokument med vilket stiftelsen bildades och alla därpå följande giltiga ändringar.) Blankett och bilagor skickas till: Länsstyrelsen Skåne 291 86 Kristianstad eller med e-post till: skane@lansstyrelsen.se 53

Upphörande av stiftelse i vissa fall enligt 6 kap 5 stiftelselagen (1994:1220) Länsstyrelsen Skåne Förvaltningsavdelningen 291 86 Kristianstad Uppgifter om stiftelsen Namn Organisationsnummer Gertrud Stenows premiestiftelse 829502-2183 Adress Postnummer Box 1223 Postadress 351 12 Växjö Kontaktperson Telefon E-postadress Anne-Marie Nilsson 0470-58 85 55 anne-marie.nilsson@kronoberg.se Stiftelsen bildades Beslut om upphörande? Saknar stiftelsen skulder? Ja Stiftelsens tillgångar år: 2013 Tillgångar (kr): 15 820 Stiftelsens tillgångar år: 2014 Tillgångar (kr): 15 481 Stiftelsens tillgångar år: 2015 Tillgångar (kr): 15 481 Nej Redogörelse för varför stiftelsen inte kunnat följa/kommer att kunna följa sitt ändamål de senaste 5 åren Ändamålet enligt stadgarna är att "Räntan av fonden skall två gånger varje år vid avslutningarna av vinter- och sommarkurserna med lika belopp utdelas såsom premium till den bästa och kunnigaste kamraten bland de kvinnliga eleverna. *Föråldrat ändamål *Låg avkastning på stiftelsens banktillgångar gör att inga medel finns att dela ut Postadress Besöksadress 205 15 Malmö Kungsgatan 13 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A Telefon Telefax Bankgiro 010-224 10 00 010-224 15 00 102-2847 010-224 10 00 010-224 15 00 55 E-post / Hemsida skane@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/skane

Redogörelse för vilket ändamål eventuella kvarstående medel ska förbrukas till Samtliga kvarvarande medel avses skänkas till: Grimslövs folkhögskola att utdelas i enlighet med stiftelsens syfte Bilagor som ska bifogas till denna blankett: Vidimerad kopia av protokoll från det sammanträde där beslut om förbrukande av tillgångarna och eventuella justering av ändamålet fattades. Behöver beslutet godkännas av något annat subjekt än styrelsen/förvaltaren ska även godkännandet bifogas. Kopia av årsbokslut eller motsvarade som styrker stiftelsens ekonomiska ställning. Kopia av stiftelseförordnandet (det dokument med vilket stiftelsen bildades och alla därpå följande giltiga ändringar.) Blankett och bilagor skickas till: Länsstyrelsen Skåne 291 86 Kristianstad eller med e-post till: skane@lansstyrelsen.se 56

Upphörande av stiftelse i vissa fall enligt 6 kap 5 stiftelselagen (1994:1220) Länsstyrelsen Skåne Förvaltningsavdelningen 291 86 Kristianstad Uppgifter om stiftelsen Namn Organisationsnummer Grimslövs folkhögskolas premiestiftelse Adress 829502-2191 Postnummer Box 1223 Postadress 351 12 Växjö Kontaktperson Telefon E-postadress Anne-Marie Nilsson 0470-58 85 55 anne-marie.nilsson@kronoberg.se Stiftelsen bildades Beslut om upphörande? Saknar stiftelsen skulder? Ja Stiftelsens tillgångar år: 2013 Tillgångar (kr): 17 694 Stiftelsens tillgångar år: 2014 Tillgångar (kr): 17 311 Stiftelsens tillgångar år: 2015 Tillgångar (kr): 17 311 Nej Redogörelse för varför stiftelsen inte kunnat följa/kommer att kunna följa sitt ändamål de senaste 5 åren Ändamålet enligt stadgarna är att "Varje år utdelas till elev inom Folkhögskolans huvudkurs ett premium på minst 100 kronor. Stipendiet utdelas av skolans lärarkollegium vid kursens slut, och hänsyn skall därvid i första hand tagas till elevens flit och framsteg i studierna under ifrågavarande kurs och i andra hand till behovet av ekonomiskt stöd. Eventuellt överskjutande medel kunna, om lärarkollegiet så finner önskvärt, användas till ett bokpremium åt elev i någon av skolans kortare kurser, eller också tillföras dessa medel fonden. *Låg avkastning på stiftelsens banktillgångar gör att inga medel finns att dela ut Postadress Besöksadress 205 15 Malmö Kungsgatan 13 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A Telefon Telefax Bankgiro 010-224 10 00 010-224 15 00 102-2847 010-224 10 00 010-224 15 00 58 E-post / Hemsida skane@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/skane

Redogörelse för vilket ändamål eventuella kvarstående medel ska förbrukas till Samtliga kvarvarande medel avses skänkas till: Grimslövs folkhögskola att utdelas i enlighet med stiftelsens syfte en sista gång Bilagor som ska bifogas till denna blankett: Vidimerad kopia av protokoll från det sammanträde där beslut om förbrukande av tillgångarna och eventuella justering av ändamålet fattades. Behöver beslutet godkännas av något annat subjekt än styrelsen/förvaltaren ska även godkännandet bifogas. Kopia av årsbokslut eller motsvarade som styrker stiftelsens ekonomiska ställning. Kopia av stiftelseförordnandet (det dokument med vilket stiftelsen bildades och alla därpå följande giltiga ändringar.) Blankett och bilagor skickas till: Länsstyrelsen Skåne 291 86 Kristianstad eller med e-post till: skane@lansstyrelsen.se 59

Upphörande av stiftelse i vissa fall enligt 6 kap 5 stiftelselagen (1994:1220) Länsstyrelsen Skåne Förvaltningsavdelningen 291 86 Kristianstad Uppgifter om stiftelsen Namn Organisationsnummer J E Ljungbergs donationsstiftelse 829502-2217 Adress Postnummer Box 1223 Postadress 351 12 Växjö Kontaktperson Telefon E-postadress Anne-Marie Nilsson 0470-58 85 55 anne-marie.nilsson@kronoberg.se Stiftelsen bildades Beslut om upphörande? Saknar stiftelsen skulder? Ja Stiftelsens tillgångar år: 2013 Tillgångar (kr): 17 450 Stiftelsens tillgångar år: 2014 Tillgångar (kr): 17 528 Stiftelsens tillgångar år: 2015 Tillgångar (kr): 17 528 Nej Redogörelse för varför stiftelsen inte kunnat följa/kommer att kunna följa sitt ändamål de senaste 5 åren Ändamålet enligt stadgarna är att "Den årliga avkastningen, sedan minst en tiondel lagts till kapitalet, får utdelas till behövande patienter när de skrivs ut från lasarettet med företrädesrätt för personer från Angelstads och Ljungby församlingar. *Föråldrat ändamål *Låg avkastning på stiftelsens banktillgångar gör att inga medel finns att dela ut Postadress Besöksadress 205 15 Malmö Kungsgatan 13 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A Telefon Telefax Bankgiro 010-224 10 00 010-224 15 00 102-2847 010-224 10 00 010-224 15 00 61 E-post / Hemsida skane@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/skane

Redogörelse för vilket ändamål eventuella kvarstående medel ska förbrukas till Samtliga kvarvarande medel avses skänkas till: Arvid och Anna Ahls fond varifrån pengar delas ut årligen till behövande patienter Bilagor som ska bifogas till denna blankett: Vidimerad kopia av protokoll från det sammanträde där beslut om förbrukande av tillgångarna och eventuella justering av ändamålet fattades. Behöver beslutet godkännas av något annat subjekt än styrelsen/förvaltaren ska även godkännandet bifogas. Kopia av årsbokslut eller motsvarade som styrker stiftelsens ekonomiska ställning. Kopia av stiftelseförordnandet (det dokument med vilket stiftelsen bildades och alla därpå följande giltiga ändringar.) Blankett och bilagor skickas till: Länsstyrelsen Skåne 291 86 Kristianstad eller med e-post till: skane@lansstyrelsen.se 62

Upphörande av stiftelse i vissa fall enligt 6 kap 5 stiftelselagen (1994:1220) Länsstyrelsen Skåne Förvaltningsavdelningen 291 86 Kristianstad Uppgifter om stiftelsen Namn Organisationsnummer Lasarettsläkaren Dr Wilhelm Karströms gåvostiftelse Adress Postnummer Box 1223 Postadress 351 12 Växjö Kontaktperson Telefon E-postadress Anne-Marie Nilsson 0470-58 85 55 anne-marie.nilsson@kronoberg.se Stiftelsen bildades Beslut om upphörande? Saknar stiftelsen skulder? Ja Stiftelsens tillgångar år: 2013 Tillgångar (kr): 7 158 Stiftelsens tillgångar år: 2014 Tillgångar (kr): 7 119 Stiftelsens tillgångar år: 2015 Tillgångar (kr): 7 088 Nej Redogörelse för varför stiftelsen inte kunnat följa/kommer att kunna följa sitt ändamål de senaste 5 åren Ändamålet enligt stadgarna är att "... till en behövande kvinnlig patient från någon av Kronobergs läns landskommuner, som under det gångna året varit vårdad eller vårdas å Växjö lasarett, företrädesvis åt änka eller hustru med många barn eller ogift kvinna. *Föråldrat ändamål *Låg avkastning på stiftelsens banktillgångar gör att inga medel finns att dela ut Postadress Besöksadress 205 15 Malmö Kungsgatan 13 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A Telefon Telefax Bankgiro 010-224 10 00 010-224 15 00 102-2847 010-224 10 00 010-224 15 00 64 E-post / Hemsida skane@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/skane

Redogörelse för vilket ändamål eventuella kvarstående medel ska förbrukas till Samtliga kvarvarande medel avses skänkas till: Kvinnojouren eller Anna och Arvid Ahls fond Bilagor som ska bifogas till denna blankett: Vidimerad kopia av protokoll från det sammanträde där beslut om förbrukande av tillgångarna och eventuella justering av ändamålet fattades. Behöver beslutet godkännas av något annat subjekt än styrelsen/förvaltaren ska även godkännandet bifogas. Kopia av årsbokslut eller motsvarade som styrker stiftelsens ekonomiska ställning. Kopia av stiftelseförordnandet (det dokument med vilket stiftelsen bildades och alla därpå följande giltiga ändringar.) Blankett och bilagor skickas till: Länsstyrelsen Skåne 291 86 Kristianstad eller med e-post till: skane@lansstyrelsen.se 65

Upphörande av stiftelse i vissa fall enligt 6 kap 5 stiftelselagen (1994:1220) Länsstyrelsen Skåne Förvaltningsavdelningen 291 86 Kristianstad Uppgifter om stiftelsen Namn Organisationsnummer Ryssby lantmannaförenings premiestiftelse Adress Postnummer Box 1223 Postadress 351 12 Växjö Kontaktperson Telefon E-postadress Anne-Marie Nilsson 0470-58 85 55 anne-marie.nilsson@kronoberg.se Stiftelsen bildades Beslut om upphörande? Saknar stiftelsen skulder? Ja Stiftelsens tillgångar år: 2013 Tillgångar (kr): 7 860 Stiftelsens tillgångar år: 2014 Tillgångar (kr): 7 895 Stiftelsens tillgångar år: 2015 Tillgångar (kr): 7 895 Nej Redogörelse för varför stiftelsen inte kunnat följa/kommer att kunna följa sitt ändamål de senaste 5 åren Ändamålet enligt stadgarna är att "Fondens årliga avkastning (förutom minst 10 procent av avkastningen som skall läggas till kapitalet) skall utdelas som premier till de två bäst förtjänta eleverna vid Landstingets skogsbruksskola i Ryssby. Elever från hela Kronobergs län kan komma ifråga, men med företräde för elever från f d Ryssby kommun". *Låg avkastning på stiftelsens banktillgångar gör att inga medel finns att dela ut Postadress Besöksadress 205 15 Malmö Kungsgatan 13 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A Telefon Telefax Bankgiro 010-224 10 00 010-224 15 00 102-2847 010-224 10 00 010-224 15 00 67 E-post / Hemsida skane@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/skane

Redogörelse för vilket ändamål eventuella kvarstående medel ska förbrukas till Samtliga kvarvarande medel avses skänkas till: Ryssbygymnasiet Bilagor som ska bifogas till denna blankett: Vidimerad kopia av protokoll från det sammanträde där beslut om förbrukande av tillgångarna och eventuella justering av ändamålet fattades. Behöver beslutet godkännas av något annat subjekt än styrelsen/förvaltaren ska även godkännandet bifogas. Kopia av årsbokslut eller motsvarade som styrker stiftelsens ekonomiska ställning. Kopia av stiftelseförordnandet (det dokument med vilket stiftelsen bildades och alla därpå följande giltiga ändringar.) Blankett och bilagor skickas till: Länsstyrelsen Skåne 291 86 Kristianstad eller med e-post till: skane@lansstyrelsen.se 68

Upphörande av stiftelse i vissa fall enligt 6 kap 5 stiftelselagen (1994:1220) Länsstyrelsen Skåne Förvaltningsavdelningen 291 86 Kristianstad Uppgifter om stiftelsen Namn Organisationsnummer Stiftelsen donationsfonden vid S:t Sigfrids sjukhus 829501-2085 Adress Postadress Postnummer Box 1223 351 12 Växjö Kontaktperson Telefon E-postadress Anne-Marie Nilsson 0470-58 85 55 anne-marie.nilsson@kronoberg.se Stiftelsen bildades Beslut om upphörande? Saknar stiftelsen skulder? Ja Stiftelsens tillgångar år: 2013 Tillgångar (kr): 51 229 Stiftelsens tillgångar år: 2014 Tillgångar (kr): 51 457 Stiftelsens tillgångar år: 2015 Tillgångar (kr): 50 798 Nej Redogörelse för varför stiftelsen inte kunnat följa/kommer att kunna följa sitt ändamål de senaste 5 åren Ändamålet enligt stadgarna är att "Fondens ränteavkastning skall användas till patienternas vid S:t Sigfrids sjukhus trevnad och förströelse samt till annan social verksamhet i samband med vården, företrädesvis för kvinnliga vårdtagare. Årligen skall av samfondens avkastning minst tio procent läggas till kapitalet. *Låg avkastning på stiftelsens banktillgångar gör att inga medel finns att dela ut Postadress Besöksadress 205 15 Malmö Kungsgatan 13 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A Telefon Telefax Bankgiro 010-224 10 00 010-224 15 00 102-2847 010-224 10 00 010-224 15 00 70 E-post / Hemsida skane@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/skane

Redogörelse för vilket ändamål eventuella kvarstående medel ska förbrukas till Samtliga kvarvarande medel avses skänkas till: vuxenpsykiatrin att användas i fondens anda. Bilagor som ska bifogas till denna blankett: Vidimerad kopia av protokoll från det sammanträde där beslut om förbrukande av tillgångarna och eventuella justering av ändamålet fattades. Behöver beslutet godkännas av något annat subjekt än styrelsen/förvaltaren ska även godkännandet bifogas. Kopia av årsbokslut eller motsvarade som styrker stiftelsens ekonomiska ställning. Kopia av stiftelseförordnandet (det dokument med vilket stiftelsen bildades och alla därpå följande giltiga ändringar.) Blankett och bilagor skickas till: Länsstyrelsen Skåne 291 86 Kristianstad eller med e-post till: skane@lansstyrelsen.se 71

Upphörande av stiftelse i vissa fall enligt 6 kap 5 stiftelselagen (1994:1220) Länsstyrelsen Skåne Förvaltningsavdelningen 291 86 Kristianstad Uppgifter om stiftelsen Namn Organisationsnummer Stiftelsen samfonden donationsfonden vid Ljungby lasarett 829001-5000 Adress Postnummer Box 1223 Postadress 351 12 Växjö Kontaktperson Telefon E-postadress Anne-Marie Nilsson 0470-58 85 55 anne-marie.nilsson@kronoberg.se Stiftelsen bildades Beslut om upphörande? Saknar stiftelsen skulder? Ja Stiftelsens tillgångar år: 2013 Tillgångar (kr): 84 594 Stiftelsens tillgångar år: 2014 Tillgångar (kr): 86 966 Stiftelsens tillgångar år: 2015 Tillgångar (kr): 83 216 Nej Redogörelse för varför stiftelsen inte kunnat följa/kommer att kunna följa sitt ändamål de senaste 5 åren Ändamålet enligt stadgarna är att "Den årliga avkastningen, sedan minst en tiondel lagts till kapitalet, får användas som utdelning till behövande sjuka vid Ljungby lasarett. *Föråldrat ändamål *Låg avkastning på stiftelsens banktillgångar gör att inga medel finns att dela ut Postadress Besöksadress 205 15 Malmö Kungsgatan 13 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A Telefon Telefax Bankgiro 010-224 10 00 010-224 15 00 102-2847 010-224 10 00 010-224 15 00 73 E-post / Hemsida skane@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/skane

Redogörelse för vilket ändamål eventuella kvarstående medel ska förbrukas till Samtliga kvarvarande medel avses skänkas till: Anna och Arvid Ahls fond Bilagor som ska bifogas till denna blankett: Vidimerad kopia av protokoll från det sammanträde där beslut om förbrukande av tillgångarna och eventuella justering av ändamålet fattades. Behöver beslutet godkännas av något annat subjekt än styrelsen/förvaltaren ska även godkännandet bifogas. Kopia av årsbokslut eller motsvarade som styrker stiftelsens ekonomiska ställning. Kopia av stiftelseförordnandet (det dokument med vilket stiftelsen bildades och alla därpå följande giltiga ändringar.) Blankett och bilagor skickas till: Länsstyrelsen Skåne 291 86 Kristianstad eller med e-post till: skane@lansstyrelsen.se 74

Upphörande av stiftelse i vissa fall enligt 6 kap 5 stiftelselagen (1994:1220) Länsstyrelsen Skåne Förvaltningsavdelningen 291 86 Kristianstad Uppgifter om stiftelsen Namn Organisationsnummer Stiftelsen samfonden för viss specialbehandling 829502-4999 Adress Postadress Postnummer Box 1223 351 12 Växjö Kontaktperson Telefon E-postadress Anne-Marie Nilsson 0470-58 85 55 anne-marie.nilsson@kronoberg.se Stiftelsen bildades Beslut om upphörande? Saknar stiftelsen skulder? Ja Stiftelsens tillgångar år: 2013 Tillgångar (kr): 57 398 Stiftelsens tillgångar år: 2014 Tillgångar (kr): 57 143 Stiftelsens tillgångar år: 2015 Tillgångar (kr): 56 915 Nej Redogörelse för varför stiftelsen inte kunnat följa/kommer att kunna följa sitt ändamål de senaste 5 åren Ändamålet enligt stadgarna är att Den årliga avkastningen, sedan minst en tiondel lagts till kapitalet, får användas till sådan lindring och alternativ behandling som lasarettet i Växjö inte kan tillhandahålla. *Låg avkastning på stiftelsens banktillgångar gör att inga medel finns att dela ut Postadress Besöksadress 205 15 Malmö Kungsgatan 13 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A Telefon Telefax Bankgiro 010-224 10 00 010-224 15 00 102-2847 010-224 10 00 010-224 15 00 76 E-post / Hemsida skane@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/skane

Upphörande av stiftelse i vissa fall enligt 6 kap 5 stiftelselagen (1994:1220) Länsstyrelsen Skåne Förvaltningsavdelningen 291 86 Kristianstad Uppgifter om stiftelsen Namn Organisationsnummer Stiftelsen samfonden långvårdsfonden 829501-2119 Adress Postnummer Box 1223 Postadress 351 12 Växjö Kontaktperson Telefon E-postadress Anne-Marie Nilsson 0470-58 85 55 anne-marie.nilsson@kronoberg.se Stiftelsen bildades Beslut om upphörande? Saknar stiftelsen skulder? Ja Stiftelsens tillgångar år: 2013 Tillgångar (kr): 137 576 Stiftelsens tillgångar år: 2014 Tillgångar (kr): 136 935 Stiftelsens tillgångar år: 2015 Tillgångar (kr): 136 156 Nej Redogörelse för varför stiftelsen inte kunnat följa/kommer att kunna följa sitt ändamål de senaste 5 åren Ändamålet enligt stadgarna är att "Ränteavkastningen skall användas till ekonomiska bidrag åt behövande långvarigt sjuka inom Kronobergs län. Årligen skall av samfondens avkastning minst tio procent läggas till kapitalet. *Låg avkastning på stiftelsens banktillgångar gör att inga medel finns att dela ut Postadress Besöksadress 205 15 Malmö Kungsgatan 13 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A Telefon Telefax Bankgiro 010-224 10 00 010-224 15 00 102-2847 010-224 10 00 010-224 15 00 79 E-post / Hemsida skane@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/skane

Upphörande av stiftelse i vissa fall enligt 6 kap 5 stiftelselagen (1994:1220) Länsstyrelsen Skåne Förvaltningsavdelningen 291 86 Kristianstad Uppgifter om stiftelsen Namn Organisationsnummer Stiftelsen samfonden vid Centrallasarettet i Växjö 829502-5004 Adress Postadress Postnummer Box 1223 351 12 Växjö Kontaktperson Telefon E-postadress Anne-Marie Nilsson 0470-58 85 55 anne-marie.nilsson@kronoberg.se Stiftelsen bildades Beslut om upphörande? Saknar stiftelsen skulder? Ja Stiftelsens tillgångar år: 2013 Tillgångar (kr): 75 792 Stiftelsens tillgångar år: 2014 Tillgångar (kr): 75 455 Stiftelsens tillgångar år: 2015 Tillgångar (kr): 75 310 Nej Redogörelse för varför stiftelsen inte kunnat följa/kommer att kunna följa sitt ändamål de senaste 5 åren Ändamålet enligt stadgarna är att "Den årliga avkastningen, sedan minst en tiondel lagts till kapitalet, får användas till behövande sjuka vid Centrallasarettet i Växjö. *Föråldrat ändamål *Låg avkastning på stiftelsens banktillgångar gör att inga medel finns att dela ut Postadress Besöksadress 205 15 Malmö Kungsgatan 13 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A Telefon Telefax Bankgiro 010-224 10 00 010-224 15 00 102-2847 010-224 10 00 010-224 15 00 82 E-post / Hemsida skane@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/skane

Upphörande av stiftelse i vissa fall enligt 6 kap 5 stiftelselagen (1994:1220) Länsstyrelsen Skåne Förvaltningsavdelningen 291 86 Kristianstad Uppgifter om stiftelsen Namn Organisationsnummer Stiftelsen Växjödonation av 1926 829502-2126 Adress Postnummer Box 1223 Postadress 351 12 Växjö Kontaktperson Telefon E-postadress Anne-Marie Nilsson 0470-58 85 55 anne-marie.nilsson@kronoberg.se Stiftelsen bildades Beslut om upphörande 1926? Saknar stiftelsen skulder? Ja Stiftelsens tillgångar år: 2013 Tillgångar (kr): 34 294 Stiftelsens tillgångar år: 2014 Tillgångar (kr): 34 447 Stiftelsens tillgångar år: 2015 Tillgångar (kr): 34 447 Nej Redogörelse för varför stiftelsen inte kunnat följa/kommer att kunna följa sitt ändamål de senaste 5 åren Ändamålet enligt stadgarna är att ränteavkastningen skall "i så stor utsträckning som anses lämpligen böra ske, användas till anskaffande av konstgjorda lemmar, utbildning i lämpligt yrke o d åt sådana mindre bemedlade personer, som på grund av vanförhet äro urståndsatta att försörja sig, skolande härvid i första hand komma personer, som äro bosatta i Kronobergs län och bland dem främst sådana, som genom olyckshändelse blivit vanföra. Avkastningen av fonden får icke användas till lindrande av den skyldighet att bistå vanföra, som kan åligga stat, landsting eller kommun, utan är avsedd att vara en hjälp utöver vad som i detta hänseende kan påvila det allmänna. Därest den under något år uppkommande avkastningen till äventyrs icke i sin helhet disponeras på nu angivet sätt, skall överskottet tilläggas donationsfondens kapital. *Föråldrat ändamål *Låg avkastning på stiftelsens banktillgångar gör att inga medel finns att dela ut Postadress Besöksadress 205 15 Malmö Kungsgatan 13 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A Telefon Telefax Bankgiro 010-224 10 00 010-224 15 00 102-2847 010-224 10 00 010-224 15 00 85 E-post / Hemsida skane@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/skane

Redogörelse för vilket ändamål eventuella kvarstående medel ska förbrukas till Samtliga kvarvarande medel avses skänkas till: Handikapprörelsens IOKC 50 % Funkibator 50 % Bilagor som ska bifogas till denna blankett: Vidimerad kopia av protokoll från det sammanträde där beslut om förbrukande av tillgångarna och eventuella justering av ändamålet fattades. Behöver beslutet godkännas av något annat subjekt än styrelsen/förvaltaren ska även godkännandet bifogas. Kopia av årsbokslut eller motsvarade som styrker stiftelsens ekonomiska ställning. Kopia av stiftelseförordnandet (det dokument med vilket stiftelsen bildades och alla därpå följande giltiga ändringar.) Blankett och bilagor skickas till: Länsstyrelsen Skåne 291 86 Kristianstad eller med e-post till: skane@lansstyrelsen.se 86

14 Avveckling av användarföreningen för AScan 16RK1208 87

Missiv beslutsunderlag Diarienr: 16RK1208 Handläggare: Johan Jarl, Datum: 2016-09-22 Regionstyrelsen Avveckling av användarföreningen för AScan Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen beslutar att godkänna förslag till avveckling av användarföreningen för AScan i enlighet med upprättad skrivelse. Sammanfattning Användarföreningen AScan har som syfte att stödja medlemmarna i underhåll, utveckling och användning av ett gemensamt biljettsystem i kollektivtrafiken. Genom bildandet av Regionsamverkan Sydsverige skapas ny plattform för samverkan som bland annat ska tillvarata samma intressen som AScan tidigare gjort. Inom Regionsamverkan Sydsverige finns bland annat en arbetsgrupp för kollektivtrafik, som består av samma personer som AScans styrelse. Till denna grupp finns även fyra undergrupper för arbetet med utveckling, teknik, trafik och marknad/försäljning. Med anledning av detta föreslås att den verksamhet som inom AScan upphör och istället förs över till arbetsgruppen för kollektivtrafik inom Regionsamverkan Sydsverige. Trafiknämnden beslutade 82/2016 att föreslå regionstyrelsen besluta att godkänna förslag till avveckling av användarföreningen för AScan i enlighet med upprättad skrivelse. Anna Fransson Regionstyrelsens ordförande Martin Myrskog Regiondirektör Bilaga: Protokollsutdrag trafiknämnden 82/2016 - Avveckling av användarföreningen för AScan Beslutsunderlag - AScan - avveckling av föreningen Sida 1 av 1 88

Protokollsutdrag Datum: 2016-09-01 82. Avveckling av användarföreningen för AScan 16RK1208 Beslut Trafiknämnden beslutar att godkänna förslag till avveckling av användarföreningen för AScan i enlighet med upprättad skrivelse. Sammanfattning Ascans ändamål har varit att tillvarata och främja medlemmarnas gemensamma ekonomiska intressen genom att stödja medlemmarna i underhåll, utveckling och användning av ett gemensamt biljettsystem. I samband med bildandet av Regionsamverkan Sydsverige där alla län ingår som är medlemmar i AScan har en ny plattform för samarbete skapats. Arbetsgruppen för kollektivtrafik inom Regionsamverkan Sydsverige består av samma personer som sitter i AScans styrelse, dvs. VD eller Trafikdirektör. Till arbetsgruppen för kollektivtrafik har fyra undergrupper bildats som ska jobba med utveckling, teknik, trafik och marknad/försäljning. Eftersom det nu finns en ny plattform för samverkan i Sydsverige som bland annat ska tillvarata samma intressen som AScan tidigare gjort är styrelsens förslag att ansvaret för det arbete som bedrivs inom AScan förs över till arbetsgruppen för kollektivtrafik och att AScan avvecklas. Förslag till beslut Trafiknämndens presidieberedning föreslår att trafiknämnden beslutar att godkänna förslag till avveckling av användarföreningen för AScan i enlighet med upprättad skrivelse. Expedieras till AScan Beslutsunderlag Förslag till beslut - Avveckling av användarförening för AScan AScan - avveckling av föreningen Paragrafen är justerad 189

Beslutsunderlag Diarienr: 16RK1208 Handläggare: Thomas Nilsson, Länstrafiken Kronoberg Datum: 2016-06-30 AScan - Avveckling av föreningen Ascans ändamål har varit att tillvarata och främja medlemmarnas gemensamma ekonomiska intressen genom att stödja medlemmarna i underhåll, utveckling och användning av ett gemensamt biljettsystem. I samband med bildandet av Regionsamverkan Sydsverige där alla län ingår som är medlemmar i AScan har en ny plattform för samarbete skapats. Arbetsgruppen för kollektivtrafik inom Regionsamverkan Sydsverige består av samma personer som sitter i AScans styrelse, dvs. VD eller Trafikdirektör. Till arbetsgruppen för kollektivtrafik har fyra undergrupper bildats som ska jobba med utveckling, teknik, trafik och marknad/försäljning. Eftersom det nu finns en ny plattform för samverkan i Sydsverige som bland annat ska tillvarata samma intressen som AScan tidigare gjort är styrelsens förslag att ansvaret för det arbete som bedrivs inom AScan förs över till arbetsgruppen för kollektivtrafik och att AScan avvecklas. Förslag till beslut AScans styrelse föreslår föreningsstämman besluta: - Att ansvaret för det arbete som bedrivs inom AScan överförs till arbetsgruppen för kollektivtrafik inom Regionsamverkan Sydsverige. - Att den administrativa resurs som Blekingetrafiken bidragit med inom AScan överförs till arbetsgruppen för kollektivtrafik inom Regionsamverkan Sydsverige. - Att inleda avveckling av föreningen efter beslut i respektive medlems organisation. 90

Beslutsunderlag Diarienr: 16RK1208 Handläggare: Thomas Nilsson, Länstrafiken Kronoberg Datum: 2016-06-30 Avveckling av föreningen - Tidsplan En grov tidplan kan se ut enligt nedan. Föreningen skulle då upphöra om ca ett år. P 1-3 är vårt uppdrag. Från 4 och framåt är det likvidatorns. Vår enhet för juridik (Region Skåne) förordar att Bolagsverket utser likvidator. 1. Ordinarie föreningsstämma 2016-06-01 Stämmobeslut om att inleda likvidation av föreningen efter beslut i respektive medlems organisation Erforderliga beslut fattas i respektive medlems organisation senast 2016-10-01 (kan se olika ut hos medlemmarna) 2. Extra föreningsstämma under oktober 2016 Enhälligt beslut om att föreningen ska gå i likvidation fattas (är inte beslutet enhälligt krävs ytterligare en stämma) Styrelsen ska avge en redovisning för den tid fram till likvidationsbeslutet som inte täcks av tidigare framlagda årsredovisningar 3. Anmälan till Bolagsverket under november 2016 Föreningens beslut om likvidation ska anmälas till Bolagsverket för registrering. 4. Bolagsverket utser likvidator som: Ansöker om kallelse på okända borgenärer hos Kronofogdemyndigheten (sex månaders tidsfrist efter kallelsen kungjorts) Genomför likvidationen och realiserar föreningens tillgångar mm 5. Extra föreningsstämma Likvidator kallar till föreningsstämma för granskning av slutredovisningen och beslut, tidigast våren 2017 6. Anmälan till Bolagsverket, försommar 2017 Likvidator skickar in erforderliga handlingar till Bolagsverket Därefter är föreningen likviderad. 91

15 Policy för lika möjligheter och rättigheter i en hållbar Region Kronoberg 16RK528 92

Protokollsutdrag Datum: 2016-06-07 134. Policy för lika möjligheter och rättigheter i en hållbar Region Kronoberg 16RK528 Beslut Regionstyrelsen beslutar att återremitera ärendet för ytterligare beredning i enlighet med diskussionen vid sammanträdet om inarbetande av Europakonventionens mänskliga rättigheter. Sammanfattning Landstingsfullmäktige beslutade 11/2012 att ersätta då befintliga policydokument med en övergripande policy som tydliggör den värdegrund och inriktning som ska genomsyra allt beslutsfattande i organisationen. 17/2013 beslutade landstingsfullmäktige att anta ett likabehandlingsprogram för åren 2013-2015. Programmet har nu utvärderats och utvärderingen visar att programmet inte har fått den genomslagskraft i verksamheten som förväntades. Likabehandlingsprogrammets delar har därför arbetats in i den övergripande policyn, som har reviderats för att omfatta Region Kronobergs samtliga verksamhetsområden. För att uppfylla regionens åtagande som undertecknare av den europeiska jämställdhetsdeklarationen ska även en plan för jämställdhet utarbetas efter fastställande av policyn. Jämställdhetsplanen fastställs av regionstyrelsen. Policyn tydliggör vårt ansvar för mänskliga rättigheter samt den värdegrund och inriktning som genomsyrar allt vi gör och har ett tydligt hållbarhetsperspektiv. Policydokumentet har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av medarbetare från olika verksamheter i hela organisationen, stora delar av regionledningsgruppen har ingått i styrgruppen och organisationsutskottet har utgjort politisk referensgrupp. Framtagandet av policyn har föregåtts av ett omfattande värdegrundsarbete i hela organisationen. Värdegrunden utgör en av grundpelarna i policydokumentet. Arbetet med framtagandet av policyn har även skett inom ramen för ett SKL-projekt (Sveriges Kommuner och Landsting) där Region Kronoberg ingår, tillsammans med fyra regioner/landsting och elva kommuner, för att integrera människorättsfrågorna i ordinarie lednings- och styrningsprocesser. Yrkanden Ordförande Anna Fransson (S) yrkar att ärendet återremitteras för ytterligare beredning i enlighet med diskussionen vid sammanträdet om inarbetande av Europakonventionens mänskliga rättigheter. Yttranden 193

Protokollsutdrag Datum: 2016-06-07 Under ärendet yttrar sig även Håkan Engdahl (SD), Roland Gustbée (M), Britt-Louise Berndtsson (C), Michael Öberg (MP), Lennart Värmby (V), Eva Johnsson (KD), Suzanne Frank (M), RosMarie Jönsson Neckö (S), Göran Giselsson (M), ersättaren Olof Björkmarker (S) och människorättsstrategen Susann Swärd. Beslutsordning Ordförande ställer proposition på förslagen enligt följande: - Hon frågar om regionstyrelsen beslutar att ärendet ska avgöras vid sammanträdet eller återremitteras enligt Anna Franssons (S) yrkande. Hon finner att regionstyrelsen beslutar att ärendet återremitteras i enlighet med Anna Franssons (S) yrkande. Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen rekommendera regionfullmäktige besluta att fastställa Policy för lika möjligheter och rättigheter i en hållbar Region Kronoberg enligt föreliggande förslag. Expedieras till Regionstyrelsen augusti 2016 Kanslidirektör Människorättsstrateg Susann Swärd Beslutsunderlag 203 Policy för lika möjligheter och rättigheter i en hållbar Region Kronoberg Missiv - Policy för lika möjligheter och rättigheter i en hållbar Region Kronoberg Policy för lika möjligheter och rättigheter i en hållbar Region Kronoberg rev rs Paragrafen är justerad 294

Protokollsutdrag Datum: 2016-09-13 201. Policy för lika möjligheter och rättigheter i en hållbar Region Kronoberg 16RK528 Beslut Regionstyrelsen beslutar att återremittera ärendet för ytterligare beredning enligt regionstyrelsens beslut den 134/2016 Sammanfattning Landstingsfullmäktige beslutade 11/2012 att ersätta då befintliga policydokument med en övergripande policy som tydliggör den värdegrund och inriktning som ska genomsyra allt beslutsfattande i organisationen. 17/2013 beslutade landstingsfullmäktige att anta ett likabehandlingsprogram för åren 2013-2015. Programmet har nu utvärderats och utvärderingen visar att programmet inte har fått den genomslagskraft i verksamheten som förväntades. Likabehandlingsprogrammets delar har därför arbetats in i den övergripande policyn, som har reviderats för att omfatta Region Kronobergs samtliga verksamhetsområden. För att uppfylla regionens åtagande som undertecknare av den europeiska jämställdhetsdeklarationen ska även en plan för jämställdhet utarbetas efter fastställande av policyn. Jämställdhetsplanen fastställs av regionstyrelsen. Policyn tydliggör vårt ansvar för mänskliga rättigheter samt den värdegrund och inriktning som genomsyrar allt vi gör och har ett tydligt hållbarhetsperspektiv. Policydokumentet har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av medarbetare från olika verksamheter i hela organisationen, stora delar av regionledningsgruppen har ingått i styrgruppen och organisationsutskottet har utgjort politisk referensgrupp. Framtagandet av policyn har föregåtts av ett omfattande värdegrundsarbete i hela organisationen. Värdegrunden utgör en av grundpelarna i policydokumentet. Arbetet med framtagandet av policyn har även skett inom ramen för ett SKLprojekt (Sveriges Kommuner och Landsting) där Region Kronoberg ingår, tillsammans med fyra regioner/landsting och elva kommuner, för att integrera människorättsfrågorna i ordinarie lednings- och styrningsprocesser. Ärendet behandlades vid regionstyrelsen 7 juni 2016, styrelsen beslutade 134/2016 att återremittera ärendet för ytterligare beredning i enlighet med diskussionen vid sammanträdet om inarbetande av Europakonventionens mänskliga rättigheter. Policyn är nu reviderad i enlighet med regionstyrelsens beslut. Yrkanden 195

Protokollsutdrag Datum: 2016-09-13 - Robert Olesen (S)( yrkar att ärendet återremitteras för ytterligare beredning enligt regionstyrelsens beslut den 134/2016. - Håkan Engdahl (SD) bifall till Robert Olesens (S) yrkande. Propositionsordning Ordförande finner att följande två förslag till beslut finns: - Regionstyrelsens arbetsutskotts förslag. - Robert Olesens (S) yrkande att ärendet återremitteras. Hon ställer proposition på förslagen enligt följande: - Hon frågar om regionstyrelsen beslutar att ärendet ska avgöras vid sammanträdet och finner att regionstyrelsen beslutar att återremittera det. - Hon frågar om regionstyrelsen beslutar i enlighet med Robert Olesens (S) motivering till återremissen och finner att så är fallet. Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen rekommendera regionfullmäktige besluta att fastställa Policy för lika möjligheter och rättigheter i en hållbar Region Kronoberg enligt föreliggande förslag som har reviderats i enlighet med regionstyrelsens beslut 134/2016. Expedieras till Kanslidirektör Beslutsunderlag 284 RSAU Policy för lika möjligheter och rättigheter i en hållbar Region Kronoberg 134 RS Policy för lika möjligheter och rättigheter i en hållbar Region Kronoberg Policy för lika möjligheter och rättigheter i en hållbar Region Kronoberg (reviderad efter RS 2016-06-07) Paragrafen är justerad 296

Policy för lika möjligheter och rättigheter i en hållbar Region Kronoberg Denna policy för lika möjligheter och rättigheter i en hållbar Region Kronoberg tydliggör vårt ansvar för mänskliga rättigheter samt den värdegrund och inriktning som genomsyrar allt vi gör. Vi utgår från respekt för människan och förståelsen för att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter såsom de beskrivs i FN:s Allmänna förklaring om mänskliga rättigheter och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Alla som är verksamma inom Region Kronoberg ska respektera, skydda och främja invånarnas mänskliga rättigheter. Vår vision är ett gott liv i ett livskraftigt län. Vårt arbete för en hållbar utveckling i Kronoberg vilar på tre ben: ekonomisk, ekologisk och social utveckling. Det innebär att vi ska bidra till en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. 1. Respekt och förbud mot diskriminering Det är en mänsklig rättighet att inte utsättas för diskriminering. Det handlar om hur vi är mot varandra, mot invånare, mot samarbetspartners och mot intressenter. Vår värdegrund kännetecknas av medkänsla, engagemang, omtanke, lyhördhet, förtroende, prestigelöshet och helhetsperspektiv. Vi utgår från respekt för människan, allas lika värde, jämställdhet, jämlikhet, ansvarstagande och värdighet. Det goda bemötandet ska prägla såväl möten med invånare och samarbetspartners som möten mellan medarbetare inom organisationen. Att bli respektfullt och rättvist behandlad är en rättighet. Vi utgår från rätten till respekt och förbud mot diskriminering. Vi bemöter alla på ett respektfullt sätt.* *Vi arbetar utifrån respekt och icke-diskriminering oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, etnisk eller religiös tillhörighet, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. 97

2. Information och delaktighet Alla ska ha likvärdig tillgång till information och delaktighet. Detta ska speglas i hur Region Kronoberg informerar och ger inflytande till medarbetare, invånare, samarbetspartners och intressenter. I enlighet med vår värdegrund lyssnar vi på varandra och strävar efter dialog, samarbete, samsyn och vi-känsla. Vi är tydliga och transparanta i dialogen om resurser och prioriteringar. Vi är delaktiga i arbetet med att utveckla och förbättra. Det goda mötet är grunden i all kommunikation. Genom en öppen, tydlig och begriplig dialog bygger vi förståelse, förtroende och delaktighet. All kommunikation ska präglas av god ton och respekt för varje människas integritet. Vi speglar i vår kommunikation den bredd av individer som finns i samhället och arbetar för att motverka stereotypa föreställningar om ålder, kön, funktionsnedsättning, etnisk eller religiös tillhörighet, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Vi har ansvar för att information om verksamheten och den demokratiska processen ska vara tillgänglig för alla. Invånare som behöver information i alternativa former ska få detta. Vi kommunicerar på ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Alla invånare ska ges lika villkor att uttrycka sin mening i viktiga beslut som påverkar deras liv. Vi skapar möjligheter för invånare att vara delaktiga i beslut som berör dem, och skapar förutsättningar för olika intressenter att delta i samråd och dialoger. 3. Goda levnadsvillkor Alla ska ha likvärdig tillgång till goda levnadsvillkor samt en trygg och säker livsmiljö för medarbetare, invånare, samarbetspartners och intressenter. Vi arbetar för att ge människor ett gott liv i ett livskraftigt län och möjlighet till en god livskvalitet utifrån sina förutsättningar. Vi ska bidra till att länets invånare kan leva i öppna och hållbara livsmiljöer. Vi skapar förutsättningar för goda och jämlika* levnadsvillkor. Vi ska bidra till barns och ungdomars rätt att växa upp under likvärdiga villkor samt att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. En god uppväxt under barndomen har stor betydelse för barnets fortsatta liv och hälsa. Vi bidrar till att skapa en trygg och säker livsmiljö i länet, vilket inkluderar vårt ansvar att uppmärksamma våld i nära relationer och barn som far illa. Vi ska skapa förutsättningar för en trygg och säker verksamhet för både invånare och medarbetare. Vi strävar efter integration med samhällets mångfald som grund. Vi bidrar till en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt och tolerans av alla, oavsett bakgrund*. Vi ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling och ska hushålla med resurserna. Vi verkar för att de varor och tjänster som köps in är producerade under hållbara och ansvarsfulla förhållanden. *Vi arbetar utifrån respekt och icke-diskriminering oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, etnisk eller religiös tillhörighet, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. 98

4. Den goda arbetsplatsen Alla ska ha lika villkor och möjligheter i arbetslivet. Region Kronoberg ska vara den goda arbetsplatsen för alla medarbetare. Vi ska i all verksamhet utgå från vår gemensamma värdegrund. Medarbetare visar vilja att förstå varandra, varandras kompetens, uppgifter och förutsättningar. Vi står upp för och tar ansvar för vår verksamhet. Vi strävar efter samarbete, samsyn och vi-känsla. Vi ska erbjuda alla medarbetare lika villkor och möjligheter i arbetslivet samt motverka diskriminering*. Detta ska speglas i rekrytering och jämn könsfördelning. Att främja mångfald utvecklar kvaliteten i verksamheten. Vi ser och möter människor som individer och ser möjligheter till utveckling. Region Kronoberg ska vara en attraktiv arbetsgivare där det finns goda utvecklings- och karriärmöjligheter för alla medarbetare. Alla medarbetare ska kunna förena förvärvsarbete med föräldraskap och socialt liv. Inga osakliga löneskillnader ska finnas. I kunskapsorganisationen Region Kronoberg ska all verksamhet så långt som möjligt bygga på aktuell och evidensbaserad kunskap, annars gäller vedertagen beprövad erfarenhet. Vi uppmuntrar intresset för utveckling, vidareutbildning, forskning, innovation och omvärldsbevakning. I vårt systematiska förbättringsarbete följer vi upp, analyserar, utvecklar och säkrar kvaliteten för att stegvis bli bättre. Vår verksamhetsutveckling bygger på samarbete över organisationsgränser och mellan professioner, med invånarens bästa i fokus. Chef och medarbetare har ett gemensamt ansvar att i samverkan skapa en god arbetsmiljö och utveckla verksamheten. Med tydliga roller, konkreta mål och arbetsuppgifter, samt utrymme för eget ansvar och delaktighet, formas ett sammanhang där alla ser sin betydelse för helheten. Det goda ledarskapet i Region Kronoberg utgår från ledare som har mod att vara tydliga, visa tillit och se till helheten. Vi som är ledare representerar Region Kronoberg och är lojala mot fattade beslut, övergripande mål och bärare av vår värdegrund. Region Kronoberg ansvarar för att alla medarbetare har ett hållbart arbetsliv med en bra fysisk, psykisk och social arbetsmiljö. Vi har en nollvision för arbetsrelaterad ohälsa - ingen ska komma till skada eller drabbas av ohälsa på grund av sitt arbete. Våra arbetsplatser ska ha ett tillåtande klimat där alla trivs, känner sig delaktiga och där viljan till samverkan och levande dialog är en självklarhet. Alla arbetsplatser ska vara alkohol- och drogfria och arbetstiden är tobaksfri för alla medarbetare. På arbetsplatserna gäller nolltolerans mot trakasserier och kränkande särbehandling. *Vi arbetar utifrån respekt och icke-diskriminering oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, etnisk eller religiös tillhörighet, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. 99

16 Rekommendation till landsting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur 16RK1454 100

Missiv beslutsunderlag Diarienr: 16RK1454 Handläggare: Eva Lindberg Datum: 2016-09-16 Regionstyrelsen Rekommendation till landsting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen beslutar att ställa sig bakom Sveriges Kommuner och Landstings rekommendation till landsting och regioner att delta i och stödja en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning. Sammanfattning Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har lämnat en rekommendation till landsting och regioner att delta i och stödja en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning. Syftet är att bästa möjliga kunskap ska finnas tillgänglig vid varje möte mellan vårdpersonal och patient. Kunskapsstyrning omfattar flera samspelande delar; Kunskapsstöd Stöd för uppföljning. Öppna jämförelser och analys Stöd till utveckling Stöd till ledarskapet Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning innebär att landsting och regioner identifierar och säkerställer finansiering för de verksamheter och funktioner de vill samverka kring med stöd av SKL. Anna Fransson Regionstyrelsens ordförande Martin Myrskog Regiondirektör Bilaga: SKL:s rekommendation om en sammanhållen kunskapsstyrning Sida 1 av 1 101

17 Beslut om allmän trafikplikt inom ramen för ny Krösatågsupphandling 16RK1355 121

Missiv beslutsunderlag Diarienr: 16RK1355 Handläggare: Daniel Malmqvist, Regional utveckling Datum: 2016-07-22 Regionstyrelsen Beslut om allmän trafikplikt inom ramen för ny Krösatågsupphandling Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen beslutar att besluta om allmän trafikplikt på följande sträckor: Växjö-Hässleholm Växjö-Värnamo-Jönköping Växjö-Alvesta-Nässjö-Jönköping att godkänna överenskommelse inför beslut om allmän trafikplikt mellan Region Kronoberg och övriga regioner som deltar i Krösatågsupphandlingen Sammanfattning Krösatåg är södra Sveriges koncept för lokaltågtrafik och finns i de sex sydliga länen Skåne, Blekinge, Kalmar, Kronoberg, Halland samt Jönköping. Trafiken ska nu handlas upp på nytt och upphandlingen ska föregås av beslut om allmän trafikplikt. Region Kronoberg fattade under våren 2015 beslut (ärende 15RK866 143) om att delta i upphandlingen av ny Krösatågstrafik. Upphandlingen har påbörjats och Jönköpings länstrafik, JLT, håller i upphandlingen. För att en ny upphandling ska kunna genomföras krävs enligt lag (SFS 2010:1065) om kollektivtrafik att den regionala kollektivtrafikmyndigheten formaliserar denna avsikt genom att besluta om allmän trafikplikt. Genom att fatta beslut om trafikplikt på de föreslagna sträckorna tar Region Kronoberg ansvar för att långsiktigt erbjuda invånarna goda resmöjligheter med den snabbhet som tågtrafik innebär, vilket vi kan göra genom att vara en del av ett sammanhållet tågsystem i södra Sverige. Krösatågstrafiken ligger helt i linje med Region Kronobergs trafikförsörjningsprogram. Trafiken möjliggör daglig pendling, bidrar till att knyta samman orter och regioner och bidrar till minskad klimatpåverkan. Tågtrafiken bidrar till utveckling i länet och är en viktig faktor för att orter, bygder samt näringslivet ska kunna växa och utvecklas. Sida 1 av 2 122

Missiv beslutsunderlag Diarienr: 16RK1355 Handläggare: Daniel Malmqvist, Regional utveckling Datum: 2016-07-22 Anna Fransson Regionstyrelsens ordförande Marin Myrskog Regiondirektör Bilaga: Beslutsunderlag - Beslut om allmän trafikplikt inom Krösatågssystemet Sida 2 av 2 123

Beslutsunderlag Diarienr: 16RK1355 Handläggare: Daniel Malmqvist, Regional Utveckling Datum: 2016-07-22 Beslut om allmän trafikplikt inom Krösatågssystemet Bakgrund Krösatåg är södra Sveriges koncept för lokaltågtrafik och finns i de sex sydliga länen Skåne, Blekinge, Kalmar, Kronoberg, Halland samt Jönköping. Trafiken ska nu handlas upp på nytt och upphandlingen ska föregås av beslut om allmän trafikplikt. Region Kronoberg fattade under våren 2015 beslut (ärende 15RK866 143) om att delta i upphandlingen av ny Krösatågstrafik. Upphandlingen har påbörjats och Jönköpings länstrafik, JLT, håller i upphandlingen. Tågtrafiken med Krösatåg bedrivs i nuläget enligt avtal som gäller som längst t.o.m. december 2018. Trafiken utförs av Transdev Sverige AB (f.d Veolia Transport). För att en ny upphandling ska kunna genomföras krävs enligt lag (SFS 2010:1065) om kollektivtrafik att den regionala kollektivtrafikmyndigheten formaliserar denna avsikt genom att besluta om allmän trafikplikt. Den trafik som berör Kronoberg är de två system kallade Krösatåg nord och Krösatåg syd. Krösatåg nord omfattar trafik mellan Jönköping-Nässjö-Alvesta- Växjö samt Värnamo-Alvesta-Växjö. I Krösatåg syd ingår trafik mellan Hässleholm-Älmhult-Alvesta-Växjö. Som option i upphandlingen finns även sträckan Växjö- Emmaboda, där det idag inte går något krösatågstrafik. Det finns heller inget beslut på att denna trafik ska starta och därför fattas heller inget beslut om trafikplikt på sträckan. Beslut om allmän trafikplikt föreslås för de sträckor som under avtalsperioden förväntas trafikeras med Krösatåg. För Kronoberg del innefattar det följande sträckor: Växjö-Nässjö-Jönköping Växjö-Värnamo-Jönköping Växjö-Hässleholm Nuläge Krösatågen är ett lokaltågsystem som betjänar större och mindre orter i södra Sverige. Trafiken möjliggör daglig pendling och bidrar till att knyta samman södra Sverige. Trafiken har byggts ut etappvis och är till karaktären något långsammare, och gör uppehåll på fler stationer, än exempelvis Öresundstågsystemet. Krösatågstrafiken trafikerar, i de två trafiksystemen Krösatåg Nord och Krösatåg syd, sammanlagt åtta stationer i Kronobergs län. Trafiken har byggts ut succesivt och resandet har under senare år ökat, inte minst inom Krösatåg Nord, mellan Jönköpings och Kronobergs län. 124

Beslutsunderlag Diarienr: 16RK1355 Handläggare: Daniel Malmqvist, Regional Utveckling Datum: 2016-07-22 I december 2018 löper avtal för tågtrafiken med Krösatåg ut mellan parterna. För att ett nytt avtal ska kunna tecknas med rimlig framförhållning behöver en upphandling startas under år 2016. Jönköpings länstrafik har det övergripande ansvaret för upphandlingen och Region Kronoberg deltar som upphandlande enhet. Inom ramen för upphandlingen har SIU (Samråd inför upphandling) genomförts och det har därigenom inte framkommit något intresse från någon privat aktör att köra trafiken på kommersiella grunder. Region Kronobergs budget med flerårsplan anger de ekonomiska förutsättningarna för nivån på trafikutbudet. Vad är trafikplikt? För att en upphandling ska kunna genomföras fullt ut och resultera i avtalstecknande krävs enligt lag (2010:1065) om kollektivtrafik att den regionala kollektivtrafikmyndigheten formaliserar denna avsikt genom att besluta om allmän trafikplikt för aktuell trafik. Beslut om allmän trafikplikt ska ses som ett verkställighetsbeslut av de intentioner som kommer till uttryck i trafikförsörjningsprogrammet. Begreppet allmän trafikplikt innebär att Region Kronoberg genom att besluta om allmän trafikplikt iklär sig ett ansvar att tillhandahålla den beslutade trafiken. Beslut om allmän trafikplikt kan bara gälla regional kollektivtrafik. Det innebär sådan trafik som med avseende på trafikutbudet huvudsakligen är ägnad att tillgodose resenärers behov av arbetspendling eller annat vardagsresande och med hänsyn till sitt faktiska nyttjande tillgodoser ett sådant behov. Beslut om allmän trafikplikt ska vidare kunna härledas ur aktuellt trafikförsörjningsprogram. Beslut om trafikplikt Genom att fatta beslut om trafikplikt på de föreslagna sträckorna tar Region Kronoberg ansvar för att långsiktigt erbjuda invånarna goda resmöjligheter med den snabbhet som tågtrafik innebär, vilket vi kan göra genom att vara en del av ett sammanhållet tågsystem i södra Sverige. Krösatågstrafiken ligger helt i linje med Region Kronobergs trafikförsörjningsprogram. Trafiken möjliggör daglig pendling, bidrar till att knyta samman orter och regioner och bidrar till minskad klimatpåverkan. Tågtrafiken bidrar till utveckling i länet och är en viktig faktor för att orter, bygder samt näringslivet ska kunna växa och utvecklas. Region Kronoberg fattar beslut om allmän trafikplikt på sträckor inom Kronobergs län och till lämplig målpunkt i annat län. För att beslut om trafikplikt ska kunna fattas på en sträcka i ett annat län behövs en separat överenskommelse med kollektivtrafikmyndiheten i berört län. Inom ramen för Krösatågsupphandlingen har ett förslag till en gemensam sådan 125

Beslutsunderlag Diarienr: 16RK1355 Handläggare: Daniel Malmqvist, Regional Utveckling Datum: 2016-07-22 övensenskommelse för samtliga sex tagits fram. Förslag till överenskommelse bifogas detta beslut och är en förutsättning för trafikpliksbeslutet. Krösatågsystemet 2016 126

18 Trafiknämndens arbete för ökad självfinansieringsgrad 15RK963 127

Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK963 Handläggare: Johan Jarl, Datum: 2016-09-22 Regionstyrelsen Trafiknämndens arbete med ökad självfinansieringsgrad Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen beslutar att notera informationen till protokollet samt att trafiknämndens förslag till eventuell förändrad självfinansieringsgrad till 2025 hanteras i budgetprocessen för 2018-2020. Sammanfattning Trafiknämnden har beslutat om ett antal åtgärder för sitt arbete med ett antal uppdrag om en ökad självfinansieringsgrad. Trafiknämndens åtgärder redovisas till regionstyrelsen för kännedom. Nämndens förslag om förändrad målsättning för självfinansieringsgraden till 2025 föreslås hanteras i budgetarbetet för 2018-2020. Länstrafiken har under det gångna året fått tre uppdrag rörande verksamhetens självfinansieringsgrad: Uppdrag 1: Trafiknämnden uppdrog gav 54/2015 åt trafikdirektören att utarbeta förslag till en långsiktig strategi för att öka täckningsgraden. Uppdrag 2: I Region Kronobergs budget (fastställd av regionfullmäktige 177/2015) anges följande: Genom ett ökat resande inom nuvarande utbud är målet under en femårsperiod uppnå 60 % finansieringsgrad. Trafiknämnden ges ett särskilt uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur vi kan nå dit. Uppdrag 3: I länstrafikens verksamhetsplan för innevarande år finns en handlingsplan att det fr.o.m. Budget 2017-2019 ska fastställas mål för självfinansieringsgraden för varje enskilt trafikslag. Trafiknämnden beslutade 69/2016 om följande åtgärder för ett samlat grepp kring dessa uppdrag: att uppdra åt trafikdirektören: att genomföra en ny taxe-/zonutredning för att kunna bedöma effekterna av genomförda åtgärder sedan förra taxeutredningen presenterades 2013 samt att ge förslag för ett framtida sammanhållet trafiksystem. Sida 1 av 2 128

Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK963 Handläggare: Johan Jarl, Datum: 2016-09-22 att i projektet Framtidens betalsystem bevaka att det framtida taxesystemet ger möjligheter till ökade intäkter. - att genomföra kostnads/intäktsanalys av linjetrafiken avseende 2015. att genomföra linjeutvärdering III för den trafik som startades under 2013. att lämna en sammanställning och ett åtgärdsförslag till trafiknämnden när de olika åtgärderna ovan blivit genomförda med inriktningen att målsättningen för självfinansieringsgraden i kollektivtrafiken fastställs till att gälla 60 % år 2025. att göra eventuell erforderlig revidering av målsättningen när Budget 2017 2019 har fastställts. att fastställa bifogade målsättning för självfinansieringsgraden för respektive trafikslag för perioden 2017 2019. Trafiknämnden beslutade även att föreslå regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige besluta att fastställa att målsättningen för självfinansieringsgraden i kollektivtrafiken fastställs till att gälla 60 % år 2025. Anna Fransson Regionstyrelsens ordförande Martin Myrskog Regiondirektör Bilaga: Protokollsutdrag från trafiknämnden 69/2016 Länstrafiken Kronobergs arbete med ökad självfinansieringsgrad Beslutsunderlag - Länstrafiken Kronobergs arbete med ökad självfinansieringsgrad Sida 2 av 2 129

Protokollsutdrag Datum: 2016-06-16 69. Länstrafiken Kronobergs arbete med ökad självfinansieringsgrad 15RK963 Beslut Trafiknämnden beslutar att uppdra åt trafikdirektören: - att genomföra en ny taxe-/zonutredning för att kunna bedöma effekterna av genomförda åtgärder sedan förra taxeutredningen presenterades 2013 samt att ge förslag för ett framtida sammanhållet trafiksystem. - att i projektet Framtidens betalsystem bevaka att det framtida taxesystemet ger möjligheter till ökade intäkter. - att genomföra kostnads/intäktsanalys av linjetrafiken avseende 2015. - att genomföra linjeutvärdering III för den trafik som startades under 2013. - att lämna en sammanställning och ett åtgärdsförslag till trafiknämnden när de olika åtgärderna ovan blivit genomförda med inriktningen att målsättningen för självfinansieringsgraden i kollektivtrafiken fastställs till att gälla 60 % år 2025. - att göra eventuell erforderlig revidering av målsättningen när Budget 2017 2019 har fastställts. Trafiknämnden beslutar att fastställa bifogade målsättning för självfinansieringsgraden för respektive trafikslag för perioden 2017 2019. Trafiknämnden beslutar attföreslå regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige besluta att fastställa att målsättningen för självfinansieringsgraden i kollektivtrafiken fastställs till att gälla 60 % år 2025. Sammanfattning Följande PM är avfattat med anledning av att Länstrafiken under det gångna året fått tre uppdrag rörande verksamhetens självfinansieringsgrad. Dessa tre uppdrag är snarlika och dokumentet syftar till att klargöra innebörden av de tre uppdragen som länstrafiken fått, och vilken betydelse det har för verksamheten. Uppdragen har olika tidsperspektiv, omfattning och kräver olika åtgärder. I den efterföljande diskussionen lyfts fråga om möjligheterna för en högre målsättning av självfinansieringsgrad framförallt på tågsidan. Förslag till beslut Trafiknämndens presidieberedning föreslår att trafiknämnden beslutar att uppdra åt trafikdirektören: - att genomföra en ny taxe-/zonutredning för att kunna bedöma effekterna av 130

Protokollsutdrag Datum: 2016-06-16 genomförda åtgärder sedan förra taxeutredningen presenterades 2013 samt att ge förslag för ett framtida sammanhållet trafiksystem. - att i projektet Framtidens betalsystem bevaka att det framtida taxesystemet ger möjligheter till ökade intäkter. - att genomföra kostnads/intäktsanalys av linjetrafiken avseende 2015. - att genomföra linjeutvärdering III för den trafik som startades under 2013. - att lämna en sammanställning och ett åtgärdsförslag till trafiknämnden när de olika åtgärderna ovan blivit genomförda med inriktningen att målsättningen för självfinansieringsgraden i kollektivtrafiken fastställs till att gälla 60 % år 2025. - att göra eventuell erforderlig revidering av målsättningen när Budget 2017 2019 har fastställts. Trafiknämndens presidieberedning föreslår att trafiknämnden beslutar att fastställa bifogade målsättning för självfinansieringsgraden för respektive trafikslag för perioden 2017 2019. Trafiknämndens presidieberedning föreslår att trafiknämnden beslutar att föreslå regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige att fastställa att målsättningen för självfinansieringsgraden i kollektivtrafiken fastställs till att gälla 60 % år 2025 Beslutsunderlag Förslag till beslut - PM Länstrafiken Kronobergs arbete med ökad självfinansieringsgrad Beslutsunderlag: Länstrafiken Kronobergs arbete med ökad självfinansieringsgrad 54 TN 2015 Långsiktig strategi för en ökad täckningsgrad, beslut att ge Trafikdirektören i uppdrag att utarbeta förslag Paragrafen är justerad 2131

Beslutsunderlag Diarienr: 15RK963 Handläggare: Patrik Ohlson, Länstrafiken Datum: 2016-05-20 Länstrafiken Kronobergs arbete med ökad självfinansieringsgrad PM 2016-05-20 Uppdrag Länstrafiken har under det gångna året fått tre uppdrag rörande verksamhetens självfinansieringsgrad. Dessa tre uppdrag är snarlika - dock inte identiska och det är väsentligt för beslut och avvägningar som behöver göras i det fortsatta arbetet, att involverade parter har bilden klar för sig vad uppdragen innebär. Uppdrag 1: Trafiknämnden gav 2015-06-24 ( 54) trafikdirektören i uppdrag att utarbeta förslag till en långsiktig strategi för att öka täckningsgraden. Uppdrag 2: I den av Regionfullmäktige 2015-11-25 fastställda budgeten ( 177) uttrycks följande: Genom ett ökat resande inom nuvarande utbud är målet under en femårsperiod uppnå 60 % finansieringsgrad. Trafiknämnden ges ett särskilt uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur vi kan nå dit. Uppdrag 3: I länstrafikens verksamhetsplan för innevarande år finns en handlingsplan att det fr.o.m. Budget 2017-2019 ska fastställas mål för självfinansieringsgraden för varje enskilt trafikslag. Bakgrund Detta dokument syftar till att klargöra innebörden av de tre uppdragen som länstrafiken fått, och vilken betydelse det har för verksamheten. Det förstnämnda uppdraget handlar om en långsiktig strategi, och med detta avses till 2025 vilket är det år dit det antagna Trafikförsörjningsprogrammet sträcker sig. Det andra uppdraget sträcker sig fram till 2020 när man tolkar uppdraget bokstavligt. Dock bör det poängteras att budgetdokumentet där skrivningen finns i sig inte sträcker sig längre än till och med 2018. Dessutom finns det anledning att notera skrivningen om nuvarande utbud; ska detta uppfattas som att ett nytt utbud inte är önskvärt så går det stick-i-stäv med Trafikförsörjningsprogrammet. Alternativt så är avsikten att ett nytt utbud budget- och bokföringsmässigt bör särredovisas, något som inte är praktiskt möjligt. Det tredje uppdraget ska träda i kraft fr.o.m. budgetarbetet 2017-2019, och då detta redan är påbörjat så har dessa mål beräknats och dessa indikationer kan ses längre fram i dokumentet. Det bör poängteras att till dess att budgeten för 2017-2019 är beslutad så finns det ett stort mått av osäkerhet i siffrorna eftersom verksamheten är beroende av vilka medel som tilldelas. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-09-22 Sida 1 av 22 132

Beslutsunderlag Diarienr: 15RK963 Handläggare: Patrik Ohlson, Länstrafiken Datum: 2016-05-20 Definitioner I uppdragen används två begrepp; täckningsgrad samt finansieringsgrad. Med dessa avses i hur stor andel i förhållande till den totala trafikkostnaden som verksamheten finansieras av trafikintäkter snarare än bidrag. Annorlunda uttryckt kan det beskrivas som fördelningen av kostnaden för en given resa i kollektivtrafiken uppdelad i biljettintäkter och skattefinansiering. Fortsättningsvis i dokumentet kommer begreppet självfinansieringsgrad att användas för att åsyfta detta. Dels för att det är detta begrepp som genomgående används i verksamhetsplaner och liknande, och dels för att det är ett bättre begrepp att använda i en bidragsfinansierad verksamhet. Självfinansieringsgraden som avses är ett snittvärde som omfattar all linjetrafik. De olika trafikslagen stadstrafik, regionbuss och tåg (Öresundståg, Krösatåg och Pågatåg) är till sin karaktär ganska olika även om den totala resandevolymen i det närmaste är fördelad i tre likformiga delar mellan trafikslagen. Kostnaderna kan beskrivas utslaget per personkilometer (d.v.s. fördelat på den sträcka som transportarbetet utförs med passagerare) eller utslaget per resa (och då i praktiken per passagerare oavsett reslängd). Självfinansieringsgrad och införande av ny trafik Enligt Länstrafikens budgetförslag 2017-2019 som i sin tur vilar på målsättningar i trafikförsörjningsprogrammet så kommer självfinansieringsgraden fr.o.m. nästa år att påbörja en ökande trend efter flera år av sjunkande värden. Eftersom verksamheten är underskottsfinansierad med en huvudman så vilar alla kostnader mot den beslutade regionbudgeten. Ökningstakten från 2016 i nedanstående graf kan bli kraftigare om Regionfullmäktige beslutar om förändringar i budgetförslaget. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-09-22 Sida 2 av 22 133

Beslutsunderlag Diarienr: 15RK963 Handläggare: Patrik Ohlson, Länstrafiken Datum: 2016-05-20 Sedan målsättningen om en självfinansieringsgrad på minst 50 % infördes efter Regionfullmäktiges beslut i oktober 2011 har länstrafiken varje år uppnått målet. Självfinansieringsgraden uppgick till 53,6 % för 2015. Enligt Länstrafikens budgetförslag för 2017 2019 beräknas självfinansieringsgraden 2019 uppgå till 52,5 %. På kort sikt bedömer vi det inte som möjligt att kunna infria uppdrag 2, d.v.s. att på kortare sikt fram till år 2020 uppnå en självfinansieringsgrad på 60 %. År Intäkter MKR Kostnader MKR Självfinansieringsgrad % 2015 256,0 477,8 53,6% 2014 252,8 457,3 55,3% 2013 234,8 408,2 57,5% Det finns flera anledningar till den sjunkande självfinansieringsgraden mellan 2012-2015. Det gjordes en mängd förändringar under perioden; dels startades det ny tågtrafik från nya stationslägen på flera platser i länet och dessutom så påbörjades ett nytt trafikavtal för busstrafiken med nya fordon och ett nytt linjetrafikutbud innehållande kraftiga trafikökningar i såväl Växjö Stadstrafik som i Regiontrafiken. Kostnadsläget i Växjö stadstrafik ökade markant på grund av biogassatsningen. Speciellt för den nya tågtrafiken (Krösatåg Syd och Pågatåg) bör det poängteras att när ny trafik tillförs så tar det vanligen lite tid innan resandet kommer upp på en stabil nivå. Som en jämförelse kan vi använda oss av resultatet för 2012, då självfinansieringsgraden befann sig på den nivå som efterfrågas politiskt. I bokslutet för 2015 hamnade den genomsnittliga självfinansieringsgraden på 53,6 %. Det skiljer alltså ca sju procentenheter för att nå upp över 60 % och det motsvarar en ökning på 13-14 %. År 2012 var det sista året som region- och stadsbusstrafiken helt bedrevs enligt det förra upphandlade trafikavtalet. Sedan dess har det skett stora förändringar i den utförda trafiken vilket påverkat resandeutvecklingen positivt i hög utsträckning och skapat nya kollektiva resmöjligheter på flera platser i länet. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-09-22 Sida 3 av 22 134

Beslutsunderlag Diarienr: 15RK963 Handläggare: Patrik Ohlson, Länstrafiken Datum: 2016-05-20 Några nyckeltal med procentuell utveckling redovisas nedan: 2012 2015 Ökning % Antal miljoner resor linjetrafik 7,6 9,2 21 % Produktion linjetrafik, tusen 12 272 14 231 15,9 % km Antal personkilometer, 211,3 253,3 19,9 % linjetrafik Nettokostnad, Mkr 199,6 271,7 36,1 % Av ovanstående kan vi sluta oss till att antalet resor procentuellt sett ökat mer än det tillförda trafikutbudet samt att antalet resor både i absoluta tal och utslaget per invånare samt antalet personkilometer ökar mer än linjetrafiksproduktionen. Detta har dock skett mot att nettokostnaderna för verksamheten ökat med mer än en tredjedel. 2012 2015 Ökning % Antal resor/invånare linjetrafik 41 48 17,1 % % Nettokostnad/invånare, kr 1 074 1 420 32,2 % Nettokostnad/resa i linjetrafik 26 30 15,4 % Ökningen av nettokostnad utslagen per invånare i länet har även den stigit med en tredjedel men räknat per resa är ökningstakten bara hälften så stor detta eftersom resandet totalt sett ökat. Totalintäkterna i linjetrafiken har ökat från 221 Mkr år 2012 till 256 Mkr år 2015 vilket är en ökning med 15,8 %. Skulle samma självfinansieringsgrad behållits skulle det rymmas inom en kostnadsvolym på ca 425 Mkr. Så är dock inte fallet, utan kostnaderna för linjetrafiken uppgick 2015 till 478 Mkr, vilket innebär en ökning med ca 31 % från 363 Mkr. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-09-22 Sida 4 av 22 135

Beslutsunderlag Diarienr: 15RK963 Handläggare: Patrik Ohlson, Länstrafiken Datum: 2016-05-20 Nuläge självfinansieringsgrad samt beräknad utveckling per trafikslag: Växjö Stadstrafik Bakgrund och nuläge Växjö stadstrafik har bedrivits i Länstrafikens regi sedan Länstrafiken bildades 1980. I det tidigare trafikavtalet utfördes trafiken i mindre skala med 23 fordon vid starten 2004 och 27 fordon vid avtalsslutet 2013. Efter genomförd trafikupphandling utförs trafiken i Växjö stadstrafik sedan augusti 2013 med 37 fordon i ett tioårigt avtal. Förutom att antalet fordon och antalet turer ökades kraftigt i samband med trafikstarten 2013 så ökade även kostnaderna betydligt p.g.a. den biogassatsning som genomfördes. Satsningen innebar ökade kostnader både för drivmedel, fordon och ny fordonsdepå. Bruttokostnaden ökade från 55,4 MKR 2012 till 99,8 MKR 2014, en ökning med 80 % medan trafikintäkterna ökade från 30,2 MKR 2012 till 37,9 MKR 2014, en ökning med 25 %. Därmed sjönk självfinansieringsgraden från 54,5 % 2012 till 37,9 % 2014. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-09-22 Sida 5 av 22 136

Beslutsunderlag Diarienr: 15RK963 Handläggare: Patrik Ohlson, Länstrafiken Datum: 2016-05-20 Resandet uppgick 2015 till 3,3 miljoner resor vilket är en ökning sedan 2012 med 23,5 %. Självfinansieringsgraden 2015 uppgick till 39,3 %. Självfinansieringsgraden sedan starten 1980 har pendlat mellan 37,9 % som lägst (2014) och 81,0 % som högst (2001). Intäkterna de senaste åren ser ut så här: Intäkter Växjö stadstrafik MKR 2015 39,9 2014 37,9 2013 31,8 Intäktsfördelningen under 2015 var enligt följande: Periodkort 38 % Enkelbiljetter 23 % Reskassa 36 % Skolkort 3 % Framtid Enligt Länstrafikens budgetförslag för 2017 2019 planeras ytterligare 5 fordon att sättas i trafik under perioden (1 fordon september 2017, 2 fordon september 2018, 2 fordon september 2019). Enligt Länstrafikens budgetförslag för 2017 2019 beräknas självfinansieringsgraden 2019 uppgå till 39,5 % jämfört med 39,3 % 2015. I takt med att Växjö stad ökar sin befolkning måste Växjö stadstrafik successivt anpassas. Nya bostadsområden Bredvik och Bäckaslöv beräknas tillkomma under perioden. I taxeförslaget 2017 är förslaget att enkelbiljettpriset ökar från 26 kronor till 27 kronor medan periodkortspriset föreslås vara oförändrat. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-09-22 Sida 6 av 22 137

Beslutsunderlag Diarienr: 15RK963 Handläggare: Patrik Ohlson, Länstrafiken Datum: 2016-05-20 Älmhults stadstrafik Bakgrund och nuläge Älmhults stadstrafik startade i november 2012 i mindre skala. Fr.o.m. juni 2013 bedrivs Älmhults stadstrafik med 1 linjetrafikfordon i ett tioårigt avtal. Resandet är gratis för allmänheten eftersom Älmhults kommun erlägger biljettintäkterna till Länstrafiken. Resandet ökade markant under 2015 och därmed steg självfinansieringsgraden till 59,4 %. Ända sedan starten har det varit diskussioner om vilken linjesträckning som är optimal. Möjligheterna till större linjeförändringar är dock begränsade så länge trafiken utförs med 1 fordon. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-09-22 Sida 7 av 22 138

Beslutsunderlag Diarienr: 15RK963 Handläggare: Patrik Ohlson, Länstrafiken Datum: 2016-05-20 Intäkterna de senaste åren ser ut så här: Älmhults stadstrafik Intäkter MKR 2015 1,4 2014 0,9 2013 0,8 Framtid Linjesträckningen förändrades marginellt i december 2015. Intäktsutfallet 2015 översteg budget rejält. Utvecklingen bevakas för att se om resande- och intäktsnivån från 2015 är bestående. Enligt Länstrafikens budgetförslag för 2017 2019 beräknas självfinansieringsgraden 2019 uppgå till 46,5 %. Är utvecklingen från 2015 bestående så kan självfinansieringsgraden 2017 2019 höjas till ca 55-60 %. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-09-22 Sida 8 av 22 139

Beslutsunderlag Diarienr: 15RK963 Handläggare: Patrik Ohlson, Länstrafiken Datum: 2016-05-20 Regiontrafiken Bakgrund och nuläge Regiontrafiken har bedrivits i Länstrafikens regi sedan Länstrafiken bildades 1980. I samband med ny trafikupphandling utförs regiontrafiken sedan augusti 2013 med 124 fordon i ett tioårigt avtal. Trafiken utökades och några nya snabblinjer startades i samband med starten av de nya trafikavtalen. Självfinansieringsgraden 2015 uppgick till 43,5 %. Självfinansieringsgraden sedan starten 1980 har pendlat mellan 43 % som lägst (1989-1990) och 59 % som högst (1998). I takt med att de olika tågtrafiksystemen successivt har byggts ut har en överflyttning av resandet från buss till tåg skett i olika områden i länet. Resandet uppgick 2015 till 3,0 miljoner resor vilket är oförändrat sedan 2012. Intäkterna de senaste åren ser ut så här: Intäkter Regiontrafik buss MKR 2015 83,5 2014 84,6 2013 80,7 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-09-22 Sida 9 av 22 140

Beslutsunderlag Diarienr: 15RK963 Handläggare: Patrik Ohlson, Länstrafiken Datum: 2016-05-20 Framtid Enligt Länstrafikens budgetförslag för 2017 2019 planeras ytterligare 5 fordon att sättas i trafik under perioden (2 fordon december 2016, 2 fordon december 2017, 1 fordon december 2018). Enligt Länstrafikens budgetförslag för 2017 2019 beräknas självfinansieringsgraden 2019 uppgå till 43,7 %. Självfinansieringsgraden för Regionbusstrafiken bedöms vara relativt konstant under den aktuella perioden framöver. Detta beror på att resandeutvecklingen för nuvarande trafik är relativt blygsam och att kostnadsdrivande insatser inte är planerade. Under perioden är det dock troligt att några linjer/turer behöver förstärkas i dimensionerande tid delvis med tanke på den rådande flyktingsituationen. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-09-22 Sida 10 av 22 141

Beslutsunderlag Diarienr: 15RK963 Handläggare: Patrik Ohlson, Länstrafiken Datum: 2016-05-20 Öresundståg Bakgrund och nuläge Öresundstågstrafiken har bedrivits i Länstrafikens regi sedan trafikstarten i januari 2009. Trafiken är ett samarbete mellan Länstrafiken Kronoberg, Kalmar Länstrafik, Blekingetrafiken, Skånetrafiken, Hallandstrafiken och Västtrafik. Öresundstågstrafiken måste sammantaget betraktas som en väldigt stor succé för Kronobergs län och trafiken har inneburit ökade pendlingsmöjligheter inom och utom länet. De första åren präglades dock av diverse driftstörningsproblem vilket ledde till ett entreprenörsbyte via en direktupphandling i december 2011. Därefter har trafiken upphandlats och nuvarande avtal löper till december 2019 med option i ytterligare upp till 2 år. Självfinansieringsgraden 2015 uppgick till 96,8 %. Självfinansieringsgraden sedan starten 2009 har pendlat mellan 84,5 % som lägst (2011) och 102 % som högst (2014). Resultatet 2014 berodde dock på direkta och indirekta effekter av tågstrejken i juni vilket ledde till ett onormalt bra resultat. En viss överflyttning av resandet från Öresundståg till Krösatåg vid trafikering av samma stationer i liknande tidslägen har skett, och kommer sannolikt att fortsätta. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-09-22 Sida 11 av 22 142

Beslutsunderlag Diarienr: 15RK963 Handläggare: Patrik Ohlson, Länstrafiken Datum: 2016-05-20 Intäkterna de senaste åren ser ut så här: Intäkter Öresundståg MKR 2015 110,7 2014 111,8 2013 109,2 Som framgår av ovanstående tabell har intäkterna 2013 2015 varit relativt konstanta. Framtid Enligt Länstrafikens budgetförslag för 2017 2019 planeras helgtrafiken att utökas Växjö Malmö/Köpenhamn. Under 2017-2019 kommer Öresundstågstrafiken att drabbas av kostnader som inte genererar några intäkter (avstängning av ett spår på stambanan under preliminärt sex månader 2017, ny upphandling av underhållsavtal fr.o.m. 1 juli 2017, införande av nytt säkerhetssystem ERTMS). Enligt Länstrafikens budgetförslag för 2017 2019 beräknas självfinansieringsgraden 2019 uppgå till 94,2 %. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-09-22 Sida 12 av 22 143

Beslutsunderlag Diarienr: 15RK963 Handläggare: Patrik Ohlson, Länstrafiken Datum: 2016-05-20 Krösatåg Nord Bakgrund och nuläge Krösatåg Nord avser dels trafik Växjö Alvesta Värnamo och dels Växjö Alvesta Nässjö Jönköping. Nuvarande trafikupplägg startade i december 2010. Trafiken har därefter successivt byggts ut med fler turer. I Kronobergs län öppnades nya tågstationer i Gemla, Lammhult och Moheda. Nuvarande avtal gäller till december 2018. Arbetet inför en ny upphandling har startats. Avsikten är att genomföra en gemensam upphandling för nuvarande system Krösatåg Nord och Krösatåg Syd. Självfinansieringsgraden 2015 uppgick till 41,4 %. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-09-22 Sida 13 av 22 144

Beslutsunderlag Diarienr: 15RK963 Handläggare: Patrik Ohlson, Länstrafiken Datum: 2016-05-20 Intäkterna de senaste åren ser ut så här: Intäkter Krösatåg Nord MKR 2015 10,4 2014 7,1 2013 7,8 2012 7,7 Framtid Enligt Länstrafikens budgetförslag för 2017 2019 planeras både helgtrafiken och vardagstrafiken att utökas Växjö Alvesta Nässjö Jönköping. Enligt Länstrafikens budgetförslag för 2017 2019 beräknas självfinansieringsgraden 2019 uppgå till 40,0 %. Intäkterna och resandet ökade kraftigt under 2015. Dels berodde detta på att antalet turer successivt har byggts ut så att både pendlare och fritidsresenärer har fler valmöjligheter. Förbättringar av restiden Växjö Alvesta- Nässjö Jönköping har också inneburit att resandet har ökat. Detta beror även på möjligheten att byta till Öresundståg i Alvesta. Antalet turer Växjö Alvesta- Nässjö Jönköping utökades med ytterligare två dubbelturer vardagar i januari 2016. En successivt utökad helgtrafik ingår i Länstrafikens budgetförslag för 2017 2019. Nuvarande trafikeringsavtal upphör i december 2018 och arbetet med ny upphandling har påbörjats. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-09-22 Sida 14 av 22 145

Beslutsunderlag Diarienr: 15RK963 Handläggare: Patrik Ohlson, Länstrafiken Datum: 2016-05-20 Krösatåg Syd Bakgrund och nuläge Tågtrafiken för Krösatåg Syd startade i december 2013. Trafiken avser sträckan Hässleholm Älmhult Alvesta Växjö. Trafiken är delvis ett komplement till Öresundstågstrafiken och har inneburit ett minskat behov av multipelkopplingar för Öresundstågstrafiken och därmed lägre kostnader. I Kronobergs län öppnades nya tågstationer i Gemla, Vislanda och Diö. Nuvarande avtal gäller till december 2018. Arbetet inför en ny upphandling har startats. Avsikten är att genomföra en gemensam upphandling för nuvarande system Krösatåg Nord och Krösatåg Syd. Självfinansieringsgraden uppgick till 26,9 % för 2014 och till 23,8 % för 2015. Intäkterna de senaste åren ser ut så här: Intäkter Krösatåg Syd MKR 2015 9,6 2014 10 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-09-22 Sida 15 av 22 146

Beslutsunderlag Diarienr: 15RK963 Handläggare: Patrik Ohlson, Länstrafiken Datum: 2016-05-20 Framtid Enligt Länstrafikens budgetförslag för 2017 2019 beräknas självfinansieringsgraden 2019 uppgå till 24,1 %. Nuvarande trafikeringsavtal upphör i december 2018 och arbetet med ny upphandling har påbörjats. Trafiken är ännu relativt ny och bör ha möjlighet att locka nya resenärer. Intäkterna och resandet har dock ännu inte visat några tendenser till någon markant ökning. Resandeutvecklingen bör bevakas för att skapa rätt förutsättningar för kommande upphandling. Marknadsföringsinsatserna kommer att intensifieras under perioden. Marginell förändring av turutbudet föreslås ske under perioden 2017 2019 beroende på resandeutveckling. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-09-22 Sida 16 av 22 147

Beslutsunderlag Diarienr: 15RK963 Handläggare: Patrik Ohlson, Länstrafiken Datum: 2016-05-20 Pågatåg Bakgrund och nuläge Tågtrafiken för Pågatåg startade i december 2013. Trafiken avser i dagsläget sträckan Hässleholm Markaryd. Trafiken är en förlängning av Skånetrafikens tidigare upphandlade Pågatågstrafik. Självfinansieringsgraden uppgick till 26,6 % för 2014 och till 25,9 % för 2015. Intäkterna de senaste åren ser ut så här: Intäkter Pågatåg MKR 2015 0,5 2014 0,5 Framtid Enligt Länstrafikens budgetförslag till Budget 2017 2019 planeras start av ny trafik Hässleholm Markaryd Halmstad i december 2017. Något beslut om inrättande av ny trafik har dock ännu inte fattats och samtliga tre inblandade län måste bli överens om trafikupplägg etc. Självfinansieringsgraden för den nya Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-09-22 Sida 17 av 22 148

Beslutsunderlag Diarienr: 15RK963 Handläggare: Patrik Ohlson, Länstrafiken Datum: 2016-05-20 trafiken bedöms vara högre än för nuvarande trafik. En förlängning till Halmstad skulle även innebära att resenärer som åker mellan Skåne och Halland erlägger biljettintäkter i Kronoberg och den totala självfinansieringsgraden för hela banan bedöms därmed kunna öka vid en utökad trafik till Halmstad. Enligt Länstrafikens budgetförslag för 2017 2019 beräknas självfinansieringsgraden 2019 uppgå till 34,5 %. Nuvarande trafikeringsavtal upphör i december 2018 och arbetet med ny upphandling har påbörjats. Intäkterna och resandet har varit i princip oförändrat sedan trafiken startade i december 2013. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-09-22 Sida 18 av 22 149

Beslutsunderlag Diarienr: 15RK963 Handläggare: Patrik Ohlson, Länstrafiken Datum: 2016-05-20 Upphandlingar Kommande upphandlingar innebär både en möjlighet till minskade kostnader men också en risk för ökade kostnader. I detta dokument har inte upphandlingskonsekvenserna kunnat värderas. Följande upphandlingar är aktuella som kan påverka kostnadsbilden: Upphandlingar 2017-2025 Avtalsstart Underhållsavtal Öresundståg Juli 2017 Pågatågstrafik 2018 December Krösatågstrafik December 2018 Öresundstågstrafik December 2019 *) Underhållsavtal Öresundståg 2019 *) Nya fordon Krösatågstrafik 2022-2024 December Prel leverans Regiontrafik buss & stadstrafik Juli 2023 *) Upphandling av Öresundstågtrafik respektive nytt underhållsavtal Öresundståg december 2019 är avhängigt om den planerade tågverkstaden i Hässleholm blir klar till december 2019. Om den blir försenad kommer dessa upphandlingar att flyttas fram 1-2 år genom utnyttjande av optioner i avtalen. Taxehöjningar Länstrafiken genomför årliga revideringar av taxan. Förutom rena höjningar så är det viktigt att påpeka att slopade eller minskade rabatter även kan vara ett sätt att öka intäkterna genom höjningar. Som upplysning kan effekterna av taxehöjningar beräknas enligt följande: Höjning med 1 kr/zon för enkelbiljetter/reskassa bedöms ge ca 2 MKR/år. Höjning med 10 kr/zon för periodkort bedöms ge ca 0,9 MKR/år. Enligt Svensk Kollektivtrafiks Biljettprisundersökning så befinner sig den nuvarande taxesättningen på 26 kr för enkelbiljett, en zon vuxen, i nivå med medelvärdet i landet medan periodkortspriset för resa i en zon, vuxen, strax under medianvärdet på 560 kr/månad. För resa med periodkort i samma undersökning är medelpriset är 1 243 kr/månad för långa resor (=län) vuxen: Länstrafiken Kronobergs motsvarande priser ligger under denna nivå för periodkort buss, men strax över när det gäller periodkort för tåg Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-09-22 Sida 19 av 22 150

Beslutsunderlag Diarienr: 15RK963 Handläggare: Patrik Ohlson, Länstrafiken Datum: 2016-05-20 Möjliga handlingsalternativ För uppdrag 1, d.v.s. den långsiktiga strategin fram till år 2025, så kan några olika handlingsalternativ urskiljas. Dessa skulle kunna genomföras var för sig eller kombinerat för större effekt. Bedömningen är att störst resande- och intäktspotential finns i Växjö stadstrafik samt i de olika tågsystemen. Självfinansieringsgraden kan höjas på olika sätt Högre intäkt/resa Detta kan ske på en rad olika sätt: högre priser, minskade rabatter, förändrade övergångstider, förändrade ålderskategorier mm Kompletterande intäktskällor Andra intäktskällor än biljettintäkter skulle kunna höja självfinansieringsgraden. Ökat resande inom befintlig trafikkostnad Ökat resande i sig ger inte per automatik högre självfinansieringsgrad. På sikt är det ofta tvärtom att de sist vunna resenärerna ger sämre självfinansieringsgrad än övriga resenärer. Men skulle man lyckas nå ett ökat resande inom befintligt utbud, ger det en högre självfinansieringsgrad. Ett exempel är reserelationerna Alvesta- Växjö. Högre taxeintäktsutveckling än indexkostnadsutveckling Kostnaden för tåg- och busstrafiken förändras efterhand enligt olika indexserier. Om taxeförändringar ligger över indexförändringarna kommer vid oförändrat resande självfinansieringsgraden att öka. Omfördelning mellan trafikslag/översyn av parallell buss- och tågtrafik Ökas utbudet i trafikslag där självfinansieringsgraden är hög, på bekostnad av utbudet i trafikslag där självfinansieringsgraden är låg, ökar Länstrafikens totala självfinansieringsgrad. Premiera kostnadseffektivitet i trafikupphandlingar Kostnadsnivån för trafiken avgörs mycket i arbetet med upphandlingarna. Genom att prioritera kostnadseffektiva lösningar kan kostnadsnivån hållas låg och självfinansieringsgraden därmed hög. Lägre underhållskostnader för tåg Med nya tågverkstaden i Hässleholm i drift år 2025 bör en positiv inverkan på underhållskostnader och tomkörning av Öresundståg märkas. Ta bort trafik med låg självfinansieringsgrad Om trafik med låg självfinansieringsgrad avyttras ökas Länstrafikens sammantagna självfinansieringsgrad. Vilket eller vilka av ovanstående alternativ som ska användas för att nå de beslutade målen, bör beslutas efter att ett antal utredningar är gjorda. Se nästa sida. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-09-22 Sida 20 av 22 151

Beslutsunderlag Diarienr: 15RK963 Handläggare: Patrik Ohlson, Länstrafiken Datum: 2016-05-20 Förslag för respektive uppdrag Uppdrag 1 Trafiknämnden gav 2015-06-24 (nämndsmötet 54) trafikdirektören i uppdrag att utarbeta förslag till en långsiktig strategi för att öka täckningsgraden. Separata mål för respektive trafikslag för perioden 2017 2019 har upprättats i samband med Länstrafikens förslag till Budget 2017 2019. Den totala självfinansieringsgraden 2019 bedöms bli 52,5 %. För att få ökade förutsättningar att långsiktigt kunna öka självfinansieringsgraden föreslås följande åtgärder genomföras. Förslag till beslut: Trafiknämnden beslutar att Att genomföra en ny taxe-/zonutredning för att kunna bedöma effekterna av genomförda åtgärder sedan förra taxeutredningen presenterades 2013 samt att ge förslag för ett framtida sammanhållet trafiksystem Att i projektet Framtidens betalsystem bevaka att det framtida taxesystemet ger möjligheter till ökade intäkter Att genomföra kostnads/intäktsanalys av linjetrafiken avseende 2015 Att genomföra linjeutvärdering III för den trafik som startades under 2013 Att lämna en sammanställning och ett åtgärdsförslag till trafiknämnden när de olika åtgärderna ovan blivit genomförda med inriktningen att målsättningen för självfinansieringsgraden i kollektivtrafiken fastställs till att gälla 60 % år 2025 Uppdrag 2 Fullmäktiges uppdrag är att Genom ett ökat resande inom nuvarande utbud är målet under en femårsperiod uppnå 60 % finansieringsgrad. Med utgångspunkt från bokslut 2015 var de totala intäkterna 256 MKR och de totala kostnaderna 477,8 MKR vilket medförde en självfinansieringsgrad på 53,6 %. Om man utgår från att kostnaderna inom nuvarande utbud ökar med 2 % per år så skulle bruttokostnaden för nuvarande utbud uppgå till 527,5 MKR 2020. För att nå en självfinansieringsgrad på 60 % 2020 behöver därför intäkterna uppgå till 316,5 MKR 2020 vilket är en ökning med 60,5 MKR jämfört med 2015. Detta motsvarar en ökningstakt för intäkterna med 4,4 % per år från 2015 vilket inte bedöms vara realistiskt. En mer realistisk bedömning är enligt förslaget i ovanstående uppdrag 1. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-09-22 Sida 21 av 22 152

Beslutsunderlag Diarienr: 15RK963 Handläggare: Patrik Ohlson, Länstrafiken Datum: 2016-05-20 Förslag till beslut: Trafiknämnden beslutar att föreslå regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige Att fastställa att målsättningen för självfinansieringsgraden i kollektivtrafiken fastställs till att gälla 60 % år 2025 Uppdrag 3 I och med upprättandet av Länstrafikens förslag till Budget 2017 2019 så har även mål för självfinansieringsgraden 2017 2019 uppdelat per trafikslag fastställts enligt tabell nedan. Tabellen skall uppdateras när slutlig Budget 2017 2019 har fastställts. Självfinansieringsgrad 2012-2019 Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Budget Budget 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Trafikslag Öresundståg 90,7% 90,5% 102,0% 96,8% 91,0% 90,1% 92,8% 94,2% Regiontrafik buss 45,5% 44,8% 46,0% 43,5% 43,3% 43,5% 43,5% 43,7% Älmhults stadstrafik 33,1% 37,6% 38,8% 59,4% 46,2% 46,3% 46,4% 46,5% Växjö stadstrafik 54,5% 42,1% 37,9% 39,3% 37,6% 38,6% 39,5% 39,5% Krösatåg Nord 43,4% 37,8% 31,6% 41,4% 40,4% 40,3% 40,0% 40,0% Krösatåg Syd 26,9% 23,8% 23,9% 24,0% 24,1% 24,1% Pågatåg 26,6% 25,9% 23,6% 24,8% 31,2% 34,5% SUMMA 60,9% 57,5% 55,3% 53,6% 51,9% 52,0% 52,3% 52,5% Förslag till beslut: Trafiknämnden beslutar att fastställa bifogade målsättning för självfinansieringsgraden för respektive trafikslag för perioden 2017 2019. att uppdra åt trafikdirektören att göra eventuell erforderlig revidering av målsättningen när Budget 2017 2019 har fastställts. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-09-22 Sida 22 av 22 153

19 Svar på skrivelse Inrätta ett infrastrukturråd i regionen från Sven Sunesson och Pär Schöldberg 16RK1380 154

Missiv svar på skrivelse Diarienr: 16RK1380 Handläggare: Johan Jarl, Datum: 2016-09-22 Missiv - Svar på skrivelse Inrätta ett infrastrukturråd i regionen från Sven Sunesson och Pär Schöldberg Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen beslutar att godkänna svar på skrivelsen Inrätta ett infrastrukturråd i regionen till Sven Sunesson och Pär Schöldberg. Sammanfattning Region Kronoberg har mottagit en skrivelse från Sven Sunesson och Pär Schöldberg om inrättande av ett infrastrukturråd i Region Kronoberg. I skrivelsen föreslås att Region Kronoberg ska utreda och inrätta ett infrastrukturråd med representanter från näringsliv, kommuner, universitet och medborgare. Syftet är att skapa en samlad systematisk, strategisk och långsiktig dialog på ledningsnivå inom all infrastruktur och kommunikation. Svar på skrivelsen redovisas i bilaga. I svaret anges att infrastruktur och kommunikation i första hand ska ses som ett medel för att uppnå de övergripande målen för den regionala utvecklingsstrategin, RUS:en. I ett renodlat infrastrukturråd finns en risk att fokus tappas på de övergripande målen och det är därför att föredra att frågorna diskuteras i befintliga forum. Samråd inom infrastruktur och kommunikation sker idag inom bland annat kommunalt forum, samråd med näringslivet och ledningsmöten med Länsstyrelsen och Linnéuniversitetet. Därutöver har regionstyrelsen representant i flygplatsens styrelse. Med anledning av den kommande infrastukturplanerings-omgången 2018 2029 har även en politisk infrastrukturgrupp inrättats. Anna Fransson Regionstyrelsens ordförande Martin Myrskog Regiondirektör Bilaga: Skrivelse Inrätta ett infrastrukturråd i regionen Svar på skrivelse Sida 1 av 1 155

Svar på skrivelse Diarienr: 16RK1380 Handläggare: Per Hansson, Datum: 2016-09-14 Sven Sunesson, Centerpartiet Per Schöldberg, Centerpartiet Svar på skrivelse S Sunesson och P Schöldberg, Centerpartiet om Inrätta ett infrastrukturråd i regionen Bakgrund I skrivelsen den 22 juni 2016 från S Sunesson och P Schöldberg, Centerpartiet yrkas på följande: - att utreda formerna för och inrätta ett strategiskt infrastrukturråd Svar på skrivelse Bra infrastruktur och kommunikationer både i och utanför länet är i många fall en förutsättning för att länet ska kunna utvecklas. Men bra infrastruktur och kommunikationer är inget mål i sig, det är bara medlet för att nå de övergripande målen enligt RUS, Gröna Kronoberg 2025, - att vi ska kunna växa i öppna och hållbara livsmiljöer och att vi ska kunna växa i en cirkulär ekonomi med förnyelseförmåga. Att inrätta ett strategiskt råd bestående av representanter från näringslivet, kommuner, universitet och medborgare och där alla infrastruktur och kommunikation samlas under kan ur vissa perspektiv vara lockande, men med risken att fokus på de övergripande målen gå förlorat. Därför är det i stället att föredra att frågorna tas upp och diskuteras i befintliga forum/möten och med utgångspunkten vilket behov och önskemål som finns på hur infrastrukturen och kommunikationerna ska utvecklas utifrån den specifika gruppens verksamhet. Relevanta forum/grupper som Regionledningen har kontakt med är kommunalt forum, samråd med näringslivet, möte med ledningen på Länsstyrelsen och Linnéuniversitetet. Förutom det har regionstyrelsen representant i flygplatsens styrelse. Med anledning till den närstående infrastukturplaneringsomgången 2018 2029 har det inrättats en politisk infrastrukturgrupp. Gruppen består av Robert Olesen (sammankallande), Olof Björkmarker, Sven Sunesson och Suzanne Frank. Gruppen kommer att vara rådgivande vid framtagandet av Länstransportplanen samt regionens krav/önskningar på nationellplan. Slutsatsen är att regionstyrelsen inte avser att gå vidare med att utreda formerna för att inrätta ett strategiskt infrastrukturråd enligt förslagsställarna. Med vänlig hälsning Anna Fransson Regionstyrelsens ordförande Martin Myrskog Regiondirektör Sida 1 av 1 156

Skrivelse till Regionstyrelsen Inrätta ett infrastrukturråd i regionen Region Kronobergs uppgifter är många och omfattande. Förväntningarna på ett regionalt ledarskap är stora bland kommuner, Linnéuniversitetet, företag och företagare, Handelskammare, enskilda medborgare. Ett område som till sin natur är regional är infrastruktur och kommunikationer. Region Kronoberg är trafikhuvudman, ansvarar för den regionala länstransportplanen, är majoritetsägare i Småland Airport m.m. Därmed är infrastruktur och kommunikationer ett självklart område för regionalt ledarskap. Det är snarast förvånande att vi i Region Kronoberg inte har en systematisk, strategisk och långsiktig dialog på högsta ledningsnivå inom detta område. Det är dags att skapa ett brett samråd med näringslivet, kommuner, universitet och medborgare, runt infrastruktur, kollektivtrafik och Länstransportplanen. Mot bakgrund av ovanstående föreslår Centerpartiet i Region Kronoberg: - att utreda formerna för och inrätta ett strategiskt infrastrukturråd Centerpartiet i Region Kronoberg Växjö 2016-06-22 Sven Sunesson, Centerpartiet Per Schöldberg, Centerpartiet

20 Remissyttrande Validering med mervärde (Ds 2016:24) 16RK1501 158

Remissyttrande Diarienr: 16RK1501 Handläggare: Carl Krekola, Datum: 2016-09-26 Utbildningsdepartementet U.Remissvar@regeringskansliet.se Remissyttrande Validering med mervärde (Ds 2016:24) Sammanfattning Region Kronoberg har av utbildningsdepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Region Kronoberg delar de förslag till förändringar som departementspromemorian föreslår. Region Kronoberg menar också att förslagen innebär ett bredare perspektiv utöver en tydligare roll- och ansvarsfördelning. Synpunkter Under kapitel 4.7.5, Åtgärder behövs på flera nivåer, står det att Kommittén ska arbeta t.o.m. 2019 och har i uppgift att följa, stödja och driva på ett samordnat utvecklingsarbete inom valideringsområdet på den nationella och regionala nivån. Den samordningen dels mellan regioner och dels utformandet av de nationella föreskrifterna bör ske med ett tydligare regionalt arbetsgivarperspektiv. I kapitel 10:3 resoneras bl.a. kring behovet av att bedriva kompletterande utbildning för hälso- och sjukvårdsutbildade, som borde utgå från ett regionalt faktiskt behov. De större lärosätena har en fördel till erbjudanden och ekonomiskt stöd, så här finns all anledning att tänka inte bara regionalt utan behovsanpassat. Utifrån den regionala nivån hade det varit av intresse att kapitel 11, Konsekvensbeskrivning, beaktat konsekvenser och utveckling även på den regionala nivån där exempelvis hälso- och sjukvården ingår. Anna Fransson (S) Regionstyrelsens ordförande Martin Myrskog Regiondirektör Sida 1 av 1 159

Förord Denna promemoria har utarbetats inom Utbildningsdepartementet. Promemorian baseras i huvudsak på resultat från det uppdrag som departementsrådet Elin Landell den 8 april 2014 fick att biträda Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) med att utreda överblickbara system för validering (U2014/3014/SAM). Uppdraget genomfördes med stöd av en arbetsgrupp med företrädare från Arbetsmarknadsdepartementet, Finansdepartementet, Näringsdepartementet, Socialdepartementet och Utbildningsdepartementet. Under uppdragets genomförande skedde löpande samråd med berörda myndigheter och organisationer på nationell såväl som regional nivå. Uppdraget redovisades den 24 april 2015. Som separata bilagor redovisas i denna promemoria dels en översikt över grannländernas valideringssystem, dels en kartläggning av omfattningen av validering i Sverige som sammanställts respektive genomförts under ovan nämnda uppdrag. Kartläggningen är baserad på en enkät till landets kommuner om validering i vuxenutbildningen och genomfördes i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting. Vissa förslag som utarbetades under genomförandet av uppdraget har omhändertagits i regeringens budgetproposition för 2016 (prop. 2015/16:1) och har resulterat i olika särskilda beslut om uppdrag m.m. Det gäller bl.a. utvecklandet av kurser om validering för studieoch yrkesvägledare, framtagande av valideringsstandard i samarbete med olika branscher samt stöd för lärosätenas arbete med att utveckla processer och varaktiga strukturer för bedömning av reell kompetens. 1 164

Ds 2016:24 Innehåll Innehåll Förord... 1 1 Sammanfattning... 9 2 Författningsförslag... 15 2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)... 15 2.2 Förslag till förordning om ändring i förordningen (1991:1124) om avgifter för prövning inom skolväsendet... 19 2.3 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan... 21 2.4 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning... 23 3 Validering vad är det?... 25 3.1 Inledning... 25 3.2 Vad betyder validering?... 25 3.2.1 Hur valideringen utförs är viktigt... 27 3.2.2 Erkännandet är centralt... 27 3.2.3 Syftet är att erhålla en kvalifikation... 28 3.2.4 Kartläggning är en del i en valideringsprocess... 29 3.2.5 Bedömning av utländsk utbildning och valideringsbegreppet... 29 3.3 Vad innebär begreppen lärande och kompetens?... 30 3.3.1 Lärande kan ske på olika sätt... 30 3 166

Innehåll Ds 2016:24 3.3.2 Det finns olika former av kompetens... 31 3.4 Myndigheten för yrkeshögskolans kriterier och riktlinjer för validering... 32 4 Validering i Sverige behovet av fortsatt utveckling... 35 4.1 Varför behövs validering?... 35 4.1.1 Kompetens kan tydliggöras oberoende av hur den förvärvats... 35 4.1.2 Validering är en del i infrastrukturen för livslångt lärande... 35 4.2 Statliga insatser för att främja utvecklingen av validering... 36 4.2.1 En definition av validering infördes i skollagen... 36 4.2.2 Rekryteringen till högre utbildning breddades... 37 4.2.3 Valideringsdelegationen arbetade 2004 2007... 37 4.2.4 Olika valideringsprojekt för att tillvarata nyanländas yrkeskompetens har genomförts... 38 4.3 Validering inom ramen för EU-samarbetet... 40 4.3.1 Validering har fått ökad uppmärksamhet på europeisk nivå... 40 4.3.2 Principer och riktlinjer för validering av ickeformellt och informellt lärande har utarbetats inom EU... 41 4.3.3 Sverige röstade för EU:s rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande... 41 4.3.4 En europeisk referensram för kvalifikationer har införts... 42 4.4 Validering med olika syften... 44 4.4.1 Validering används inom utbildning och arbetsliv... 44 4.4.2 Validering har fått en starkare koppling till arbetsmarknaden... 45 4.4.3 Branscherna har utvecklat modeller för validering av yrkeskompetens... 46 4.5 Det samhällsekonomiska värdet av validering... 48 4 167

Ds 2016:24 Innehåll 4.5.1 Validering påskyndar etableringen och förbättrar matchningen... 48 4.5.2 De samhällsekonomiska vinsterna av validering är betydande... 49 4.6 För vem är validering en ändamålsenlig insats?... 50 4.6.1 Individen bör ha en hög kunskaps- och kompetensnivå... 50 4.6.2 Svaga kunskaper i svenska försvårar validering... 51 4.6.3 Formaliserade intyg minskar arbetsgivares osäkerhet... 52 4.6.4 Ett väl fungerande valideringssystem underlättar för arbetsmarknaden... 53 4.7 Brister i dagens system för validering... 54 4.7.1 Valideringssystemet är svårt att överblicka... 54 4.7.2 Befintliga strukturer för validering behöver utvecklas... 56 4.7.3 Tillgängligheten är begränsad... 57 4.7.4 Kvaliteten behöver förbättras... 59 4.7.5 Åtgärder behövs på flera nivåer... 60 5 En enhetlig utgångspunkt och samordning med tydligare ansvar för validering... 63 5.1 En gemensam uppfattning om vad valideringsbegreppet står för... 63 5.2 Skolverkets, Universitets- och högskolerådets och Arbetsförmedlingens ansvar bör tydliggöras och samverkan bör öka... 65 5.3 Myndigheten för yrkeshögskolan bör få motsvarande uppdrag i fråga om validering och samverkan... 68 5.4 Information om validering bör vara lättåtkomlig... 70 5.5 Myndigheterna bör få i uppdrag att redovisa omfattningen av validering... 73 6 Validering inom kommunal vuxenutbildning... 77 6.1 Gällande rätt... 77 5 168

Innehåll Ds 2016:24 6.2 Kartläggning ska vara ett delmoment i valideringsprocessen... 77 6.3 Intyg eller betyg ska kunna utfärdas vid en validering... 79 6.4 Förhållandet mellan validering och prövning ska bli tydligare... 81 6.5 Det ska vara en skyldighet för huvudmännen att erbjuda validering... 84 7 Validering inom yrkeshögskolan... 87 7.1 Ökad tydlighet för behörighet genom reell kompetens... 87 7.1.1 Gällande rätt... 87 7.1.2 Behörighetskraven ska förtydligas... 89 7.1.3 Ett tydligare ansvar att pröva reell kompetens för tillgodoräknande inom yrkeshögskolan... 91 8 Validering inom universitet och högskolor... 93 8.1 Bedömning av reell kompetens... 93 8.1.1 Bedömning av reell kompetens och valideringsbegreppet... 93 8.1.2 Utveckling av arbetet med bedömning av reell kompetens har påbörjats... 95 8.1.3 Försöksverksamhet med en utvecklad bedömning av viss utländsk eftergymnasial utbildning... 96 8.2 Validering vid uppdragsutbildning... 97 8.2.1 Gällande rätt... 97 8.2.2 Tillgodoräknande av reell kompetens inom uppdragsutbildning ska analyseras vidare... 97 9 Folkbildningen och validering av kompetenser... 99 9.1 Förutsättningar för att det ska vara fråga om en validering... 100 10 En effektiv valideringsprocess för hälso- och sjukvårdsyrken... 105 6 169

Ds 2016:24 Innehåll 10.1 Behörighetsprövning av Socialstyrelsen... 105 10.2 Processen för prövning av utbildningar från tredjeländer och utfärdande av legitimation... 106 10.3 Kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk läkar-, sjuksköterske- och tandläkarutbildning... 107 10.4 Snabbspår för nyanlända har presenterats... 108 10.5 Socialstyrelsen bör vara ingångsmyndighet... 109 10.6 Socialstyrelsen bör i ökad omfattning meddela föreskrifter om krav på utbildning... 111 10.7 Kraven för att en ansökan ska behandlas bör inte ändras nu... 112 11 Konsekvensbeskrivning... 113 11.1 Inledning... 113 11.2 Ekonomiska konsekvenser... 113 11.2.1 Det är samhällsekonomiskt lönsamt med effektiva system för validering... 113 11.2.2 Kostnadskonsekvenser... 114 11.3 Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen... 117 11.4 Övriga konsekvenser... 117 12 Ikraftträdande... 121 13 Författningskommentar... 123 Bilaga 1 Validering en utblick... 129 Bilaga 2 Kartläggning av validering inom utbildning och arbetsmarknad... 143 7 170

1 Sammanfattning Validering är viktigt både för individen och samhället Validering handlar om att synliggöra, värdera, dokumentera och ge erkännande åt människors tidigare lärande och kunskaper. Inom både EU och OECD lyfts validering fram som ett viktigt verktyg för det livslånga lärandet, för ökad anställningsbarhet och för en ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Validering kan även ge behörighet till utbildning och bidra till effektivare utbildningsinsatser och en snabbare arbetsmarknadsetablering. Valideringsinsatser är således motiverade av såväl utbildnings-, arbetsmarknads- som näringspolitiska skäl. Väl fungerande system för validering inom utbildnings- och arbetsmarknadsområdet bedöms kunna bidra till betydande samhällsekonomiska vinster. En enhetlig utgångspunkt för valideringsarbetet Europeiska unionens råd antog den 20 december 2012 en rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande (2012/C 398/01). Enligt rekommendationen bör medlemsstaterna ha inrättat arrangemang för validering senast 2018. Sverige röstade för rekommendationen. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2015 att ett sammanhållet, nationellt och permanent system för validering ska införas (prop. 2014/15:1). I Europeiska unionens råds rekommendation finns en definition av valideringsbegreppet. I denna promemoria görs bedömningen att denna definition bör vara utgångspunkt för det svenska valideringsarbetet. 9 172

Sammanfattning Ds 2016:24 Tillgången till validering behöver öka Validering är i första hand en insats för individer med relativt stor kompetens inom områden som täcks av en vedertagen kompetensstandard, men som saknar den formella kvalifikationen som krävs för att få jobb eller för att kunna gå vidare till en utbildning. Undersökningar visar att tillgången till validering i hög grad varierar mellan olika regioner, yrkesområden och kvalifikationsnivåer. Tillgången till validering för personer med behov av och förutsättningar för validering behöver öka. Förslagen i denna promemoria syftar till att tydliggöra ansvaret för validering så att det skapas bättre möjligheter för en nationell och mer överskådlig struktur som bidrar till en ökad tillgänglighet för den enskilde. Ett effektivt system för validering förutsätter legitimitet inom utbildningsväsende och arbetsliv En förutsättning för att ett effektivt och ändamålsenligt system för validering ska etableras är att valideringens resultat har legitimitet inom utbildningsväsendet och på arbetsmarknaden. För att säkra legitimiteten behöver branscherna och berörda myndigheter ansvara för utveckling, utförande och kvalitetssäkring av den validering som leder fram till kvalifikationer som en person kan få inom respektive område. Ett system och en struktur för validering som är hållbara över tid ska inte utformas som en samling tillfälliga insatser eller fokusera på särlösningar för olika grupper. Ansvaret för validering behöver i stället byggas upp inom de reguljära strukturerna för utbildning och arbetsmarknad. Det är en förutsättning för att den möjlighet till validering som finns enligt branschernas valideringsmodell och inom utbildningssystemets olika nivåer ska kunna utnyttjas effektivare. Skollagens definition av validering behöver förtydligas Begreppet validering definieras i skollagen som en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. Det finns dock olika tolk- 10 173

Ds 2016:24 Sammanfattning ningar av vilka processer som begreppet avser. Tidigare utredningar har konstaterat att det råder förvirring kring begreppet. En tydlig begreppsapparat är en förutsättning för att en struktur för validering ska kunna utvecklas på en nationell nivå. Definitionen i skollagen behöver därför förtydligas. Den bör därvid utformas så att den blir förenlig med Europeiska unionens råds rekommendation om validering. Den inledande kartläggningen inom ramen för studieoch yrkesvägledning bör inte anses utgöra en del i valideringsprocessen. Den fördjupade kartläggning som följer därefter bör däremot vara ett första moment i en valideringsprocess. Det innebär att den fördjupade kartläggningen, till skillnad från i dag, inte ska anses utgöra en validering i sig. Det föreslås att det med validering ska avses en process som består i enstrukturerad kartläggning, bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. En validering ska anses ha skett först då samtliga dessa delmoment är avslutade. Vidare bör skillnaden mellan validering och prövning klargöras i skollagen. Prövning är ett institut som kan leda till betyg. Även en person som inte är antagen till utbildning inom skolväsendet kan begära prövning. När det gäller validering är det tvärtom. Det är endast en person som är antagen till utbildning inom skolväsendet som kan begära att få sina kunskaper validerade. Validering leder normalt till intyg. Om en person som genomgår validering bedöms nå upp till kunskapskraven i en kurs bör dock även valideringen kunna avslutas med en prövning. I sådana fall ska valideringsprocessen avslutas med att ett betyg utfärdas och inte ett intyg. Intyg eller betyg bör vara den enda dokumentation som utfärdas med anledning av en validering. Även inom folkbildningen bör en valideringsprocess uppfylla de krav på bedömningsmetoder och kompetenskriterier som gäller för att utfärda en kvalifikation på det sätt som framgår av Europeiska unionens råds rekommendation om validering. Kraven bör vara en utgångspunkt oavsett vilken anordnare, institution, organ eller myndighet som utför och dokumenterar resultat av validering. På grund av folkbildningens speciella roll och friare former föreslås dock inte någon författningsreglering av validering inom folkbildningen. 11 174

Sammanfattning Ds 2016:24 Ansvaret för validering behöver vara tydligt för berörda myndigheter Det finns ett behov av utökat stöd, i form av t.ex. metodstöd, kompetensutveckling och utveckling av standarder, till de aktörer som utför validering. Ansvaret för att ge stöd i kvalitetssäkringsarbetet och följa utvecklingen behöver också vara tydligt för berörda myndigheter som har uppgifter inom valideringsområdet. Samtidigt finns behov av att samordnat följa utvecklingen inom systemets olika delar. Skolverket, Universitets- och högskolerådet, Arbetsförmedlingen och Myndigheten för yrkeshögskolan bör få i uppdrag att främja och samordna utvecklingen och användningen av validering inom sina respektive verksamhets- och ansvarsområden. Skolverket och Universitets- och högskolerådet bör därutöver få i uppdrag att ge stöd till huvudmän och utbildningsanordnare respektive universitet och högskolor avseende validering. Myndigheten för yrkeshögskolans ansvar för att främja branschernas medverkan i valideringsarbetet och att stödja branscherna i frågor som bl.a. rör kvalitetssäkring av validering bör kvarstå. Myndigheten för yrkeshögskolan, Skolverket, Universitets- och högskolerådet och Arbetsförmedlingen bör slutligen få i uppdrag att samverka med berörda myndigheter i syfte att tillsammans skapa ett nationellt sammanhängande valideringssystem. Ansvaret för att tillhandahålla information om validering som vänder sig till den enskilde bör tydliggöras för varje berörd myndighet. I det ansvaret ska ingå att se till att det på deras publika webbplatser bl.a. finns lättfunnen och lättåtkomlig information som rör den egna sektorn och länkar till motsvarande information hos övriga berörda myndigheter. Berörda myndigheter bör också ges tydliga uppdrag att följa upp omfattningen av validering inom sina respektive verksamhets- och ansvarsområden. I universitets och högskolors arbete, liksom inom yrkeshögskolan, ingår validering i form av bedömning av en sökandes s.k. reella kompetens för behörighet och tillgodoräknande. 12 175

Ds 2016:24 Sammanfattning Tillgången till validering inom vuxenutbildningen bör stärkas Möjligheten till validering av reell kompetens finns sedan början av 2000-talet inom vuxenutbildningen och de eftergymnasiala utbildningarna. Trots detta är omfattningen fortfarande blygsam och individens tillgång till validering behöver därför stärkas. Skollagen bör därför ändras så att huvudmannen för vuxenutbildning ska vara skyldig att erbjuda en elev validering. Behörighetsregler inom yrkeshögskolan bör vara tydligare och enhetligare Regelverket för behörighet inom yrkeshögskolan kan i vissa avseende uppfattas som otydligt. Behörighetskraven i förordningen om yrkeshögskolan bör därför förtydligas när det gäller sökande som är behöriga därför att de bedöms ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, dvs. sökanden som är behöriga genom s.k. reell kompetens. Det bör också förtydligas att även sådana sökanden ska uppfylla eventuella villkor, som krav på särskilda förkunskaper, för att vara behöriga. Kravet på att sådana sökande ska bedömas kunna utöva det yrke som utbildningen förbereder för bör däremot tas bort då något sådant krav inte finns för övriga sökanden. Bestämmelsen om att högst 20 procent av årsplatserna i en utbildning får avsättas för sökanden som är behöriga genom reell kompetens bör också tas bort. Vidare bör utbildningsanordnarnas skyldighet att pröva reell kompetens för tillgodoräknande inom en utbildning förtydligas. En mer effektiv valideringsprocess för hälso- och sjukvårdsyrken behövs Vägen till legitimation för personer med en utbildning inom hälsooch sjukvårdsområdet från tredjeland, dvs. länder utanför EES och Schweiz, är ofta alltför lång och svår att överblicka för individen. Effektiviteten brister i flera led. Samtidigt finns det stora behov av denna kompetens i Sverige och redan måttliga förkortningar av etableringstiden kan ge stora samhällsekonomiska vinster. 13 176

Sammanfattning Ds 2016:24 Regeringen har avsatt extra resurser för valideringsprocessen för hälso- och sjukvårdsyrken i budgetpropositionen för 2016. Resultatet av dessa satsningar bör avvaktas innan ytterligare förändringar genomförs. 14 177

2 Författningsförslag 2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800) dels att 20 kap. 42 44 och 21 kap. 21 23 ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 20 kap. 43 a, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse En elev i kommunal vuxenutbildning kan få sina kunskaper och sin kompetens validerade. Med validering avses en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. 20 kap. 42 1 Huvudmannen ska erbjuda elever i kommunal vuxenutbildning att få sina kunskaper och sin kompetens validerade. Med validering avses en process som består i en strukturerad kartläggning, bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. En validering har skett först då samtliga dessa delmoment är avslutade. 1 Senaste lydelse 2015:482. 15 178

Författningsförslag Ds 2016:24 Rektorn ska verka för att valideringen sker i enlighet med lag och andra författningar. Den som får sina kunskaper och sin kompetens bedömda vid en validering ska ha möjlighet att få dessa dokumenterade skriftligt. Vad som sägs i 3 kap. 19 och 20 om rättelse och ändring av betyg gäller även en slutförd validering. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om validering. Den som genomgått en kurs i kommunal vuxenutbildning och vill få sina kunskaper dokumenterade på annat sätt än 43 2 44 3 En elev som får sina kunskaper och sin kompetens erkända vid en validering har rätt att få ett intyg. 43 a Om det vid en validering bedöms att eleven når upp till kunskapskraven i en kurs som en elev kan få betyg på, ska på elevens begäran valideringsprocessen avslutas genom en prövning för betyg enligt 40 och 41. I sådana fall ska intyg inte utfärdas enligt 43. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om validering. Den som har genomgått en kurs i kommunal vuxenutbildning och vill få sina kunskaper dokumenterade på annat sätt än 2 Senaste lydelse 2015:482. 3 Senaste lydelse 2015:482. 16 179

Ds 2016:24 Författningsförslag genom betyg ska få ett intyg. genom betyg ska få ett intyg. I 43 finns en bestämmelse om skyldigheten att utfärda intyg vid validering. Huvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om möjligheten att få ett intyg. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att intyg alltid ska utfärdas efter vissa kurser eller viss utbildning. En elev i särskild utbildning för vuxna kan få sina kunskaper och sin kompetens validerade. Med validering avses en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. 21 kap. 21 Huvudmannen ska erbjuda elever i särskild utbildning för vuxna att få sina kunskaper och sin kompetens validerade. Med validering avses en process som består i en strukturerad kartläggning, bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. En validering har skett först då samtliga dessa delmoment är avslutade. Rektorn ska verka för att valideringen sker i enlighet med lag och andra författningar. Den som får sina kunskaper och sin kompetens bedömda vid en validering ska ha möjlighet att få dessa dokumenterade skriftligt. Vad som sägs i 3 kap. 19 och 20 om rättelse och ändring av betyg gäller även en slutförd validering. 22 En elev som får sina kunskaper och sin kompetens erkända vid en validering ska ha rätt att få ett intyg. 17 180

Författningsförslag Ds 2016:24 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om validering. Den som genomgått en kurs i särskild utbildning för vuxna och vill få sina kunskaper dokumenterade på annat sätt än genom betyg ska få ett intyg. I 18 andra stycket och 19 finns bestämmelser om att intyg ska utfärdas i vissa andra fall. 23 Den som har genomgått en kurs i särskild utbildning för vuxna och vill få sina kunskaper dokumenterade på annat sätt än genom betyg ska få ett intyg. I 18 andra stycket, 19 och 22 finns bestämmelser om att intyg ska utfärdas i vissa andra fall. Huvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om möjligheten att få ett intyg. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att intyg alltid ska utfärdas efter vissa kurser. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2017. 18 181

Ds 2016:24 Författningsförslag 2.2 Förslag till förordning om ändring i förordningen (1991:1124) om avgifter för prövning inom skolväsendet Härigenom föreskrivs att 1 förordningen (1991:1124) om avgifter för prövning inom skolväsendet ska ha följande lydelse. Lydelse enligt SFS 2016:452 Föreslagen lydelse 1 Huvudmannen för utbildningen får ta ut en avgift av den som vill gå igenom 1. särskilt anordnad prövning i grundskolan, 2. särskilt anordnad prövning i gymnasieskolan, om inte annat är föreskrivet, 3. särskilt anordnad prövning inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial nivå, och 4. särskilt anordnad prövning inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning för den som har rätt att delta i sådan utbildning enligt skollagen (2010:800). Avgift får dock inte tas ut för 1. den som har gått ut grundskolan och inte uppnått de kunskapskrav som minst ska ha uppnåtts i årskurs 9 i det ämne prövningen gäller, 2. elev i gymnasieskolan som har fått betyget F på den kurs prövningen gäller eller om betyg inte satts enligt 15 kap. 27 skollagen (2010:800), 3. elev inom den kommunala vuxenutbildningen som har fått betyget F på den kurs prövningen gäller, 4. elev inom den kommunala vuxenutbildningen som inom ramen för en kurs går igenom prövning efter validering, eller 4. elev inom den kommunala vuxenutbildningen som går igenom prövning inom ramen för en valideringsprocess enligt 20 kap. 43 a skollagen (2010:800), eller 5. den som efter avslutad kurs inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning för den som har rätt att delta i sådan utbildning enligt skollagen (2010:800) inte har nått upp till nivån för betyget E. 19 182

Författningsförslag Ds 2016:24 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2017. 20 183

Ds 2016:24 Författningsförslag 2.3 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan dels att 2 kap. 12 och 3 kap. 1 och 4 ska ha följande lydelse, dels att det i förordningen ska införas en ny paragraf, 2 kap. 12 a, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 12 En studerande ska för en del av utbildningen kunna få tillgodoräkna sig annan genomgången utbildning, om de kunskaper, färdigheter och kompetenser som den studerande åberopar är av sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den aktuella utbildningen. En studerande ska även kunna få tillgodoräkna sig motsvarande kunskaper, färdigheter och kompetenser som har förvärvats i yrkesverksamhet eller på annat sätt. 3 kap. 1 1 Behörig att antas till utbildningen är den som 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 12 a Den ansvariga utbildningsanordnaren är på begäran av en studerande skyldig att pröva om han eller hon har sådana kunskaper, färdigheter och kompetenser som enligt 12 kan godtas för tillgodoräknande. 1. har avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbild- 1 Senaste lydelse 2011:110. 21 184

Författningsförslag Ds 2016:24 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. ning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, eller 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning. Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela föreskrifter om kraven i första stycket 2. Behörig att antas till utbildningen är, trots vad som anges i 1 3, även den som bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen förbereder för. Högst 20 procent av årsplatserna i en utbildning får avsättas för sådana sökande. 4 2 Behörig att antas till utbildningen är, trots vad som anges i 1 och 2, även den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Om det för behörighet till utbildningen ställs krav på särskilda förkunskaper eller villkor enligt 3, ska sökanden uppfylla dessa för att vara behörig. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017. 2 Senaste lydelse 2014:1098. 22 185

Ds 2016:24 Författningsförslag 2.4 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning Härigenom föreskrivs att 4 kap. 24 och 25 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning ska ha följande lydelse. Lydelse enligt SFS 2016:458 Föreslagen lydelse Betygssättning efter en validering sker inom kommunal vuxenutbildning genom prövning. 4 kap. 24 Bestämmelser om prövning inom ramen för en valideringsprocess inom kommunal vuxenutbildning finns i 20 kap. 43 a skollagen (2010:800). Bestämmelserna om betygssättning samt utfärdande av betyg och examensbevis i detta kapitel gäller i tillämpliga delar även vid prövning. Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om prövning. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Den som har genomgått en orienteringskurs eller en individuell kurs ska få ett intyg. Även den som har genomgått en validering ska kunna få ett intyg. 4 kap. 25 Den som har genomgått en orienteringskurs eller en individuell kurs ska få ett intyg. Av 20 kap. 43 skollagen framgår att även den som har genomgått en validering ska kunna få ett intyg. Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om validering. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2017. 23 186

3 Validering vad är det? 3.1 Inledning Validering handlar om att synliggöra, värdera, dokumentera och ge erkännande och värde åt människors tidigare lärande och kunskaper. Validering är emellertid ett begrepp som har kommit att beteckna flera olika insatser i olika sammanhang. Flera tidigare utredningar har konstaterat att det råder förvirring kring begreppet validering. Särskilt kan nämnas Statskontorets rapport Kartläggning och bedömning av valideringsinsatser för utrikes födda (Rapport 2013:6) och betänkandet Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå en översyn för ökad individanpassning och effektivitet (SOU 2013:20) av kommittén Översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå (den s.k. GRUVutredningen). Begreppsförvirringen har ansetts få konsekvenser för hur insatserna som har uppfattats som validering utformas. Det finns alltså skäl att inledningsvis klargöra vad som avses med validering och vissa andra begrepp i denna promemoria. 3.2 Vad betyder validering? En svensk definition av validering presenterades i departementspromemorian Validering m.m. fortsatt utveckling av vuxnas lärande (Ds 2003:23, s. 19). Där anfördes att: Med validering avses en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. 25 188

Validering vad är det? Ds 2016:24 Valideringsdelegationen som arbetade på regeringens uppdrag 2004 2007 använde samma definition under sitt arbete 1 och den infördes också i 2010 års skollag. Definitionen har kommit att användas i valideringsverksamhet inom många olika verksamheter och av olika aktörer även utanför skolsystemet. Senare har den kompletterats med kriterier och riktlinjer för validering utformade av Myndigheten för yrkeshögskolan. För att främja utvecklingen av system för validering i medlemsstaterna beslutade Europeiska unionens råd i december 2012 en rekommendation angående validering av icke-formellt och informellt lärande (Europeiska unionens råd [2012] Rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande [2012/C 398/01]). Sverige röstade för rekommendationen. En utgångspunkt i rekommendationen är att validering av ickeformellt och informellt lärande bör mynna ut i en fullständig eller partiell kvalifikation. I rekommendationen finns också en definition av validering och däri ingående processer. Validering förklaras vara en process där ett behörigt organ bekräftar att en person har uppnått läranderesultat som mätts mot en relevant standard och som består av fyra etapper: identifiering, under ett samtal, av individens särskilda erfarenheter, dokumentation för att synliggöra individens erfarenheter, formell bedömning av dessa erfarenheter, samt certifiering av resultaten av bedömningen som kan leda till en full eller partiell kvalifikation. Denna definition skiljer sig något från den som bl.a. finns i skollagen. Som nämnts ovan definieras validering i skollagen som en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats (20 kap. 42 och 21 kap. 21 ). Definitionen innehåller alltså inte någon kartläggning av elevens kunskaper och kompetens, även om det 1 Valideringsdelegationens slutrapport Mot en nationell struktur, 2008. 26 189

Ds 2016:24 Validering vad är det? torde ligga i sakens natur att en kartläggning behöver ske innan en bedömning kan ske. I förarbetena till skollagen anförs att validering kan vara en inledande kartläggning i samband med studieoch yrkesvägledning (prop. 2009/10:165 s. 492). Uttalandet synes inte stämma överens med skollagens definition, som inte nämner kartläggning som en del i valideringsprocessen. Till skillnad från skollagens definition består den första etappen av definitionen i rådets rekommendation av identifiering, som i stort motsvarar kartläggning av kunskaper och kompetens. Skollagens definition är således inte bara otydlig, den stämmer inte heller överens med definitionen av validering i rådets rekommendation. Av dessa skäl finns det anledning att närmare överväga en ändring av skollagens definition av valideringsbegreppet (se vidare avsnitt 6.2). I universitets och högskolors arbete, liksom inom yrkeshögskolan, ingår validering i form av bedömning av en sökandes s.k. reella kompetens för behörighet för tillträde till en utbildning eller för tillgodoräknande av utbildning, kunskaper och färdigheter inom ramen för en utbildning (se avsnitt 7.1.3 och 8.1.1). 3.2.1 Hur valideringen utförs är viktigt Genom de befintliga definitionerna av validering understryks betydelsen av hur valideringen görs det ska, så som definitionerna f.n. är formulerade, handla om en strukturerad bedömning och värdering av kunskaper och kompetenser och bedömningen ska dokumenteras. Med skrivningen oberoende av hur de förvärvats i den svenska definitionen tydliggörs att de kunskaper och kompetenser som värderas kan vara resultat av såväl formellt som icke-formellt och informellt lärande (se vidare avsnitt 3.3.1), dvs. att det handlar om att bedöma individens reella kompetens. 3.2.2 Erkännandet är centralt Ordet erkännande är centralt i en process som ska betraktas som validering. Det innebär att de kunskaper och kompetenser som bedöms och dokumenteras ska tillmätas ett värde för det syfte som valideringen har. Att kunskaper och kompetenser erkänns innebär 27 190

Validering vad är det? Ds 2016:24 att resultatet också ska ha legitimitet såväl hos avnämare inom utbildningssektorn som i arbetslivet. 3.2.3 Syftet är att erhålla en kvalifikation Kvalifikation är ett annat viktigt begrepp i valideringsprocessen. Kvalifikationskraven finns i arbetsuppgiften eller på arbetsmarknaden och handlar om vad som krävs eller efterfrågas i relation till ett visst arbete eller en viss uppgift. Europeiska unionens råds rekommendation tydliggör att valideringen ska syfta till att individen kan erhålla en fullständig eller partiell kvalifikation. En kvalifikation definieras i rekommendationen som ett formellt resultat av en bedömnings- och valideringsprocess som ges när ett behörigt organ fastställer att en person har uppnått resultat av lärandet som motsvarar fastställda kriterier. Det är ett dokumenterat resultat av lärandet i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser, t.ex. utbildningsbevis, examina, certifikat och diplom. Validering bör alltså innefatta ett sådant syfte för att överensstämma med den rekommendation som Sverige slutit upp bakom. Olika kvalifikationer för olika ändamål Om syftet är att hitta rätt nivå för en utbildning eller att anpassa en pågående utbildning, så ska resultatet ha ett värde för bedömningen av behörighet och tillgodoräknande inom olika utbildningar. Som Valideringsdelegationen påpekade i sin slutrapport bör validering inom ramen för det offentliga utbildningssystemet sträva efter att bekräfta och dokumentera kunskaper och kompetenser i förhållande till mål för lärandet så som de beskrivs i de aktuella kurs- eller ämnesplanerna. Om syftet är att underlätta inträde och omställning i arbetslivet, kan en yrkesvalidering enligt någon av olika branschers framtagna modeller som ger möjlighet att erhålla en kvalifikation erkänd av branschen vara att föredra framför validering mot ämnes- och kursplaner i en formell utbildning. 28 191

Ds 2016:24 Validering vad är det? 3.2.4 Kartläggning är en del i en valideringsprocess I denna promemoria görs bedömningen att validering inte ska användas som beteckning för enstaka delar i den process som ska leda till att en formell dokumentation kan utfärdas. Kartläggning av en persons kunskaper och kompetens, som förekommer inom både vuxenutbildning och Arbetsförmedlingens insatser, är en viktig del i valideringsprocessen men utgör inte i sig en validering. Validering betraktas i promemorian i enlighet med EU:s rekommendation som hela den process som syftar till att ge deltagaren ett formellt intyg på sin tidigare förvärvade kompetens en kvalifikation och i vilket ingår att identifiera eventuella behov av kompletterande utbildning för att fullt ut nå upp till kvalifikationen. 3.2.5 Bedömning av utländsk utbildning och valideringsbegreppet Universitets- och högskolerådet har ansvaret för bedömning av majoriteten av utländska utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå. 2 I detta fall handlar det inte om en bedömning av individens reella kompetens som inom vuxenutbildningen, yrkeshögskolan och universitet och högskolor. Det är den formella dokumentationen, oftast diplom och ämnesförteckning från en slutförd och avslutad utländsk utbildning, som utgör underlag för bedömningen. Myndigheten kontrollerar att examen är utfärdad från ett erkänt lärosäte som omfattas av landets kvalitetskontroll. Därefter bedömer Universitets- och högskolerådet den genomgångna utbildningens syfte, nivå, omfattning och innehåll för att kunna utfärda ett utlåtande om vilken examen utbildningen motsvarar i Sverige. Eftersom utlåtandet om den utländska utbildningen innebär en översättning av ett befintligt erkännande till den svenska utbildningskontexten leder bedömningen i sig inte till att en kvalifikation erhålls. I detta fall är det alltså inte fråga om validering. Ett erkännande av yrkeskvalifikationer enligt lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer som genomför EU:s yrkes- 2 4 förordning (2012:811) med instruktion för Universitets- och högskolerådet. 29 192

Validering vad är det? Ds 2016:24 kvalifikationsdirektiv 3 är följaktligen inte heller att betrakta som validering. Yrkeskvalifikationsdirektivet innehåller bestämmelser om hur yrkeskvalifikationer för ett yrke som förvärvats i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz ska erkännas i en annan medlemsstat där yrket är reglerat. EES omfattar de 28 EU-länderna samt Norge, Island och Liechtenstein. Exempel på sådana yrken är läkare, sjuksköterska och tandläkare. Ett erkännande förutsätter alltså att den sökande redan har förvärvat alla de kvalifikationer som krävs för att få utöva yrket i en annan medlemsstat och det är därmed inte fråga om någon validering i syfte att erhålla en fullständig kvalifikation (se vidare avsnitt 5.4). För personer med utländsk utbildning från tredjeland, dvs. ett land utanför EES och Schweiz, som vill utöva ett reglerat yrke i Sverige är bedömningen av utbildningen däremot en av flera delar i valideringsprocessen för behörighet att utöva yrket i Sverige. Det varierar vilken kompetens, utöver den formella utbildningen och kunskaperna i svenska, som bedöms och på vilket sätt bedömningen sker. Den kompetensbedömning som görs i prövningen för legitimation och behörighet är således mer mångfacetterad och har fokus på individens reella kompetens för att arbeta i Sverige i respektive yrke. Eventuella avvikelser vad gäller den formella utbildningen kan kompenseras genom de andra stegen i bedömningen. I detta sammanhang passar begreppet validering som benämning för processen som helhet. 3.3 Vad innebär begreppen lärande och kompetens? 3.3.1 Lärande kan ske på olika sätt Människor kan tillägna sig kunskaper, färdigheter och kompetenser på olika sätt. Begreppen formellt, icke-formellt och informellt lärande brukar användas för att beskriva hur lärandet sker. Rådets 3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer, i lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU av den 20 november 2013 om ändring av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer och förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen). 30 193

Ds 2016:24 Validering vad är det? rekommendation avser, som framgår av dess titel, validering av icke-formellt och informellt lärande. Formellt lärande är lärande man tillägnar sig genom organiserad utbildning inom det offentliga utbildningsväsendet. Icke-formellt lärande avser det lärande som sker i utbildning organiserad vid sidan av det offentliga utbildningsväsendet, t.ex. genom personalutbildning eller i studiecirklar. Med informellt lärande avses det lärande i arbetslivet eller i vardagen som sker utan att vara planerat eller organiserat på något särskilt sätt. Lärandet är i detta fall en bieffekt av att individen ägnar sig åt yrket eller aktiviteten. 3.3.2 Det finns olika former av kompetens Kompetens finns hos individen och delas vanligen in i yrkesspecifika kompetenser (job specific hard skills), allmänna kompetenser (generic hard skills) och generella kompetenser (soft skills) 4. Kunskaper i it eller främmande språk ses oftast som allmänna kompetenser. Generella kompetenser är t.ex. social eller analytisk förmåga. Det är inte alltid möjligt att dra en skarp skiljelinje mellan de allmänna och generella kompetenserna. Exempelvis kan kompetens i främmande språk vid en rekrytering innebära förmåga att kommunicera med kunder på främmande språk. I detta sammanhang innebär kompetensen både att kunna förstå orden (allmän kompetens) och att kunna förstå sammanhang, gester, kultur m.m. (generell kompetens). Den vanligaste inriktningen av validering är att formalisera yrkesspecifik och allmän kompetens. Generella kompetenser, såsom social eller analytisk förmåga, kan vara svåra att validera eftersom vedertagen kompetensstandard i regel saknas för denna typ av kompetens. Att synliggöra generell kompetens kan dock vara av stort värde, genom att ge ökad motivation och självförtroende samt fungera som underlag för studieoch yrkesvägledning. Sådana kartläggningsinsatser kan därmed ha en viktig kompletterande funktion till validering. 4 Se t.ex. EU Commission (2011) Transferability of Skills across Economic Sectors, RPIC- ViP, s. 81, och Skolverket (2008) Nycklar till ett framgångsrikt liv? Intern rapport, s. 8. 31 194

Validering vad är det? Ds 2016:24 Generella kompetenser är i många fall nära förknippade med personliga egenskaper och karaktärsdrag. I ett valideringsprojekt vid Kommunförbundet Skåne framhålls att om definitioner, kriterier och metoder för generell kompetens, helt eller delvis, kan tolkas som personliga egenskaper bör de enligt projektet inte användas i samband med validering av generella kompetenser. Genom att endast använda validering av generella kompetenser i samband med utbildning eller i syfte att underlätta omställning eller inträde till arbete reduceras risken för att valideringen kan användas för andra syften och med andra motiv än de som är centrala för individen. 5 I en individs kompetens innefattas även förmågan att omsätta kunskap om något till handling i relation till en viss uppgift, situation eller kontext och kan därmed omfatta såväl manuella, sociala och intellektuella färdigheter. Vad man faktiskt har förmåga att klara av att göra i en given situation brukar också kallas för individens reella kompetens. Den reella kompetensen förändras över tid, medan den formella kompetensen ges vid ett visst tillfälle. Bedömningsinstrument kan sällan fånga in all reell kompetens individen har inom ett område, utan de fokuserar på vissa aspekter av kompetensen. Om individen får tillfälle att utveckla sin potential, kommer den reella kompetensen att växa över tid. Omvänt gäller att kompetens som inte kommer till användning försämras, vilket leder till att den reella kompetensen blir lägre än den formella. Dessutom lär vi oss mycket genom informellt lärande i vardags- och arbetslivet som ligger utanför sådant som dokumenteras formellt. 3.4 Myndigheten för yrkeshögskolans kriterier och riktlinjer för validering Myndigheten för yrkeshögskolan fick 2009 i uppdrag av regeringen att ta fram kriterier för validering och riktlinjer för kvalitetssäkring och dokumentation av valideringsinsatser. Uppdraget resulterade 2012 i ett dokument som beskriver dels krav som myndigheten 5 Kommunförbundet Skåne (2014) Valle En förstudie kring en regional stödplattform för validering i Skåne, s. 13. 32 195

Ds 2016:24 Validering vad är det? menar ska vara uppfyllda för att något ska anses vara validering av reell kompetens, dels förutsättningar för hur validering ska genomföras och vilka stödstrukturer och processer för detta som bör finnas. Dokumentet uppdaterades i maj 2014. 6 Det framhålls bl.a. att valideringen ska genomföras opartiskt och att det är individens intressen, behov, syften och mål som ska vara styrande för valideringsprocessen. Beskrivningen av valideringsprocessen bygger också på den tidigare Valideringsdelegationens arbete, som har dokumenterats i slutrapporten (Valideringsdelegationens slutrapport mot en nationell struktur, 2008). Myndigheten för yrkeshögskolans kriterier och riktlinjer syftar till att främja kvalitet, legitimitet, likvärdighet och rättssäkerhet och anger yttre ramar som olika aktörer bör förhålla sig till både när valideringsmodeller utvecklas och vid genomförande av validering. Beroende på individens förutsättningar och syfte med valideringen kan den enligt riktlinjerna resultera i ett eller flera av följande resultatdokument: Ett kartläggningsutlåtande är ett resultat av en strukturerad kompetenskartläggning som kan genomföras med hjälp av t.ex. samtal, intervjuer, granskningar av befintliga dokument, självskattningar, teoretiska tester och praktiska demonstrationer. Kartläggningen har i huvudsak en utforskande ansats och utlåtandet ska fungera som underlag för kommande vägval om t.ex. jobbmatchning eller utbildningsval. Ett kompetensintyg är en opartisk bekräftelse på individens kompetens där avstämning ska göras mot antingen av branschens fastställda och erkända kompetenskrav eller mot utbildningsmål. Det är vad individen kan som ska intygas. Eventuella kunskapsluckor i förhållande till kompetenskraven ska dokumenteras i ett kompletteringsutlåtande. Kompetensbevis kan utfärdas när kompetenskraven för en hel kvalifikation är uppfyllda och erkända. Bevisen kan vara i form av branschens yrkesbevis, certifieringar eller liknande, eller i form av betyg. 6 Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens. Myndigheten för yrkeshögskolan (dnr YH 2012/428). 33 196

Validering vad är det? Ds 2016:24 Som nämns i avsnitt 3.2.4 görs i denna promemoria bedömningen att kartläggning ska vara ett delmoment i valideringsprocessen och att validering skett först då samtliga delmoment är avslutade. Detta stämmer inte överens med Myndigheten för yrkeshögskolans kriterier och riktlinjer enligt vilka validering kan resultera i t.ex. ett kartläggningsutlåtande. Överväganden med anledning av detta görs i avsnitt 5.1. 34 197

4 Validering i Sverige behovet av fortsatt utveckling 4.1 Varför behövs validering? 4.1.1 Kompetens kan tydliggöras oberoende av hur den förvärvats Inom både EU och OECD lyfts validering fram som ett viktigt verktyg för det livslånga lärandet, för ökad anställningsbarhet och för en ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Validering kan ge enskilda individer behörighet till utbildning, bidra till att effektivare utbildningsinsatser kan erbjudas och en snabbare etablering och omställning på arbetsmarknaden. Ur ett tillväxtperspektiv har validering en viktig plats i strategier för kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Väl fungerande system för validering inom utbildnings- och arbetsmarknadsområdet bedöms kunna bidra till betydande samhällsekonomiska vinster. 4.1.2 Validering är en del i infrastrukturen för livslångt lärande OECD-ländernas utbildningsministrar formulerade redan 1996 en strategi för det livslånga lärandet som lyfte fram valideringsfrågan. Strategin vilade på fyra grundpelare: förbättra tillgången till utbildning på alla nivåer, gynna sammanhängande länkar mellan lärande och arbetsliv, bl.a. genom att skapa och förbättra valideringsinstrument, skapa incitament för enskilda, arbetsgivare och anordnare att investera i livslångt lärande, samt se över roller och ansvarsfördelning mellan särskilt arbetsgivare och myndigheter. År 1997 antog även arbetsmarknadsministrarna inom OECD 35 198

1 2 3 4 5 6 Validering i Sverige behovet av fortsatt utveckling Ds 2016:24 en strategi för livslångt lärande. Också i denna återkom behovet av att erkänna och värdera lärande som en viktig variabel för att individerna ska kunna bygga sammanhängande länkar mellan lärande och arbete. 123456 Kunskapslyftskommittén introducerade i mitten av 1990-talet i sitt första betänkande 7 begreppet validering i Sverige. Företeelsen att erkänna tidigare lärande har dock rötter långt tillbaka i tiden. 8 Kommittén betonade möjligheten att förkorta utbildningstider och utnyttja resurserna bättre genom att validera det som människor redan kunde och låta dem gå vidare med studier på lämplig nivå. Under perioden 1997 2002 utvecklades valideringsverksamheten i många kommuner med hjälp av statliga medel för validering. Med Kunskapslyftskommitténs slutbetänkande, Kunskapsbygget 2000 det livslånga lärandet (SOU 2000:28), som utgångspunkt presenterades sedan propositionen Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72). I denna konstaterades bl.a. att olika personer har olika behov av validering beroende på i vilket sammanhang dokumentationen av deras kunskap och kompetens ska användas i arbetslivet eller för ett formellt tillgodoräknande för fortsatta studier eller för att ta tillvara kunskaperna i en pågående utbildning. 4.2 Statliga insatser för att främja utvecklingen av validering 4.2.1 En definition av validering infördes i skollagen Utbildningsdepartementet återkom 2003 till valideringsfrågan i departementspromemorian, Validering m.m. fortsatt utveckling av vuxnas lärande (Ds 2003:23), där ett antal förslag till ställningstaganden presenterades, bl.a. avseende en definition av begreppet och syftet med validering. Validering beskrevs som en naturlig del av det flexibla lärandet och man framhöll att utbildningsväsendet och arbetslivet borde dela ansvaret. För att dokumentationen av en validering ska ha legitimitet såväl på 7 En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande (SOU 1996:27). 8 Se t.ex. Kenneth Abrahamssons historiska tillbakablick i Validering av vuxnas kunskap och kompetens (SOU 2001:78). 36 199

Ds 2016:24 Validering i Sverige behovet av fortsatt utveckling arbetsmarknaden som inom utbildningssystemet ansågs det krävas ett nära samarbete mellan utbildningsväsendets företrädare, parterna på arbetsmarknaden och företrädare för branscherna. Den i den nämnda promemorian lanserade definitionen av validering, en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats, har sedan införts i 2010 års skollag. Definitionen avser validering i anslutning till kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt utbildning i svenska för invandrare och är införd i 20 kap. 42 och 21 kap. 21 skollagen (2010:800). 4.2.2 Rekryteringen till högre utbildning breddades Parallellt med utvecklingen av validering inom vuxenutbildningen i början av 2000-talet skedde också en utveckling och satsning för att bredda tillträdet till högre utbildning. Högskoleförordningen (1993:100) ändrades 2003 så att det blev möjligt att ansöka till högskolan genom att åberopa reell kompetens utan att ha den formella behörigheten (7 kap. 5 första stycket femte punkten). Regeringen betonade i propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) att den som bedöms som behörig utifrån sin reella kompetens är lika mycket behörig som den som uppfyller de formella kraven uttryckta i t.ex. ett gymnasiebetyg. På motsvarande sätt anges i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan att sökande till dessa utbildningar ska kunna åberopa reell kompetens för behörighet att antas till utbildningen (3 kap. 1 första stycket fjärde punkten). Även inom yrkeshögskolan är det den sökandes förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen som ska bedömas. Reell kompetens är en behörighetsgrund jämbördig med formella utbildningskrav. 4.2.3 Valideringsdelegationen arbetade 2004 2007 I departementspromemorian Validering m.m. fortsatt utveckling av vuxnas lärande föreslogs att staten under ett övergångsskede skulle ta ett ansvar för att främja och utveckla arbetet med validering, vilket ledde till att Valideringsdelegationen inrättades 37 200

Validering i Sverige behovet av fortsatt utveckling Ds 2016:24 2004 och arbetade till 2007. I delegationens uppdrag ingick bl.a. att främja kvalitet, legitimitet och likvärdighet, stödja utveckling av metoder och verksamhetsformer, stärka och främja regionalt samarbete och att utforma förslag om åtgärder för att säkerställa den fortsatta verksamheten med validering, se förordningen (2003:1096) med instruktion för Valideringsdelegationen. I samverkan med olika branscher utvecklades modeller och metoder för validering av yrkeskompetenser. Sammantaget utvecklades valideringsmodeller inom 24 branscher som avsåg över 100 yrken, i första hand inriktade mot de krav för anställningsbarhet som i regel ställs av branschens företag. Även lärosäten, folkbildningen och forskare engagerades i projekt för utveckling av modeller och kunskap om validering i olika samhällssektorer. Valideringsdelegationen lämnade sin slutrapport i januari 2008 och föreslog bl.a. att en myndighet borde åläggas det övergripande ansvaret för en fortsatt utveckling inom valideringsområdet (Valideringsdelegationens slutrapport Mot en nationell struktur, 2008). När Myndigheten för yrkeshögskolan inrättades den 1 juli 2009 fick myndigheten i uppdrag att samordna och stödja en nationell struktur för validering. 4.2.4 Olika valideringsprojekt för att tillvarata nyanländas yrkeskompetens har genomförts Möjligheten att genom validering ta tillvara nyanlända invandrares kompetens har varit ett återkommande tema för såväl olika utredningar som för särskilda statliga satsningar. I betänkandet Validering av utländsk yrkeskompetens (SOU 1998:165) lämnades ett principförslag för hur en organisation för validering av utländsk och svensk yrkeskompetens på gymnasial nivå kunde se ut. Därefter fick Valideringsutredningen i uppdrag att starta pilotprojekt i tre kommuner där metoder och modeller för validering av utländsk yrkeskompetens skulle tas fram och prövas. Dessa tidiga försöksverksamheter har följts av fler projekt inriktade på validering av utländsk yrkeskompetens. Valideringsdelegationen fick 2007 i tilläggsuppdrag att initiera och leda en pilotverksamhet med utgångspunkt i de metoder och modeller som utarbetats i samarbete med branscher och branschorganisationer. Under 2009 2011 ansvarade Myndigheten för yrkeshögskolan för 38 201

Ds 2016:24 Validering i Sverige behovet av fortsatt utveckling att i samverkan med Arbetsförmedlingen driva en verksamhet för validering av nyanlända invandrares yrkeskompetens (VINNprojektet). Projektet hade två syften. Det ena målet var att skapa en uthållig plattform för bedömning och dokumentation av nyanlända invandrares kunskap och kompetens på basis av branschernas modeller för validering av yrkeskompetens. Det andra målet var att testa branschmodellerna i skarpt läge. Totalt genomfördes 160 valideringar inom ramen för projektet. Under 2014 hade Arbetsförmedlingen ett särskilt uppdrag att öka omfattningen av validering av nyanländas yrkeskompetens. 9 Uppdraget har klara paralleller till de tidigare pilotprojekten på så sätt att branscherna och deras valideringsmodeller för olika yrken är utpekade samverkansparter. Av myndighetens återrapportering av uppdraget framgår att antalet valideringar enligt branschmodell inom etableringsuppdraget ökade från 115 personer 2013 till 355 personer 2014, varav majoriteten var män. Det motsvarar dock mindre än en procent av de nyanlända i etableringsuppdraget (se bilaga 2). Såväl VINN-projektet som de tidigare pilotprojekten och försöksverksamheterna har utvärderats i olika former. Utvärderingarna har visat på svårigheter av flera slag. Det handlar om utmaningen som ligger i att validera kompetensen hos nyanlända med bristande kunskaper i svenska språket, att tillgången till kompletterande utbildningsinsatser inte alltid har varit självklar för dem som inte fullt ut uppfyller branschens kompetenskrav och att deltagare i vissa fall validerats på en lägre nivå än vad som motsvarat deras utländska yrkeskompetens. 10 9 Regeringsbeslut (A/2013/4879/IU). 10 Se t.ex. Andersson, Hulth & Osman (2005) Validering som sortering Hur värderas utländsk yrkeskompetens? Bilaga till Rapport Integration 2005, Integrationsverket samt Diedrich A (2011) Uppföljning av VINN-projektet, Göteborgs universitet. 39 202

Validering i Sverige behovet av fortsatt utveckling Ds 2016:24 4.3 Validering inom ramen för EU-samarbetet 4.3.1 Validering har fått ökad uppmärksamhet på europeisk nivå De senaste decennierna har validering fått ökad uppmärksamhet på den europeiska nivån. Inom EU ses validering som ett centralt verktyg för att stärka människors möjligheter till ett livslångt lärande och deras ställning på arbetsmarknaden. I Lissabonstrategin, som antogs 2001, fastslogs att EU skulle vara världens mest avancerade kunskapsekonomi senast 2010. Inom ramen för strategin ansågs det livslånga lärandet som även omfattar erkännande av icke-formellt och informellt lärande (begreppen förklaras i avsnitt 3.3) vara ett viktigt verktyg för att främja anställningsbarhet, anpassningsförmåga och mobilitet hos EU:s medborgare. I juni 2010 ersattes Lissabonstrategin med en ny strategi, Europa 2020, där det livslånga lärandet benämns som en hörnsten för ökad anställningsbarhet på en arbetsmarknad som kännetecknas av allt högre kompetenskrav (Europeiska Kommissionen [2010] Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla). Flera initiativ har lanserats i syfte att underlätta rörligheten inom EU och ta till vara den kompetens som en person utvecklat på olika sätt. Med utgångspunkt från den så kallade Köpenhamnsprocessen har EU utvecklat ett antal principer och verktyg för att främja kvalitet, mobilitet och rörlighet. 11 EU:s fackorgan för frågor relaterade till validering av ickeformellt och informellt lärande är Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop). Inom ramen för Cedefop:s verksamhet sammanställs regelbundet en inventering av 33 europeiska länders, däribland Sveriges, framsteg i uppbyggandet av system för validering av icke-formellt och informellt lärande. 12 11 Förutom de verktyg som beskrivs i detta kapitel har EU även utvecklat meritöverföringssystem för yrkesutbildning (EVCET), europeiskt kvalitetssäkringsramverk för yrkesutbildning (EQAVET) och Europass. 12 www.cedefop.europa.eu/en/news-and-press/news/validation-learning-gained-outsideschool-still-challenge (2014-12-03). 40 203

Ds 2016:24 Validering i Sverige behovet av fortsatt utveckling 4.3.2 Principer och riktlinjer för validering av icke-formellt och informellt lärande har utarbetats inom EU Europeiska unionens råd antog i maj 2004 fyra principer som medlemsstaterna bör utgå från vid validering av icke-formellt och informellt lärande (dokument 9175/04 EDUC 101 SOC 220). För det första bör validering av icke-formellt och informellt lärande vara frivillig och lika tillgänglig och rättvis för alla sökande. För det andra bör respektive aktör inom sitt område fastställa lämpliga system och metoder för validering som också bör omfatta kvalitetssäkring. Även vägledning och information om hur individen kan nyttja och använda validering inom respektive område bör tillhandahållas. För det tredje måste valideringsprocessen vara kvalitetssäkrad, rättvis och transparent. Den fjärde principen handlar om trovärdighet och legitimitet och syftar till att garantera att system och metoder för validering respekterar de berörda aktörernas rättmätiga intressen och säkerställer deras balanserade deltagande. Efter att dessa principer antagits efterfrågade medlemsländerna mer utförliga riktlinjer. Detta ledde till att praktiskt orienterade riktlinjer formulerades 2009, vilka ska tjäna som hjälpverktyg i genomförandet av validering (Cedefop [2009] European guidelines for validating non-formal and informal learning). Riktlinjerna innefattar bl.a. en beskrivning av en grundstruktur för valideringsprocessen där den delas in i tre faser orientering (kartläggning), bedömning samt extern, oberoende kvalitetsgranskning. En uppdaterad version av riktlinjerna publicerades 2015. 4.3.3 Sverige röstade för EU:s rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande För att främja utvecklingen av system för validering i medlemsstaterna beslutade rådet i december 2012 om den i avsnitt 3.2 nämnda rekommendationen angående validering av icke-formellt och informellt lärande. EU-rekommendationer är i sig inte bindande. Sverige röstade dock för rekommendationen som bl.a. innebär att medlemsstaterna senast 2018 bör ha inrättat system för validering av icke-formellt och informellt lärande. Arrangemangen kan anpassas enligt medlemsstaternas olika förutsättningar och 41 204

Validering i Sverige behovet av fortsatt utveckling Ds 2016:24 egna prioriteringar och ska syfta till att ta tillvara de kunskaper, färdigheter och kompetenser som individen tillägnat sig via ickeformellt och informellt lärande. Målet med valideringen uttrycks som att öka anställningsbarheten och rörligheten på arbetsmarknaden samt att främja det livslånga lärandet. Tillgång till validering för personer med kortare formell utbildning och från socioekonomiskt missgynnade grupper bör särskilt prioriteras. En utgångspunkt i rekommendationen är att validering av ickeformellt och informellt lärande bör mynna ut i en fullständig eller partiell kvalifikation. Valideringsarrangemangen bör vidare kopplas till de nationella referensramarna för kvalifikationer (se vidare avsnitt 4.3.4). Det rekommenderas även att medlemsstaterna tar initiativ för att stärka kvalitetssäkringen med syftet att säkerställa valideringens legitimitet och trovärdighet. Tillgång till kompetensutveckling för personal som arbetar med validering är en ytterligare viktig punkt som behandlas i rekommendationen. Det förväntas vidare att medlemsstaterna rapporterar om de framsteg som görs till följd av antagandet av rekommendationen. 4.3.4 En europeisk referensram för kvalifikationer har införts I april 2008 beslutade Europaparlamentet och rådet om en rekommendation om en gemensam europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (EQF). 13 Den europeiska referensramen syftar till att modernisera utbildningssystemen i Europa och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsmarknad. Referensramen omfattar alla typer av kvalifikationer från såväl utbildningssystemet som från arbetslivet. Med kvalifikation avses i rekommendationen ett formellt resultat av en bedömnings- och valideringsprocess som erhålls när ett behörigt organ fastställer att en person har uppnått resultat av lärande som motsvarar fastställda kriterier, som t.ex. utbildningsbevis, examina, certifikat och diplom. Denna definition överensstämmer med definition av en kvalifikation i Europeiska unionens råds rekommendation om validering av icke-informellt och informellt lärande (se avsnitt 3.2.3). Den europeiska referensramen ska fungera som ett översätt- 13 EUT C 111 (6.5.2008), Rekommendationen om EQF. 42 205

Ds 2016:24 Validering i Sverige behovet av fortsatt utveckling ningsverktyg som ska göra det lättare att förstå och jämföra kvalifikationer från olika länder och system och därmed underlätta arbetstagares och studenters rörlighet inom EU. 14 Krav för att uppnå en viss kvalifikation ska definieras i termer av läranderesultat i stället för t.ex. längden på en utbildning. I rekommendationen om EQF rekommenderas medlemsstaterna att koppla sina nationella kvalifikationssystem till den europeiska referensramen för kvalifikationer, särskilt genom att på ett tydligt sätt göra hänvisningar från nationella kvalifikationsnivåer till de nivåer som anges i bilaga II till EU:s rekommendation, och, där detta är lämpligt, genom att utarbeta nationella referensramar för kvalifikationer i enlighet med nationell lagstiftning och praxis. Rekommendationen om EQF har implementerats i Sverige genom förordning (2015:545) om referensram för kvalifikationer för ett livslångt lärande. Syftet med referensramen är att underlätta jämförelser nationellt och internationellt av vilka nivåer sådana kvalifikationer motsvarar i fråga om kunskaper, färdigheter och kompetenser för att därigenom främja livslångt lärande och förbättra anställningsbarhet, rörlighet och social integration för arbetstagare och studerande inom EU. I förordningen avses med kvalifikation ett dokumenterat resultat av lärande i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser. Den svenska nationella referensramen för kvalifikationer består, liksom den europeiska, av åtta nivåer. Regeringen har fastställt nivån på kvalifikationer som är författningsreglerade och som uppfyller de krav på läranderesultat och kvalitetssäkring som ställs i rekommendationen om EQF. Av bilaga 2 till förordningen framgår nivån på sådana kvalifikationer. På nivå 1 finns slutbetyg från grundsärskolan och slutbetyg från särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. På nivå 2 återfinns bl.a. slutbetyg från grundskolan, slutbetyg från kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och betyg från kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare kurs D, eller motsvarande utbildning som bedrivs vid folkhögskola. Ingen kvalifikation har ansetts motsvara nivå 3. På nivå 4 finns bl.a. gymnasieexamen från gymnasieskolan och gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning. På nivå 5 finns gymnasieingenjörsexamen från gymnasieskolan och 14 Europeiska Kommissionen: ec.europa.eu/ploteus/hu/node/1441. 43 206

Validering i Sverige behovet av fortsatt utveckling Ds 2016:24 yrkeshögskoleexamen från yrkeshögskolan. På nivå 6 finns bl.a. examina på grundnivå enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och kvalificerad yrkeshögskoleexamen från yrkeshögskolan. Nivå 7 innehåller bl.a. examina på avancerad nivå enligt bilaga 2 till högskoleförordningen och den sista nivån, nivå 8, innehåller bl.a. examina på forskarnivå enligt bilaga 2 till högskoleförordningen. En kvalifikation på en nivå ger inte automatiskt behörighet till en utbildning som syftar till en kvalifikation på nästa nivå. Ett flertal branscher har tydligt efterfrågat en möjlighet att få sina kvalifikationer nivåplacerade i den nationella referensramen. Enligt förordningen om referensram för kvalifikationer för ett livslångt lärande kan den som utfärdar en kvalifikation som inte anges i bilaga 2 till förordningen få ansöka om att få ett beslut om vilken nivå kvalifikationen motsvarar i referensramen. En förutsättning för att en kvalifikation ska kunna motsvara en nivå i referensramen är att den som utfärdar kvalifikationen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete där kvalitetssäkring av kvalifikationen ingår. Det är Myndigheten för yrkeshögskolan som prövar en sådan ansökan. Ett sådant beslut gäller i tio år. Efter ansökan och prövning kan således Myndigheten för yrkeshögskolan i ett beslut ange vilken nivå i den nationella referensramen en branschkvalifikation motsvarar. Genom sitt ansvar att pröva vilka nivåer olika kvalifikationer, som utfärdas inom arbetslivet, ska motsvara i den nationella referensramen bedöms Myndigheten för yrkeshögskolans kompetens och överblick över branschernas valideringsmodeller öka. 4.4 Validering med olika syften 4.4.1 Validering används inom utbildning och arbetsliv Validering kan ha flera olika syften: att hitta rätt nivå för utbildning och få den reella kompetensen bedömd för behörighet, att förkorta eller anpassa en pågående utbildning eller att underlätta inträde eller omställning i arbetslivet. Många människor kan någon gång under livet komma att befinna sig i en situation då deras möjligheter att komma vidare i sitt lärande eller i arbetslivet kan 44 207

Ds 2016:24 Validering i Sverige behovet av fortsatt utveckling underlättas om deras kunskaper och kompetens bedöms och ges ett erkännande som har legitimitet i arbets- och studiesammanhang. Ur ett arbetsgivarperspektiv utgör validering ett verktyg för försörjningen av kompetent arbetskraft, dels för att identifiera kompetensutvecklingsbehov och säkra kompetensen hos redan anställda, dels för att möjliggöra ett breddat rekryteringsunderlag. Ett tydligt rekryterings- eller kompetensutvecklingsbehov utmärker de branscher som särskilt engagerat sig i att utveckla och använda valideringsinstrument. Branschernas efterfrågan på validering är ofta konjunkturberoende. Efterfrågan på validering kan också variera över tid beroende på olika externa faktorer. Omställningssituationer där människor med ofta lång yrkeserfarenhet friställs är ett exempel på en situation där validering kan vara aktuell. Deras kompetens kan bli bedömd och dokumenterad för att underlätta vägen till ett nytt arbete eller för att anpassa utbildningsinsatser som kan möjliggöra en yrkesväxling. Exempel på validering i omställningssituationer beskrivs i bilaga 2. Många har sökt sig till Sverige av flyktingskäl under de senaste åren. Många av dessa nyanlända personer har både utbildning och yrkeserfarenhet från sina hemländer inom områden där det finns stora rekryteringsbehov på den svenska arbetsmarknaden. De behöver så snabbt som möjligt matchas mot arbeten där deras yrkeskompetens tas till vara. Validering kan bidra till att identifiera behov av kompletterande utbildningsinsatser så att kompetensen ska motsvara kraven i det svenska yrket. 4.4.2 Validering har fått en starkare koppling till arbetsmarknaden Utformningen av system för validering har historiskt sett, såväl i Sverige som i andra länder, utgått från ländernas utbildningsystem och definierats i termer av nivåer och beskrivningar av mål för lärandet inom kurser och ämnesplaner eller motsvarande. Även bedömningsmetoder för validering av reell kompetens har i stor utsträckning baserats på metoder utvecklade inom utbildningsområdet. I de europeiska länderna finns dock tydliga tecken på att validering också har blivit en mer direkt angelägenhet för arbetsmarknadens aktörer. 45 208

Validering i Sverige behovet av fortsatt utveckling Ds 2016:24 Den demografiska utvecklingen och den höga arbetslöshet som drabbat de flesta europeiska länder sedan 2008 har föranlett de europeiska länderna att ompröva strategierna för att identifiera och utveckla arbetskraftens kompetens så att denna kan tas tillvara mer effektivt. Validering kan, som berörts, spela en viktig roll för ökade möjligheter till yrkesmässig mobilitet, bidra till en snabbare omställning på arbetsmarknaden och underlätta inträdet på arbetsmarknaden för olika grupper. 4.4.3 Branscherna har utvecklat modeller för validering av yrkeskompetens Genom åren har olika branscher utvecklat yrkesspecifika valideringsmodeller där branschens organisationer, ofta genom sina partsgemensamma yrkesnämnder, utgått från de kompetenskrav för anställningsbarhet som branschens företag i regel ställer. I dag finns cirka 25 sådana modeller, vilka tillsammans täcker cirka 140 yrkesområden. Några exempel på yrken är målare, CNC-operatör, kranförare och bussförare. Merparten av modellerna utvecklades 2004 2007 med stöd från den dåvarande Valideringsdelegationen och har en uppbyggnad som överensstämmer med Myndigheten för yrkeshögskolans kriterier och riktlinjer för validering. Validering är en del i branschens strategi för kompetensförsörjning Branschernas intresse för att utveckla och driva valideringsmodeller utgår ifrån deras långsiktiga kompetensförsörjning. Validering ökar möjligheterna att matcha arbetssökande mot branschens eller yrkets kompetenskrav. För den enskilda arbetsgivaren medför validering att osäkerheten i rekryteringar minskar, vilket i sin tur minskar behovet av en omfattande rekryteringsprocess. Validering fungerar även som ett stöd för företagens strategiska kompetensutveckling av befintlig personal. En valideringsmodell som är förankrad hos branschens företag ger därutöver förutsättningar att kommunicera branschens kompetensbehov för ett kvalitetssäkrat innehåll i utbildningar på gymnasie- och yrkeshögskolenivå samt för utformningen av relevanta arbetsmarknadsutbildningar. Målet är således att validering ska vara ett fungerande verktyg för effektiv 46 209

Ds 2016:24 Validering i Sverige behovet av fortsatt utveckling matchning och vara användbar för flera intressenter arbetssökande, arbetsgivare, anställda, arbetsförmedlare och utbildningsanordnare. En validering enligt branschmodell består i princip av en fördjupad kompetenskartläggning samt en kompetensbedömning för intyg respektive för yrkesbevis, exempelvis i form av ett certifikat, gesällbrev, licens eller en behörighet. Vägledning och orientering, där även inledande kompetenskartläggning kan ingå, omfattas i regel inte. Dessa moment ses i stället som en viktig stödprocess för att validering ska kunna riktas till individer med behov av och förutsättning för validering. En branschvalidering tar vanligen en till tre dagar. Förankringen hos arbetsgivarna är viktig För att branschmodellerna ska svara mot branschens kompetenskrav över tid krävs att de uppdateras med viss regelbundenhet. Det är även centralt att modellen är förankrad hos arbetsgivarna inom branschen. Tidigare studier pekar på att strukturer för såväl vidareutveckling som förankring till stora delar saknas inom flera branschmodeller. Ett av undantagen i sammanhanget utgörs av branschmodellen CNC Teknik2014 som används vid validering inom industrins generella teknikrelaterade områden samt med specifik inriktning mot den skärande bearbetningsindustrins yrkesroller. Modellen är framtagen av branschen med Skärteknikcentrum Sverige AB (SKTC) som huvudman och uppdateras vart tredje år. Systemet är självfinansierande och kvalitetssäkring och vidareutveckling av modellen finansieras med hjälp av avgifter från de 75 testcentra som är ackrediterade till systemet. Utvecklingsarbetet involverar både ämnesexperter och referensföretag. Referensföretagen fungerar även som kravställare och beslutsfattare i organisationen kring yrkescertifieringen. De representerar hela branschbredden och samtliga företagsstorlekar och bidrar därmed också till modellens legitimitet inom näringslivet. CNC-modellen är även kompatibel med utbildningssystemet. En av modellens certifieringsnivåer är t.ex. styrt mot Skolverkets kursplaner för det industritekniska programmet för skärande bearbetning. För 47 210

Validering i Sverige behovet av fortsatt utveckling Ds 2016:24 branschen medför synkroniseringen att behovet av kvalificerad arbetskraft kan tillgodoses snabbare. 4.5 Det samhällsekonomiska värdet av validering 4.5.1 Validering påskyndar etableringen och förbättrar matchningen I dagsläget tolkas och används begreppet validering på olika sätt av olika aktörer och jämförbara data om valideringsinsatser och dess omfattning saknas. Det finns därför inte tillgång till kvalificerade effektstudier av validering. Genom att anpassa utbildningsinsatser och underlätta inträde eller omställning i arbetslivet förväntas validering bidra till en bättre användning av samhällets resurser. Samhällsekonomiska vinster uppstår genom att en individ går från arbetslöshet till jobb eller får ett jobb som bättre överensstämmer med hans eller hennes kompetens. Även andra samhällsekonomiska vinster kan uppstå: enklare jobb frigörs för människor med lägre kompetens och konkurrenskraften förstärks då kompetens tas tillvara på bättre sätt. Utrikes födda har generellt sett ett sämre arbetsmarknadsläge än inrikes födda med lägre sysselsättningsgrad och högre arbetslöshet. Dessutom är utrikes födda oftare överkvalificerade för sina arbetsuppgifter än inrikes födda. Generellt sett ökar sannolikheten för att en person ska ha ett jobb och dessutom ett jobb i nivå med sin utbildning med vistelsetiden i Sverige, men etableringstiden är lång för många. Oavsett tid i landet når sysselsättningsnivån för utrikes födda som grupp dock aldrig upp till den för inrikes födda. Situationen innebär ett slöseri med såväl samhällets som individens resurser, varför en bättre integration på arbetsmarknaden för utrikes födda är av stor vikt, vilket bl.a. framhållits av ESO i rapporten 2011:5 och av OECD (2014) i rapporten Matching Economic Migration with Labour Market Needs. För att påskynda etableringen och förbättra matchningen för nyanlända invandrare krävs vanligtvis en kombination av insatser. Det handlar dels om utbildning i svenska språket och kompletterande utbildning för att individens kompetens ska matcha kraven på svensk arbetsmarknad. Vidare behövs matchningsinsatser för att 48 211

Ds 2016:24 Validering i Sverige behovet av fortsatt utveckling kompensera för otillräckliga nätverk. Dessutom krävs ofta insatser för att överbrygga den osäkerhet som arbetsgivare kan uppleva när det gäller att bedöma kompetens förvärvad utomlands. Att få sina betyg bedömda och sina kunskaper och yrkeskompetens validerade kan vara helt centralt i detta avseende. 4.5.2 De samhällsekonomiska vinsterna av validering är betydande Riksrevisionen har med hjälp av s.k. samhällsekonomisk kalkyl när det gäller statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning visat att de potentiella vinsterna av en förkortad etableringstid för en arbetslös akademiker med utländsk utbildning är betydande redan vid måttliga förkortningar av etableringstidens längd. 15 Den samhällsekonomiska vinsten av en månads kortare etableringsperiod för närmare 200 läkare uppskattades där till drygt 11 miljoner kronor och för närmare 200 civilingenjörer till knappt 8 miljoner kronor. En månads förkortad handläggningstid för bedömning av utbildningen för 700 akademiker med utländsk utbildning beräknades ge en sammanlagd samhällsekonomisk vinst på drygt 42 miljoner kronor. Av detta utgjorde den offentligfinansiella vinsten omkring 32 miljoner kronor. Vinsterna består i ökade inkomster för individen och stärkta offentliga finanser genom ökade skatteintäkter och minskade transfereringar. I den mån validering påskyndar etablering på arbetsmarknaden kan studien tas som intäkt för att även validering av yrkeskompetens kan ge upphov till betydande vinster. Även Jusek har 2011 med utgångspunkt från Riksrevisionens kalkyl i en rapport försökt beräkna vinsten av en bättre matchning med individuellt anpassade insatser med yrkesinriktad undervisning i svenska för invandrare, bedömning av utländsk examen och validering av yrkeskompetens kombinerat med kompletterande studier och matchningsinsatser. 16 Den samhällsekonomiska vinsten av att 100 personer lyfts från ett ursprungligt arbetsläge till ett som 15 Riksrevisionen (2011) Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning förutsägbara, ändamålsenliga och effektiva? RiR 2011:16. 16 Jusek (2011) Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? 49 212

Validering i Sverige behovet av fortsatt utveckling Ds 2016:24 kräver högskolekompetens med hjälp av nämnda insatser beräknades till knappt 15 miljoner kronor varav drygt 9 miljoner kronor tillfaller den offentliga sektorn. Genom att ställa kostnaderna för insatserna mot de förväntade inkomstökningarna för samhället visar studien att insatserna kan ge en positiv nettoavkastning efter 4,0 6,5 år. I studien ingår validering som en av de tänkta åtgärderna och studien ger därmed en indikation på dess betydelse. Validering skulle därmed kunna ses som en nödvändig men inte tillräcklig ingrediens för att uppnå de vinstnivåer som studien pekar på. 4.6 För vem är validering en ändamålsenlig insats? 4.6.1 Individen bör ha en hög kunskaps- och kompetensnivå Validering är emellertid inte alltid den mest effektiva insatsen för att hitta vägen vidare i arbetslivet. Validering förutsätter att individen har en tidigare förvärvad kompetens inom det område som valideringen avser. Om syftet med valideringen är att ge ett erkännande som också har ett värde och en legitimitet på arbetsmarknaden, behöver bedömningen ske mot fastställda kriterier som motsvarar kraven för anställningsbarhet i yrket. Detta innebär att individen bör ha en relativt hög kunskaps- och kompetensnivå inom det område som valideringen avser. Validering lämpar sig framför allt för personer med en relativt hög kompetens eller yrkesskicklighet (skills) men som saknar formella kvalifikationer inom det aktuella yrket. För personer som både saknar formella kvalifikationer och har en begränsad kompetens inom området kan validering visa sig ge relativt lite mervärde. I dessa fall kan en mer renodlad utbildningsinsats i stället vara mer effektiv. Validering är heller inte en ändamålsenlig insats för personer som har både en stor yrkesskicklighet och formella kvalifikationer. Svårigheter att hitta ett arbete för dessa personer bör snarare mötas med insatser som syftar till kontakt med potentiella arbetsgivare, 50 213

Ds 2016:24 Validering i Sverige behovet av fortsatt utveckling med inriktning mot t.ex. vägledning, kvalificerad matchning och förstärkta nätverk. 17 Figur 4.1 Värdet av validering beroende på individens kompetens- och kvalifikationsnivå inom området Källa: Patrick Werquin (OECD) i tolkning av Myndigheten för yrkeshögskolan. 4.6.2 Svaga kunskaper i svenska försvårar validering Kunskaper och färdigheter som förvärvats i ett annat land är ofta svårare att kartlägga och bedöma än kompetenser förvärvade i Sverige. Arbetskultur, arbetssätt, teknisk utrustning och tillämpningar kan skilja sig mellan länder. Även innehållet i ett yrke kan se mycket olika ut. Validering är nära kopplad till det svenska sammanhanget och till svenska sociala, kulturella och språkliga situationer som en nyanländ person som regel inte har någon kunskap om. Skillnader riskerar då att förstås som avvikelser eller inkompetens. Framför allt är det dock svaga kunskaper i svenska språket som försvårar validering av nyanlända invandrares yrkeskompetens. 17 Se bl.a Werquin (2010) Recognition of Non-formal and Informal Learning: Country Practices, OECD och RPL, labour markets and national qualification frameworks: A policy perspective i Harris, Wihak & Van Kleef (2014). 51 214

Validering i Sverige behovet av fortsatt utveckling Ds 2016:24 Förmågan att kommunicera på svenska är ofta av avgörande betydelse för att individen både ska förstå instruktionerna vid en validering och kunna synliggöra den egna kompetensen. Många aktörer framhåller risken för att det i sådana situationer snarare är individens förmåga att kommunicera sin kunskap som bedöms än den faktiska yrkeskompetensen. 18 4.6.3 Formaliserade intyg minskar arbetsgivares osäkerhet Utrikes födda som har en utländsk yrkesutbildning har bättre jobbchanser och dessutom större sannolikhet att få ett jobb som matchar deras kvalifikationer än de som har en utländsk teoretisk utbildning. Yrkesutbildningar är ofta kopplade till någon typ av yrkesbevis eller certifikat vilka är lättare för arbetsgivare att värdera än kompetensen från teoretiska utbildningar. Validering som underlättar för arbetsgivare att värdera betyg eller kompetenser kan därför antas ha betydelse för etableringen på arbetsmarknaden. En av Universitets- och högskolerådet genomförd studie visar också att de som har ett utlåtande över utländsk högskoleutbildning från Universitets- och högskolerådet arbetar i högre utsträckning, har arbeten med högre utbildningskrav och de kommer snabbare i arbete (Effekter av utlåtandet över utländsk högskoleutbildning, Universitets- och högskolerådet 2014). Det är rimligt att anta att ett yrkesbevis eller motsvarande som ges vid validering bör ha minst lika stor betydelse för framgången på arbetsmarknaden. Ett sådant bekräftar individens reella kompetens för det specifika yrket vilket ofta är viktigare för arbetsgivare än den formella utbildningen. I praktiken krävs flera samverkande åtgärder utöver validering för att påskynda etablering och omställning i arbetslivet. Det är ofta svårt att få ett arbete som överensstämmer med en utbildning från utlandet även om den erkänts med ett utlåtande. Många efterfrågar t.ex. hjälp med att få kontakt med relevanta arbetsgivare och vägledning om studier. Särskilt för reglerade yrken behöver bedömningen av utbildningen ofta följas av kompletterande utbildningsinsatser för att kompetensen ska motsvara kraven i 18 Se bl.a. Statskontorets rapport 2013:6 Kartläggning och bedömning av utrikes födda. 52 215

Ds 2016:24 Validering i Sverige behovet av fortsatt utveckling yrket. En effektstudie utförd vid Institutet för social forskning och Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier visar att deltagarna i kompletterande lärarutbildningar för personer med avslutad utländsk utbildning tre år efter utbildningen hade ökat sin genomsnittliga årsinkomst med drygt 40 000 kronor, en ökning på 39 procent, jämfört med individer som var behöriga men inte deltog i den kompletterande utbildningen. 19 Det kan noteras att i denna studie ingår kompletterande utbilningar under perioden 2005 2010, dvs. innan kravet på lärarlegitimation infördes i skollagen. 4.6.4 Ett väl fungerande valideringssystem underlättar för arbetsmarknaden Ur ett tillväxtperspektiv kan validering utgöra ett verktyg för kompetensförsörjning och kompetensutveckling. De potentiella samhällsekonomiska vinsterna bedöms vara stora vid väl fungerande system för validering. Validering är en fråga som knyter an till flera politikområden främst utbildnings-, arbetsmarknads-, närings- och integrationspolitik. Utveckling av system för validering syftar till att främja både social rättvisa och ekonomisk utveckling. Ur ett socialt rättviseperspektiv handlar det om att även människor som saknar de formella meriterna ska kunna få tillträde till utbildning om de har förutsättningar att klara utbildningen. Med fokus på ekonomisk utveckling syftar validering till att bättre kunna ta tillvara kompetens på arbetsmarknaden. Väl fungerande validering gynnar alltså såväl samhället i stort som den enskilda individen. För individen innebär validering att man får ett erkännande av sin faktiska kompetens, oavsett i vilket sammanhang lärandet har skett något som både kan stärka ställningen på arbetsmarknaden och underlätta vägen till en önskad utbildning. Dessutom kan det ha ett värde på det personliga planet ett erkännande av kompetensen ger ett ökat självförtroende, motivation och tillit till den egna förmågan. För samhället utgör 19 Niknami & Schröder (2012) Utvärdering av kompletterande utbildning för akademiker med utländsk examen, Slutrapport, Institutet för social forskning (SOFI) och Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS). 53 216

Validering i Sverige behovet av fortsatt utveckling Ds 2016:24 validering ett verktyg för att ta tillvara människors kompetens i syfte att underlätta kompetensförsörjningen i arbetslivet och bidra till en effektiv matchning på arbetsmarknaden. Validering möjliggör också effektivare utbildningsinvesteringar och lägre utbildningskostnader. Sammantaget pekar erfarenheter och studier på att ett fungerande valideringssystem har potential att underlätta omställning och matchning på arbetsmarknaden och därmed är av vikt för arbetsmarknadens funktionssätt. De potentiella vinsterna är stora men förutsätter också att andra delar av arbetsmarknads- och utbildningspolitiken fungerar väl och att en palett av åtgärder finns på plats för att underlätta etablering och omställning för personer med behov av och förutsättningar för validering. 4.7 Brister i dagens system för validering 4.7.1 Valideringssystemet är svårt att överblicka Systemet för validering är i hög grad decentraliserat. Det är svårt att överblicka både för individer som har behov av att få sin kompetens validerad och för aktörer som har i uppdrag att bistå med vägledning till jobb och utbildning. Olika insatser pågår på valideringsområdet och i olika sammanhang, men samtidigt kan det vara oklart vilket uppdrag respektive myndighet har och hur ansvariga myndigheter samordnar sitt arbete. Det försvårar också att olika aktörer arbetar på olika sätt med validering av reell kompetens. Inom utbildningssystemet kan validering ske inom samtliga skolformer i vuxenutbildningen med kommunerna som huvudman och med ansvar för genomförandet. Bedömning av reell kompetens för behörighet och tillgodoräknande kan ske inom yrkeshögskoleutbildningar och högskoleutbildningar. Respektive utbildningsanordnare eller lärosäte ansvarar i dessa fall för att bedöma den sökandes reella kompetens. Möjlighet till validering av tidigare lärande finns även i viss utsträckning inom folkhögskoleutbildningar. Validering av arbetssökandes reella kompetens i syfte att underlätta matchningen på arbetsmarknaden görs av Arbetsförmedlingen och branschorganisationer. När det gäller reglerade yrken görs även 54 217

Ds 2016:24 Validering i Sverige behovet av fortsatt utveckling erkännande av yrkeskvalifikationer av s.k. behöriga myndigheter. Exempelvis ansvarar Socialstyrelsen för prövning av ansökningar om behörighet och legitimation för hälso- och sjukvårdsyrken. Arbetsförmedlingen fungerar i huvudsak som beställarorganisation av validering från externa utförare för arbetssökande som bedöms vara i behov av en sådan insats för att förbättra sina chanser att få ett arbete. I första hand upphandlar Arbetsförmedlingen validering enligt de modeller som vissa branscher utvecklat för kartläggning och bedömning av kunskaper i relation till branschens definierade kompetenskrav för anställning i yrket. När en sådan branschmodell saknas för det aktuella yrket upphandlas validering från utbildningsanordnare som då genomför validering av kunskaper i förhållande till målen i kurs- och ämnesplaner för yrkesutbildning på gymnasienivå. Bedömning av utländsk utbildning är en ytterligare del av systemet för validering och erkännande av tidigare lärande. Sedan 2013 har bedömningen av utländska utbildningar på såväl gymnasial som eftergymnasial nivå samlats hos Universitets- och högskolerådet (4 förordningen [2012:811] med instruktion för Universitets- och högskolerådet). Slutförda utländska utbildningar (examina) bedöms i termer av jämförbarhet vad gäller nivå, längd och inriktning med motsvarande svenska utbildningar. Bedömningen utgår från dokumentation från tidigare utbildningar, t.ex. i form av examensbevis. I detta fall är det således enbart den formella kompetensen som bedöms. Om en person saknar dokumentation från sin tidigare utbildning, eller om den utländska utbildningen inte har fullföljts, är det respektive lärosäte som ska pröva möjligheterna att tillgodoräkna den tidigare utbildningen. För legitimationsyrken inom hälso- och sjukvårdsområdet (läkare, sjuksköterskor m.fl.) är det Socialstyrelsen som prövar behörigheten att utöva yrket i Sverige och bedömer då även den utländska utbildningen. För legitimationsyrkena görs dock vanligen en bredare bedömning av den sökandes reella kompetens. Språktester, kompletterande utbildningsinsatser och kunskaps- och färdighetsprov kompletterar då bedömningen av den formella utbildningen. När det gäller lärarlegitimation är det Skolverket som prövar behörighet att utöva yrket i Sverige. I dessa fall lämnar Universitets- och högskolerådet ett yttrande till Skolverket om de utländska lärarutbildningar som ligger till grund för ansökningar 55 218

Validering i Sverige behovet av fortsatt utveckling Ds 2016:24 om lärarlegitimation. Totalt ansvarar elva myndigheter och organisationer för att pröva behörighet att utöva de reglerade yrken som finns i Sverige. Myndigheten för yrkeshögskolan har i uppgift att främja branschernas medverkan, när strategier, metoder och information inom valideringsområdet utvecklas. Myndigheten hade tidigare även i uppdrag att samordna och stödja en nationell struktur för validering (se vidare avsnitt 4.7.5). 4.7.2 Befintliga strukturer för validering behöver utvecklas Sedan början av 2000-talet har utvecklingen av strukturer för validering gått framåt. Möjlighet till validering eller bedömning av reell kompetens finns numera infört i regelverken för vuxenutbildningen och de eftergymnasiala utbildningarna. Enligt skollagen kan en elev i kommunal vuxenutbildning få sina kunskaper och sin kompetens validerade (20 kap. 42 skollagen). Någon skyldighet för kommunerna att erbjuda elever inom vuxenutbildningen validering finns dock inte. Tillgången varierar också mellan olika kommuner, där särskilt mindre kommuner har svårt att erbjuda validering på grund av ett begränsat utbud av utbildning inom olika yrkesområden. För högskolesektorn och utbildningar inom yrkeshögskolan framgår av regelverken att en sökande kan få sin reella kompetens bedömd för behörighet och att en studerande också kan få sitt tidigare lärande bedömt för tillgodoräknande. I dag är det oklart i vilken omfattning en bedömning av reell kompetens för behörighet sker vid lärosätena, eftersom det inte görs någon systematisk uppföljning av frågan. De uppgifter som finns tyder dock på att antalet individer som antagits efter bedömning av reell kompetens är lågt. Det finns också indikationer på att bedömning av reell kompetens inte har hög prioritet vid alla lärosäten. En uppföljning som dåvarande Högskoleverket gjorde av universitetens och högskolornas arbete med bedömning av reell kompetens 2009 visar bl.a. att bedömningen anses svår samt tids- och resurskrävande, inte minst när det gäller tillgodoräknande. För validering av yrkeskompetens har regionala och lokala modeller allt mer kommit att ersättas av branschmodeller med 56 219

Ds 2016:24 Validering i Sverige behovet av fortsatt utveckling nationell legitimitet. Utvecklingen skedde framför allt 2004 2007 då Valideringsdelegationen bidrog med stöd och samordning till branschernas utvecklingsarbete av valideringsmodeller. Branschmodellernas användbarhet är dock beroende av att de uppdateras med aktuella kompetenskrav. Vidareutveckling och utveckling av nya branschmodeller styrs av branschernas eget intresse och efterfrågan. 4.7.3 Tillgängligheten är begränsad I ett effektivt system för validering bör validering vara tillgängligt för individer med behov av och förutsättningar för insatsen. Arbetsförmedlingen hade våren 2015 avtal med utförare för knappt hälften av de befintliga 25 branschmodellerna. Dessa används relativt sällan. Under 2014 deltog cirka 1 000 personer i validering enligt branschmodell genom Arbetsförmedlingen. Det är en minskning jämfört med 2013. Som redogjorts för i avsnitt 4.6.1 har personer med relativt hög kompetens och erfarenhet inom det aktuella yrkesområdet störst nytta av validering. En individ med begränsad reell kompetens inom området som valideringen avser kommer däremot sannolikt inte få ut så mycket av processen. Arbetsförmedlingen har hittills främst riktat insatsen till arbetssökande som står längre från arbetsmarknaden. Cirka 30 procent av deltagarna under 2014 utgjordes av långtidsarbetslösa inskrivna i garantiprogrammen och en ungefär lika stor andel var nyanlända invandrare inskrivna i etableringsuppdraget. Få personer i omställning har fått sin kompetens validerad genom Arbetsförmedlingen. Prioriteringen av personer som står långt från arbetsmarknaden riskerar således att leda till att arbetssökande med bäst förutsättningar för validering inte erbjuds insatsen. Också inom vuxenutbildningen är den faktiska tillgången till validering delvis begränsad. Under läsåret 2013/14 deltog enligt Statens skolverks statistik nära 200 000 personer i utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen. En enkät till kommunerna visar att cirka 6 400 personer deltog i validering inom vuxenutbildningen under samma period (se bilaga 2). För nästan hälften av dessa deltagare kunde utbildningstiden förkortas när deras 57 220

Validering i Sverige behovet av fortsatt utveckling Ds 2016:24 tidigare lärande hade validerats. I första hand genomförs validering inom omvårdnadsområdet. Validering inom övriga yrkesområden är betydligt ovanligare, i synnerhet i mindre kommuner. Systematiska uppföljningar för högskolan och yrkeshögskolan saknas inom detta område, men tillgängliga uppgifter tyder på att få påbörjar högskolestudier med reell kompetens som grund för behörighet och att utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan i begränsad utsträckning prövar sökandes reella kompetens för behörighet. För att få sin reella kompetens bedömd för tillgodoräknande måste man vara studerande vid en utbildning, dvs. man måste vara antagen till utbildningen. För bedömningen av utländska utbildningar finns emellertid en etablerad och i stor utsträckning sammanhållen struktur på plats. Verksamheten har ökat påtagligt sedan början av 2000-talet. År 2015 handlade det om cirka 23 000 ansökningar till Universitetsoch högskolerådet respektive 2 400 ärenden till Socialstyrelsen för utbildningar inom hälso- och sjukvårdens yrken från personer med en tidigare utbildning i ett tredjeland, dvs. ett land utanför EES och Schweiz. Ökningen har varit dramatisk de senaste åren till följd av bl.a. inströmningen av högutbildade flyktingar från Syrien. Detta har lett till förlängda handläggningstider, vilket förlänger processen för en sökande att få sin utländska utbildning bedömd och för en sökande hos Socialstyrelsen att snabbt kunna genomföra de kompletteringar som krävs för att utöva sitt yrke i Sverige. Frågan om hur bedömning av utländska utbildningar förhåller sig till valideringsbegreppet behandlas i avsnitt 3.2.5. Tillgången till validering varierar mellan olika regioner, yrkesområden och kvalifikationsnivåer och som framgår är systemet för validering är också decentraliserat. För att stärka individens tillgång till validering behöver kunskaperna om kartläggning och validering öka bland framför allt studieoch yrkesvägledare och arbetsförmedlare. Det är viktigt att ansvaret för att erbjuda validering är tydligt inom vuxenutbildningen, och för Arbetsförmedlingen. Det är också viktigt att ansvaret för att bedöma reell kompetens är tydligt för universitet och högskolor och för utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan. Ett viktigt utvecklingsområde rör branschmodellernas tillämpbarhet för individer med varierande bakgrund och förutsättningar. Det finns behov av att göra systemet mer 58 221

Ds 2016:24 Validering i Sverige behovet av fortsatt utveckling sammanhängande och överblickbart för att underlätta för den enskilda individen att hitta rätt i systemet. 4.7.4 Kvaliteten behöver förbättras För att valideringens resultat ska uppfattas som tillförlitligt och legitimt krävs att genomförandet utmärks av hög kvalitet. Kvaliteten bygger på valideringsmetodernas validitet, det vill säga att de förmår spegla individens faktiska kompetens utifrån fastställda krav. Kvaliteten är även beroende av reliabiliteten eller tillförlitligheten, det vill säga att valideringar genomförs på ett likvärdigt sätt så att inte utfallet är beroende av hos vilken utförare den sker. För att stärka kvalitet och likvärdighet i valideringen har Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 tagit fram kriterier och riktlinjer för validering. För att vara ett stöd i genomförandet kan de dock behöva brytas ned och anpassas till respektive sektors verksamhet. Innehållet i riktlinjerna behandlas mer utförligt i avsnitt 3.4. Skolverket har utvecklat ett stödmaterial för validering inom vuxenutbildningen. Rutinerna inom vuxenutbildningen är dock fortfarande ofta vaga och skiljer sig åt mellan olika skolor och utförare. Kommunerna efterfrågar också mer stöd från Skolverket. Hos yrkeshögskolans anordnare och inom högskolan saknas i hög grad systematiska metoder och arbetssätt för bedömning av reell kompetens. Detta påverkar troligen omfattningen och kan även resultera i bristande likvärdighet. Kvaliteten tycks i viss mån även vara ett problem vid validering som utförs enligt branschmodell. Bristerna handlar bl.a. om hur ansvariga utförare dokumenterar och återkopplar utfallet av valideringen. Valideringar som genomförs på uppdrag av Arbetsförmedlingen avbryts ofta efter en fördjupad kartläggning. I dessa fall är det särskilt problematiskt om dokumentationen är otydlig eftersom eventuella efterföljande insatser kan påverkas. Rutiner för löpande utveckling och kvalitetssäkring finns för några men inte alla branschmodeller. Utförarnas kompetens varierar, vilket riskerar att få konsekvenser för kvaliteten. För att stärka valideringens kvalitet finns således behov av utökat stöd till de 59 222

Validering i Sverige behovet av fortsatt utveckling Ds 2016:24 aktörer som utför validering, exempelvis i form av metodstöd, kompetensutveckling och utveckling av standarder. En förutsättning för ett effektivt system är också att valideringens resultat, dokumentationen, uppfattas som tillförlitligt inom utbildningsväsendet och på arbetsmarknaden. Tillgången till validering enligt branschernas valideringsmodeller och inom utbildningssystemets olika nivåer är viktig. I dag florerar även andra modeller där bl.a. självskattningar används för att synliggöra lärande och kunskap. Sådana modeller kan ha ett värde som stöd för till exempel ett strukturerat lärande i samband med praktik eller vid kartläggning av en individs kompetens. För legitimitetens skull behöver dock bedömningen av individens kompetens göras i förhållande till fastställda och erkända kriterier och med metoder som borgar för en opartisk bedömning. 4.7.5 Åtgärder behövs på flera nivåer Som framgår finns det i dagens system för validering ett antal brister som innebär att systemet behöver utvecklas i flera olika avseenden. Det finns otydligheter i gällande regelverk som skapar osäkerhet och missförstånd. Begreppet validering tolkas dessutom på olika sätt i olika sammanhang och blandas bl.a. ihop med kartläggning inom ramen för studieoch yrkesvägledning eller med bedömning av betyg och andra formella dokument. Samsyn kring vad som menas med validering utgör samtidigt en grundläggande förutsättning för att validering ska vinna legitimitet i samhället och kunna fungera i ett sammanhållet system. För ett permanent system som är hållbart över tid krävs vidare att validering sker utifrån enhetliga utgångspunkter och är tillgängligt för olika målgrupper. Samhällets och individernas behov av validering bör inte tillgodoses genom en mängd olika särlösningar som är anpassade för speciella grupper. Ambitionen bör vara att validering ska kunna bedrivas inom ramen för de generella och reguljära systemen för utbildning och de system för prövning av yrkesbehörigheter som finns inom arbetslivet. Regeringen har mot den här bakgrunden beslutat om direktiv till en kommitté som i form av en nationell delegation ska verka för en samordnad utveckling av validering (dir. 2015:120). Delega- 60 223

Ds 2016:24 Validering i Sverige behovet av fortsatt utveckling tionen har antagit namnet Valideringsdelegationen 2015 2019. I delegationen ska det finnas representanter för branscher och parter inom arbetsliv och från närmast berörda organisationer och myndigheter på utbildnings- och arbetsmarknadsområdet. En expertgrupp ska stödja delegationens arbete. Kommittén ska arbeta t.o.m. 2019 och har i uppgift att följa, stödja och driva på ett samordnat utvecklingsarbete inom valideringsområdet på den nationella och regionala nivån. Den ska bl.a. lämna förslag på en strategi för validering som präglas av effektivitet, långsiktighet och överblickbarhet som gynnar utvecklingen av hållbara och generella strukturer för validering på nationell och regional nivå. Denna remisspromemoria och de åtgärder den kommer att leda till utgör en viktig utgångspunkt i det arbetet. Delegationen ska också ta initiativ till behövliga förändringar som stärker valideringsarbetet inom utbildningsväsendet och arbetslivet och ska också lämna nödvändiga författningsförslag till regeringen. Kommitténs arbete bedöms få stor betydelse för genomförandet av den nämnda rekommendationen från Europeiska unionens råd om validering som innebär att medlemsstaterna senast 2018 bör ha inrättat ett system för validering av icke-formellt och informellt lärande. Som framgått av avsnitt 4.2.3 har Myndigheten för yrkeshögskolan tidigare haft i uppdrag att samordna och stödja en nationell struktur för validering och att i samverkan med berörda myndigheter främja utbildningsväsendets och branschernas medverkan när strategier, metoder och information inom valideringsområdet utvecklas (6 förordningen med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan i tidigare lydelse). För att undvika att myndigheten och Valideringsdelegationen 2015 2019 har överlappande samordningsansvar har instruktionen för Myndigheten för yrkeshögskolans ändrats och myndigheten har nu endast ansvar för att främja branschernas medverkan när strategier, metoder och information inom valideringsområdet utvecklas (6 i dess nuvarande lydelse). I regeringens budgetproposition för 2016 (prop. 2015/16:1) har vidare aviserats ett antal andra åtgärder som ska stödja utvecklingen av och tillgängligheten till validering. Det gäller bl.a. utvecklandet av kurser om validering för studieoch yrkesvägledare, framtagande av valideringsstandarder i samarbete med olika branscher, stöd för lärosätenas arbete med att utveckla effektivare bedöm- 61 224

Validering i Sverige behovet av fortsatt utveckling Ds 2016:24 ningar av reell kompetens samt satsningar på Universitets- och högskolerådets arbete med bedömning av utländska utbildningar och kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk utbildning motsvarande en svensk högskoleutbildning. För att tillvarata kompetensen hos personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från andra länder tillförs också Socialstyrelsen medel för att åstadkomma en snabbare validering av hälso- och sjukvårdspersonal. Regeringen har vidare i december 2015 beslutat om vissa förordningsändringar som rör det arbetsmarknadspolitiska regelverket som ligger i linje med de principer om validering som behandlas i denna promemoria. Därutöver har regeringen tillsammans med arbetsmarknadens parter presenterat ett flertal snabbspår för nyanlända där validering ingår som en viktig del (se avsnitt 10.4). 62 225

5 En enhetlig utgångspunkt och samordning med tydligare ansvar för validering I avsnitt 3.2 har det konstaterats att det behöver göras överväganden med anledning av otydligheter i valideringsbegreppet. Som framgår av avsnitt 4.7 finns det dessutom flera brister i dagens system för validering. En sådan brist är att valideringssystemet är svårt att överblicka till följd av ett decentraliserat system. En annan brist är att det saknas sammanhängande strukturer för validering. Ansvars- och rollfördelningen mellan olika aktörer inom valideringssystemet bör därför bli tydligare för att öka tillgängligheten till validering. Berörda myndigheter bör också samverka i större utsträckning än i dag för att uppnå ett nationellt sammanhängande system för validering. 5.1 En gemensam uppfattning om vad valideringsbegreppet står för Bedömning: Det svenska valideringsarbetet bör utgå från den definition av begreppet validering som finns i Europeiska unionens råds rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande. De kriterier och riktlinjer för validering som tagits fram av Myndigheten för yrkeshögskolan bör revideras. Som nämnts i avsnitt 3.2 använde den tidigare Valideringsdelegationen, som arbetade 2004 2007, en definition av begreppet validering, som sedan togs in i skollagen. Med validering avses där en 63 226

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 En enhetlig utgångspunkt och samordning med tydligare ansvar för validering Ds 2016:24 process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats (20 kap. 42 och 21 kap. 21 ). Definitionen har kommit att användas i valideringsarbetet inom många olika verksamheter och av olika aktörer även utanför skolsystemet. Senare har den kompletterats med kriterier och riktlinjer för validering framtagna av Myndigheten för yrkeshögskolan (se avsnitt 3.4). Definitionen utgör tillsammans med kriterierna och riktlinjerna utgångspunkten för det svenska valideringsarbetet i dag. 12345678910111213141516171819 Som framgår av avsnitt 3.2 beslutade rådet i december 2012 om en rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande. EU-rekommendationer är i sig inte bindande. Sverige har dock tillstyrkt rekommendationen. En utgångspunkt i Europeiska unionens råds rekommendation är att validering av icke-formellt och informellt lärande bör mynna ut i en fullständig eller partiell kvalifikation. I rekommendationen finns också en definition av validering och däri ingående processer, som avviker från skollagens definition, bl.a. genom att identifiering av individens särskilda erfarenheter ingår som ett led i valideringen. Enligt rekommendationen ska medlemsstaterna senast 2018 ha inrättat arrangemang för validering av icke-formellt och informellt lärande. Det är viktigt att det svenska systemet för validering har en gemensam utgångspunkt. 20 Denna utgångpunkt bör vara en gemensam uppfattning om vad validering är och vilka komponenter som ingår i en validering. Det framstår som ändamålsenligt att utgå från definitionen av valideringsbegreppet i EU-rekommendationen. Mot denna bakgrund bör definitionen av validering i skollagen ändras (se vidare kapitel 6) och kriterierna och riktlinjerna för validering av reell kompetens, som utarbetats av Myndigheten för yrkeshögskolan, revideras med utgångspunkt från definitionen av validering i rådets rekommendation. Som har nämnts i avsnitt 4.7.5 har Myndigheten för yrkeshögskolan inte längre i uppdrag att samordna och främja 19 20 Här ingår även validering i form av bedömning av reell kompetens för behörighet och tillgodoräknande inom högskolan och yrkeshögskolan. 64 227

Ds 2016:24 En enhetlig utgångspunkt och samordning med tydligare ansvar för validering validering på nationell nivå. Ett sådant uppdrag har numera i stället Valideringsdelegationen 2015 2019. Vid kontakter med delegationen har det erfarits att delegationen inom ramen för sitt uppdrag har för avsikt att revidera Myndighetens för yrkeshögskolans kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens. 5.2 Skolverkets, Universitets- och högskolerådets och Arbetsförmedlingens ansvar bör tydliggöras och samverkan bör öka Bedömning: Statens skolverk, Universitets- och högskolerådet och Arbetsförmedlingen bör få i uppdrag att inom sina respektive områden främja och samordna användningen och utvecklingen av validering. Skolverket och Universitets- och högskolerådet bör även ansvara för stöd till huvudmän och utbildningsanordnare respektive universitet och högskolor avseende validering. Skolverket, Universitets- och högskolerådet och Arbetsförmedlingen bör vidare samverka med berörda myndigheter på andra områden i syfte att tillsammans skapa ett nationellt sammanhängande valideringssystem. Skälen för bedömningen Otydligt ansvar för validering Myndigheten för yrkeshögskolans tidigare övergripande uppdrag i fråga om validering har av många uppfattats som ett uppdrag riktat mer mot övriga parter snarare än till anordnarna inom det egna verksamhets- och ansvarsområdet. Av Myndigheten för yrkeshögskolans instruktion framgår emellertid att den ska främja utvecklingen av utbildningarna inom yrkeshögskolan (3 förordningen [2011:1162] med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan). I det ligger också ett ansvar för att främja utvecklingen av validering i fråga om yrkeshögskolans utbildningar. Det övergripande uppdraget har emellertid på olika sätt inverkat särskilt på Skolverkets uppgift att stödja kommuner och andra huvudmän och följa upp och främja validering inom vuxenutbild- 65 228

En enhetlig utgångspunkt och samordning med tydligare ansvar för validering Ds 2016:24 ningen. Det har erfarits att kommunerna uppfattat att Myndigheten för yrkeshögskolans uppdrag att samordna och främja validering överlappat denna uppgift för Skolverket, och att dessa dubbla främjaruppdrag bidragit till viss förvirring och otydlighet om vem kommunernas ansvariga ska vända sig till när det gäller frågor om validering och vem som egentligen har ansvaret för detta område. När det gäller Universitets- och högskolerådet har myndigheten enligt 4 förordningen (2012:811) med instruktion för Universitets- och högskolerådet ansvar för bedömning av utländsk utbildning på gymnasial och eftergymnasial nivå. Uppdraget avser dokumenterade kvalifikationer, såsom examina, diplom och liknande. När det gäller bedömning av reell kompetens åligger det respektive universitet och högskola att hitta former för hur sådan ska gå till. Flera samarbetsprojekt mellan olika högskolor har bedrivits med syfte att utveckla metoderna för validering sedan reell kompetens infördes i högskoleförordningen som en grund för behörighet och tillgodoräknande. Högskolan har vidare saknat gemensamt stödmaterial att använda för bedömning av reell kompetens för behörighet och tillgodoräknande, förutom två rekommendationer från Sveriges universitetsoch högskoleförbund som har bäring på bedömning av reell kompetens. Rekommendationerna anger dock inte konkreta metoder och processer för hur bedömningen ska genomföras. Fortfarande saknas således i hög grad systematiska metoder och arbetssätt. Detta kan lätt skapa osäkerhet bland dem som ska genomföra bedömningarna och riskerar särskilt att leda till bristande tillförlitlighet, likvärdighet och rättsäkerhet. Mot bakgrund av detta har regeringen beslutat om flera uppdrag till Universitets- och högskolerådet samt universitet och högskolor (se vidare avsnitt 8.1). När det gäller Arbetsförmedlingen används valideringsinstrument i olika sammanhang. Det är därför naturligt att Arbetsförmedlingens uppdrag att sammanföra arbetssökande och arbetsgivare också omfattar att främja användning och utveckling av validering som en av myndighetens insatser för att ge arbetssökande ett ändamålsenligt stöd att få ett arbete. 66 229

Ds 2016:24 En enhetlig utgångspunkt och samordning med tydligare ansvar för validering Myndigheternas ansvar för validering bör tydliggöras Det övergripande uppdrag som Myndigheten för yrkeshögskolan tidigare har haft i fråga om att främja arbetet med validering kan inte ersätta uppdrag till de myndigheter som bör ha ett eget ansvar för att utföra validering eller för att följa och stödja övrig verksamhet i den egna sektorn. Myndigheternas ansvarsområden och uppdrag uttrycks i instruktion, regleringsbrev och i vissa fall även i särskilda uppdrag vid sidan av regleringsbrevet. Hur uppdragen formuleras avgör vad myndigheterna fokuserar på i sin verksamhet och hur de utförs. Utan ett angivet ansvar för validering saknas en tydlig grund för myndigheternas arbete med frågan. Samordningsproblematik och ansvarsfrågor vad gäller validering bedöms inte kunna lösas genom att en myndighet eller en annan fristående nationell institution inrättas som ska verka utanför de ordinarie utbildnings- och arbetsmarknadsstrukturerna. Validering bör i stället ses som en naturlig del i respektive sektors ordinarie verksamhet. Av det skälet behöver uppdragen för dessa myndigheter förtydligas i syfte att stärka deras ansvar för valideringsfrågor. Berörda myndigheter bör därför få i uppdrag att främja och samordna användningen och utvecklingen av validering inom sina huvudsakliga verksamhets- och ansvarsområden. Skolverket och Universitetsoch högskolerådet bör även få i uppdrag att ansvara för stöd till huvudmän och utbildningsanordnare respektive till universitet och högskolor avseende validering. Även bedömning av reell kompetens bedöms utgöra validering (se vidare avsnitt 7.1.3 och 8.1.1). För att kunna uppnå ett nationellt sammanhållet valideringssystem bör Skolverket, Universitets- och högskolerådet och Arbetsförmedlingen därutöver få i uppdrag att samverka med berörda myndigheter på andra områden i syfte att tillsammans skapa ett nationellt sammanhängande valideringssystem i enlighet med Europeiska unionens råds rekommendation om validering av ickeformellt och informellt lärande. Detta innebär bl.a. att myndigheterna bör informera om de andra myndigheternas valideringsarbete, t.ex. genom att på sina respektive webbplatser länka till information om validering på övriga berörda myndigheters webbplatser (se förslag i avsnitt 5.4). Avsikten är att det nationella 67 230

En enhetlig utgångspunkt och samordning med tydligare ansvar för validering Ds 2016:24 sammanhängande valideringssystemet ska utvecklas vartefter under ledning av Valideringsdelegationen 2015 2019. 5.3 Myndigheten för yrkeshögskolan bör få motsvarande uppdrag i fråga om validering och samverkan Bedömning: Myndigheten för yrkeshögskolans ansvar för validering bör förtydligas i uppdrag. Av uppdraget bör framgå att myndigheten ska 1. främja och samordna användningen och utvecklingen av validering inom sitt verksamhetsområde, 2. främja branschernas medverkan i valideringsarbetet, 3. stödja branscherna när det gäller kvalitetssäkring, utveckling av metoder och information om validering, och 4. samverka med berörda myndigheter på andra områden, i syfte att tillsammans skapa ett nationellt sammanhängande valideringssystem. Skälen för bedömningen: I föregående avsnitt föreslås att berörda myndigheter ska ges i uppdrag att främja validering inom sina respektive sektorer. Som även nämns där har Myndigheten för yrkeshögskolan i sin instruktion redan ett sådant ansvar när det gäller den sektor som myndigheten ansvarar för. Detta ansvar bör dock förtydligas genom uppdrag till myndigheten, på samma sätt som för Skolverket, Universitets- och högskolerådet och Arbetsförmedlingen (se avsnitt 5.2). För att främja branschernas medverkan och arbete med validering finns vidare ett behov av att Myndigheten för yrkeshögskolan även fortsättningsvis har ett bredare uppdrag. Branschernas modeller för validering av yrkeskunskap utgör en viktig del i den nationella strukturen för validering. Legitimiteten för branschvalidering bygger på att den bransch som äger kvalifikationen också ansvarar för kvalitetsäkring och förankring av valideringsmodellen. Viss samordning genom gemensam standard för kvalitetssäkring, metoder och information om validering av 68 231

Ds 2016:24 En enhetlig utgångspunkt och samordning med tydligare ansvar för validering yrkeskompetens kan dock förbättra förutsättningarna för en fortsatt positiv utveckling av validering enligt branschmodell. När det gäller branscherna har deras nuvarande modeller för validering av yrkeskompetens oftast utvecklats med stöd och samordning från Valideringsdelegationen under perioden 2004 2007. De baseras därigenom på samma grundstruktur, men det finns samtidigt en hel del skillnader mellan de olika modellerna. I branschernas valideringsmodeller genomförs valideringen mot de kompetenskrav som fastställts för branschens kvalifikationer (diplom, certifikat, yrkesbevis och liknande). Vissa av valideringsmodellerna har uppdaterats utifrån förändrade behov och förutsättningar, bl.a. har kompetenskrav anpassats till att överensstämma med målen i de nya kursplaner som utarbetats i samband med nya läroplaner för gymnasiet och vuxenutbildningen. Andra branschmodeller har utnyttjats i mindre utsträckning och inga justeringar har gjorts. En grundförutsättning för legitimiteten i branschvalideringen är att respektive bransch har det fulla ägarskapet för sina valideringsmodeller. Alla branscher har dock inte kunskap och erfarenhet av hur en valideringsmodell konstrueras på ett kvalitetssäkrat sätt. Myndigheten för yrkeshögskolans kriterier och riktlinjer ger viss vägledning men dessa behöver brytas ned och konkretiseras för att ge ett mer handfast stöd för hur en branschmodell för validering av yrkeskompetens bör utformas. Mot denna bakgrund har Myndigheten för yrkeshögskolan i regleringsbrevet för 2016 fått i uppdrag att i samarbete med branscher ta fram en standard för branschvalidering av yrkeskompetens. Uppdraget ska redovisas senast den 1 februari 2017. Som beskrivits i avsnitt 4.3.4 har det genom förordningen om en referensram för kvalifikationer för livslångt lärande införts en nationell referensram i Sverige som ansluter till Europaparlamentets och rådet rekommendation om EQF. Myndigheten för yrkeshögskolan har enligt förordningen i uppdrag att pröva ansökningar om nivåplacering av kvalifikationer i de fall nivåplaceringen inte framgår av bilaga 2 till förordningen. Myndighetens kompetens och överblick över branschernas valideringsmodeller bedöms öka genom myndighetens ansvar att pröva vilka nivåer olika kvalifikationer som utfärdas inom arbetslivet ska motsvara. 69 232

En enhetlig utgångspunkt och samordning med tydligare ansvar för validering Ds 2016:24 Sammantaget bör det även fortsättningsvis vara en relevant uppgift för myndigheten att främja branschernas medverkan i valideringsarbetet och att stödja branscherna i frågor som bl.a. rör kvalitetssäkring av validering. Myndighetens ansvar för detta bör omformuleras något i uppdraget till myndigheten. Det bör således anges att myndigheten dels ska främja branschernas medverkan i valideringsarbetet, dels ska stödja branscherna när det gäller kvalitetssäkring, utveckling av metoder och information om validering. I enlighet med förslaget i föregående avsnitt bör även Myndigheten för yrkeshögskolan medverka i arbetet med att skapa ett nationellt sammanhängande system för validering. I uppdraget till myndigheten bör därför anges att myndigheten ska samverka med berörda myndigheter på andra områden i syfte att tillsammans skapa ett nationellt sammanhängande valideringssystem. 5.4 Information om validering bör vara lättåtkomlig Bedömning: Myndigheter med eget eller övergripande ansvar för valideringsåtgärder eller behörighetsbedömningar bör få i uppdrag att se till att det på deras publika webbplatser finns lättfunnen och lättåtkomlig information om validering som rör den egna sektorn samt länkar till motsvarande information hos övriga berörda myndigheter. Webbplatserna bör även innehålla hänvisningar till information om erkännande enligt EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv. Skälen för bedömningen Information om validering Den webbplattform som nu drivs av Myndigheten för yrkeshögskolan (valideringsinfo.se) riktar sig främst mot målgruppen utförare av validering. För att åstadkomma en överblickbar struktur och tillgänglighet till validering som ska tillgodose den enskildes behov är det emellertid viktigt att det finns en lätt tillgänglig ingång till information som kan användas till att söka sig rätt väg i systemet för validering. 70 233

Ds 2016:24 En enhetlig utgångspunkt och samordning med tydligare ansvar för validering Frågan om vilken målgrupp en webbplattform vänder sig till är central för hur information bör göras tillgänglig, men också för vilken myndighet som bör ansvara för en sådan plattform. På samma sätt som individens syfte med en validering avgör vem som ska utföra den kan olika ingångar uppfattas som relevanta för olika personer. Det finns olika alternativ för att lösa tillgängligheten till sådan information. Ett är att låta en myndighet ansvara för att det finns en informationsplats med korrekt information om validering och vilka myndigheter som ska kontaktas för att få tillgång till valideringsinsatser. Detta förutsätter ett välfungerande, möjligen författningsstyrt, informationsflöde från respektive myndighet till den utpekade informationsansvariga myndigheten. Nackdelen med denna lösning är risken för att övriga myndigheters ansvar urvattnas, dvs. att man inte tar ansvar för att information om validering inom den egna verksamheten hålls tillgänglig. De hittillsvarande erfarenheterna av det likartade, sektorsövergripande uppdrag som vilat på Myndigheten för yrkeshögskolan pekar på att detta inte är ett ändamålsenligt alternativ. Därför bör i stället Arbetsförmedlingen, Myndigheten för yrkeshögskolan, Skolverket och Universitets- och högskolerådet ha ett eget ansvar för att det på deras respektive webbplats finns lättfunnen information för den enskilde om de möjligheter till validering eller bedömning av reell kompetens som finns inom respektive sektor. Dessutom bör den enskilde kunna länkas vidare till rätt myndighet utan att ha behövt träffa på exakt rätt webbplats från början. På det sättet uppfylls ambitionen att ha en ingång eftersom de fyra webbplatserna förutsätts innehålla tydliga länkar till de andra. Genom denna lösning understryks att respektive myndighet själv har ansvaret för de valideringsfrågor som rör dess verksamhetsområde samtidigt som den enskilde får tillräcklig information för att kunna vända sig till rätt myndighet. 71 234

En enhetlig utgångspunkt och samordning med tydligare ansvar för validering Ds 2016:24 Information om erkännande enligt yrkeskvalifikationsdirektivet Som nämnts i avsnitt 3.2.5 tar EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv 21 sikte på möjligheten att utöva reglerade yrken och innehåller bestämmelser om hur yrkeskvalifikationer för ett yrke som förvärvats i en stat inom EES eller i Schweiz ska erkännas i en annan medlemsstat där yrket är reglerat. Detta erkännande är, för Sveriges del, begränsat till yrken som är reglerade här i landet, dvs. där det uppställs bestämda krav i författning på vad som krävs för att få utöva yrket i Sverige. Direktivet har i Sverige genomförts genom lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer och förordningen (2016:157) om erkännande av yrkeskvalifikationer. De myndigheter som kontrollerar tillträdet till ett yrke har utsetts till behörig myndighet att pröva ansökningar om erkännande av yrkeskvalifikationer avseende de yrken man ansvarar för. Vilken myndighet som är behörig myndighet för vilket yrke anges i bilagan till förordningen om erkännande av yrkeskvalifikationer. Ett erkännande enligt ovan nämnda regelverk förutsätter att sökanden är behörig att utöva yrket i sitt hemland och där alltså redan har förvärvat alla de kvalifikationer som krävs för att få utöva yrket. Det är alltså inte fråga om validering på det sätt som avses i rekommendationen om validering av icke-formellt och informellt lärande. (En mer utförlig redogörelse för yrkeskvalifikationsdirektivet finns i propositionen Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet, prop. 2015/16:44.) Det kan antas att enskilda vid sökande efter information om villkor för sådana reglerade yrken passerar någon av de webbplatser som enligt bedömningen ovan bör innehålla lättfunnen information om validering. Även om det inte är fråga om validering i dessa fall, bör myndigheterna ändå se till att det finns tillgång till relevanta hänvisningar till de myndigheter som är behöriga att pröva en ansökan om erkännande av yrkeskvalifikationer. Elektronisk infor- 21 Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer, i lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU av den 20 november 2013 om ändring av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer och förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen). 72 235

Ds 2016:24 En enhetlig utgångspunkt och samordning med tydligare ansvar för validering mation om reglerade yrken och reglerade utbildningar i Sverige enligt yrkeskvalifikationsdirektivet tillhandahålls av Tillväxtverket. 5.5 Myndigheterna bör få i uppdrag att redovisa omfattningen av validering Bedömning: Skolverket bör ges i uppdrag att lämna förslag på hur information om valideringar inom vuxenutbildningen kan redovisas. Myndigheten för yrkeshögskolans befintliga uppdrag att redovisa uppgifter om sökande som har bedömts vara behöriga respektive har antagits till en utbildning på grund av reell kompetens bör fortsätta att gälla. Universitetskanslersämbetet bör ges i uppdrag att i samarbete med Universitets- och högskolerådet lämna förslag på hur en förbättrad statistisk uppföljning av universitets och högskolors bedömning av reell kompetens för behörighet och tillgodoräknande kan utformas. Arbetsförmedlingen bör ges i uppdrag att genomföra en utvärdering av validering inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska programmen. Skälen för bedömningen: Det finns brister i hur validering och bedömning av reell kompetens följs upp och redovisas. Sverige skiljer sig i detta avseende från våra nordiska grannländer, som har relativt bra statistik över antalet personer som får sin kompetens validerad. Avsaknaden av uppföljningar är en av de brister som myndigheterna själva lyfter fram. 22 Även Statskontoret har identifierat detta som en brist och har föreslagit att berörda myndigheter och aktörer ska få i uppdrag att ta fram mer omfattande och tillförlitliga registeruppgifter. 23 Bristande uppföljning gör det svårt att uppskatta valideringsverksamhetens omfattning och att redovisa relevanta uppgifter om insatser på valideringsområdet som efterfrågas av bl.a. EU. 22 Referat från samverkansmöte om validering den 7 mars 2014 med företrädare för Arbetsförmedlingen, Skolverket, Socialstyrelsen och Universitets- och högskolerådet, dnr MYH 2015/1005. 23 Statskontoret (2013) Kartläggning och bedömning av valideringsinsatser för utrikes födda, Rapport 2013:6, s. 9. 73 236

En enhetlig utgångspunkt och samordning med tydligare ansvar för validering Ds 2016:24 Att erbjuda validering är ett villkor för att erhålla det särskilda statsbidraget för yrkesinriktad vuxenutbildning (yrkesvux) och Skolverket följer därför upp validering inom ramen för yrkesvux. I dagsläget saknas dock en heltäckande uppföljning av den validering som sker inom hela vuxenutbildningen. Skolverket bör därför ges i uppdrag att lämna förslag på hur information kan redovisas om valideringar av både hela och delar av kurser inom vuxenutbildningen. Myndigheten bör i genomförandet av uppdraget samråda med Statistiska centralbyrån. Myndigheten för yrkeshögskolan fick i regleringsbrevet för 2015 i uppdrag att återrapportera uppgifter om hur många sökande som har bedömts vara behöriga till utbildning på grund av reell kompetens samt hur många av dessa som har antagits till den sökta utbildningen. I regleringsbrevet för 2016 har myndigheten fått motsvarande uppdrag. Myndigheten kommer att återrapportera uppdraget i årsredovisningen för 2016. Myndigheten ska i sin återrapportering av dessa uppgifter även bedöma och analysera resultatet. Myndigheten bör även i fortsättningen ha ett sådant uppdrag. När det gäller universitet och högskolor finns i dag inte någon samlad uppföljning av lärosätenas bedömning av reell kompetens för behörighet eller tillgodoräknande. Det finns ett utvecklingsbehov när det gäller samlad, kvalitetssäkrad statistik om antalet sökande till universitet och högskolor som anför reell kompetens som behörighetsgrund och om antalet som antas till utbildning efter en bedömning av reell kompetens. Även vad gäller bedömning av reell kompetens för tillgodoräknande saknas samlad statistik, eftersom dessa uppgifter i lärosätenas redovisning inte går att särskilja från tillgodoräknande baserat på tidigare studier. Ett arbete behöver således genomföras för att utveckla en tillförlitlig statistik av bedömningen av reell kompetens vid universitet och högskolor. Universitetskanslersämbetet som är den myndighet som ansvarar för uppföljning av högskolornas verksamhet, inklusive den officiella statistiken på området bör därför ges i uppdrag att i samarbete med Universitets- och högskolerådet lämna förslag på hur en förbättrad statistisk uppföljning av reell kompetens kan utformas. 74 237

Ds 2016:24 En enhetlig utgångspunkt och samordning med tydligare ansvar för validering Arbetsförmedlingen följer upp genomförda valideringar på individnivå. Uppföljningen avser upphandlad validering enligt branschmodell eller inom vuxenutbildningen. Förutsättningar finns därmed för mer kvalificerade analyser av effekten för deltagarens chanser att få ett arbete efter att ha genomgått en validering. För att öka kunskapen om valideringens resultat bör därför Arbetsförmedlingen ges i uppdrag att genomföra en sådan utvärdering. Ett problem som bl.a. Statskontoret har uppmärksammat är att även andra arbetsmarknadspolitiska insatser, som t.ex. meritportfölj och yrkeskompetensbedömning, ibland har kallats för validerande insatser och räknas med i statistiken. För att den ska bli så användbar som möjligt behöver sådana insatser i fortsättningen redovisas separat från validering. 75 238

6 Validering inom kommunal vuxenutbildning 6.1 Gällande rätt I skollagen stadgas i kapitlen om kommunal vuxenutbildning respektive särskild utbildning för vuxna att en elev kan få sina kunskaper och sin kompetens validerad (20 kap. 42 och 21 kap. 21 ). Enligt bestämmelserna är det endast en elev, dvs. någon som är antagen till en utbildning, som kan genomgå validering. Av förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning framgår att validering får ske inom ramen för alla kurser och ska utgå från elevens förutsättningar och behov. En elev som har genomgått validering för en del av en kurs behöver inte delta i undervisningen när det gäller den delen av kursen (2 kap. 8 ). Om validering genomförs avseende innehållet i en hel kurs inom kommunal vuxenutbildning måste eleven genomgå en prövning om målet är att få ett betyg (4 kap. 24 förordningen om vuxenutbildning). Motsvarande möjlighet finns dock inte för elever inom särskild utbildning för vuxna. 6.2 Kartläggning ska vara ett delmoment i valideringsprocessen Förslag: Definitionen av begreppet validering i skollagens kapitel om kommunal vuxenutbildning respektive särskild utbildning för vuxna ska ändras så att det blir tydligt att kartläggning är ett delmoment av valideringsprocessen. Det ska av skollagen även framgå att validering har skett först då samtliga delmoment i valideringsprocessen är avslutade. 77 240

Validering inom kommunal vuxenutbildning Ds 2016:24 Den kartläggning som ingår i valideringsprocessen ska vara en fördjupad kartläggning. Inledande kartläggningsåtgärder som sker vid studieoch yrkesvägledning är inte en del i valideringsprocessen. Bedömning: Definitionen av validering i förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program bör ändras på ett sätt som motsvarar den föreslagna ändringen av valideringsbegreppet i skollagen. Skälen för förslaget och bedömningen: Skollagens definition av begreppet validering grundar sig på den definition som 2003 lämnades i departementspromemorian Validering m.m. fortsatt utveckling av vuxnas lärande. Europeiska unionens råds rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande utgår från en annan definition av valideringsbegreppet än den som finns i skollagen (se avsnitt 3.2). Det finns därför skäl att se över regleringen i skollagen. Enligt skollagens definition är validering en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats (20 kap. 42 och 21 kap. 21 ). I Europeiska unionens råds ovan nämnda rekommendation talas det om att validering är en process som består av fyra etapper, varav den första, identifiering, i stort motsvarar kartläggning av kunskaper och kompetens. I förarbetena till skollagen anförs att validering kan vara en inledande kartläggning i samband med studieoch yrkesvägledning (prop. 2009/10:165 s. 492). Uttalandet synes dock inte stämma överens med skollagens definition, som inte nämner kartläggning som en del i valideringsprocessen. Att enbart kartläggning skulle kunna vara validering stämmer inte heller överens med EU-rekommendationens definition, som innehållet fyra moment. GRUV-utredningen konstaterar att den vida definition av validering som anges i nyss nämnda förarbetesuttalande är problematisk, eftersom den försvårar både möjligheterna att fastställa omfattningen av valideringsinsatser som elever får tillgång till och förutsättningarna att sätta upp mål och följa upp de valideringsinsatser som genomförs. Det konstateras att det 78 241

Ds 2016:24 Validering inom kommunal vuxenutbildning framkommit att kommunerna ofta tillämpar den vidare tolkningen av begreppet (SOU 2013:20, s. 239 och 243). Det finns därför skäl att i skollagen förtydliga att validering är en process som består av flera moment, varav kartläggning är ett moment. Det bör i skollagen anges att med validering avses en process som består i en strukturerad kartläggning, bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. I linje med Europeiska unionens råds rekommendation bör det i lagen även anges att en validering har skett först då samtliga delmoment är avslutade. Den kartläggning som ingår i valideringsprocessen bör vara en fördjupad kartläggning. Inledande kartläggningsåtgärder som sker vid studieoch yrkesvägledning bör däremot inte betraktas som en del i valideringsprocessen. Definitionen av valideringsbegreppet i förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program är identisk med den nuvarande definitionen i skollagen av nämnda begrepp. Definitionen av validering i förordningen om arbetsmarknadspolitiska program bör ändras på ett sätt som motsvarar den föreslagna ändringen av valideringsbegreppet i skollagen. 6.3 Intyg eller betyg ska kunna utfärdas vid en validering Förslag: Vid en validering inom vuxenutbildningen ska intyg eller betyg kunna utfärdas, men inte någon annan dokumentation. Skälen för förslaget: I förarbetena till skollagen anges att validering kan ske i samband med vägledning, t.ex. som en inledande kartläggning, eller inom ramen för en kurs eller en orienteringskurs (prop. 2009/10:165 s. 492). Utöver att uttalandet kan ge stöd för en alltför vid tolkning av validering (se avsnitt 6.2) kan det också uppfattas som att elever vid en inledande kartläggning, även om den inte sker inom ramen för en orienteringskurs eller kurs, ska ha rätt att få ett dokument av studieoch yrkesvägledaren där denne 79 242

Validering inom kommunal vuxenutbildning Ds 2016:24 gör en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation av elevens kunskaper och kompetens samt erkänner dessa. I skollagen och förordningen om vuxenutbildning anges två typer av dokumentation som kan efterfölja en validering en skriftlig dokumentation eller ett intyg. Betyg är inte inräknat här eftersom eleven för att erhålla ett betyg måste genomföra en prövning. Den skriftliga dokumentationens status är dock oklar. De bestämmelser som reglerar den skriftliga dokumentationen innehåller hänvisningar till paragrafer i skollagen som reglerar när rättelse och ändring av betyg får ske (3 kap. 19 och 20 skollagen). Detta tyder på att dokumentationen är avsedd att betraktas som ett formellt beslut i förhållande till den enskilde. I skollagen och förordningen om vuxenutbildning är det tydligt angivet att det är rektor som ansvarar för utfärdandet av intyg (se t.ex. 20 kap. 45 och 21 kap. 24 skollagen). Vem som ansvarar för utfärdandet av den skriftliga dokumentation som inte är att anse som intyg eller betyg är dock inte reglerat. Detta skulle kunna innebära att studieoch yrkesvägledare utfärdar en skriftlig dokumentation som kan anses ha karaktären av ett beslut utan att det finns en utpekad funktion som är formellt ansvarig. Detta bidrar till att öka begreppsförvirringen och den osäkerhet som omger validering inom vuxenutbildningen. Kriterierna likvärdighet, legitimitet och rättssäkerhet bör, som framhållits av den tidigare Valideringsdelegationen, vara utgångspunkten i hela valideringsprocessen. De olika typerna av dokumentation som anges i nuvarande reglering bidrar till oklarheterna om begreppet validering inom vuxenutbildningen. När den formella innebörden av de dokument som utfärdas och deras koppling till en kvalitetssäkrad validering inte är säkerställd riskeras deras legitimitet. Vid validering inom vuxenutbildningen bör det därför endast finnas möjlighet att utfärda intyg, eller som närmare utvecklas i avsnitt 6.4, betyg. Som framgår av avsnitt 6.4 förutsätter betyg att valideringsprocessen har avslutats med en prövning och att det är fråga om kunskaper som motsvarar målen i en hel kurs. En fördel med att endast intyg eller betyg kan utfärdas, och inte någon annan skriftlig dokumentation, är att det endast är intyg och betyg som kan ingå i en elevs betygskatalog (4 kap. 11 förordningen om vuxenutbildning). En sådan förändring bedöms bidra till den 80 243

Ds 2016:24 Validering inom kommunal vuxenutbildning rättssäkerhet, likvärdighet och tilltro till dokumentationen av validering som Valideringsdelegationen efterfrågade. Det är även en logisk följd av förslaget i avsnitt 6.2. om att en inledande kartläggning som sker inom ramen för studieoch yrkesvägledning inte ingår i valideringsprocessen, utan att det bara är en fördjupad kartläggning som ingår i valideringsprocessen och att den kartläggningen inte i sig utgör en validering, utan endast ett moment i valideringsprocessen. Det föreslås därför att bestämmelserna i skollagens 20 kap. 43 och 21 kap. 22 ändras så att det klart framgår att en elev som får sina kunskaper och sin kompetens erkända i samband med en validering har rätt att få ett intyg. I de allmänna bestämmelserna 20 kap. 44 och 21 kap. 23 om intyg inom kommunal vuxenutbildning bör hänvisningar göras till bestämmelserna om intyg vid validering. Frågan om rätten att få betyg efter en prövning behandlas i följande avsnitt. 6.4 Förhållandet mellan validering och prövning ska bli tydligare Förslag: Det ska framgå av skollagens bestämmelser om kommunal vuxenutbildning att, om det vid valideringen bedöms att eleven når upp till kunskapskraven i en kurs, valideringsprocessen på elevens begäran ska kunna avslutas med en prövning för betyg. I sådana fall ska något intyg inte utfärdas. Skälen för förslaget Förhållandet mellan validering och prövning Erfarenheterna tyder på att det råder viss oklarhet om hur validering och prövning förhåller sig till varandra inom vuxenutbildningen. Denna oklarhet kan förväntas bidra till att det också uppstår osäkerhet hos kommunerna i deras roll som utförare av validering. Det finns därför skäl att överväga förhållandet mellan validering och prövning. 81 244

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 Validering inom kommunal vuxenutbildning Ds 2016:24 I skollagen finns definitioner av såväl prövning som validering. Prövning definieras i skollagen som en bedömning av kunskaper i förhållande till uppställda kunskapskrav i kursplaner eller ämnesplaner (20 kap. 40 ). Validering definieras, enligt vad som föreslås i avsnitt 6.2, som en process som innebär en strukturerad kartläggning, bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. En validering har skett först då samtliga dessa delmoment är avslutade. 1234567891011121314151617181920212223 I de av Myndigheten för yrkeshögskolan utarbetade kriterierna och riktlinjerna för validering av reell kompetens framhålls betydelsen av att bedömningen görs mot en tydligt definierad kompetensstandard: Vid kompetensbedömning finns det en kompetensstandard uttryckt i form av krav på läranderesultat som individens tidigare lärande bedöms gentemot (en kompetensstandard kan t.ex. utgöras av kursplaner eller betygskriterier eller kompetenskrav för en yrkesroll/yrkesbevis). 24 Som påpekats i avsnitt 3.2.3 bygger också rådets rekommendation om validering på samma synsätt. En validering inom vuxenutbildningen bör således alltid ske gentemot uppställda kriterier och krav i kurs- eller ämnesplaner för att betraktas som en validering. Prövning för betyg ska kunna utgöra ett sista moment i en valideringsprocess I förordningen om vuxenutbildning anges att efter en validering kan betygsättning ske genom prövning (4 kap. 24 25 ). Det är huvudmannen som själv bestämmer hur prövningen ska utformas och utföras. Rimligtvis innehåller en prövningssituation till stor del samma moment som en validering. Eftersom en validering enligt vad som anges ovan bör utgå från kurs- och ämnesplaner så bör den som genomför valideringen se till vilka kunskaper och kompetenser eleven har och göra en bedömning och värdering av djup och 24 Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens, Myndigheten för yrkeshögskolan, s. 10. (dnr YH 2012/428). 82 245

Ds 2016:24 Validering inom kommunal vuxenutbildning kvalitet på dessa. I realiteten så sker därmed en kontinuerlig bedömning och kontroll av hur elevens kunskaper förhåller sig till kursplaner, ämnesplaner och betygskriterier under hela valideringsprocessen. Om den som utför valideringen i denna process ser att eleven når upp till kunskapskraven, bör därmed valideringsprocessen även kunna resultera i en prövning. Kartläggningen av hur kommunerna arbetar med validering inom vuxenutbildningen (se bilaga 2) visar att validering som har lett till prövning och dokumentation i form av betyg är betydligt vanligare än att valideringen har resulterat i ett intyg. Efterfrågan på intyg är låg från både elever och arbetsgivare. Arbetsgivare vill se betyg eller, ännu hellre, branschens certifikat eller liknande. Det är dock fortsatt av vikt att definitionerna av prövning och validering särskiljs i skollagen. En individ kan genomföra en prövning i andra sammanhang än vid en validering. Prövning är ett viktigt instrument för att en person som inte är antagen till en utbildning ska kunna erhålla betyg från gymnasieskolan eller i vuxenutbildningen. Betygsättning är och ska vara tydligt reglerad för elevens rättssäkerhet och för att uppnå likvärdighet i landet. Det är därför viktigt att prövning kvarstår som ett eget institut i skollagen. Det ska vara tydligt att eleven inte genom en validering per automatik ska kunna få ett betyg, utan att det endast ska kunna ske genom en prövning. Däremot bör det framgå att validering, på elevens begäran, ska kunna avslutas med en prövning. I en sådan situation får prövning anses vara ett avslutande moment inom ramen för validideringen. Som nämnts tidigare ska dock prövning även fortsättningsvis kunna ske fristående utan att prövningen har något samband med en valideringsprocess. Mot denna bakgrund föreslås att en ny bestämmelse införs i 20 kap. skollagen som reglerar den situationen att det vid validering bedöms att eleven når upp till kunskapskraven i en kurs. Av bestämmelsen bör det framgå att valideringsprocessen på elevens begäran då kan avslutas med en prövning för betyg och att något intyg i sådana fall inte ska utfärdas. I de allmänna bestämmelserna om intyg i 20 och 21 kap. skollagen bör det införas hänvisningar till bestämmelserna om intyg vid validering. Inom särskild utbildning för vuxna finns det enligt nuvarande bestämmelser inte någon möjlighet till prövning för betyg. 83 246

Validering inom kommunal vuxenutbildning Ds 2016:24 6.5 Det ska vara en skyldighet för huvudmännen att erbjuda validering Förslag: Bestämmelserna i skollagen om att en elev inom vuxenutbildningen kan få sina kunskaper validerade ska ändras så att huvudmannen är skyldig att erbjuda eleven validering. Skälen för förslaget: Skollagen lyfter redan i sin nuvarande utformning tydligt fram det individuella perspektivet i vuxenutbildningen och framhåller att verksamheten ska utgå från den enskildes behov, förutsättningar och önskemål. Detta bör bl.a. innebära att en elev inte ska behöva genomgå utbildning i de delar där personen redan besitter motsvarande kunskaper och kompetens. En individualiserad vuxenutbildning förutsätter att elever erbjuds validering av sitt tidigare lärande så att utbildningen kan utformas efter individens behov och förutsättningar. I våra nordiska grannländer finns en sådan individuell rätt till validering reglerad i lag, se närmare bilaga 1 till denna promemoria. Frågan om att ändra lagen för att öka tillgången till validering har tagits upp av flera tidigare utredningar. Den s.k. Valideringsutredningen förordade att kommunen skulle åläggas en skyldighet att erbjuda validering och underströk att en sådan skyldighet inte innebär att kommunerna måste anordna den i egen regi (SOU 2001:78, s. 111). Den tidigare Valideringsdelegationen menade i sin slutrapport att huvudmannen bör erbjuda eleven möjlighet att genomgå oberoende vägledning och validering i form av översiktlig eller fördjupad kartläggning som stöd för sitt beslut om studieoch yrkesval (Valideringsdelegationens slutrapport Mot en nationell struktur, s. 68). Även GRUV-utredningen diskuterade frågan om skärpt lagstiftning, men menade att en skyldighet för kommunen att erbjuda validering skulle kunna bli kontraproduktiv, eftersom det inte råder en samstämmig bild av vad som utgör validering och att det därmed skulle uppstå oklarheter om vad kommunen ska erbjuda. Vidare ansåg utredningen att det fanns svårigheter med bl.a. finansieringen och att intyg från validering inte efterfrågas av arbetsgivare (SOU 2013:20, s. 246 f.). 84 247

Ds 2016:24 Validering inom kommunal vuxenutbildning I avsnitt 6.2 och 6.4 föreslås förtydliganden när det gäller innebörden av kartläggning, validering och prövning. Dessa innebär bl.a. att inledande kartläggning som sker inom ramen för studieoch yrkesvägledning varken ska utgöra validering i sig eller utgöra någon del av valideringsprocessen. Fördjupad kartläggning är däremot en del av valideringsprocessen. Förtydligandena innebär också att prövning kan avsluta en valideringsprocess om eleven begär det och det är fråga om kunskaper som motsvarar kraven i en hel kurs. Genom dessa förtydliganden bedöms den risk för oklarheter som GRUV-utredningen förutsåg vid en skyldighet att erbjuda validering vara undanröjd. Det finns en stor variation mellan kommunerna vad gäller omfattningen av validering. Möjligheten att få sin kompetens validerad påverkas av var i landet man bor. Kommuner har till Statens skolverk uppgett att validering är en insats som inte efterfrågas av eleverna. Det saknas dock uppgift om huruvida kommunerna verkligen informerar om vad validering syftar till, om möjligheten till validering och hur den kan genomföras. 25 Det har också visat sig att nuvarande bestämmelser har försvårat övergången från folkhögskola till kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. 26 En skyldighet för kommunerna att erbjuda validering kan och bör innebära att det av folkhögskolan utfärdade intyget används som ett underlag i valideringen. Om eleven har kunskaper motsvarande hela kursen, har denne rätt att genomgå en prövning utan kostnad (1 andra stycket fjärde punkten förordningen [1991:1124] om avgifter för prövning inom skolväsendet). För det fall eleven genomgår en prövning har denne dessutom tillgång till alla betygsstegen, inte bara E som var fallet med den tidigare regleringen. En skyldighet för kommunen att erbjuda validering innebär också att i de fall eleven inte besitter kunskaper som motsvarar en hel kurs så ska möjligheten ges att validera bort de redan förvärvade delarna. De tidigare förvärvade kunskaperna tillgodoräknas därmed också i detta fall. En skyldighet att erbjuda validering ger därutöver Statens skolinspektion möjlighet att granska kommunernas arbete med 25 Skolverket (2014) Redovisning av uppdrag om insatser inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning och lärlingsutbildning för vuxna m.m. s. 9. 26 Folkbildningsrådet 2013-05-06, skrivelse till Utbildningsdepartementet, (U2013/3100/GV). 85 248

Validering inom kommunal vuxenutbildning Ds 2016:24 validering, vilket på sikt bedöms gynna kvalitet och likvärdighet i valideringsverksamheten. Mot denna bakgrund bör skollagen ändras så att det finns en skyldighet för huvudmannen att vid kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna erbjuda validering. 86 249

7 Validering inom yrkeshögskolan 7.1 Ökad tydlighet för behörighet genom reell kompetens Myndigheten för yrkeshögskolans granskning av hur utbildningsanordnarna arbetar med prövning av behörighet och urval av studerande visar att utbildningsanordnarna känner sig osäkra på hur behörighetsprövningen utifrån reell kompetens ska genomföras. Detta är sannolikt en bidragande förklaring till att sådana prövningar förekommer i begränsad utsträckning inom yrkeshögskolans utbildningar. Utbildningsanordnarna behöver ha tillgång till metoder och ha välfungerande rutiner för att bedömningsarbetet ska fungera. Myndigheten för yrkeshögskolan fick därför i regleringsbrevet för 2015 i uppdrag att utforma ett stödmaterial där det särskilt ska framgå hur reell kompetens ska vägas in i behörighetsprövningen. Uppdraget redovisades i juni 2015 i form av en handbok för tillträde till yrkeshögskolan. Samtidigt som bestämmelserna om behörighetsprövningen mot reell kompetens inom yrkeshögskolan brukar uppfattats som generösa har det varit svårt att helt förstå hur bestämmelserna hänger samman. Det finns därför skäl att förtydliga regelverket om prövningen av behörighet. 7.1.1 Gällande rätt Syftet med behörighetsreglerna i förordningen om yrkeshögskolan är att säkerställa att den som antas till utbildningen har erforderliga kunskaper för att tillgodogöra sig en yrkesutbildning på eftergymnasial nivå. Av förordningens 3 kap. 1 framgår att behörig är den som 87 250

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 Validering inom yrkeshögskolan Ds 2016:24 1. har avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Av 3 i samma kapitel framgår att för behörighet att antas till en utbildning får det därutöver ställas krav på särskilda förkunskaper. Sådana krav ska vara nödvändiga för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. 1234567891011121314151617181920212223242526 Det ges i kapitlet också ytterligare utrymme för att genom bedömning av reell kompetens förklara en sökande behörig. Således framgår av 4 att behörig att antas till utbildningen är, trots vad som anges i 1 3, även den som bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen förbereder för. Högst 20 procent av årsplatserna i en utbildning får avsättas för sådana sökande. Bestämmelsernas tillämpning Förordningen om yrkeshögskolan ger som framgått sökande med förutsättningar att studera på en eftergymnasial nivå möjlighet att förklaras behöriga även om de saknar formella meriter såsom betyg. Enligt Myndigheten för yrkeshögskolan använder anordnarna oftast bestämmelsen i 3 kap. 4 för sökande som inte uppfyller de särskilda förkunskapskraven som kan ha satts upp för utbildningen enligt 3 i samma kapitel. Eftersom särskilda förkunskapskrav bara ska vara sådana krav som är nödvändiga för att den sökande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen, framhåller myndigheten för anordnarna att det är särskilt viktigt att motivera varför ett undantag från dessa krav kan 88 251

Ds 2016:24 Validering inom yrkeshögskolan göras för vissa sökande. 27 Det finns ingen begränsning i bestämmelserna för hur många sökande som enligt 3 kap 4 förordningen om yrkeshögskolan kan bedömas behöriga utifrån sin förmåga att tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen leder till. Begränsningen ligger i att de som bedömts vara behöriga enligt denna bestämmelse har tillgång till högst 20 procent av antalet årsplatser på utbildningen. Om det finns fler behöriga sökande än årsplatser, ska de som har behörighetsförklarats utifrån 3 kap. 4 ingå i ett urval i konkurrens med övriga behöriga sökande. 28 Efter urvalet får det inte vara fler än 20 procent av årsplatserna i utbildningen som går till personer som förklarats behöriga enligt 4. Avsikten med att högst 20 procent av årsplatserna i en utbildning får avsättas för sökande som behörighetsförklarats enligt 3 kap. 4 förordningen om yrkeshögskolan har närmast varit att anordnaren ska kunna säkerställa att nivån på utbildningen ska kunna bibehållas. Bestämmelsen ska vidare hindra anordnare att behörighetsförklara med stöd av undantagsregeln på ett sådant sätt att de formella behörighetskraven enligt 3 kap. 1 3 som yrkeshögskolans verksamhet bygger på helt åsidosätts, till nackdel för de sökande som uppfyller dessa krav. 7.1.2 Behörighetskraven ska förtydligas Förslag: Behörighetskraven ska förtydligas så att det framgår att en sökande kan förklaras behörig genom att den sökande bedöms ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, dvs. besitter reell kompetens. Om det för behörighet till utbildningen ställs villkor, såsom krav på särskilda förkunskaper, ska den sökande uppfylla dessa krav. För sådana sökande ska det inte längre vara ett krav för behörighet att de ska bedömas kunna utöva det yrke som utbildningen förbereder för. Begränsningen i antalet årsplatser för sådana sökande ska också tas bort. 27 Handbok för tillträde till yrkeshögskolan 2015, s. 32 f. 28 Handbok för tillträde till yrkeshögskolan 2015, s. 32 f. 89 252

Validering inom yrkeshögskolan Ds 2016:24 Skälen för förslaget: Som framgår av nuvarande behörighetsbestämmelser får det för behörighet att antas till en utbildning ställas krav på särskilda förkunskaper utöver vad som anges i 3 kap. 1 och 2 förordningen om yrkeshögskolan. Sådana särskilda förkunskaper ska vara nödvändiga för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Den nuvarande bestämmelsen i 3 kap. 4 förordningen om yrkeshögskolan tolkas emellertid som att dessa nödvändiga krav inte gäller för personer vars behörighet ska prövas mot uppvisandet av reell kompetens. En sådan tillämpning är olycklig, eftersom den innebär att personer som inte har nödvändiga förkunskaper för att tillgodogöra sig utbildningen ändå antas till denna. Bestämmelsen i 3 kap. 4 bör därför ändras så att det framgår att alla sökande som genom utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet bedöms ha förmåga att tillgodogöra sig utbildningen, dvs. uppvisar reell kompetens, ska kunna förklaras behöriga. Om det för behörighet till utbildningen ställs villkor, som krav på särskilda förkunskaper, ska den sökande uppfylla dessa krav för att vara behörig. Samtidigt kan bestämmelserna om behörighet genom reell kompetens i 3 kap. 1 första stycket fjärde punkten tas bort. Regleringen av behörighet genom bl.a. reell kompetens kommer då att finnas samlad i 3 kap. 4. Den nuvarande bestämmelsen i 3 kap. 4 i förordningen om yrkeshögskolan anger också som krav för att reell kompetens ska kunna ge behörighet att bedömningen görs att individen därefter kan utöva det yrke som utbildningen förbereder för. Ett sådant krav bör inte anses relevant i detta sammanhang. För att påbörja en utbildning i yrkeshögskolan mot bakgrund av en bedömning av reell kompetens är det förmågan att kunna tillgodogöra sig den specifika utbildningen som bör bedömas. Gäller utbildningen ett visst yrke som kräver en viss bestämd förmåga för att kunna utföras, så bör det hanteras som ett behörighetskrav till utbildningen och gälla alla sökande, oberoende av om behörigheten prövas mot formella meriter eller mot reell kompetens. De föreslagna ändringarna innebär att behörighetsbedömningen i förekommande fall ska visa att den sökande även har kunskaper som räcker för att tillgodogöra sig en utbildning med särskilda förkunskapskrav enligt 3 kap. 3 förordningen om yrkeshögskolan. Även eventuella villkor enligt 3 kap. 3 ska vara 90 253

Ds 2016:24 Validering inom yrkeshögskolan uppfyllda. Det saknas därmed skäl för att behålla den nuvarande s.k. 20-procentsregeln (3 kap. 4 ). Den bidrar då inte längre på något avgörande sätt till anordnarens möjligheter att bibehålla nivån i utbildningen eller till att stävja felaktig tillämpning av reglerna om behörighetsprövning. I Regeringskansliets promemoria En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) föreslås att urvalsreglerna i yrkeshögskolan förändras. Där föreslås det bli möjligt att använda urval och kvotgrupper med olika andelar för de olika urvalsgrunderna vid antagning till utbildning. Ett införande av de regler som föreslås i den promemorian skulle även bidra till att en särskild 20-procentsregel för vissa behörigheter mister sin särskilda betydelse. 7.1.3 Ett tydligare ansvar att pröva reell kompetens för tillgodoräknande inom yrkeshögskolan Förslag: Det ska i förordningen om yrkeshögskolan förtydligas att den ansvariga utbildningsanordnaren är skyldig att på begäran av en studerande pröva om han eller hon har sådana kunskaper, färdigheter och kompetenser som har förvärvats i utbildning, yrkesverksamhet eller på annat sätt som kan godtas för tillgodoräknande vid studier på en yrkeshögskoleutbildning. Bedömning: Det saknas anledning att föra in begreppet validering i förordningen om yrkeshögskolan. Skälen för förslaget och bedömningen: En studerande ska enligt förordningen om yrkeshögskolan kunna få tillgodoräkna sig kunskaper, färdigheter eller kompetenser som har förvärvats i annan utbildning, yrkesverksamhet eller på annat sätt (2 kap. 12 ). Tillgodoräknande kan för den enskilde leda till att studietiden kan förkortas. Det saknas dock en bestämmelse om att utbildningsanordnaren är skyldig att pröva om kunskaperna, färdigheterna och kompetensen kan tillgodoräknas. Detta innebär en otydlighet i regelverket som försvagar den studerandes möjligheter att få sitt tidigare lärande bedömt för tillgodoräknande. I högskoleförordningen anges att en student inom högskolan har rätt att tillgodoräkna sig kunskaper och färdigheter förvärvade i annan utbildning eller i yrkesverksamhet. Där anges också att 91 254

Validering inom yrkeshögskolan Ds 2016:24 lärosätet ska pröva om tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande (6 kap. 7 och 8 ). Regleringen vad avser skyldighet till prövning är alltså tydligare för högskolan än för yrkeshögskolan. Utgångspunkten för yrkeshögskolans utbildningar är att de ska präglas av både en stark arbetslivsanknytning och teoretisk förankring. Detta torde innebära att många studerande med bl.a. arbetslivserfarenhet inom utbildnings- eller yrkesområdet har kunskaper som i vissa delar motsvarar innehållet i utbildningen. En tydligt angiven skyldighet för utbildningsanordnarna att pröva om tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande kan både bidra till en ökad likabehandling av studerande hos olika utbildningsanordnare och en ökad omfattning av sådana bedömningar inom yrkeshögskolans utbildningar. Förordningen om yrkeshögskolan bör därför förtydligas genom att en bestämmelse införs enligt vilken den ansvariga utbildningsanordnaren är skyldig att på begäran av en studerande pröva om kunskaper, färdigheter och kompetenser som har förvärvats i utbildning, yrkesverksamhet eller på annat sätt kan godtas för tillgodoräknande vid studier på yrkeshögskoleutbildningen. Som framgår förekommer inte begreppet validering i de bestämmelser i förordningen om yrkeshögskolan som reglerar behörighet till utbildning. Detsamma gäller beträffande bestämmelsen i förordningen som anger rätt till tillgodoräknande (2 kap. 12 ). Det har diskuterats huruvida utbildningsanordnarnas ansvar för att validera reell kompetens skulle bli tydligare om begreppet infördes i förordningen. De nämnda bestämmelserna får dock, med de ändringar som här föreslås, anses vara tillräckligt tydliga avseende möjligheterna att få sitt tidigare lärande genom utbildning eller verksamhet bedömt. Ett införande av begreppet validering bedöms inte leda till ytterligare tydlighet. 92 255

8 Validering inom universitet och högskolor 8.1 Bedömning av reell kompetens 8.1.1 Bedömning av reell kompetens och valideringsbegreppet I universitets och högskolors arbete ingår bedömning av en sökandes s.k. reella kompetens för behörighet för tillträde till en utbildning eller för tillgodoräknande av utbildning, kunskaper och färdigheter inom ramen för en utbildning. Av bestämmelser i bl.a. 7 kap. 5 och 8 högskoleförordningen framgår bl.a. att såväl grundläggande som särskilda förkunskapskrav kan uppfyllas på andra sätt än genom att ha avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan eller motsvarande utbildning. Enligt dessa bestämmelser är den också behörig, som genom annan utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. En sökande som har andra meriter än från gymnasieskolan eller motsvarande utbildning, t.ex. arbetslivserfarenhet, kan således få dessa meriter bedömda och validerade. Enligt 6 kap. 7 högskoleförordningen har en student också rätt att tillgodoräkna sig utbildning, om de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. En student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. Av 12 kap. 2 högskoleförordningen framgår att beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till utbildning och beslut om tillgodoräknande av utbildning eller 93 256

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 Validering inom universitet och högskolor Ds 2016:24 yrkesverksamhet är överklagbara. 12345678910111213141516171819202122232425262728 Sveriges Universitets- och Högskoleförbund (SUHF) har gett ut rekommendationer för validering av reell kompetens inom högskolan. 29 Rekommendationerna är inte bindande. I dokumentet Rekommendationer för arbetet med att validera reell kompetens inom högskolan anges bl.a. följande. Med reell kompetens avses den samlade kompetens en person har, oavsett hur han eller hon har skaffat den och oavsett om han eller hon har formella betyg på den eller inte. Den reella kompetensen prövas i samband med att en sökandes behörighet till en viss utbildning prövas och i samband med att en person begär tillgodoräknande av annan utbildning än högskoleutbildning eller av yrkesverksamhet. Den som begär behörighetsprövning utifrån sin reella kompetens ska alltid ges tillfälle att skriftligen själv utförligt beskriva sin kompetens och i möjligaste mån bifoga intyg eller betyg som styrker uppgifterna. Högskolan ska så långt det är möjligt erbjuda studievägledning till en person som saknar dokument som styrker kompetensen. Om en person utifrån sin reella kompetens har bedömts vara behörig till grundläggande högskoleutbildning ska denna bedömning godtas av andra högskolor. Om en person utifrån sin reella kompetens bedömts även ha särskild behörighet för en viss utbildning vid en högskolan ska denna bedömning normalt godtas av andra högskolor för behörighet till utbildning med likartat innehåll. Ett beslut om tillgodoräknande för examen som gjorts vid en högskola ska normalt godtas av andra högskolor. En annan högskola kan dock komma till ett annat beslut om de båda högskolornas examensinnehåll skiljer sig åt väsentligt. Högskolorna bör på ett öppet och tydligt sätt dokumentera inte bara sina beslut om behörighet utifrån reell kompetens och tillgodoräknande av annan utbildning än högskoleutbildning eller yrkesverksamhet utan även grunden för dessa beslut. 29 SUHF (2003) Rekommendationer för arbetet med att validera reell kompetens inom högskolan, dnr. 42/03 och SUHF (2012) REK 2009:2, reviderade av SUHF:s styrelse den 5 juni 2012. Innehållet i den senare rekommendationen behandlas i bilaga 2. 94 257

Ds 2016:24 Validering inom universitet och högskolor De ovan nämnda rekommendationerna är frivilliga och tillvägagångssättet vid bedömning av reell kompetens torde skilja sig åt mellan lärosätena. Eftersom bedömning av reell kompetens i praktiken förutsätter identifikation, dokumentation, formell bedömning av individens erfarenheter och certifiering av resultaten av bedömningen i någon form får tillgodoräknande av reell kompetens vid universitet och högskolor anses omfattas av definitionen av validering i Europeiska unionens råds rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande. 8.1.2 Utveckling av arbetet med bedömning av reell kompetens har påbörjats Regeringen anförde i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1) att det ska vara prioriterat att alla som har behov av att få sin reella kompetens bedömd inom högre utbildning erbjuds den möjligheten. Mot bakgrund av att situationen i dag inte bedöms fungera tillfredsställande (se även avsnitt 4.7), föreslog regeringen i budgetpropositionen att en tillfällig förstärkning om 30 miljoner kronor avsätts under 2016 för att utveckla effektivare bedömningar. Samma summa beräknas årligen för 2017 och 2018. Inom ramen för denna satsning har Universitets- och högskolerådet fått i uppdrag att bidra till att en varaktig struktur kan etableras såväl för stöd till lärosätenas arbete med bedömning av reell kompetens som för samarbete mellan lärosäten i fråga om sådana bedömningar (U2015/05986/UH). Regeringen har vidare i regleringsbrevet för budgetåret 2016 avseende universitet och högskolor gett universitet och högskolor i uppdrag att under 2016 2018 utveckla sitt arbete med bedömning av reell kompetens och samverka med Universitets- och högskolerådet i deras arbete med att etablera en varaktig struktur enligt ovan (U2015/05953/UH). Arbetet som kommer att bedrivas väntas sammantaget leda till förbättrade möjligheter att inom universitetsoch högskoleområdet få sin reella kompetens bedömd för behörighet och tillgodoräknande. 95 258

Validering inom universitet och högskolor Ds 2016:24 8.1.3 Försöksverksamhet med en utvecklad bedömning av viss utländsk eftergymnasial utbildning Möjligheten att få sitt tidigare lärande som motsvarar kompetens på eftergymnasial nivå validerat är av stor betydelse för flera grupper i samhället, bl.a. i situationer där omställning på arbetsmarknaden gör att personer behöver kompetensutveckla sig. Särskilt viktig är kanske sådan validering för personer som kommit till Sverige som flyktingar och saknar fullständig dokumentation beträffande sin utbildning. Det finns emellertid indikationer på att individer som har kompetens på högskolenivå men som helt saknar eller har ofullständig dokumentation av sin kompetens kan ha svårt att få den fastställd, bekräftad och tillgodoräknad. Enligt Universitets- och högskolerådet är det önskvärt att skapa en hållbar struktur för bedömning av reell kompetens för personer som saknar utbildningsdokumentation. Universitets- och högskolerådet, som bl.a. ansvarar för bedömning av utländska avslutade utbildningar, har särskilt uppmärksammat behovet av bättre förutsättningar för validering av kompetens för flyktingar, bl.a. med tanke på att personer som saknar dokumentation inte kan få ett utlåtande om sin tidigare utbildning. 30 Mot denna bakgrund har regeringen gett Universitets- och högskolerådet i uppdrag att genomföra en försöksverksamhet i fråga om en utvecklad bedömning av viss utländsk högskole- och yrkeshögskoleutbildning (U2016/02796/UH). Försöksverksamheten ska inledas under andra halvåret 2016 och avslutas den 31 december 2020. I försöksverksamheten ska Universitets- och högskolerådet vidareutveckla sin bedömning av utländsk utbildning, för att med stöd av en validering som utförs av universitet och högskolor eller utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan, också kunna bedöma avslutad eftergymnasial utbildning med bristande dokumentation. Myndigheten ska även utveckla en process för att personer som har en dokumenterad men oavslutad högskoleutbildning ska kunna få sin utbildning bedömd. 30 Bedömning av utländska utbildningar för personer som saknar dokumentation, Universitets- och högskolerådet 2013 (dnr 1.1.1.-3686-2013). 96 259

Ds 2016:24 Validering inom universitet och högskolor Försöksverksamheten ska inledningsvis avse bedömning av högskoleutbildning. Rådet ska senast under 2017 utvidga försöksverksamheten till att även omfatta bedömning av avslutad utbildning med bristande dokumentation inom yrkeshögskolan. 8.2 Validering vid uppdragsutbildning 8.2.1 Gällande rätt Uppdragsutbildning vid universitet och högskolor utgör ett viktigt verktyg för att möta enskilda arbetsgivares eller branschers behov av kompetensutveckling för de anställda. Sådan utbildning kan också ge möjlighet till kompletterande utbildningsinsatser för arbetssökande som har behov av att uppgradera sin kompetens för att snabbare få ett nytt arbete. Utbildningar kan skräddarsys för att motsvara det aktuella behovet av kompetensutveckling. Universitet och högskolor får enligt förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor bedriva uppdragsutbildning om den knyter an till sådan högskoleutbildning som högskolan har examensrätt för. Om det är fråga om en offentlig uppdragsgivare, gäller därutöver att uppdraget ska avse personalutbildning eller utbildning som behövs av arbetsmarknadseller biståndspolitiska skäl (3 ). De som deltar i en uppdragsutbildning får ges betyg och examensbevis eller kursbevis på samma sätt som studenter i vanlig högskoleutbildning, om samma kvalitetskrav ställs på uppdragsutbildningen som på motsvarande högskoleutbildning. Detta gäller även deltagare som saknar behörighet för tillträde till högskoleutbildning (6 ). Genomgången uppdragsutbildning får också tillgodoräknas som högskoleutbildning (7 ). 8.2.2 Tillgodoräknande av reell kompetens inom uppdragsutbildning ska analyseras vidare Till skillnad från yrkeshögskolan finns det inom ramen för högskolans uppdragsutbildningar inte någon författningsreglerad möjlighet att tillgodoräkna sig andra studier eller arbetslivserfarenheter som motsvarar bestämmelserna för reguljär högskoleutbildning. I förordningen om uppdragsutbildning vid universitet 97 260

Validering inom universitet och högskolor Ds 2016:24 och högskolor regleras endast tillgodoräknande av resultaten inom den genomgångna uppdragsutbildningen, inte tidigare studier eller kunskaper och färdigheter som baseras på yrkesverksamhet. Detta skulle kunna innebära att utbildningstiden för deltagarna förlängs. Regeringen har gett Universitetskanslersämbetet i uppdrag att genomföra en uppföljning av uppdragsutbildning som bedrivs enligt förordningen om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (U2015/1879/UH). I samband med att redovisningen av uppdraget behandlas avser Utbildningsdepartementet att analysera frågan om tillgodoräknande av reell kompetens inom uppdragsutbildning. Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. 98 261

9 Folkbildningen och validering av kompetenser Folkbildningen har delvis andra samhällsuppgifter än det offentliga utbildningssystemet. En del av det lärande som sker har inte primärt som syfte att resultera i en specifik kvalifikation i form av behörighet för vidare studier eller dokumenterad kompetens för ett visst yrke. Den allmänna kursen, som syftar till behörighet för vidare studier, har dock ökat i omfattning under senare år och utgör ett viktigt komplement till den utbildning som sker inom det offentliga utbildningssystemet. Syftet med det statliga stödet till folkhögskolor och studieförbund är att stärka och utveckla demokratin, att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället samt att bredda intresset för kultur och öka delaktigheten i kulturlivet. Verksamheter inom folkbildningen har inslag av såväl kartläggning av kompetens som anpassning av utbildning utifrån elevens tidigare lärande. För att det ska vara fråga om validering i den bemärkelse som avses i definitionen av validering enligt Europeiska unionens råds rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande skulle dock i så fall en vidareutveckling inom sektorn behövas. 99 262

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 Folkbildningen och validering av kompetenser Ds 2016:24 9.1 Förutsättningar för att det ska vara fråga om en validering Bedömning: För att en process ska kallas validering inom folkhögskolornas och den övriga folkbildningens område bör den uppfylla de krav på bedömningsmetoder och kompetenskriterier som gäller för att utfärda en kvalifikation enligt Europeiska unionens råds rekommendation om validering. Det framstår dock i nuläget inte som ändamålsenligt att författningsreglera validering på folkbildningens område. Skälen för bedömningen 1 Självskattning av generella kompetenser är inte validering Folkbildningen var ett av de områden som den tidigare Valideringsdelegationen uppmärksammade som intressant för olika utvecklingsinsatser. En modell togs fram för validering av generella kompetensområden som ansågs känneteckna folkbildningen och den ideella sektorn. 31 Självvärdering och intervju var de huvudsakliga metoderna för bedömningen vilken sedan skulle dokumenteras i ett intyg. Som framgått av avsnitt 3.3.2 består generella kompetenser i t.ex. social eller analytisk förmåga. Som framgår av nämnda avsnitt har Kommunförbundet Skåne i ett valideringsprojekt framhållit att om definitioner, kriterier och metoder för generell kompetens, helt eller delvis, kan tolkas som personliga egenskaper, bör de enligt projektet inte användas i samband med validering av generella kompetenser. Också i Myndigheten för yrkeshögskolans kriterier och riktlinjer för validering förs ett resonemang om det lämpliga och önskvärda i att validera generella kompetenser. Mot bakgrund av att det saknas vedertagna kompetensstandarder och tillförlitliga metoder för bedömning av sådan kompetens menar myndigheten 31 Valideringsdelegationen (2007). Koncept för validering av generella kompetenser i folkbildning och informellt lärande. 100 263

Ds 2016:24 Folkbildningen och validering av kompetenser att det inte är självklart att denna typ av kompetens lämpar sig för att valideras. 32 Både folkbildningens modell för bedömning av generella kompetenser och de verktyg som Arbetsförmedlingen refererar till i sin förstudie om att synliggöra kompetenser i matchningen 33 anger i första hand olika självskattningsverktyg som lämpliga metoder för kartläggningen. På så vis kan kompetenserna synliggöras för individen själv och därigenom bidra till en ökad självkännedom, självförtroende och motivation. Individen förfogar sedan själv över hur resultatet ska användas. En jämförelse av folkbildningens modell med den allmänt accepterade definitionen av validering och de nationella kriterierna och riktlinjerna för validering av reell kompetens visar att både bedömningsmetoden och avsaknaden av erkända kompetenskriterier som individens kompetens kan stämmas av mot innebär att modellen snarare bör betraktas som en inledande kompetenskartläggning än en validering. Bedömningsmetoden motsvarar knappast rimliga krav på objektivitet och likvärdighet. Om resultatet av en självskattning dokumenteras i någon form av intyg, blir detta sannolikt en dokumentation som har en mycket begränsad legitimitet på arbetsmarknaden. Bedömning av generella kompetenser bör således inte beskrivas som validering utan bör i stället ses som en del i en inledande kartläggning. Den viktigaste aspekten i en reflekterande självskattning är sannolikt att den ger individen möjlighet och redskap att upptäcka sin egen kompetens och ambition. Ökad självinsikt och stärkt självförtroende har flera värden. Dels kan individen vidga sitt sökande efter arbete eller utbildning. Dels kan processen ge bättre förutsättningar för planeringen av fortsatta insatser och utgöra en del i underlaget i de fall det är relevant att gå vidare till en validering. 32 Myndigheten för yrkeshögskolan (2012) Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens, s. 23. 33 Arbetsförmedlingen (2014) ESF-förstudie: Synliggöra kompetenser i matchningen (SKiM). 101 264

Folkbildningen och validering av kompetenser Ds 2016:24 Validering inom folkhögskolan ska bygga på principerna som anges i EU:s rekommendation om validering Grundläggande behörighet till högskola eller yrkeshögskola, som intygas av folkhögskolan, innefattar dels ett omfattningskrav i tid, dels ett innehållskrav. Omfattningskravet består antingen i tre års folkhögskolestudier, två års folkhögskolestudier som bygger på minst ett års studier i gymnasieskolan, två års folkhögskolestudier som bygger på grundskolan och minst ett års yrkesverksamhet, eller ett års folkhögskolestudier som bygger på minst två års studier i gymnasieskola). Innehållskravet gäller kunskaper som motsvarar ett visst antal specificerade gymnasiekurser. 34 I övrigt finns ett stort utrymme för folkhögskolorna att fritt utforma och profilera tiden på allmän kurs för att uppfylla omfattningskravet. De friare formerna inom folkbildningen ger också möjligheter att räkna in elevernas tidigare lärande i det studieomdöme som kan utfärdas om både omfattningskravet och innehållskravet är uppfyllt. Folkhögskoleelever med ett studieomdöme utgör en egen urvalsgrupp i betygsurvalet vid antagning till högskoleutbildning. En tydlig struktur saknas emellertid för hur tidigare lärande bedöms, värderas och dokumenteras. Detta är ett förhållande som inte överensstämmer med principerna för validering. Folkhögskolornas intyg om grundläggande högskolebehörighet utgår inte enbart från kompetenskriterier i form av definierade läranderesultat utan även från tid i utbildning. En folkhögskoleelevs tidigare lärande kan därmed inte ges erkännande i form av att kvalifikationen (högskolebehörigheten) uppnås snabbare. Om en elev redan i vissa delar besitter motsvarande kunskap och kompetens som utbildningen är avsedd att ge, kan utbildningen anpassas på andra sätt, t.ex. att eleven i stället får ägna tiden åt fördjupning eller bredda sig inom andra områden. Men omfattningen i tid ligger fast. Ett av syftena med validering är annars normalt att möjliggöra förkortning av utbildningstiden vilket i det här sammanhanget alltså inte är möjligt. Förutsättningarna för validering, i den bemärkelse som definitionen i skollagen och de nationella kriterierna och riktlinjerna ger uttryck för, är tydligare inom vissa 34 Folkbildningsrådets riktlinjer för folkhögskolans behörighetsintygande (dnr 166, 2015, 03), s. 3 6. 102 265

Ds 2016:24 Folkbildningen och validering av kompetenser andra folkhögskoleutbildningar, t.ex. inom de eftergymnasiala yrkesutbildningarna till fritidsledare, kontakttolk och behandlingsassistent. Det bedöms sammanfattningsvis vara rimligt att en process som ska betraktas som validering inom folkhögskolornas och den övriga folkbildningens område bör uppfylla de krav som framgår av Europeiska unionens råds rekommendation om validering. Den ska med andra ord syfta till att den enskilde ska erhålla en partiell eller fullständig kvalifikation. Mot bakgrund av det som anförts ovan om folkhögskolans speciella roll och friare former framstår det dock för närvarande inte som ändamålsenligt att författningsreglera validering på folkbildningens område. 103 266

10 En effektiv valideringsprocess för hälso- och sjukvårdsyrken I detta kapitel kommer enbart valideringsprocessen för personer med utbildning för hälso- och sjukvårdsyrken från ett land utanför EES och Schweiz att behandlas. EES omfattar de 28 EU-länderna samt Norge, Island och Liechtenstein. Ett land utanför EES och Schweiz kallas hädanefter tredjeland. Prövning enligt bestämmelserna i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer behandlas i avsnitt 3.2.5, men anses inte vara validering. 10.1 Behörighetsprövning av Socialstyrelsen Socialstyrelsen är förvaltningsmyndighet för bl.a. verksamhet som rör hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet, vilket framgår av förordningen (2015:284) med instruktion för Socialstyrelsen. Legitimationen för hälso- och sjukvårdsyrken finns som en garanti för att patienter ska kunna lita på att personalen de möter har viss kunskapsnivå och att den är lämplig att arbeta i sektorn. Genom reglering i patientsäkerhetslagen (2010:659) och patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) är Socialstyrelsen även ansvarig myndighet för prövning av ansökningar om behörighet och legitimation för dessa yrken. Socialstyrelsens ansvar för att pröva behörighet för hälso- och sjukvårdens yrken gäller såväl för personer som utbildat sig i Sverige som för personer som har en utbildning från ett annat land. 105 268

Konsekvensbeskrivning Ds 2016:24 10.2 Processen för prövning av utbildningar från tredjeländer och utfärdande av legitimation Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredjeländer skiljer sig i dagsläget mellan de 21 yrken som inom hälso- och sjukvården är reglerade. Samtliga yrkesgrupper behöver få sin utbildning granskad och bedömd av Socialstyrelsen. Om utbildningen anses likvärdig motsvarande svensk utbildning behöver personen styrka nödvändiga yrkeskunskaper, kunskaper i det svenska, danska eller norska språket och nödvändiga kunskaper i svenska författningar. Utöver den process som Socialstyrelsen erbjuder för att få behörighet att utöva sitt hälso- och sjukvårdsyrke i Sverige, kan vissa sökande även gå en kompletterande utbildning vid ett svenskt lärosäte (se avsnitt 10.3). I takt med att antalet asylsökande har ökat i Sverige, har också ansökningarna om att få en utländsk hälso- och sjukvårdsutbildning prövad och få svensk legitimation ökat. Antalet ansökningar om legitimation från personer med hälso- och sjukvårdsutbildning och arbetslivserfarenhet från tredjeländer har fördubblats de senaste tre åren. Detta i kombination med att dokumentationen ibland är bristfällig eller obefintlig försvårar utredningsarbetet för Socialstyrelsen. Mot denna bakgrund avsatte regeringen 18,5 miljoner kronor extra 2015 för att Socialstyrelsen skulle korta handläggningstiderna för det första beslutet som avser om en utbildning från ett tredjeland är likvärdig med svensk hälso- och sjukvårdsutbildning. År 2014 avsatte Socialstyrelsen drygt 13 miljoner kronor från sitt förvaltningsanslag för denna verksamhet. I 2016 års budgetproposition föreslog regeringen en satsning på 65 miljoner kronor 2016 för att effektivisera hela processen, från den första ansökan för bedömning av likvärdighet till beslut om svensk legitimation. Från och med 2017 beräknas 42 miljoner kronor årligen för ändamålet. Tillskottet motsvarar således en ansenlig resursförstärkning för området. Socialstyrelsen arbetar aktivt med att effektivisera och förbättra processen för legitimation för personer utbildade i tredjeland. Socialstyrelsen vill inom detta arbete bl.a. skapa en struktur där den faktiska bevisade kunskapen ska komma att väga tyngre än dokumentationen. Socialstyrelsen har därför inlett en dialog med rele- 106 269

Ds 2016:24 Konsekvensbeskrivning vanta aktörer på området om att införa kunskapsprov för alla legitimationsyrken på hälso- och sjukvårdsområdet. 10.3 Kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk läkar-, sjuksköterske- och tandläkarutbildning Socialstyrelsens inledande prövning av en utbildning leder till ett bifall till att gå vidare i myndighetens kompletteringsprogram eller ett avslag. För de tre största yrkesgrupperna läkare, tandläkare och sjuksköterskor finns en alternativ väg till legitimation, vid sidan av Socialstyrelsens kompletteringsprogram. De som är utbildade inom något av dessa områden kan också söka till de kompletterande utbildningar för personer med avslutad utländsk utbildning motsvarande en svensk högskoleutbildning som vissa lärosäten bedriver sedan 2008 (i enlighet med förordningen [2008:1101] om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning). Dessa utbildningar ger ytterligare möjligheter för nämnda yrkesgrupper. Regeringen menar att en omfattande förstärkning av möjligheterna att delta i kompletterande utbildningar är nödvändig och föreslog därför i budgetpropositionen för 2016 en utökning av medlen till kompletterande utbildning. Satsningen innefattar bl.a. att fler personer ska ha möjlighet att delta i de befintliga utbildningarna men också att utbildningar inom fler yrkesområden byggs upp, däribland kompletterande utbildningar för personer med avslutad utländsk psykologutbildning samt biomedicinsk analytikerutbildning. Utbildningsdepartementet har skickat ut förfrågningar till berörda lärosäten om intresse av att bedriva kompletterande utbildningar för personer med avslutad utländsk läkarutbildning, sjuksköterskeutbildning, tandläkarutbildning, biomedicinsk analytikerutbildning psykologutbildning, apotekarutbildning, ingenjörsutbildning, socionomutbildning eller ekonomutbildning. Lärosätena har även tillfrågats om sina bedömningar vad gäller eventuellt behov av kompletterande utbildning för personer med annan avslutad utländsk utbildning än de ovan nämnda. Frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet. 107 270

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 Konsekvensbeskrivning Ds 2016:24 10.4 Snabbspår för nyanlända har presenterats 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 Regeringen har tillsammans med arbetsmarknadens parter presenterat ett flertal snabbspår för nyanlända inom yrken där det råder brist på arbetskraft, t.ex. kockar, lärare, sjuksköterskor och läkare. 35 Fler snabbspår kommer att presenteras. En viktig komponent i snabbspåren är att validering och praktik kan påbörjas innan studierna i svenska för invandrare är avklarade och att studierna i svenska anpassas till yrkets krav. I december 2015 presenterades det nationella snabbspåret för hälso- och sjukvårdsyrken, som gemensamt tagits fram av SKL, Vårdföretagarna, Sveriges Apoteksförening, Sveriges läkarförbund, Vårdförbundet, Sveriges Farmaceuter, Sveriges psykologförbund, Sveriges Arbetsterapeuter, Tjänstetandläkarna, Akademikerförbundet SSR, Unionen, Fysioterapeuterna samt Arbetsförmedlingen. Snabbspåret utgår från de största yrkesgrupperna bland nyanlända inom området vilka är läkare, sjuksköterskor, tandläkare och apotekare, men åtgärderna kan i delar också tillämpas på samtliga 21 reglerade hälso- och sjukvårdsyrken. Målet med snabbspåret är att vägen till arbetsmarknaden och legitimation för nyanlända inom de reglerade hälso- och sjukvårdsyrkena ska vara förutsägbar, rättssäker och så kort som möjligt. Detta ska ske med fortsatt höga patientsäkerhetskrav. Kompetensbehoven inom hälso- och sjukvården samt den nyanländas behov av att få sin kompetens validerad är det som står i fokus för insatserna inom aktuellt snabbspår. Snabbspåret utgår från 1. bättre och tidigare information om Socialstyrelsens valideringsprocess och hur den kan påbörjas, 2. yrkesanpassad svenskundervisning via Arbetsförmedlingen, 3. att lärosäten på uppdrag av Arbetsförmedlingen tillhandahåller introduktionskurser inför Socialstyrelsens kunskapsprov, och 34 35 I nuläget finns snabbspår för kockar, lastbilsförare, legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården, lärare/förskollärare, målare, styckare och slaktare, tekniker och ingenjörer inom fastighetsbranschen samt tjänstemän inom byggsektorn byggingenjörer. 108 271

Ds 2016:24 Konsekvensbeskrivning 4. bättre möjligheter att auskultera eller praktisera genom handledararvode samt att fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna deltar aktivt i processen. 10.5 Socialstyrelsen bör vara ingångsmyndighet Bedömning: Socialstyrelsen bör även fortsättningsvis vara ingångsmyndighet med ansvar för att ta emot och handlägga ansökningar om bedömning av hälso- och sjukvårdsutbildning från tredjeland som grund för legitimation. Skälen för bedömningen Tidigare förslag till förändringar av ansvaret samt pågående utvecklingsarbete Roll- och anvarsfördelningen vad gäller valideringsprocessen för personer med utbildning för hälso- och sjukvårdsyrken från tredjeland har uppmärksammats i olika sammanhang, eftersom den nuvarande hanteringen har uppvisat effektivitetsbrister. I en granskning 2011 visade Riksrevisionen att de samhällsekonomiska vinsterna är stora redan vid måttliga förkortningar av etableringstiden för dessa grupper (se även avsnitt 4.5.2). 36 År 2004 föreslog Socialstyrelsen att dåvarande Högskoleverket skulle bli ingången i systemet med ansvar för att bedöma utbildningen och att kompletteringsutbildning skulle ingå i högskolornas ordinarie verksamhet, men med särskild finansiering. 37 Socialstyrelsens upphandling av särskilda kurser och prov skulle därmed kunna upphöra. När samtliga moment genomförts skulle den sökande vända sig till Socialstyrelsen för att ansöka om legitimation. I departementspromemorian Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredjeland (Ds 36 Riksrevisionen (2011) Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning förutsägbara, ändamålsenliga och effektiva? RiR 2011:16. 37 Socialstyrelsen (2004) Vägen till svensk legitimation inom hälso- och sjukvården, 2004-107-3. 109 272

Konsekvensbeskrivning Ds 2016:24 2007:45) lämnades ett liknande förslag om att vissa lärosäten skulle ges i uppdrag att anordna kompletterande utbildning. Däremot menade utredaren att Socialstyrelsen alltjämt skulle vara ingångsmyndighet men att Högskoleverket efter remittering skulle lämna yttranden angående utbildningen till Socialstyrelsen. Efter denna utredning gav regeringen 2008 vissa lärosäten ett särskilt uppdrag att anordna kompletterande utbildning för personer med utländsk läkar-, sjuksköterske- eller tandläkarutbildning. Det är de utbildningar som behandlas närmare i avsnitt 10.3. Det har i olika sammanhang diskuterats om Socialstyrelsen skulle få ett samlat och utökat ansvar för valideringsprocessen, t.ex. genom att befintliga upphandlingar av kunskaps- och färdighetsprov och vissa kompletteringsutbildningar skulle utökas och omfatta samtliga yrkesgrupper. Även möjligheten att åstadkomma en förbättrad samordning mellan de kompletterande utbildningarna och Socialstyrelsens kompletteringsprogram har diskuterats. Socialstyrelsen bör vara ingångsmyndighet Socialstyrelsens ansvar för att pröva behörighet för hälso- och sjukvårdens yrken gäller såväl för personer som utbildat sig i Sverige som för personer som har en utbildning från ett annat land. Det är naturligt att även hälso- och sjukvårdsutbildade från ett tredjeland vänder sig till Socialstyrelsen för att få sin ansökan om att utöva yrket i Sverige prövad. På motsvarande sätt vänder sig t.ex. lärarutbildade från andra länder till Statens skolverk och veterinärer till Statens jordbruksverk, som är förvaltningsmyndigheter för sina respektive sektorer. Det saknas anledning att ändra på denna ordning. Socialstyrelsen bör även i fortsättningen vara ingångsmyndighet för hälso- och sjukvårdsutbildade från tredjeland. 110 273

Ds 2016:24 Konsekvensbeskrivning 10.6 Socialstyrelsen bör i ökad omfattning meddela föreskrifter om krav på utbildning Bedömning: Socialstyrelsen bör i ökad omfattning meddela föreskrifter om vilka krav på utbildning, praktisk tjänstgöring, kunskaper i svenska författningar och språkkunskaper som gäller för att få legitimation. Inför framtagandet av föreskrifterna bör Socialstyrelsen samråda med Universitets- och högskolerådet, berörda lärosäten och sjukvårdshuvudmännen. Skälen för bedömningen: Socialstyrelsen har av regeringen bemyndigats att meddela ytterligare föreskrifter om kraven på utbildning, praktisk tjänstgöring, kunskaper i svenska författningar och språkkunskaper för dem som har en utbildning från tredjeland (6 kap. 4 patientsäkerhetsförordningen). Sådana föreskrifter har utfärdats beträffande psykologer. För övriga yrken gäller praxis i form av de olika stegen i myndighetens kompletteringsprogram. Avsaknaden av föreskrifter har i tidigare utredningar påtalats som en brist ur ett rättstillämpnings- och rättssäkerhetsperspektiv. 38 Även regeringen har framhållit att det är angeläget att det framgår av föreskrifterna vilka krav som gäller för att få legitimation inom vart och ett av de 21 reglerade hälso- och sjukvårdsyrkena (prop. 2008/09:175 s. 76). Det är angeläget att Socialstyrelsen i föreskrifter förtydligar kraven för legitimation. Antalet personer som kommer till Sverige med värdefull kompetens från tredjeland har ökat under hela 2000- talet; 2014 ansökte totalt 1 916 personer med utbildning från tredjeländer om att få sin kompetens bedömd för behörighet i yrket, bland dessa 765 läkare, 308 sjuksköterskor och 277 tandläkare (ytterligare uppgifter om detta finns i bilaga 2). Den ökande omfattningen skärper kraven på en fastställd och rättssäker hantering från myndigheternas sida. För utformningen av föreskrifterna kan den generella ordningen i EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv 39 utgöra en utgångspunkt. Socialstyrelsen bör vid utformningen av föreskrifterna samråda 38 Karlberg (2013), Riksrevisionen 2011:16 samt Ds 2007:45. 39 Artikel 13 och 14 i det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet (2013/55/EG) beskriver hur och när kompletteringsåtgärder i form av anpassningsperiod eller lämplighetsprov kan krävas för tillträde till ett yrke. 111 274

Konsekvensbeskrivning Ds 2016:24 med Universitets- och högskolerådet, berörda lärosäten samt sjukvårdshuvudmännen inför framtagandet av föreskrifterna. 10.7 Kraven för att en ansökan ska behandlas bör inte ändras nu Bedömning: Några ändringar i det regelverk som styr de sökandes möjligheter att få en bedömning utförd bör inte göras nu. Skälen för bedömningen: Riksrevisionen påtalade 2011 att Socialstyrelsen behandlade alla inkomna ansökningar oavsett om den sökande beviljats uppehållstillstånd eller inte. Socialstyrelsen har bekräftat att inga förändringar av respektive myndighets praxis har skett sedan 2011. Socialstyrelsens tolkning av reglerna om arbetskraftsinvandring (som de framgår av 6 kap. utlänningslagen [2005:716]) ligger till grund för myndighetens nuvarande hantering av dessa bedömningsärenden. Det är inte ovanligt att personer utbildade i tredjeland skickar ansökningar om prövning av behörighet till ett flertal länder i förhoppningen om att den vägen också få ett arbets- och uppehållstillstånd. Behörighet att utöva ett reglerat hälso- och sjukvårdsyrke i Sverige förutsätter dock alltid en komplettering som i vissa avseenden måste genomföras i Sverige. En person som har fått sin utbildning godkänd kan inte erbjudas arbete, och därmed inte heller beviljas uppehållstillstånd på grund av arbete, innan komplettering är genomförd. Hanteringen av ansökningsärenden enligt de principer som myndigheten tillämpar kan kräva en mycket omfattande insats för att inte väntetiderna ska bli oskäligt långa. För att förbättra förutsättningarna för genomförandet av bedömningsprocessen har regeringen i budgetpropositionen för 2016 föreslagit att extra resurser avsätts för att förkorta handläggningstiderna. Resultatet av denna satsning bör avvaktas innan det tas ställning till om förändringar i de regelverk som styr de sökandes möjligheter att få en bedömning utförd bör göras. 112 275

Ds 2016:24 Konsekvensbeskrivning 11 Konsekvensbeskrivning 11.1 Inledning Promemorians förslag och bedömningar syftar till att skapa ökade möjligheter för människor att få sin kompetens kartlagd, bedömd och erkänd. De är framför allt inriktade mot att göra regelverken om validering samt roll- och ansvarsfördelning mellan olika aktörer tydligare. Sammantaget bedöms detta ge individer en ökad tillgång till validering samtidigt som redan avsatta resurser används på ett bättre sätt. Några av förslagen innebär också en ambitionshöjning i syfte att överbrygga identifierade luckor i valideringssystemet. I det följande beskrivs förslagens ekonomiska konsekvenser samt konsekvenser ur övriga relevanta aspekter. 11.2 Ekonomiska konsekvenser 11.2.1 Det är samhällsekonomiskt lönsamt med effektiva system för validering Väl fungerande system för validering underlättar omställning och matchning på arbetsmarknaden. När kompetensen dokumenterats och verifierats kan arbetsgivares osäkerhet vid rekrytering minska, de kan snabbare hitta den kompetens de söker och arbetssökande kan snabbare få ett nytt arbete. Validering ger också förutsätt ningar för effektivare utbildningsinsatser, eftersom efterföljande utbildning kan utformas med utgångspunkt från det lärande som individen redan tillägnat sig och inriktas mot att komplettera i de delar där individens kompetens inte fullt ut motsvarar kraven för att uppnå den kvalifikation som efterfrågas. Också detta leder till 113 276

Konsekvensbeskrivning Ds 2016:24 att individen snabbare kan använda sin kompetens på arbetsmarknaden. Befintliga studier visar på samhällsekonomiska vinster av väl utformade valideringsinsatser. Vinster uppstår framför allt till följd av att individer får högre inkomster när de snabbare går från arbetslöshet till arbete eller får ett jobb som bättre motsvarar kompetensen. Samtidigt stärks de offentliga finanserna genom lägre transfereringar, högre skatteintäkter och lägre utbildningskostnader. Enligt de beräkningar som Riksrevisionen genomfört ger en månads kortare etableringsperiod för 700 utrikes födda akademiker med utländsk utbildning en sammanlagd samhällsekonomisk vinst på drygt 42 miljoner kronor (se även avsnitt 4.5.2). 40 11.2.2 Kostnadskonsekvenser Skyldighet för kommunerna att erbjuda validering För att ge en ökad och mer regionalt likvärdig tillgång till validering föreslås i avsnitt 6.5 att skolhuvudmännen ska bli skyldiga att erbjuda elever i vuxenutbildning validering. Möjlighet till validering för personer som antagits till en utbildning innebär att studietiden kan förkortas för dem som redan tidigare tillägnat sig kunskaper och kompetenser som motsvarar delar av den avsedda utbildningen. Med en skyldighet att erbjuda validering ges fler elever möjlighet att förkorta sin studietid, vilket innebär en samhällsekonomisk vinst. Kommuner som använder orienteringskursen för validering inför upprättandet av den individuella studieplanen anger att valideringen tar mellan 4 10 veckor och att deltagarna brukar kunna validera i genomsnitt 500 poäng (25 veckor), dvs. utbildningen förkortas i normalfallet med ett halvår eller ungefär en tredjedel. Efter valideringen går eleverna vanligen in som extraelever i befintliga studiegrupper. En kostnadsbesparing och effektivisering av utbildningen underlättas genom en flexibel organisation av utbildningen och av ett bredare utbildningsutbud där eleverna utan extra 40 Riksrevisionen (2011) Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning förutsägbara, ändamålsenliga och effektiva? RiR 2011:16. 114 277

Ds 2016:24 Konsekvensbeskrivning väntetid kan komplettera i de delar respektive individ har behov av utbildning. I avsaknad av tillförlitlig statistik om svenska förhållanden kan norska och isländska studier användas för att belysa möjligheterna till kostnadseffektivitet. Uppföljningar av validering inom vuxenutbildningen i Norge och Island visar att validering leder till förkortade, och därmed mer kostnadseffektiva, utbildningar (se bilaga 1). Av den norska statistiken framgår att 90 procent av eleverna som genomgick en validering 2008/09 fick en förkortad studietid och att 50 60 procent av kurserna kunde tillgodoräknas efter genomgången validering. Från Island finns uppgifter som gör det möjligt att också ställa kostnaden för validering i relation till utbildningskostnaden för de delar av en utbildning som kunnat tillgodoräknas. Resultaten visar att valideringskostnaden uppgår till ungefär en fjärdedel av den direkta utbildningskostnaden för motsvarande utbildning. Med ovanstående information som grund kan följande förenklade räkneexempel göras. Anta att det för en kommun kostar 10 000 kronor att utbilda tio elever (=1 000 kronor per elev). Om dessa tio elever i stället genomgick en validering skulle enligt ovan nio elever kunna förkorta sin studietid med ca 50 procent. Valideringskostnaden beräknas uppgå till en fjärdedel av kostnaden för de delar av utbildningen som kunnat tillgodoräknas. Kostnaden blir då 6 750 kronor (=(1 elev*0,25*500 kronor för valideringen + 1 elev*1 000 kronor för utbildningen) + (9 elever*0,25*500 kronor för valideringen + 9 elever*500 kronor för utbildningen)). Kostnadsbesparingen jämfört med att utbilda samtliga 10 elever till 100 procent blir då 3 250 kronor (=10 000-6 750) eller 32 procent. Skyldigheten för kommunerna att erbjuda validering innebär ett nytt åliggande, vilket gör finansieringsprincipen tillämplig. Kostnadsbesparingarna för kommunerna, i egenskap av huvudmän för vuxenutbildningarna, som kommer av en mer kostnadseffektiv utbildning bedöms dock överstiga eventuella kostnader förknippade med det nya åliggandet. Därför föreslås ingen ekonomisk kompensation. 115 278

Konsekvensbeskrivning Ds 2016:24 Tydligare ansvar för validering för berörda myndigheter I avsnitt 5.2 och 5.3 görs bedömningen att respektive myndighet bör få i uppdrag att främja och samordna användningen och utvecklingen av validering inom sitt verksamhets- och ansvarsområde. I avsnitt 5.2 anges vidare att Statens skolverk och Universitets- och högskolerådet bör ges i uppdrag att ansvara för stöd till huvudmän och utbildningsanordnare respektive universitet och högskolor. I avsnitt 5.2 och 5.3 anges även att Arbetsförmedlingen, Skolverket, Universitets- och högskolerådet och Myndigheten för yrkeshögskolan bör samverka med berörda myndigheter inom andra områden i syfte att tillsammans skapa ett nationellt sammanhängande valideringssystem. I avsnitt 5.4 görs bedömningen att myndigheterna bör få i uppdrag att se till att det finns lättfunnen och lättåtkomlig information om validering som rör den egna sektorn på deras webbplats samt att de bör länka till motsvarande information hos övriga berörda myndigheter. Genom detta understryks myndigheternas ansvar för valideringsfrågor som rör det egna verksamhetsområdet samtidigt som den enskilde får tillräcklig information för att kunna vända sig till rätt myndighet. Därutöver görs i avsnitt 5.5 bedömningen att Skolverket, Myndigheten för yrkeshögskolan och Universitetskanslersämbetet i samarbete med Universitets- och högskolerådet på olika sätt bör få i uppdrag att redovisa omfattningen av validering eller bedömning av reell kompetens för behörighet och tillgodoräknande. Vidare föreslås att Arbetsförmedlingen bör få i uppdrag att genomföra en utvärdering av validering inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska programmen. För samtliga myndigheter ovan bedöms förslagen rymmas inom existerande övergripande uppgifter och ekonomiska ramar. Genom att Myndigheten för yrkeshögskolans övergripande ansvar för att samordna valideringsarbetet nu gått över till Valideringsdelegationen 2015 2019 skapas ett ekonomiskt utrymme för myndigheten. Valideringsdelegationens uppdrag är dock begränsat till och med 2019. Det ekonomiska utrymme som frigjorts föreslås Myndigheten för yrkeshögskolan under den tid som Valideringsdelegationen är verksam använda för att intensifiera arbetet med validering inom sitt eget verksamhets- och ansvarsområde. Utbildningsdepartementet avser att återkomma vad gäller 116 279

Ds 2016:24 Konsekvensbeskrivning förslag om hur det frigjorda ekonomiska utrymmet ska användas efter det att Valideringsdelegationen avslutat sitt uppdrag senast den 30 december 2019, samt vad gäller formerna för en eventuell nationell samordning av valideringsarbetet och Myndigheten för yrkeshögskolans roll i arbetet efter den tidpunkten. 11.3 Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen Av 14 kap. 3 regeringsformen framgår att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte bör gå längre än vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. I förarbetena anges att denna reglering innebär att riksdagen regelmässigt måste pröva kommunernas självstyrelseintressen när begränsningar av självstyrelsen övervägs (prop. 2009/10:80 s. 212). Vidare anges att proportionalitetsprövningen bör innefatta en skyldighet att undersöka om det ändamål som regleringen avser att tillgodoses kan uppnås på ett, för det kommunala självbestämmandet, mindre ingripande sätt än det som föreslås. Förslagen innebär en skyldighet för kommunerna att erbjuda elever i vuxenutbildning validering. Förslagen bedöms inskränka den kommunala självstyrelsen. Denna inskränkning får vägas mot förslagens syfte att skapa ökade möjligheter för människor att få sin kompetens kartlagd, bedömd och erkänd. Några för den kommunala självstyrelsen mindre ingripande alternativ synes inte föreligga. Förslagens syfte bedöms väga tyngre än den begränsade inskränkning i den kommunala självstyrelsen som förslagen innebär. Förslagen bedöms därför vara proportionerliga och godtagbara. 11.4 Övriga konsekvenser Förslag och bedömningar som lämnas i promemorian kommer i stor utsträckning att komma utrikes födda till godo. Personer som har tillägnat sig sin kompetens genom utbildning eller arbete i andra länder är en prioriterad målgrupp för valideringsinsatser. Ökad tillgång till validering och mer effektiva valideringsprocesser gynnar därmed förutsättningarna för utrikes födda med kompetens förvärvad utomlands att snabbare få ett arbete och att i ökad 117 280

Konsekvensbeskrivning Ds 2016:24 utsträckning få ett arbete där deras kompetens tas till vara. Förslagen stärker således nyanländas deltagande i arbets- och samhällslivet och underlättar en snabbare och effektivare etableringsprocess. På så vis ökar möjligheterna att uppnå de integrationspolitiska målen. Förslagen syftar till att öka tillgången till validering och öka möjligheterna för såväl kvinnor som män att få sin reella kompetens bedömd. Särskilt förslagen som rör den kommunala vuxenutbildningen bör dock i hög grad komma kvinnor till del, eftersom kvinnor utgör två tredjedelar av eleverna inom vuxenutbildningen. Inom den kvinnodominerade vård- och omsorgssektorn har kraven på formell utbildning ökat. Möjligheter till validering kan där både ge ett erkännande av den kompetens som individen redan tillägnat sig och tillgång till ändamålsenligt utformade kompletterande utbildningsinsatser så att individerna snabbare kan få en anställning med bra villkor. Vuxenutbildning är ett kommunalt ansvarsområde. Förslag och bedömningar är i stor utsträckning inriktade mot att stödja kommunernas arbete med validering, bl.a. genom tydligare definitioner. Skollagen lyfter mycket tydligt fram det individuella perspektivet i vuxenutbildningen och anger att verksamheten ska utgå från den enskildes behov, förutsättningar och önskemål. En individualiserad vuxenutbildning förutsätter möjligheter till validering. Ett förtydligande av regelverket som innebär en lagstadgad skyldighet och inte endast möjlighet för skolhuvudmännen att erbjuda elever validering bedöms vara motiverat med hänsyn till det samhälleliga intresset av att validering fortsättningsvis ska vara ett reguljärt inslag i vuxenutbildningen och vara tillgängligt för dem som deltar i sådan. Det är också viktigt som ett led i implementeringen av Europieiska unionens råds rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande. Skyldighet att erbjuda validering innebär inte att kommunen måste anordna den i egen regi, men en ordnad tillgång till validering bidrar till en effektivare användning av tid och resurser i vuxenutbildningen för såväl kommunen som för den enskilde individen. Förslagen och bedömningarna i denna promemoria bedöms inte ha någon större betydelse för små företags arbetsförutsättningar, 118 281

Ds 2016:24 Konsekvensbeskrivning konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företag. 119 282

12 Ikraftträdande Förslag: Ändringarna i skollagen, förordningen (1991:1124) om avgifter för prövning inom skolväsendet och förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning ska träda i kraft den 1 juli 2017. Ändringarna i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan ska träda i kraft den 1 januari 2017. Skälen för förslagen: För att de förslag som lämnas i denna promemoria ska kunna genomföras behöver ändringar göras i skollagen, förordningen om yrkeshögskolan, förordningen om avgifter för prövning inom skolväsendet och förordningen om vuxenutbildning. Eftersom förslaget till lag om ändring i skollagen kräver riksdagsbehandling är det lämpligt att lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2017. Eftersom ändringarna i förordningen om avgifter för prövning inom skolväsendet och förordningen om vuxenutbildning utgör följdändringar till de föreslagna ändringarna i skollagen bör ändringarna av dessa förordningar också träda i kraft den 1 juli 2017. Ändringarna i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan är inte beroende av de föreslagna lagändringarna och bör träda i kraft snarast möjligt för att berörda aktörer ska ges förutsättningar att bedriva sin verksamhet på det sätt som föreslås i promemorian. 121 284

13 Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800) 20 kap. 42 Huvudmannen ska erbjuda elever i kommunal vuxenutbildning att få sina kunskaper och sin kompetens validerade. Med validering avses en process som består i en strukturerad kartläggning, bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. En validering har skett först då samtliga dessa delmoment är avslutade. Rektorn ska verka för att valideringen sker i enlighet med lag och andra författningar. I paragrafen anges att elever kan få sina kunskaper och sin kompetens validerade. Paragrafen innehåller även en definition av validering. Första stycket första meningen ändas så att huvudmannen får en uttrycklig skyldighet att erbjuda validering till en elev inom kommunal vuxenutbildning. I första stycket andra meningen tydliggörs att en kartläggning av elevens kunskaper och kompetens är ett delmoment i valideringsprocessen. Den kartläggning som ingår i valideringsprocessen ska vara en fördjupad kartläggning. Inledande kartläggningsåtgärder som sker vid studieoch yrkesvägledning är inte en del i valideringsprocessen. Av första styckets tredje mening, som är ny, framgår att validering har skett först då processens samtliga delmoment är avslutade. Övervägandena finns i avsnitt 6.2 och 6.5. 123 286

Författningskommentar Ds 2016:24 43 En elev som får sina kunskaper och sin kompetens erkända vid en validering har rätt att få ett intyg. I paragrafen regleras elevens rätt till skriftlig dokumentation vid en validering. I inledningen av paragrafen ersätts ordet den av en elev. Detta är en språklig ändring och innebär ingen ändring i sak eftersom det endast är elever som kan få sina kunskaper och sin kompetens validerade, jfr 42. I samma mening ersätts bedömda av erkända. Inte heller den ändringen är avsedd att ändra innehållet i sak, jfr 42 om vad som avses med validering. Vidare ändras paragrafen på så sätt att det nu anges att eleven har rätt att få ett intyg. Bestämmelserna om intyg i 44 och 45 blir alltså tillämpliga. Av dessa bestämmelser framgår bland annat vem som får utfärda ett intyg. Även föreskrifter som har meddelats med stöd av bemyndigandena i 44 och 45 blir gällande i tillämpliga delar. Med den nya lydelsen tydliggörs att endast intyg och inte någon annan dokumentation utfärdas vid en validering. Att betyg kan sättas enligt bestämmelserna om prövning framgår av 43 a. Enligt hittillsvarande lydelse av förevarande paragraf ska det som sägs i 3 kap. 19 och 20 om rättelse och ändring av betyg också gälla en utförd validering. Den bestämmelsen tas bort. Att bestämmelserna i 3 kap. 19 och 20 ska tillämpas vid en rättelse eller ändring av ett intyg framgår redan av 45 i förevarande kapitel. Paragrafens hittillsvarande andra stycke, som innehåller en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om validering, har flyttats till 43 a. Övervägandena finns i avsnitt 6.3. 43 a Om det vid en validering bedöms att eleven når upp till kunskapskraven i en kurs som en elev kan få betyg på, ska på elevens begäran valideringsprocessen avslutas genom en prövning för betyg enligt 40 och 41. I sådana fall ska intyg inte utfärdas enligt 43. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om validering. 124 287

Ds 2016:24 Författningskommentar Paragrafen är ny och tydliggör förhållandet mellan validering och prövning. Med prövning avses en bedömning av kunskaper i förhållande till kunskapskrav i kursplaner eller ämnesplaner. Innebörden av prövning, liksom vem som har rätt att genomgå prövning och hos vilken huvudman prövning får göras, framgår av 40. I 41 finns vissa bestämmelser om hur en prövning ska gå till. Enligt första stycket första meningen i förevarande paragraf ska valideringsprocessen på elevens begäran avslutas med en prövning för betyg, om det vid valideringen visar sig att eleven når upp till kunskapskraven i en kurs som en elev kan få betyg på. Av första stycket andra meningen framgår att intyg inte ska utfärdas när betyg sätts. Andra stycket, som innehåller en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om validering, har flyttats hit från 43 andra stycket. Övervägandena finns i avsnitt 6.3. 44 Den som har genomgått en kurs i kommunal vuxenutbildning och vill få sina kunskaper dokumenterade på annat sätt än genom betyg ska få ett intyg. I 43 finns en bestämmelse om skyldigheten att utfärda intyg vid validering. Huvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om möjligheten att få ett intyg. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att intyg alltid ska utfärdas efter vissa kurser eller viss utbildning. I förevarande och i efterföljande paragraf (45 ) finns bestämmelser om intyg. Av förevarande paragraf framgår bland annat att intyg kan utfärdas efter en genomgången kurs i kommunal vuxenutbildning. De föreslagna ändringarna i 43 innebär en rätt att få ett intyg vid validering. I första stycket i förevarande paragraf läggs därför en ny mening till med en hänvisning till den bestämmelsen. I övrigt görs en språklig ändring. Övervägandena finns i avsnitt 6.3. 125 288

Författningskommentar Ds 2016:24 21 kap. 21 Huvudmannen ska erbjuda elever i särskild utbildning för vuxna att få sina kunskaper och sin kompetens validerade. Med validering avses en process som består i en strukturerad kartläggning, bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. En validering har skett först då samtliga dessa delmoment är avslutade. Rektorn ska verka för att valideringen sker i enlighet med lag och andra författningar. I paragrafen anges att elever kan få sina kunskaper och sin kompetens validerade. Paragrafen innehåller även en definition av validering. De ändringar som görs i första stycket motsvarar dem som görs i 20 kap. 42. Övervägandena finns i avsnitt 6.2 och 6.5. 22 En elev som får sina kunskaper och sin kompetens erkända vid en validering ska ha rätt att få ett intyg. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om validering. I paragrafen regleras elevens rätt till skriftlig dokumentation vid en validering. I inledningen av första stycket ersätts ordet den av en elev. Detta är en språklig ändring och innebär ingen ändring i sak, eftersom det endast är elever som kan få sina kunskaper och sin kompetens validerade, jfr 21. I samma mening ersätts bedömda av erkända. Inte heller den ändringen är avsedd att ändra innehållet i sak, jfr 21 om vad som avses med validering. Vidare ändras första stycket på så sätt att det nu anges att eleven ska ha rätt att få ett intyg enligt. Bestämmelserna om intyg i 23 och 24 blir alltså tillämpliga. Av dessa bestämmelser framgår bland annat vem som får utfärda ett intyg. Även föreskrifter som har meddelats med stöd av bemyndigandena i 23 och 24 blir gällande i tillämpliga delar. Med den nya lydelsen tydliggörs att endast intyg 126 289

Ds 2016:24 Författningskommentar och inte någon annan dokumentation utfärdas vid en validering. Enligt hittillsvarande lydelse av förevarande paragraf ska det som sägs i 3 kap. 19 och 20 om rättelse och ändring av betyg också gälla en utförd validering. Den bestämmelsen tas bort. Att bestämmelserna i 3 kap. 19 och 20 ska tillämpas vid en rättelse eller ändring av ett intyg framgår redan av 24 i förevarande kapitel. Övervägandena finns i avsnitt 6.3. 23 Den som har genomgått en kurs i särskild utbildning för vuxna och vill få sina kunskaper dokumenterade på annat sätt än genom betyg ska få ett intyg. I 18 andra stycket, 19 och 22 finns bestämmelser om att intyg ska utfärdas i vissa andra fall. Huvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om möjligheten att få ett intyg. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att intyg alltid ska utfärdas efter vissa kurser. I förevarande och efterföljande paragraf (24 ) finns bestämmelser om intyg. Av förevarande paragraf framgår att intyg kan utfärdas efter en genomgången kurs i särskild utbildning för vuxna och i vissa andra angivna fall. Ändringen i första stycket första meningen är endast språklig. Ändringen i första stycket andra meningen innebär att en hänvisning till 22 läggs till eftersom nu även den bestämmelsen anger fall då intyg ska utfärdas. Övervägandena finns i avsnitt 6.3. 127 290

Validering en utblick Inledning Enligt ny forskning går utvecklingen av systemen för validering i de europeiska länderna mot ett ökat fokus på validering för arbetsmarknaden. 1 De befintliga systemen är dock fortfarande till största delen uppbyggda för att ge möjligheter till validering inom utbildningssystemet. Utbildningssystemen inom Norden är relativt lika varandra, vilket underlättar möjligheterna att dra lärdomar som kan vara relevanta för Sverige. De nordiska ländernas valideringssystem visar framför allt på olika exempel på hur validering används för att ge tillträde till utbildning respektive förkorta och individanpassa utbildningar. I Sverige har genom utvecklingen av branschernas valideringsmodeller för yrkeskompetens viss validering också riktats direkt mot arbetsmarknaden. Därför beskrivs här också Tyskland som i detta avseende har kommit längre. Genom det tyska duala yrkesutbildningssystemet, där arbetsgivare och branscher tar en aktiv del i utbildningen, finns utvecklade former även för validering av yrkeskompetens i samarbete med parterna. Likheter och skillnader mellan de nordiska länderna Validering och livslångt lärande Validering av icke-formellt och informellt lärande har sedan 1990- talet haft en framträdande roll i de nordiska ländernas politik för 1 Harris, Wihak & Van Kleef (eds) (2014) Handbook of the Recognition of Prior Learning Researcn into Practice, NIACE. 129 292

Bilaga 1 Ds 2016:24 livslångt lärande. Alla nordiska länder har successivt infört regelverk som ger individerna möjligheter att få sin kompetens bedömd inom utbildningssystemen oavsett hur denna har förvärvats. I samtliga nordiska länder är validering mer integrerad i yrkesutbildning och i vuxenutbildning på gymnasial nivå än inom eftergymnasial utbildning. Validering inom yrkesutbildningar dominerar, och fungerar som en väg att snabbare nå de yrkeskvalifikationer som efterfrågas på arbetsmarknaden. Inom högskoleutbildning används validering för tillträde till utbildning och för tillgodoräknande i varierande utsträckning. Även om det finns många likheter i synen på validering i de nordiska länderna så finns även vissa skillnader. I det följande beskrivs hur regelverket har utformats, hur och för vem validering används och vilken aktör som ansvarar för att utföra validering i respektive land. Vem har rätt till validering? Island har sedan 2010 en lag som anger validering som en rättighet för personer som inte har en avslutad gymnasieutbildning och som är äldre en 23 år samt har minst tre års yrkeserfarenhet. 2 Dessa personer har rätt att få sitt tidigare lärande bedömt när de påbörjar en gymnasieutbildning. 3 Valideringen leder till att utbildningen anpassas och förkortas efter respektive individs behov. Valideringarna genomförs i stor utsträckning av branschgemensamma valideringscenter som koordineras av arbetsmarknadens parter och Finansdepartementet. Valideringen görs mot utbildningsmålen som tagits fram i samarbete med arbetslivet. Utbildningsmålen har också anpassats så att de kan användas både vid kartläggningen och under valideringen. Därutöver kan validering även ske direkt mot yrkeskrav som branschen tagit fram, hösten 2014 fanns tre sådana branschmodeller för validering av yrkeskompetens. 4 2 The Adult Education Act, no.27 (March 2010), The Upper Secondary School Act, no. 92 (June 2008), Regulation for the Adult Education Act, no. 1163 (November 2011). 3 NVL (2012), Grid Iceland, Icelandic report, s. 2. 4 Samtal med Fjóla María Lárusdottír, Education Training Service Centre, den 6 oktober 2014. 130 293

Ds 2016:24 Bilaga 1 I Finland har validering använts i stor utsträckning inom yrkesutbildning sedan 1990-talet. Validering är reglerat som en individuell rättighet att få sin yrkesskicklighet bedömd i form av en fristående examen. 5 Eventuella kompletterande utbildningsbehov tillgodoses med skräddarsydda utbildningsmoduler som pågår från en dag till flera utbildningstillfällen som vanligtvis genomförs vid sidan om jobbet eller på distans. 6 Även studerande inom studieförberedande vuxenutbildning och inom högre utbildning har rätt att få tidigare studier och kunnande som förvärvats på annat sätt identifierade och erkända. Ansvaret att besluta om hur tidigare förvärvad kompetens kan tillgodoräknas i utbildningen ligger hos respektive utbildnings- och examensanordnare samt läroanstalter och högskolor. Från och med 2010 erbjuder några högskolor möjlighet att få sin kompentens validerad oavsett hur den förvärvats. 7 För detta ändamål har högskolorna (t.ex. Östra Finlands universitet) utvecklat läranderesultat och tester för validering. Vissa lärosäten erbjuder även testmöjligheter för sökande som saknar dokumentation från tidigare studier. I Norge finns i dag en lagstadgad rätt till validering av reell kompetens på alla formella utbildningsnivåer. Rätten till validering gäller såväl för antagning som tillgodoräknande. 8 För att ansöka till vuxenutbildning och högskolor med reell kompetens som grund måste den sökande ha fyllt 25 år, medan åldersgränsen för sökande till yrkesskolor är 19 år. 9 För norska yrkesskolor utanför det offentliga utbildningssystemet finns det dock ingen formell skyldighet att pröva reell kompetens för tillgodoräknande. 10 I Danmark har alla utbildningsanordnare inom allmän vuxenutbildning från och med 2008 en skyldighet att erbjuda validering 5 NVL (2012), Quality in validation in the Nordic countries, Finnish report, s. 5. Se: Lag om yrkesinriktad vuxenutbildning 21.8.1998/631, Lag om yrkesutbildning 21.8.1998/630, Föreskrift om Individualisering 2006. 6 Samtal med Anni Karttunen, Savo Consortium for Education, den 4 november 2014. 7 EU-kommissionen (2014), European inventory on validation of non-formal and informal learning, country report Finland, s. 1. 8 Se: Lov om grunnskolen og den vidaregåande opplæringa/lov-1998-07-17-61, Lov om fagskoleutdanning/lov-2003-06-20-56, Lov om universiteter og høyskoler/lov-2005-04- 01-15. 9 Se: www.utdanning.no/tema/nyttig_informasjon/realkompetanse. 10 NVL (2012), Landrapport Norge, documentation of quality and quality assurance in validation in the Nordic countries, s. 5. 131 294

Bilaga 1 Ds 2016:24 ( realkompetencevurdering ). 11 Motsvarande skyldighet fanns redan tidigare (fr.o.m. 2003) för yrkesutbildningar. 12 För korta och medellånga högre utbildningar kan reell kompetens åberopas som behörighetsgrund. Både inom vuxenutbildning och högre utbildning kan man också ansöka om en förkortning av utbildningen och få ett s.k. kompetensbevis. Inom vuxenutbildningen kan man även ansöka om att få tillgodoräkna sig hela utbildningen och då utfärdas ett s.k. utbildningsbevis. 13 Målgruppen är huvudsakligen personer som saknar eller har en kort tidigare utbildning. 14 Omfattning och resultat I Norge följer man upp valideringen som genomförs på samtliga nivåer. Det är kommunerna som rapporterar in statistik om genomförd validering inom vuxenutbildningen. Från denna framgår att cirka 2 500 personer årligen har validerats sedan 2009/10 vilket motsvarar cirka 13 procent av antalet elever i vuxenutbildningen. Valideringar utförs främst inom yrkesutbildningar, särskilt inom vård och omsorg som stod för cirka 54 procent av alla valideringar läsåret 2008/2009. Inom vård och omsorg fick drygt 90 procent av validanderna en förkortad utbildning och i genomsnitt tillgodoräknades hälften av utbildningsmålen. För övriga yrken resulterade valideringen i att cirka 60 procent av kurserna kunde tillgodoräknas. Bland de eftergymnasiala yrkesskolorna var det ungefär hälften som genomförde valideringar 2010. Höstterminen 2010 var det 700 av 7 319 sökande till yrkesskolorna som sökte på reell kompetens. Av dessa blev 556 studenter antagna, vilket motsvarade åtta procent av nybörjarna. 15 Uppföljning görs också av omfattningen av validering för tillträde till högskolestudier med reell kompetens som behörighetsgrund. År 2013 sökte 7 905 personer på reell kompetens varav 41 11 Se: Lov om ændring af forskellige love på Undervisningsministeriets område/lov nr 556 af 06/06/2007. 12 Se: Bekendtgørelse nr. 802 af 22. september 2003. 13 Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL). Validering i Danmark, system och lagstiftning: www.nordvux.net 14 Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (2012), Quality in validation in the Nordic countries, Danish report, s. 8. 15 VOX (2011), Realkompetansevurdering ved opptak til fagskoler, s. 7. 132 295

Ds 2016:24 Bilaga 1 procent bedömdes behöriga att påbörja den sökta utbildningen. Uppföljningar visar att studenterna som antogs på reell kompetens fick arbeta hårdare för att klara det första studieåret, men studieavbrotten var trots detta färre i denna grupp. Sammantaget konstateras att studenter som antogs på reell kompetens presterade något bättre än de som antogs på gymnasiebetyg, både i termer av studieresultat och mätt som andel av studenterna som hade ett arbete ett år efter avslutad utbildning. 16 På Island samlas individdata in för all validering som genomförs. Valideringen vänder sig till personer utan avslutad gymnasieutbildning, såväl sysselsatta som arbetslösa. Åren 2010 2012 genomförde 1 070 personer en validering, varav 776 personer validerades mot utbildningsmål i gymnasiala yrkesutbildningar och 294 mot branschkrav. 17 År 2013 var det 369 personer som genomgick en validering, den övervägande delen, 67 procent, var män. Valideringar som genomförs mot branschkrav delfinansieras av branschorganisationer. I de tre branscher där validering mot branschkrav hittills har genomförts stod branschen för drygt 50 procent av kostnaderna för valideringen. 18 I genomsnitt tillbringar individen 15 timmar hos valideringsaktören och arbetar därutöver självständigt med hemuppgifter. Valideringen medför att utbildningstiden kan förkortas med mellan 20 och 50 procent. Ofta finns även möjligheten att efter en anpassad utbildning läsa in kompletterande utbildningar vid sidan om sitt arbete. En uppföljning från 2013 visar att 34 procent har avslutat sina utbildningar, 28 procent läser fortfarande och 14 procent önskar komplettera sina utbildningar. Av deltagarna är 64 procent kvar på samma jobb efter valideringen och av dem har 18 procent en högre lön. 89 procent av de tillfrågade angav att studieoch yrkesvägledningen har varit viktig under valideringsprocessen. Kostnaden för att genomföra valideringen uppgick 2013 till ungefär hälften av vad kostnaden skulle ha varit för en formell utbildning i samma omfattning. I en ny upphandling har valideringskostnaden sänkts så att den endast motsvarar en fjärdedel av kostnaden för en ettårig gymnasial utbildning. Därmed 16 VOX (2011), Realkompetanse- vurdering status og utfordringer, s. 20. 17 ECTS (2014) Information on VPL funding/cost benefits in Iceland, s. 1. 18 Samtal med Fjóla María Lárusdottír, Education Training Service Centre, den 15 december 2014. 133 296

Bilaga 1 Ds 2016:24 är validering ett både tidseffektivt och ekonomiskt fördelaktigt alternativ som gynnar såväl samhället som individen. Förutom den finansiella aspekten påpekas även att valideringen mot yrkes- och utbildningskrav i samband med karriärvägledningen stärker individens självkänsla och höjer motivationen att vidarutbilda sig. I Finland ingår en prövning (s.k. fristående examen) som en del i yrkesutbildningarna på gymnasial nivå. Inom en fristående examen finns också möjligheten att få sin yrkeskompetens erkänd oberoende av hur den förvärvats. Utbildningsstyrelsen och Statistikcentralen har i uppdrag att årligen redovisa statistik för antalet fristående examen. År 2012 var det ca 1 700 personer 19 som avlade en fristående examen utan att ha genomgått en förberedande utbildning, vilket motsvarar ungefär fem procent av det totala antalet yrkesexamen som togs ut detta år. 20 För högskolesektorn finns det ingen enhetlig statistik över omfattningen av validering. Däremot pågår särskilda projekt vid ett par universitet där t.ex. Östra Finlands universitet rapporterar att det 2013 tillgodoräknades högskolepoäng motsvarande 250 fil. kand. (en fil. kand. motsvarar 180 högskolepoäng). 21 Hur stor del av dessa tillgodoräknanden som avsåg validering av icke-formellt och informellt lärande går dock inte att utläsa från statistiken. I Danmark har alla elever möjlighet att få sitt tidigare lärande validerat mot utbildningskraven i vuxenutbildningen. Valideringen leder till ett kompetensbevis som deltagaren kan använda antingen för en efterföljande anpassad utbildning, för att ansöka om tillgodoräknande i annan utbildning eller när eleven vill byta jobb eller växla yrke. 22 Inom vuxenutbildningen fördubblades omfattningen av genomförd validering mellan 2010 och 2012, från cirka 3 300 till 7 900 personer. Det är inom yrkesutbildningen som valideringen har stor omfattning i Danmark, dessa utbildningar svarar för ca 80 procent 19 Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (2012), Quality in validation in the Nordic countries, Finnish report, s. 11. 20 Samtal med Anni Karttunen, Savo Consortium for Education, den 5 oktober 2014. 21 Samtal med Anni Karttunen, Savo Consortium for Education, den 3 november 2014. 22 Danska Utbildningsdepartementet: uvm.dk/uddannelser/uddannelser-til-voksne/ Overblik-over-voksenuddannelser/Arbejdsmarkedsuddannelser (2014-12-09). 134 297

Ds 2016:24 Bilaga 1 av alla valideringar. 23 År 2010 var det 30 252 personer som genomgick en validering inom ramen för en yrkesutbildning. Här avses kortare yrkesinriktade utbildningar ( arbejdsmarkeds-uddannelse ) som riktar sig till både sysselsatta och arbetslösa. 24 Sedan 2010 har dock antalet rapporterade valideringar inom yrkesutbildningarna sjunkit markant till 7 245 valideringar 2013. En anledning till nedgången är att det finns en generell sjunkande trend i antalet deltagare i yrkesutbildning. Den viktigaste förklaringen till nedgången är dock att Utbildningsdepartementet 2012 begränsade möjligheten till ersättning till att enbart omfatta elever i utbildning. Antalet arbetssökande som valideras rapporteras inte längre in till Utbildningsdepartementet. Valideringarna för tillgodoräknanden inom eftergymnasiala utbildningar har ökat från att motsvara 24 helårsprestationer 2010 till motsvarande 38 helårsprestationer 2012. Högskolorna rapporterar dock endast in tillgodoräknanden som överstiger 15 procent av utbildningens omfattning. Redovisningar saknas över antalet personer som antas till en högskoleutbildning med reell kompetens som behörighetsgrund. 25 Skillnader i regelverk mellan de nordiska länder I Sverige är validering inom vuxenutbildningen inte uttryckt som en rättighet för individen vilket är fallet i Island, Norge och Finland. Svenska utbildningsaktörer är inte heller skyldiga att erbjuda validering, vilket är fallet i Danmark. För validering inom eftergymnasial utbildning är de nordiska regelverken däremot mer lika. Även när det gäller uppföljning finns det skillnader mellan de nordiska länderna. I Norge är uppföljningen relativt omfattande och täcker samtliga utbildningsnivåer, medan t.ex. Danmark har mindre detaljerade uppgifter om antalet personer som genomgått 23 Ministry of Education och National Knowledge Centre for Validation of Prior Learning (2010), National Qualifications Framework, s. 10; samtal med Mattias Haaber på det danska Utbildningsdepartementet den 9 oktober 2014. 24 Danska Utbildningsdepartementet: uvm.dk/uddannelser/uddannelser-til-voksne/ Overblik-over-voksenuddannelser/Arbejdsmarkedsuddannelser. 25 EU-kommissionen (2014) European inventory on validation of non-formal learning and informal learning 2014, Country report Denmark. 135 298

Bilaga 1 Ds 2016:24 en validering. 26 I Sverige har det hittills inte gjorts några systematiska uppföljningar av omfattningen av validering. Validering av yrkeskvalifikationer i Tyskland Bakgrund I Tyskland har hantverks-, industri- och handelskamrarna sedan lång tid tillbaka ett stort engagemang både i yrkesutbildning och för validering av yrkeskunskaper. Test av yrkeskunskaper (Externenprüfung) innebär att personer som kan styrka att de har utfört kvalificerat arbete, men som saknar ett formellt yrkesbevis, efter en viss tid i yrket har möjlighet att göra ett yrkesprov. Även utbildningstid för andra relevanta yrken kan räknas in och dessutom kan t.ex. en gymnasieexamen ytterligare förkorta kravet på tid i yrket. Kamrarna bestämmer över antagningen och sköter hela provet. I alla delstater tillhandahålls kurser och seminarier som syftar till förberedelse inför provet vid sidan av det ordinarie arbetet. Provavgiften bekostas av den sökande själv. Det är ungefär 30 000 personer som varje år genom denna prövning erhåller samma yrkesbevis som uppnås efter en tysk lärlingsutbildning. 27 Sedan april 2012 finns i Tyskland även en lagstiftad rättighet för utländska medborgare att få sina yrkeskvalifikationer bedömda i regel inom tre månader efter ansökan. 28 Lagen syftar till att ta tillvara på kompetensen hos i Tyskland bosatta personer med utländsk utbildning och yrkeserfarenhet (integration) och underlätta rekrytering av internationell talang (arbetskraftsinvandring). För tredjelandsmedborgare är ett yrkesbevis på full motsvarighet en förutsättning för uppehållstillstånd. Tidigare fanns möjlighet att få sin yrkeskvalifikation bedömd inom de reglerade yrkena endast för EES-medborgare (i enlighet med EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv). 29 Med ikraftträddandet av ovan 26 NVL (2012) Quality in the Nordic Countries A Mapping Project. 27 Werquin (2010) Recognition of Non-Formal and Informal Learning: Country Practices, OECD. 28 Gesetz über die Feststellung der Gleichwertigkeit von Berufsqualifikationen (Berufsqualifikationsfeststellungsgesetz - BQFG), Lag om bedömning av yrkeskvalifikationer (yrkeskvalifikationslag) den 6 december 2011. 29 Bundesministerium für Bildung und Forschung (2014), Bericht zum Anerkennungsgesetz, s. 22. 136 299

Ds 2016:24 Bilaga 1 nämnda lag gäller rätten till bedömning inom såväl reglerade som icke-reglerade yrken även för tredjelandsmedborgare. Detta innebär att EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv i Tyskland i stor utsträckning omfattar även tredjelandsmedborgare. 30 Lagen avser yrken inom t.ex. industri, handel, jordbruk, hantverk, sjukvård och förvaltning, teknik och reglerade yrken som optiker, sjuksköterskor, läkare, jurister och apotekare som faller under det federala ansvarsområdet. Därmed omfattar lagen drygt 600 yrken varav 84 är reglerade yrken. 31 I första hand är det formell dokumentation från utbildning och yrkeserfarenhet i andra länder som bedöms. Om den sökande saknar handlingar som styrker att man har genomgått en utbildning kan en prövning, en kvalifikationsanalys, äga rum. Det är handels-, industri- och hantverkskamrarna, lantbrukskamrarna samt yrkessamfunden som ansvarar för att utföra kvalifikationsanalysen. Sedan lagen trädde i kraft den 1 april 2012 fram till den 1 januari 2013 har cirka 11 000 ansökningar om validering lämnats in. Närmare 80 procent av ansökningarna avsåg reglerade yrken (läkare, sjuksköterskor m.fl.). Cirka 60 70 procent av ansökningarna resulterade i ett fullständigt erkännande. Validering mot kvalifikationskrav i det motsvarande tyska yrket Valideringen av den utländska utbildningen/yrkeserfarenheten resulterar i ett intyg som beskriver olika grad av motsvarighet till de tyska yrkeskvalifikationerna. När en full motsvarighet kan intygas inom de reglerade yrkena så ger intyget behörighet att utöva yrket i Tyskland. 32 Uppnår man inte full motsvarighet behöver man komplettera med vissa kurser. Även inom de icke-reglerade yrkena kan full motsvarighet uppnås. Om bedömningen resulterar i en delvis motsvarighet beskrivs de kvalifikationer den sökande har och hänvisning sker till 30 A.a. s. 6. 31 Övriga yrken med högskoleexamen som t.ex. lärare, arkitekter, ingenjörer och förskolepedagoger regleras (i lag) av respektive delstat. Innehållet i lagtexterna motsvarar premisserna i lagen på federal nivå. Personer med högskoleyrken som inte är reglerade har också möjlighet att få sina kvalifikationer validerade via en organisation (Zentralstelle für ausländisches Bildungswesen) som leds av utbildningsministrarna från alla delstater. 32 I vissa fall t.ex. gällande läkare behövs därutöver goda kunskaper i tyska och för yrket lämpligt hälsotillstånd. 137 300

Bilaga 1 Ds 2016:24 kompletteringar. Här handlar processen mycket om att göra yrkeskunskaperna mer transparenta och synliga och att visa respekt för individens kompetens. När en ansökan resulterar i ett avslag beror detta oftast på att den sökande inte lämnat in den dokumentation som behövs. I den tyska modellen valideras endast formella yrkeskvalifikationer och yrkeserfarenhet. Det fanns förslag om att även göra det möjligt att validera kompetens som uppnåtts genom informellt lärande men man föredrog att ha ett tydligt fokus på formella kvalifikationer. Framför allt ville man inte göra avkall på den höga kvaliteten som tysk yrkesutbildning anses ha. Validering vid avsaknad av dokumentation Inom ramen för ett pilotprojekt har en metod tagits fram för test av yrkeskompetens hos personer som helt eller delvis saknar dokumentation från utbildning eller tidigare yrkeserfarenhet. Pilotprojektet leds av den Västtyska Hantverkskammaren i samarbete med Hantverkarnas Centralförbund och finansieras huvudsakligen av Utbildningsdepartementet. 33 Avsikten är att utvecklingen på sikt ska resultera i ett verktyg som används på flera yrkesområden och i alla delstater. Hittills har ungefär 70 personer genomgått en kvalifikationsanalys. Testet riktar sig både till personer som uppger att de har en formell utbildning och/eller yrkeserfarenhet men saknar dokumentation och till personer som t.ex. har ett yrkesbevis men som inte kan styrka utbildningsinnehållet.34 Den sökande prövas inom olika områden av en yrkesexpert och en representant från ansvarig myndighet/organisation för att måna om en god testkvalitet och objektivitet. Testet består av olika delar och anpassas till individens förutsättningar och bakgrund och kan omfatta t.ex. ämnessamtal, rollspel, presentationer, case-studies, 33 Utbildningsdepartementet svarar för 80 procent av kostnaderna och delprojektägarna för 20 procent. Kostnaden för pilotprojektet beräknas uppgå till cirka 1,25 miljoner euro. 34 För reglerade yrken gäller att om kursplan, yrkesbevis eller intyg om relevant arbetslivserfarenhet saknas kan en kvalifikationsanalys genomföras. För icke-reglerade yrken gäller detsamma om dokumentation över kursplan eller intyg om relevant arbetslivserfarenhet saknas. För närvarande omfattas alla yrkesgrupper som faller under Hantverkskammarnas (cirka 150 yrken) eller Industri- och Handelskammarnas ansvarsområde (cirka 120 yrken) av kvalifikationsanalysen. 138 301

Ds 2016:24 Bilaga 1 arbetsprov och arbetsplatsförlagda prov. Metoderna inom kvalifikationsanalysen är utformade på ett sätt som ska innebära att svagare kunskaper i tyska endast påverkar testutfallet i mindre utsträckning. Under testet ska den sökande utföra olika arbetsuppgifter samtidigt som genomförandet följs av experterna. Dessa experter bedömer om de identifierade nyckelkompetenserna föreligger i tillräcklig utsträckning. Utfallet dokumenteras i form av ett intyg om full motsvarighet, delvis motsvarighet eller ingen motsvarighet som överlämnas till den sökande. Uppnår den sökande full motsvarighet jämställs kvalifikationen med det motsvarande tyska yrket och därmed får den sökande inom de icke-reglerande yrkena tillgång till vidareutbildning inom sitt yrke. Uppnås inte motsvarighet så intygas vilka kunskaper som föreligger och vilka som inte gör det. Inom reglerade yrken anges dessutom vilka kompletterande utbildningar som måste läsas för att erhålla behörighet för att utöva yrket. Legitimiteten för valideringsresultatet Det finns en stor acceptans på arbetsmarknaden för resultatet av valideringar av kompetens inom reglerade yrken. Framför allt är det två faktorer som spelar viktig roll. För det första är arbetsgivarna vana vid och mestadels bekväma med att förlita sig på valideringar som gjorts av centrala myndigheter. För det andra leder bristen på särskilt läkare och sjuksköterskor till en öppnare inställning till kompetens förvärvad i andra länder. Även resultatet av validering inom de icke-reglerade yrkena har en god legitimitet på arbetsmarknaden. Detta beror till stor del på den kvalitetsstämpel som det nära samarbetet med branschorganisationerna innebär och att det är kamrarna som utför valideringarna. Dessutom ställer valideringsprocessen höga krav på den sökande och själva valideringen har en hög standard. En strikt kvalitetssäkring anses vara en av de viktigaste hörnstenarna för att säkerställa bred acceptans hos arbetsgivarna. Erfarenheterna från valideringar inom icke-reglerade yrken visar att den arbetssökande kan förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden, och för personer som redan har ett arbete leder 139 302

Bilaga 1 Ds 2016:24 erkännandet till bättre lön och/eller bättre anställningsvillkor. 35 Till viss del gäller detta även för intyg som anger en delvis motsvarighet till de tyska kvalifikationerna. 36 Rådgivning i valideringsprocessen Valideringens kvalitet och höga standard framhålls som avgörande för t.ex. acceptansen på arbetsmarknaden. Den viktigaste faktorn för valideringsprocessen är dock enligt Utbildningsdepartementet 37 tillgången till kvalitativ rådgivning i samband med valideringar. I Tyskland erbjuds rådgivning av IQ-nätverket (Integration durch Qualifizierung Netzwerk). Samarbetsytor mellan Arbetsförmedlingen, kamrarna och civilsamhället är viktigt för att säkerställa en smidig process. IQ-nätverket initierades 2005 av Arbetsmarknadsdepartementet. Nätverket riktar sig främst till den sökande och ger råd om validering och i vissa fall även konkret hjälp i ansökningsprocessen. Dessutom utbildar nätverket handläggarna på t.ex. Arbetsförmedlingen i validering. Nätverket finns i alla 16 delstater och sköts av civilsamhällets organisationer (t.ex. organisationer som arbetar med immigranter) för att vara så nära människorna som möjligt. I syfte att ge professionellt stöd till de 16 regionala nätverken har ett centralt valideringskansli upprättas. Det centrala kansliet ansvarar för informationsutbyte om valideringsfrågor mellan nätverken, tillhandahåller vetenskaplig expertis och ger praktiskt stöd. Kostnader Den sökande står själv för de direkta kostnaderna för valideringen. Därutöver tillkommer vissa kostnader som respektive organ har. Det finns inget avgiftstak och delstaterna har inte heller enats om 35 Några positiva exempel finns på: www.anerkennung-in-deutschland.de/html/de/ erfolgsgeschichten.php, inom kort släpps dessutom en mer systematisk uppföljning om hur validering inom de icke-reglerade yrkena påverkar möjligheten att få jobb. 36 För närvarande finns det inga utvärderingar av kvalifikationsanalysen, men parterna ställer sig positiva till modellen. Se: Forskningsinstitut för yrkesutbildningar i Köln: www.fbh.unikoeln.de/?q=node/415. 37 Samtal med Ralf Maier, enhetschef på enheten för validering av utländska yrkeskvalifikationer på det federala Utbildningsdepartementet, den 5 september 2014. 140 303

Ds 2016:24 Bilaga 1 enhetliga avgifter. Inom de reglerade yrkena anses avgifterna (mellan 100 och 600 euro) inte vara ett problem eftersom både jobbutsikterna och framtida löner är goda. Inom de icke-reglerade yrkena är de relativt höga avgifterna delvis avskräckande och det finns förhoppningar om att avgifterna kommer att jämna ut sig efter en viss tid. För kvalifikationsanalysen beräknas en individuell avgift som ligger på mellan några hundra euro upp till strax över 2 000 euro beroende på vilket yrke och vilka färdigheter som testas. 38 Avgiften för provet för yrkeskunskap ligger på mellan 70 och 260 euro. 38 Uppgift av Andreas Oehme, biträdande direktör på Westdeutscher Handwerkskammertag i Tyskland den 9 oktober 2014. 141 304

Kartläggning av validering inom utbildning och arbetsmarknad Inledning I våra nordiska grannländer finns relativt bra statistik över antalet personer som får sin kompetens validerad, i alla fall inom utbildningssystemet (se bilaga 1). Så är dock inte fallet i Sverige. För omfattningen av bedömning och erkännande av utländska utbildningar finns god tillgång till statistik. Uppföljningar av kartläggning och bedömning av icke-formellt och informellt lärande saknas däremot i stor utsträckning. Mot bakgrund av bristen på uppföljningar är kartläggningen av omfattningen och inriktningen av validering inom utbildnings- och arbetsmarknadsområdet ofullständig. För att få en mer heltäckande bild i vilken utsträckning elevers kunskaper och kompetenser valideras i den kommunala vuxenutbildningen än vad som ges av Skolverkets uppföljningar har utredningen som ligger till grund för denna promemoria om validering därför genomfört en enkätundersökning till landets kommuner. När det gäller yrkeshögskolan och universitet och högskolor saknas redovisningar av hur många personer som får sin reella kompetens bedömd. Utredningen har inte haft möjlighet att samla in uppgifter på annat sätt. Den genomförda kartläggningen ger främst en övergripande problembeskrivning. Kartläggningen av validering inriktad mot arbetsmarknaden rör omfattning och inriktning av den validering av yrkeskompetens som görs genom Arbetsförmedlingen med branschernas valideringsmodeller samt insatser för kartläggning av arbetssökandes kompetens där även viss värdering och bedömning av kompetensen ingår. 143 306

Bilaga 2 Ds 2016:24 Kartläggning av validering inom vuxenutbildningen Skolverkets uppföljning Statens skolverk har de senaste åren följt upp validering inom ramen för yrkesvux-satsningen, där statsbidraget är villkorat med att kommunen erbjuder möjlighet till validering. Uppföljningarna görs med hjälp av enkäter till kommunerna och avser den del av vuxenutbildningen som finansieras med hjälp av statsbidraget. Därutöver samlar Skolverket också in registeruppgifter om validering som en del av det nationella statistikansvaret på skolområdet. Denna statistik publiceras dock inte eftersom kvaliteten i uppgifterna bedöms som alltför dålig. I GRUVutredningens förslag om förbättring av den nationella statistiken framhölls uppföljning av validering som ett viktigt utvecklingsområde (SOU 2013:20). Under 2013 genomförde Skolverket en förändring i systemet för kurskoder så att orienteringskursens huvudsakliga syfte skulle framgå i den inrapporterade statistiken. Avsikten var att bättre kunna följa upp användningen av orienteringskurser och att särskilt kunna redovisa i hur stor omfattning validering genomförs. Skolverket konstaterar dock i kontakter med utredningen att de nya instruktionerna ännu inte har fått fullt genomslag på hur huvudmännen rapporterar orienteringskursernas syfte och inriktning. Eftersom uppgifterna fortfarande håller alltför låg kvalitet redovisas de inte här. Enkätundersökning till Sveriges kommuner För att kartlägga omfattningen och inriktningen av validering inom all vuxenutbildning har utredningen i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomfört en enkätundersökning riktad till samtliga kommuner. Frågorna avser verksamheten under läsåret 2013/14 och har utformats på liknande sätt som i Skolverkets uppföljningar av yrkesvux. På så sätt underlättas jämförelser av resultaten. Enkäten besvarades (enskilt eller i samverkan) av 229 kommuner. Dessa omfattar tillsammans cirka 93 procent av landets befolkning. 144 307

Ds 2016:24 Bilaga 2 Majoriteten (84 procent) av kommunerna som besvarat enkäten uppger att de har genomfört validering i någon form. Att validera inom ramen för en nationell kurs är vanligast (81 procent). Knappt var fjärde kommun hade använt orienteringskursen för att genomföra validering. I nästan samtliga kommuner är det lärare som utför valideringarna, och ungefär var tredje kommun svarade att också handledare på arbetsplatsen medverkar i samarbete med läraren. Var tredje kommun anger också att studieoch yrkesvägledare utför validering t.ex. när det handlar om kartläggning, för att klargöra om validering kan vara aktuellt för en elev eller vid nivåplacering inom svenska för invandrare (sfi). Den nuvarande regleringen av vuxenutbildningen möjliggör en bred tolkning av begreppet validering. I likhet med Skolverkets uppföljningar av yrkesvux skiljs här mellan olika former av validering. Frågorna har gällt i vilket sammanhang valideringen har genomförts: i form av nivåplacering eller kartläggning, eller om valideringen resulterat i intyg eller i prövning och betyg samt om valideringen hade inneburit förkortad studietid för eleven. Validering främst inom omvårdnadsområdet och i teoretiska ämnen Ungefär 80 procent av kommunerna svarade att validering förekommit i någon form inom teoretiska ämnen (svenska/svenska som andra språk, matematik, engelska) och inom sfi. Validering i form av nivåplacering och kartläggning dominerar. Här framkommer samtidigt en skillnad mellan kommuner sett till deras storlek det var mindre vanligt bland små kommuner med validering i form av nivåplacering och kartläggning. Validering som ledde till prövning och betyg var också vanligt på teoretiska kurser och för denna form av validering märks ingen skillnad mellan kommuner av olika storlek. Hälften av kommunerna som besvarat enkäten angav att validering genomförts som lett till förkortad studietid. I utredningens enkät framkommer samma huvuddrag som i Skolverkets uppföljningar av yrkesvux vad gäller yrkesinriktad validering. Validering var vanligast inom omvårdnadsområdet, 95 procent av kommunerna som svarat att de genomfört validering har gjort detta inom vård och omsorg. Det är bara de allra minsta 145 308

Bilaga 2 Ds 2016:24 kommunerna med färre än 10 000 invånare som i viss mån avviker. Av dessa kommuner angav var femte att ingen validering genomförts inom omvårdnadsområdet. Validering som lett till prövning och dokumentation i form av betyg var vanligast (74 procent), medan enbart 19 procent av kommunerna angav att de genomfört validering som resulterat i ett intyg. Att validering leder till förkortad studietid är mycket vanligt inom omvårdnadsområdet, 77 procent av kommunerna angav detta. Inom övriga yrkesområden är validering betydligt ovanligare. Andelen kommuner som svarat att ingen validering genomförts varierar från cirka 60 procent inom bygg och anläggning och restaurang och livsmedel till över 90 procent inom naturbruk och VVS och fastighet. Bland små kommuner med färre än 15 000 invånare är denna bild särskilt tydlig. Detta avspeglar framför allt hur smalt utbildningsutbudet är i många kommuner. Validering i form av kartläggning var vanligast. Det var även inom dessa yrkesområden relativt vanligt med validering som ledde till förkortad studietid, mellan 20 35 procent av kommunerna angav detta. I 49 kommuner hade man även genomfört validering enligt branschmodell i samband med vuxenutbildningen. De yrkesområden där detta förekom var bygg och anläggning, el och energi, hantverk, restaurang och livsmedel samt industriteknik. Omfattningen var dock liten och berörde vanligen enstaka personer. Validering för betyg dominerar Valideringen leder vanligen till prövning och betyg, medan validering som resulterar i intyg är betydligt ovanligare. Det är tydligast inom vård och omsorg, men validering som resulterar i prövning och betyg dominerar även för övriga yrkesutbildningar. På frågan om hur ofta ett intyg ges som beskriver individens kompetens i de fall valideringen inte resulterar i prövning för betyg svarar sju av tio kommuner att intyg aldrig eller sällan utfärdas. I öppna kommentarer anges att legitimiteten för intyg är låg på arbetsmarknaden. Såväl arbetsgivare som elever efterfrågar i stället betyg eller, ännu hellre, branschens yrkesbevis eller certifikat. 146 309

Ds 2016:24 Bilaga 2 Bristfällig kunskap om omfattningen av validering i de flesta kommuner Av kommunerna som besvarat enkäten angav 15 procent att de har uppgifter om hur många personer som fick kompetens validerad läsåret 2013/14. Dessa kommuner återfinns inom samtliga kommungrupper, förutom bland de allra minsta. Därutöver angav varannan kommun (79 kommuner) att de kunde uppskatta antalet personer som fått sin kompetens validerad men att de inte hade de exakta uppgifterna. En förklaring till att så få kommuner har dessa uppgifter verkar vara att kommunerna i stor utsträckning upphandlar vuxenutbildningen. Skolverkets statistik visar att det 2013 var 42 procent av kursdeltagarna inom komvux som studerade hos annan anordnare. Kommuner med externa utförare verkar ofta inte fråga efter i vilken utsträckning validering har genomförts. Detta märks i flera öppna kommentarer av karaktären Vi har allting upphandlat och det är våra utbildningsanordnare som gör ev. validering. Kommunernas antingen uppskattade eller mer preciserade uppgifter visar att det totalt sett var 6 400 individer som fick sin kompetens validerad i någon form under läsåret 2013/14. För hälften av dessa bedöms utbildningstiden ha kunnat förkortas. Under samma period deltog enligt Skolverkets statistik nära 200 000 personer i utbildning inom komvux. Tre av tio kommuner menar att antalet valideringar har ökat jämfört med året innan, medan en av tio uppger ett minskat antal från föregående år. Könsfördelningen framstår som relativt jämn bland dem som validerats, 45 procent var kvinnor och 55 procent var män. I förhållande till antalet kvinnor respektive män som studerar inom komvux är detta dock en skev fördelning. Enligt Skolverkets statistik är nästan två tredjedelar av eleverna inom komvux kvinnor. Det var enbart drygt 50 kommuner som kunde precisera eller uppskatta antalet utrikes födda som validerats, men i dessa kommuner kan andelen utrikes födda beräknas till ungefär 30 procent, vilket ligger nära andelen utrikes födda som studerar inom komvux. Generellt sett svarade de 60 största kommunerna (med fler än 40 000 invånare) för ungefär två tredjedelar av antalet valideringar. Undantaget är validering som dokumenterats med intyg där i stället 147 310

Bilaga 2 Ds 2016:24 de mellanstora kommunerna (med mellan 15 000 och 40 000 invånare) dominerar med tre fjärdedelar av antalet valideringar. Validering i form av nivåplacering och kartläggning var vanligast (se diagram 1). Även antalsmässigt framkommer att det är vanligt att validering leder till förkortad studietid. Läsåret 2013/14 var det 2 860 personer vars utbildning hade anpassat i omfattning genom att tidigare lärande validerats. Diagram 1 Antal validerade individer per valideringsform läsåret 2013/14 Anm: Baserat på enkätuppgifter från 103 kommuner som har registrerat eller uppskattat antalet valideringar under året. Antalet valideringar summerar till drygt 12 000. Detta beror på att samma person kan återfinnas i mer än en kategori. Utvecklad regional samverkan och bättre stödmaterial efterfrågas Många kommuner uppfattar att förutsättningarna för validering kan behöva stärkas på flera områden. Det mest angelägna området, där störst andel kommuner angivit att frågan var mycket eller ganska viktig, handlar om att utveckla regional samverkan om validering mellan vuxenutbildning och t.ex. branschföreträdare, arbetsgivare och Arbetsförmedlingen (se tabell 1). Nästan lika viktigt ansågs det vara att kommunen får tillgång till mer eller 148 311

Ds 2016:24 Bilaga 2 bättre stödmaterial om validering från Skolverket, t.ex. föreskrifter eller allmänna råd om hur dokumentationen ska utformas. Tabell 1 Viktiga förutsättningar för att öka omfattningen av validering, andel kommuner (i procent) Utvecklade förutsättningar avseende Mycket viktigt Ganska viktigt Att författningarna om vuxenutbildning 40 29 förtydligas Att Skolverket tar fram föreskrifter eller 60 25 stödmaterial om validering Att kommunerna i regionen utvecklar 61 25 samverkan Att kommunen utvecklar sitt interna arbete, t.ex. information till studerande, ansvarsfördelning, kompetensutveckling 52 35 Anm: Frågan besvarades av 191 kommuner. Förutom svar på de förbestämda frågorna fanns också utrymme att ge egna kommentarer. Ett flertal kommuner ville understryka behovet av kompetensutveckling om validering för såväl studieoch yrkesvägledare som lärare. Andra pekade på att arbetet i vardagen behöver utvecklas på olika sätt genom samverkan, stödmaterial m.m. Regionala nätverk av utbildare som vill och kan validera efterlystes av några kommuner samt att det finns resurser i form av samordnare som sköter detta på regional nivå. Flera kommuner valde också att lämna kommentarer om ansvarsfördelningen mellan olika instansers valideringsuppdrag och att det är mycket viktigt att träffa överenskommelser med Arbetsförmedlingen om vem som validerar vad. Regional samverkan inom vuxenutbildningen Tillgången till validering inom vuxenutbildningen skiljer sig åt mellan olika regioner och kommuner. Små kommuner har i regel svårare att på egen hand tillhandahålla validering på grund av begränsat antal elever och ett smalare utbildningsutbud. I vissa regioner har därför kommunerna utvecklat en närmare samverkan om validering. I Dalarna är samverkan organiserad som en ideell 149 312

Bilaga 2 Ds 2016:24 förening, DalaWux, som finansieras genom en avgift baserad på antal kommuninnevånare i respektive kommun. Föreningen, som utgörs av kommunernas ansvariga för den kommunala vuxenutbildningen, initierar och hanterar regionövergripande projekt inom verksamhetsområdet. Under perioden 2014 2016 driver DalaWux ett valideringsprojekt med syftet att stödja etablering av ett väglednings- och valideringscentrum i Dalarna. Ett liknande utvecklingsarbete pågår även i Skåne, där Kommunförbundet nyligen avslutat en förstudie om möjligheterna att etablera en regional stödplattform för validering. 1 I förstudiens slutrapport ges förslag på en länsövergripande samverkansstruktur för validering som tar sin utgångspunkt i den kommunala vuxenutbildningen och studieoch yrkesvägledningen. Även Regionförbundet Södra Småland har genomfört en förstudie om regional samordning av validering. 2 I denna framhålls att det saknas struktur för dokumentation och uppföljning av den validering som genomförs. Bland studiens förslag finns att valideringsfrågan bör lyftas in i regionens kompetensförsörjningsstrategi och att skolcheferna bör uppdras att lyfta validering i kommunerna. Enligt Skolverkets uppföljning av yrkesvux hade 189 kommuner 2014 etablerat samverkan med en eller flera andra kommuner. Vanliga områden för samverkan är gemensam upphandling av utförare, interkommunal ersättning, gemensamt kursutbud och lärlingssamordning. Också validering förekommer som ett samverkansområde. Den regionala samordningen av validering inom vuxenutbildningen är dock överlag relativt outvecklad. I vår enkätundersökning anges också utökad kommunal samverkan som en av de viktigaste förutsättningarna för ökad validering. 1 Kommunförbundet Skåne (2014) VALLE en förstudie kring en regional stödplattform för validering i Skåne, 2014-09-30. 2 Regionförbundet Södra Småland (2014)Förstudie Regional samordning av validering, Dnr 13/0304. 150 313

Ds 2016:24 Bilaga 2 Omfattning av validering inom högskola och yrkeshögskola Reell kompetens för behörighet och tillgodoräknande Både i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och i högskoleförordningen (1993:100) anges att en sökande kan vara behörig på grund av att han eller hon genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen (3 kap. 1 4 p. förordningen om yrkeshögskolan och 7 kap. 5 högskoleförordningen). En sökande till dessa utbildningar kan därmed begära att få sin reella kompetens bedömd i stället för att uppvisa formell kompetens uttryckt i betyg på gymnasienivå. Den sökande måste då visa belägg på att så är fallet, och lärosätet respektive utbildningsanordnaren ska värdera om förutsättningarna att klara utbildningen är tillräckligt goda. Sveriges universitetsoch högskoleförbund (SUHF) har utfärdat en rekommendation om att den som bedömts som behörig på ett lärosäte också ska vara det på andra lärosäten. 3 Rekommendationen är framtagen i samarbete mellan SUHF:s medlemmar och antagen av lärosätena inom ramen för SUHF men är inte formellt bindande för dem. En bedömning av reell kompetens vid ett lärosäte innebär ett erkännande som kan men inte måste ha en legitimitet även vid andra lärosäten. Inom yrkeshögskolan finns ingen motsvarande princip eller överenskommelse. Regler finns också i såväl högskoleförordningen som förordningen om yrkeshögskolan som anger att en studerande ska kunna få tillgodoräkna sig kunskaper, färdigheter och kompetenser som har förvärvats i annan utbildning, genom yrkesverksamhet eller på annat sätt (6 kap. 7 högskoleförordningen och 2 kap. 12 förordningen om yrkeshögskolan). 3 SUHF (2003) Rekommendationer för arbetet med att validera reell kompetens inom högskolan, dnr. 42/03. 151 314

Bilaga 2 Ds 2016:24 Det görs ingen systematisk uppföljning av lärosätenas arbete med bedömning av reell kompetens Reell kompetens som grund för såväl grundläggande som särskild behörighet till studier i högskolan infördes 2003. I propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15, s. 59) som föregick förändringen framhöll regeringen att det är viktigt att Högskoleverket noggrant följer hur högskolorna tillämpar bestämmelserna om reell kompetens. I samband med att propositionen beslutades gjorde regeringen också en särskild satsning på utvecklingsarbete vid universitet och högskolor avseende värdering av reell kompetens. Regeringen menade att validering av reell kompetens innebar en utmaning och förordade samarbete mellan lärosäten för att utveckla metoder och sprida erfarenheter. När regeringen 2007 i propositionen Vägar till högskolan för kunskap och kvalitet (prop. 2006/07:107, s. 16) föreslog att regeln om grundläggande behörighet på grund av ålder, arbetslivserfarenhet och kunskaper i svenska och engelska (den s.k. 25:4- regeln) skulle tas bort hänvisades till att de personer som var behöriga med 25:4-regeln till en betydande andel sannolikt kommer uppfylla kraven på grundläggande behörighet genom individuell bedömning av deras reella kompetens. Regeringen framhöll att man ville utveckla arbetet med bedömning av reell kompetens så att fler får möjlighet att antas till högre utbildning utifrån sina verkliga förkunskaper. Regeringen avsåg därför att ge Högskoleverket i uppdrag att kvalitetssäkra metoder och bedömningskriterier, samt att följa och stödja lärosätenas arbete. I 2008 års regleringsbrev fick Högskoleverket i uppdrag att följa och stödja universitets och högskolors arbete med bedömning av reell kompetens. Högskoleverkets rapport Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknanden (Rapport 2009:21 R) visade på ett antal brister i hur det faktiska bedömningsarbetet gick till på lärosätena. Bedömningar av reell kompetens hade låg prioritet, lärosätena upplevde att det var svårt att bedöma reell kompetens och att det ofta var oklart vad det är som ska bedömas. Det saknades samlade metoder och arbetssätt, och tillvägagångssätten varierade från fall till fall beroende på kursens och ämnets beskaffenhet och studentens bakgrund. Flera lärosäten hade också framhållit att det var mycket svårt att garantera likvärdiga 152 315

Ds 2016:24 Bilaga 2 bedömningar utifrån de olika förkunskaper och erfarenheter som de sökande åberopar. 4 Utifrån kontakter med sakkunniga på Universitets- och högskolerådet och olika lärosäten under utredningsarbetet förefaller Högskoleverkets beskrivning från 2009 vara giltig även i dag. Uppföljningar saknas av bedömningar av reell kompetens inom yrkeshögskolan Det finns inom yrkeshögskolan en stor variation i kraven för särskild behörighet till de olika utbildningarna. Detta kan vara en bidragande förklaring till att uppföljningar saknas för hur och i vilken omfattning utbildningsanordnarna gör prövningar av reell kompetens för behörighet till utbildningarna. Under 2014 genomförde dock Myndigheten för yrkeshögskolan en granskning av hur anordnare prövar de sökandes behörighet, gör urval och beslutar om antagning. 5 Ansvariga utbildningsanordnare för 17 utbildningar intervjuades. Att bedöma reell kompetens upplevdes som svårt. Flera utbildningsanordnare uppgav att de inte gör några sådana bedömningar, någon av de intervjuade uttryckte att de inte behöver leta efter behöriga eftersom de har många sökande med behörighet från svensk gymnasieskola i kö till utbildningen. I intervjuerna framkom också att det är ovanligt att det finns information på hemsidan om hur en sökande som vill få sin reella kompetens prövad för behörighet ska gå till väga. För personer med utländska betyg kräver i stort sett samtliga utbildningsanordnare att den sökande har ett utlåtande från Universitets- och högskolerådet. Myndigheten för yrkeshögskolan har genom en enkät till utbildningsanordnare försökt få fram uppgifter om omfattningen av validering. Preliminära uppgifter indikerar att minst hälften av anordnarna använder sig av validering. Förekomsten är något högre avseende tillgodoräknande än för behörighet. Man konstaterar också att efterfrågan på bedömning av reell kompetens bland 4 Högskoleverket (2009) Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknanden, Rapport 2009:21 R. 5 Myndigheten för yrkeshögskolan (2014) Behörighetsprövning, urval och antagning inom yrkeshögskolan sid. 17, Dnr: MYH 2014/822. 153 316

Bilaga 2 Ds 2016:24 sökande till utbildningarna oftast begränsar sig till enstaka individer. En bidragande förklaring till den låga efterfrågan kan enligt utredningens mening vara att utbildningsanordnare i mycket begränsad utsträckning verkar informera om att reell kompetens kan utgöra en behörighetsgrund. Få förefaller påbörja studier med reell kompetens som grund för behörighet Uppgifter från Universitets- och högskolerådet, baserade på utdrag från NyA (systemet som används för antagning till högskoleutbildning), ger vid handen att ytterst få personer har erhållit en grundläggande behörighet efter prövning av sin reella kompetens. Det förekommer också att lärosäten använder sig av undantagsregeln för behörighet i 7 kap. 3 högskoleförordningen (1993:100) i stället för att göra en behörighetsprövning av reell kompetens eftersom de uppfattar att detta är en enklare process. 6 I dessa fall anges inte koden för reell kompetens och de fångas därmed inte upp i statistiken. I anteckningar till de beslut som fattats om behörighet på grund av reell kompetens refereras oftast till SUHF:s rekommendationer om bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet. 7 Inte heller i dessa fall har lärosätet alltså gjort en individuell bedömning av den sökandes förutsättningar att tillägna sig utbildningen. I praktiken har man i stället gjort en begränsad prövning av den sökandes formella meriter (se vidare nedan). Enligt de tillgängliga uppgifterna är det fler personer som de senaste åren har fått särskild behörighet beviljad på reell kompetens än som beviljats grundläggande behörighet. Enligt utredningens uppgifter från NyA handlade det om 948 personer under 2014. Behörighet garanterar dock inte en studieplats utan det krävs också att man blir antagen till de utbildningar som har fler behöriga sökande än platser. För att konkurrera i urvalet till dessa utbildningar behövs också ett meritvärde. Ett sätt att få ett 6 Undantagsregeln innebär att om det finns särskilda skäl får högskolan besluta om undantag från något eller några behörighetsvillkor. En högskola ska göra undantag från något eller några behörighetsvillkor, om sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren. 7 SUHF (2012) REK 2009:2, reviderade av SUHF:s styrelse den 5 juni 2012. 154 317

Ds 2016:24 Bilaga 2 meritvärde är att göra högskoleprovet. För t.ex. många nyanlända akademiker med en utbildning motsvarande en svensk högskoleutbildning och som har behov att komplettera eller fullfölja en påbörjad utbildning kan dock högskoleprovet vara en svårframkomlig väg, eftersom det förutsätter goda kunskaper i svenska och kännedom om svenska samhällsförhållanden. Varje universitet och högskola kan också fördela upp till en tredjedel av platserna till en utbildning utifrån kriterier som de själva beslutat om, s.k. alternativt urval (7 kap. 13 och 23 högskoleförordningen). Detta utnyttjas enligt Universitets- och högskolerådet i ganska liten utsträckning, och främst inom konstnärliga utbildningar samt medicin- och vårdutbildningar. Vid antagningsomgången vårterminen 2014 antogs 115 personer som bedömts behöriga på grund av reell kompetens, och vid antagningsomgången höstterminen samma år antogs 283 personer. De redovisade uppgifterna är osäkra och eventuellt underskattade men tyder på att det i dag är få som antas till högskolestudier baserat på en bedömning av reell kompetens. Som jämförelse kan nämnas att 5 864 sökande hade grundläggande behörighet genom 25:4-regeln inför antagningen till vårterminen 2007 (prop. 2006/07:107, s. 16). Det finns dock inga uppgifter om hur många av dessa som antogs till en utbildning. I Norge, som har motsvarande rätt till prövning av reell kompetens för behörighet till högskolestudier som Sverige, var det 7 900 personer som sökte till högskolestudier på reell kompetens 2013, och drygt 3 200 personer bedömdes vara behöriga och antogs till den sökta utbildningen. Bedömning av reell kompetens vid utbildning för lärare Inom högskolan är det främst inom ramen för de olika satsningarna på utbildning för lärare som validering har använts i större omfattning. Huvudsakligen handlar det om validering inför antagning till förkortade vidareutbildningar för personer som arbetat som lärare utan formell lärarbehörighet, men även validering för tillgodoräknande förekommer. Satsningar på särskilda lärarutbildningar (SÄL) och kompletterande lärarutbildning (KUT) har drivits sedan början av 2000-talet. För närvarande pågår 155 318

Bilaga 2 Ds 2016:24 Vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärarexamen (VAL) och fortbildningssatsningen Lärarlyftet, som är inriktad på ökat djup och bredd i lärarnas yrkeskunskaper och bedrivs som uppdragsutbildning. Dessutom har sex lärosäten sedan 2007 haft i särskilt uppdrag att bedriva kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk lärarutbildning, som ibland kallas utländska lärares vidareutbildning (ULV). I en utvärdering av den kompletterande utbildningen för personer med avslutad utländsk lärarutbildning och VAL framhålls att den omfattande valideringen av kompetens inom dessa utbildningar har inneburit kompetensutveckling för de medverkande lärosätena och att bedömnings- och valideringsverksamheten har kunnat utvecklas ytterligare. 8 Resurstilldelningen till dessa utbildningar är högre än till den reguljära lärarutbildningen, vilket möjliggör bedömnings- och valideringsarbetet, individanpassning, utveckling av särskilda kurser m.m. Validering både för behörighet och tillgodoräknande förekommer inom VAL. Inom Lärarlyftet finns från och med 2015 möjlighet att validera tidigare kunnande mot tillgodoräknande och på så sätt förkorta tiden för deltagarna att uppnå utökad lärarbehörighet. En bedömning av yrkeskunskaper görs också för särskild behörighet till den reguljära yrkeslärarutbildningen. Både 2013 och 2014 genomfördes cirka 1 200 bedömningar för behörighet till yrkeslärarutbildningen. 9 Även vid antagningen till de kompletterande utbildningarna för läkare, sjuksköterskor och tandläkare med utländska utbildningar kan validering förekomma. Dessa utbildningar omfattar ett års heltidsstudier och har till skillnad från den kompletterande utbildningen för personer med avslutad utländsk lärarutbildning ett enhetligt upplägg utan möjligheter till individuella kompletteringar av ämneskunskaper. Bedömningen avser därför den sökandes förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen och nå kompetenskraven för svensk behörighet i yrket inom den utsatta tiden. 8 Högskoleverket (2012) Utvärdering av två kompletterande lärarutbildningar ULV och VAL I, Rapport 2012:7 R. 9 För det utökade arbetet med validering av yrkeskunskap vid antagningen till utbildningen har de berörda lärosätena fått dela på 10,5 miljoner kronor, dvs. cirka 8 000 kronor/ validering. 156 319

Ds 2016:24 Bilaga 2 Prövning av reell kompetens i praktiken Bedömningar av dokument, intervjuer och tester Kartläggning och bedömning av reell kompetens för behörighet inom högskola och yrkeshögskola bygger ofta på den dokumentation den sökande har sänt in. Individen fyller vid ansökningstillfället i en självvärdering, vilken sedan ska styrkas med t.ex. betyg, anställningsintyg eller intyg om erfarenhet av specifika saker. Vissa lärosäten använder även kompletterande metoder som intervjuer, tester och kontakter med arbetsgivare. 10 I Högskoleverkets uppföljning från 2009 av hur lärosätena arbetar med bedömning av reell kompetens framgår att vid prövningar av tillgodoräknande brukar den studerandes kompetens prövas mot kursens lärandemål utifrån fastställda kurs- och utbildningsplaner. Metoder som används är intervjuer, praktiska och teoretiska test, reflekterande uppsatser och självvärderingar. 11 Beslut om tillgodoräknande fattas lokalt av respektive lärosäte. Svårigheter för individen För den studerande är tillgodoräknade delar i en utbildning inte studiemedelsgrundande. Detta kan leda till svårigheter att få studiefinansiering för efterföljande utbildning. Vidare är det också ett krav för att få sitt tidigare lärande prövat för tillgodoräknande att man är antagen till utbildningen. SUHF:s rekommendationer Vid beslut om behörighet görs ofta hänvisningar till SUHF:s rekommendationer om bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet. 12 Rekommendationen innebär en förenkling för lärosätena eftersom den ersätter bedömningen av 10 SUHF (2004) Validering av reell kompetens inom högskolan år 2004 hur har det gått? 11 Högskoleverket (2009) Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknanden, Rapport 2009:21 R. 12 SUHF (2012) Rekommendationer om bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet, REK 2009:2 rev. 5 juni 2012. 157 320

Bilaga 2 Ds 2016:24 reell kompetens i de fall den sökande kan uppvisa de rekommenderade formella kvalifikationerna. I rekommendationen anges att en sökande ska anses uppfylla kraven för grundläggande behörighet om denne har tre års arbetslivserfarenhet efter 19 års ålder samt lägst betyget Godkänd eller E i: svenska/svenska som andraspråk A+B, eller svenska/svenska som andraspråk 1, 2 och 3, engelska A, eller engelska 5 och 6, matematik A, eller matematik 1a, b eller c, samt samhällskunskap A, eller samhällskunskap 1b eller 1a1 + 1a2. Om den sökande helt eller delvis visar upp andra kompetenser för att styrka grundläggande behörighet anger rekommendationen att ansökan ska gå vidare till en individuell prövning som äger rum på varje högskola. SUHF har också tagit fram rekommendationer som avser det praktiska arbetet med att bedöma reell kompetens inom högskolan. 13 Syftet med rekommendationen var att finna ett gemensamt förhållningssätt i grundläggande frågor som rör bedömning av reell kompetens. Rekommendationerna anger dock inte konkreta metoder och processer för hur denna bedömning ska genomföras, detta är något som varje lärosäte själv ansvarar för att hitta former för. I syfte att skapa övergripande modeller för bedömning av reell kompetens har flera samarbetsprojekt mellan olika högskolor bedrivits genom åren. Det senaste är den manual för validering för tillgodoräknande som tagits fram inom Lärarlyftet och som utformats för att också kunna utgöra ett stöd inom andra utbildningsområden. 13 SUHF (2003) Rekommendationer för arbetet med att validera reell kompetens inom högskolan, dnr 42/03. 158 321

Ds 2016:24 Bilaga 2 Kvalitetssäkring och likvärdighet i bedömningen Myndigheten för yrkeshögskolans slutsats av granskningen 2014 var att rättssäkerheten i processen för tillträde till utbildningar inom yrkeshögskolan behövde öka. För att ge förutsättningar för detta menade myndigheten att det behövs stöd till utbildningsanordnare i form av mer handfast vägledning från myndighetens sida kring metoder för bedömningar som rör reell kompetens. Regeringen har i regleringsbrevet för 2015 gett myndigheten i uppdrag att ta fram ett sådant stöd. Även vad gäller lärosätenas bedömningar av reell kompetens var Högskoleverkets slutsats av uppföljningen 2009 att kvalitetssäkringssystem behöver byggas upp för att bedömningarna ska uppfattas som legitima, rättvisa, rättssäkra och pålitliga. 14 Bedömning av utländsk utbildning Universitets- och högskolerådet har sedan det bildades 2013 ansvaret för bedömning av utländska utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå, se 4 förordningen (2012:811) med instruktion för Universitets- och högskolerådet. Bedömningen resulterar i ett utlåtande där den utländska utbildningen jämförs med en svensk examen. Utlåtandet är avsett som en vägledning för arbetsgivare, universitet och högskolor och andra. För reglerade yrken, där lagar, förordningar och föreskrifter definierar vad som krävs för att få arbeta i yrket, är det olika myndigheter som ansvarar för att pröva ansökningar om legitimation eller behörighet. Bedömningen av utbildningen är i dessa fall en av flera delar i valideringsprocessen, eller erkännandet, för behörighet att utöva yrket i Sverige. I detta avsnitt beskrivs Universitets- och högskolerådets bedömningsverksamhet samt processen för bedömning av utländska lärarutbildningar respektive utbildningar för yrken inom hälso- och sjukvårdsområdet med fokus på ansökningar från personer utbildade i tredjeland, dvs länder utanför EES och Schweiz. 14 Högskoleverket (2009) Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknanden, Rapport 2009:21 R. 159 322

Bilaga 2 Ds 2016:24 Skolverket ansvarar för att pröva behörighet för läraryrket, se 2 kap. 16 skollagen och 4 kap. 1 förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare. I bedömningen av om en utländsk lärar- eller förskollärarutbildning är likvärdig en svensk lärarutbildning samverkar Skolverket med Universitets- och högskolerådet som lämnar yttranden över utbildningarna till Skolverket. Dessa yttranden ligger sedan till grund för Skolverkets fortsatta prövning av ansökningar om lärarlegitimation. För de 21 reglerade yrkena inom hälso- och sjukvårdens område är Socialstyrelsen ansvarig myndighet för prövning av ansökningar om legitimationer, se 4 kap. 10 patientsäkerhetslagen (2010:659) och 6 kap. 1 patientsäkerhetsförordningen (2010:1369). Socialstyrelsen handlägger också bedömningen av de utländska utbildningarna för dessa yrken. För vissa grupper görs dock bedömningen av sakkunniga vid olika lärosäten på uppdrag av Socialstyrelsen. För personer som genomgått utbildningen inom EES eller i Schweiz gäller yrkeskvalifikationsdirektivets regelverk (2005/36/EG) för erkännanden av utländsk behörighet i reglerade yrken. Ett s.k. automatiskt erkännande tillämpas för läkare, sjuksköterskor, tandläkare, barnmorskor och apotekare, samt även för arkitekter och veterinärer. 15 För övriga yrken inom hälso- och sjukvårdsområdet och även för t.ex. lärare gäller direktivets generella ordning där kompletteringsåtgärder i form av anpassningsperiod eller lämplighetsprov får krävas om utbildningen väsentligt avviker från mottagarlandets eller om yrket omfattar aktiviteter som inte ingår i ursprungslandet. Inga formella krav på kunskaper i svenska språket har tillämpats för sjukvårdsutbildade inom EES och i Schweiz. I stället har arbetsgivaren ansvarat för att säkerställa tillräckliga kunskaper i svenska. Med det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet (2013/55/EG) fastställs att behöriga myndigheter får kontrollera språkkunskaperna för yrken som har konsekvenser för patientsäkerheten. Utredningen om genomförandet av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet föreslog därför att Socialstyrelsen ska 15 På dessa områden har utbildningarna harmoniserats inom EU. 160 323

Ds 2016:24 Bilaga 2 få meddela föreskrifter om kontroller av språkkunskaper även för utbildade inom EES och i Schweiz. 16 Omfattningen av bedömningar av utländska utbildningar Markant ökat antal ansökningar om bedömning Människor rör sig allt mer över nationsgränserna. Skälen till migrationen varierar och kan handla om såväl studier, arbete och familjebildning som behov att fly från krig och förtryck. Den ökade rörligheten har inneburit att antalet ansökningar om att få utländska utbildningar bedömda och erkända har ökat över tid. I början av 2000-talet genomförde dåvarande Högskoleverket cirka 2 500 bedömningar av utländska akademiska utbildningar varje år, och dåvarande Verket för högskoleservice bedömde ungefär lika många utländska gymnasieutbildningar. Detta kan jämföras med att Universitets- och högskolerådet 2014 tog emot sammanlagt 18 000 ansökningar om utlåtanden om utländska utbildningar (se tabell 2). Antalet ansökningar har ökat särskilt kraftigt de två senaste åren, främst beroende på det ökade antalet asylsökande från Syrien. Därutöver tog Universitets- och högskolerådet samma år emot nära 1 200 begäranden om yttranden från Skolverket över utländska utbildningar som ligger till grund för ansökningar om lärarlegitimation. Universitets- och högskolerådet övertog 2013 uppdraget att bedöma eftergymnasiala yrkesutbildningar från Myndigheten för yrkeshögskolan. Med en gemensam ingång har tydligheten och överblickbarheten ökat för individerna. Detta kan vara en bidragande förklaring till den särskilt kraftiga ökningen för ansökningar om bedömning av sådana utbildningar. Också Socialstyrelsen har sett en kraftigt ökad mängd ansökningar om prövning av utbildning från tredjeländer till följd av kriget i Syrien. Ökningen uppgick till hela 43 procent mellan 2013 och 2014. Sammantaget inkom under 2014 nära 2 000 ansökningar om prövning av utbildning från tredjeland för de reglerade yrkena inom hälso- och sjukvårdens område. Samma år 16 Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19). 161 324

Bilaga 2 Ds 2016:24 tog Socialstyrelsen också emot nära 2 500 ansökningar från personer som genomgått utbildning för dessa yrken inom EES (se tabell 2). Tabell 2 Ansökningar om bedömning av utländsk utbildning 2012 2014 Antal inkomna ärenden till Universitets- och högskolerådet och Socialstyrelsen Typ av utbildning 2012 2013 2014 Förändring 2012/2014 Gymnasial utbildning 5 375 6 055 8 363 +55% Eftergymnasial yrkesutbildning 792 1 279 1 909 +141% Akademisk utbildning 5 431 6 603 7 729 +42% Lärarutbildning 1 005 1 260 1 193 +19% Legitimationsyrken HS (tredjeland) 1 229 1 454 1 973 +61% Legitimationsyrken HS (EES) 2 601 2 289 2 457-6% Totalt 16 433 18 940 23 624 +44% Källor: Årsredovisningar från Högskoleverket, Myndigheten för yrkeshögskolan, Socialstyrelsen och Universitetsoch högskolerådet. Läkare, lärare, ingenjörer och sjuksköterskor Bland dem som ansökt om att få sin utbildning bedömd utgör läkarutbildade den absolut största yrkesgruppen både för utbildade i EES och utbildade i tredjeland. Utlandsutbildade utgör i dag ett väsentligt kompetenstillskott till svensk sjukvård 2014 avsåg nära sex av tio utfärdade legitimationer läkare som genomgått sin utbildning utanför Sverige. Sammantaget var det cirka 2 000 läkarutbildade som ansökte om att få sin utbildning prövad 2014, av dessa var 765 personer utbildade i tredjeland. Inom hälso- och sjukvårdsområdet var sjuksköterskor den näst största gruppen med cirka 750 ansökningar 2014, varav drygt 300 utbildade i tredjeland, följt av tandläkare och apotekare. Lärarutbildade är den antalsmässigt näst största kategorin totalt sett följt av utbildade inom teknik och naturvetenskap. År 2014 utfärdade Universitets- och högskolerådet 900 utlåtanden om 162 325

Ds 2016:24 Bilaga 2 högskoleutbildning som motsvarar civilingenjörsexamen och högskoleingenjörsexamen. Sökande kommer från andra EU-länder, Syrien, Irak, Iran, Ryssland I Socialstyrelsens statistik om prövning av utländska utbildningar görs ingen särredovisning av ursprungsland utöver uppdelningen mellan EES och tredjeland. Från Universitets- och högskolerådets uppgifter om ansökarländer för bedömning av högskoleutbildning framgår dock en tydlig dominans för utbildningar från Syrien. Ökningen för Syrien har varit dramatisk. Drygt 100 ansökningar om bedömning av högskoleutbildning kom in 2012 för 2014 handlade det om nästan 1 700 ansökningar. I dag avser nästan var fjärde ansökan en utbildning från Syrien. Även hos Socialstyrelsen uppges utbildningar från Syrien förklara den kraftiga ökningen för ansökningar om prövning av utbildningar från tredjeland. Irak och Iran har under en följd av år hört till de största ansökarländerna vad gäller högskoleutbildning. Därefter kommer ansökningar om bedömning av utbildning från Ryssland och Polen. År 2014 svarade dessa fem länder för sammantaget 40 procent av ansökningarna om bedömning för utlåtande om akademisk utbildning. Handläggningstiderna har förlängts Den ökade inströmningen av ansökningar från framför allt flyktingar från kriget i Syrien har medfört längre handläggningstider för att få sin utbildning bedömd. I synnerhet gäller detta Socialstyrelsen, som sedan hösten 2014 har haft en handläggningstid på cirka tio månader (se tabell 3). Handläggningstiden för ärenden där den sökande har genomgått utbildningen i ett EESland är betydligt kortare. För denna grupp gäller EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv som anger att prövning ska ske inom tre månader. Även hos Universitets- och högskolerådet har handläggningstiderna förlängts. För bedömning av högskoleutbildningar var den i genomsnitt 150 dagar under 2014 (se tabell 3), men med interna omprioriteringar och ett särskilt resurstillskott i september bröts 163 326

Bilaga 2 Ds 2016:24 trenden. Fjärde kvartalet 2014 var den genomsnittliga handläggningstiden 131 dagar. Tabell3 Handläggningstid för bedömning av utländsk utbildning Dagar (i genomsnitt) från inkommen ansökan till utlåtande hos Universitets- och högskolerådet respektive till beslut om komplettering hos Socialstyrelsen 2012 2013 2014 Universitets- och högskolerådet Akademiskt utbildade (ej reglerade yrken) 74 128 150 Lärare (yttrande till Skolverket för lärarleg.) - 93 55 Socialstyrelsen Utbildade i EES - 73 78 Utbildade i tredjeland 90* 150* 300* Källa: Socialstyrelsen och Universitets- och högskolerådet. * Uppgifterna avser handläggningstiden i slutet av respektive år. De långa handläggningstiderna skapar särskilda problem för personer som kommit till Sverige som flyktingar eller anhöriga till flyktingar. De omfattas av etableringslagen och har rätt till etableringsinsatser under de första två åren efter uppehållstillstånd. Långa väntetider för att få sin utbildning bedömd försämrar förutsättningarna att använda etableringsperioden på ett effektivt sätt. Avslag eller inget utlåtande Det är inte alla ansökningar om ett utlåtande eller prövning som leder till det önskade resultatet. Utbildningen ska vara slutförd och avslutad med en examen som är utfärdad av ett erkänt lärosäte som omfattas av utbildningslandets kvalitetskontroll. Bedömningen bygger på diplom och ämnesförteckning och i förekommande fall (för bedömning av specialistkompetens i legitimationsyrken) även styrkt erfarenhet i yrket. Därefter bedöms utbildningens längd, nivå och omfattning i förhållande till motsvarande svenska utbildningar. 164 327

Ds 2016:24 Bilaga 2 Tillgodoräknande inom reguljär utbildning För utbildningar som inte slutförts med examen utfärdas inga utlåtanden. Då är den sökande hänvisad till en högskola och kan, efter att ha blivit antagen som studerande, ansöka om tillgodoräknande för redan avklarade studier. Om dokumentationen brister, dvs. att den sökande saknar diplom eller ämnesförteckning, kan inte ett utlåtande utfärdas. Detta är inte ovanligt för personer som tvingats fly från krigssituationer. Universitets- och högskolerådet bedömde att myndigheten 2013 hade 500 600 sådana fall. 17 Också i detta fall är den sökande hänvisad till att få utbildningen godkänd och tillgodoräknad hos ett lärosäte. Prövningen av studiernas nivå, omfattning och innehåll kan leda till att utbildningen bedöms skilja sig väsentligt från svensk utbildning. Hos Universitets- och högskolerådet kan detta leda till ett partiellt erkännande, där utlåtandet anger en annan nivå eller inriktning än ursprungsdokumentet. I Socialstyrelsens prövning av om utbildningarna kan anses vara likvärdiga med motsvarande svensk utbildning kan mindre avvikelser accepteras eftersom valideringen av kompetensen också omfattar kunskapsprov och praktisk tjänstgöring under handledning. Detsamma gäller för bedömningen av lärarutbildningar. Om avvikelserna bedöms vara för stora får dock den sökande avslag på sin ansökan. Då återstår också i detta fall att söka till reguljär utbildning och efter att ha blivit antagen ansöka om tillgodoräknande av tidigare utbildning. Sjuksköterskor med utländsk utbildning får ofta avslag För läkare, tandläkare och apotekare skiljer sig inte utbildningarna så mycket mellan länder. Socialstyrelsen ger för dessa yrken bifall till att fortsätta valideringsprocessen mot legitimation till 85 95 procent av ansökningarna från utbildade i tredjeland. För sjuksköterskor, och särskilt för sjuksköterskor med specialistkompetens, avviker dock många länder från den svenska utbildningslinjen. Under perioden 2008 2014 har enbart en av tre 17 Universitets- och högskolerådet (2013) Bedömning av utländsk utbildning för personer som saknar dokumentation, dnr 1.1.1-3686-2013. 165 328

Bilaga 2 Ds 2016:24 inkomna ansökningar som gällt sjuksköterskeutbildningar från tredjeland resulterat i bifall att fortsätta inom Socialstyrelsens kompletteringsprogram. Avvikelserna mot svenska sjuksköterskeutbildningar är av olika slag i olika länder. Barnmorskor direktutbildas i många länder (gäller t.ex. Iran). I Sverige är barnmorskeutbildningen en specialistutbildning efter sjuksköterskeutbildningen och förutsätter dubbla legitimationer. En direktutbildad barnmorska får därför varken bifall för en grundläggande sjuksköterskeutbildning eller sin barnmorskeutbildning. Exempel på andra avvikelser är sjuksköterskeutbildning från forna Jugoslavien som inte helt och hållet ligger på högskolenivå och därför inte bedöms likvärdig den svenska, och utbildningen till sjuksköterska i Irak som motsvarar den svenska innehållsmässigt men inte vad gäller utbildningens längd. De kompletterande utbildningarna för personer med avslutad utländsk utbildning uppfyller enligt Socialstyrelsen krav för behörighet De lärosäten som bedriver kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk utbildning har som behörighetskrav till utbildningarna ställt upp att den sökande har ett beslut om kompletteringsprogram via Socialstyrelsen. Enligt 5 förordningen (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning är den behörig som uppfyller de krav som högskolan med stöd av andra stycket kan ha ställt upp eller genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Det har varit svårt att fylla de 70 platser som i dag finns vid tre olika lärosäten för kompletterande utbildning för sjuksköterskor. En bidragande anledning till detta kan vara att en stor andel av sjuksköterskorna får avslag från Socialstyrelsen om att fortsätta i myndighetens kompletteringsprogram. Göteborgs universitet har dock goda erfarenheter av att validera in sjuksköterskor som inte har fått bifall av Socialstyrelsen till sin kompletterande utbildning. Efter att ha genomgått den kompletterande utbildningen med godkänt resultat utfärdas ett utbildningsintyg. Socialstyrelsen utfärdar legitimation utifrån dessa underlag även för de sjuk- 166 329

Ds 2016:24 Bilaga 2 sköterskor som validerats in på utbildningen. På Karolinska Institutet, som bedriver motsvarande utbildning, ska en sökande för att vara behörig till utbildningen ha fått bifall för komplettering via Socialstyrelsen. De kompletterande utbildningarna får högst omfatta 120 högskolepoäng, motsvarande två års heltidsstudier (8 förordningen om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning). Samtliga kompletterande utbildningar för sjuksköterskor, läkare och tandläkare omfattar 60 högskolepoäng och följer ett enhetligt upplägg för dem som antagits till utbildningen. Detta skiljer sig från de kompletterande utbildningarna för lärare med utländsk utbildning. Dessa individualiseras i stor utsträckning och kan motsvara upp till två års heltidsstudier, vilket ger möjligheter till individuella kompletteringar i de delar som utbildningen från hemlandet avviker från den svenska lärarutbildningen. Valideringsprocessen efter godkänd utbildning för reglerade yrken inom hälso- och sjukvården Bedömningen om den sökandes utbildning kan anses vara likvärdig motsvarande svensk utbildning vad gäller nivå, längd och innehåll är det första steget i Socialstyrelsens prövning av legitimation för de 21 reglerade yrkena inom hälso- och sjukvårdens område. Därutöver anger regelverket att en sökande som genomgått en utbildning i tredjeland ska ha genomgått den kompletterande utbildning och fullgjort den praktiska tjänstgöring som behövs för att kunskaperna och färdigheterna ska motsvara de svenska kraven, samt ha för yrket nödvändiga kunskaper i svenska författningar och i svenska språket (4 kap. 2 patientsäkerhetslagen och 6 kap. 1 patientsäkerhetsförordningen). Socialstyrelsen har bemyndigats att meddela ytterligare föreskrifter om kraven på utbildning, praktisk tjänstgöring, kunskaper i svenska författningar och språkkunskaper för dem som har en utbildning från tredjeland (6 kap. 4 patientsäkerhetsförordningen). Sådana föreskrifter har utfärdats för psykologer. För övriga yrken gäller praxis i form av de olika stegen i myndighetens kompletteringsprogram. 167 330

Bilaga 2 Ds 2016:24 Socialstyrelsens kompletteringsprogram Socialstyrelsens bedömning av utbildningen resulterar i antingen ett bifall eller ett avslag till att fortsätta i myndighetens kompletteringsprogram för yrket. I praktiken består dessa program av olika steg av kortare kurser, prov där den sökandes kunskaper och färdigheter kontrolleras samt praktik. Gemensamt för samtliga yrkesgrupper är att individen måste visa dokumentation på tillräckliga språkkunskaper innan övriga steg i programmet kan påbörjas. Kravet på kunskaper i svenska motsvarar lägst betyget E (Godkänd) i svenska som andraspråk kurs 3 (kurs B) från gymnasial vuxenutbildning. 18 Kompletteringsprogrammens innehåll och omfattning varierar för de olika yrkesgrupperna. Kunskaps- och färdighetsprov finns för närvarande för 9 av 21 yrken, de övriga omfattar dock enbart ett fåtal sökande varje år. Proven utförs av olika lärosäten på uppdrag av Socialstyrelsen, vanligen två gånger per år. För de flesta yrken gäller även krav på godkänt resultat från kurs i samhälls- och författningskunskap. Dessa kurser ser något olika ut för de olika grupperna men är oftast ett par veckor långa och upphandlas, i likhet med kunskapsproven, av Socialstyrelsen från olika lärosäten. 18 Kravet på kunskaper i svenska kan också uppfyllas genom godkänt resultat från Tisus eller motsvarande kunskaper som bekräftas av utbildningsanordnare som bedriver undervisning i svenska språket, t.ex. Folkuniversitetet. 168 331

Ds 2016:24 Bilaga 2 Tabell 4 Socialstyrelsens kompletteringsprogram för tredjelands utbildade inom de fem största yrkesgrupperna Yrkesgrupp Antal bifall 2013 och 2014 Kurs samhälls- och författningskunskap Kunskapsprov Praktisk tjänstgöring Läkare 759 Ja Ja/Nej AT 18 mån alt. provtjänstgöring 6 mån Apotekare 195 Ja Ja 20 veckor Sjuksköterskor 185 Ja Ja 3,5 5,5 mån Tandläkare 164 Ja Ja 6 mån Psykolog 29 Nej* Nej* 6 mån Alla 21 yrken 1 414 Källa: Socialstyrelsen. * För psykologer finns i stället krav på att genomgå en kurs i svensk socialkunskap för psykologer. För denna komplettering får den sökande vända sig till högskolans reguljära psykologutbildning. Valideringen av yrkeskompetensen är ofta en utdragen process Det största hindret för många sökande är att tillägna sig tillräckliga kunskaper i svenska. Det är kommunerna som ansvarar för att erbjuda utbildning i svenska för invandrare och svenska som andraspråk, men för personer som har en etableringsplan kan även Arbetsförmedlingen bistå med kompletterande kurser i yrkessvenska. I större kommuner finns ofta tillgång till sfi med inriktning mot hälso- och sjukvårdsområdet. För att mindre kommuner ska ha förutsättningar att erbjuda yrkesinriktad utbildning i svenska krävs dock en fungerande regional samverkan. I vissa regioner har länsstyrelsen varit motor för att få till stånd ett sådant samarbete mellan kommunerna, men tillgången till anpassad undervisning i svenska varierar över landet. Ett andra hinder utgörs av att kompletteringsprogrammets olika kurser och prov inte är koordinerade, och väntetider uppstår mellan de olika momenten. Möjlighet till praktik har visat sig vara mycket värdefull för att den sökande ska klara kunskaps- och färdighetsproven, men tillgången till korta praktikplatser varierar. För läkare som deltog i satsningen Nationell Matchning (se s. 179) användes insatsen yrkeskompetensbedömning för att ge deltagarna möjlighet till kortare praktikperioder (auskultationer). Ungefär 30 169 332

Bilaga 2 Ds 2016:24 procent brukar klara det s.k. TULE-provet för läkare vid första försöket. 19 Provet får göras högst tre gånger. En ytterligare svårighet är den obligatoriska praktiska tjänstgöringen som ska följa efter att individen har klarat kunskapsprovet. Den sökande får själv hitta en praktikplats där denna del av kompletteringsprogrammet kan genomföras. Arbetsgivaren ska ställa upp med handledning och bedömning av de moment som krävs. För personer som är inskrivna som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen kan ersättning till individen oftast ordnas under praktiken. En sökande som har genomfört de olika stegen i valideringsprocessen kan ansöka om legitimation hos Socialstyrelsen. Riksrevisionen beräknade 2011 tiden från ansökan om bedömning av utbildning tills dess att legitimation utfärdas till i genomsnitt 2,7 år för läkare med vidareutbildning och 6,0 år för läkare utan vidareutbildning som också behöver genomföra minst 18 månaders AT-tjänstgöring. 20 Validering av yrkeskompetens för arbetsmarknaden Omfattning och inriktning på validering enligt branschmodell För att validering ska kunna bidra till etablering eller återinträde på arbetsmarknaden krävs att valideringens dokumentation har legitimitet hos arbetsgivarna. Legitimiteten är i sin tur beroende av att bedömningen görs i förhållande till fastställda och erkända kompetenskrav inom branschen, krav som branschernas egna modeller för validering uppfyller. Branschmodellerna används av Arbetsförmedlingen, vuxenutbildningen och enskilda företag I de valideringsmodeller som ett antal branscher har utvecklat sker valideringen av individens kompetens mot branschens definierade 19 Enligt Läkarförbundet var det dock betydligt färre som fick godkänt vid sitt första provtillfälle under 2014, 13 procent vid provet på våren och 1 procent på hösten. 20 Riksrevisionen (2011) Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning förutsägbara, ändamålsenliga, effektiva? RiR 2011:16. 170 333

Ds 2016:24 Bilaga 2 kompetenskrav för anställningsbarhet i det yrke som avses. När Arbetsförmedlingen erbjuder arbetssökande validering så upphandlas insatsen från aktörer som branschen har godkänt som utförare för den aktuella branschmodellen. På omvårdnadsområdet saknas en särskild branschmodell, där upphandlar Arbetsförmedlingen i stället validering mot målen i vuxenutbildningens kursplaner. Under 2014 hade myndigheten avtal om validering inom 11 av de 24 branscher där det finns utvecklade modeller. 21 Även inom den kommunala vuxenutbildningen genomförs validering av yrkeskompetens med hjälp av branschmodell. I utredningens enkät till kommunerna om validering inom vuxenutbildningen svarade 49 kommuner att detta förekommit läsåret 2013/14. Uppskattningsvis var det totalt cirka 150 personer som genomgick en validering enligt branschmodell inom bygg-, el-, industri- och hantverksområdet. Branschernas valideringsmodeller används också i varierande utsträckning av enskilda företag för validering av anställdas yrkeskompetens. 22 De utgör då ett verktyg för att planera och genomföra kostnadseffektiv intern kompetensutveckling. Valideringen kan också möjliggöra en ökad mobilitet där redan anställda som får sin kompetens erkänd går vidare till mer kvalificerade arbetsuppgifter, vilket skapar öppningar för rekrytering till mer grundläggande nivå. Validering utgör i dessa fall en viktig bas i företagens strategiska kompetensförsörjning. Det saknas aggregerad statistik över hur många valideringar som varje år genomförs med branschmodellerna. Också branschorganisationernas och yrkesnämndernas egen uppföljning av genomförda valideringar varierar. Myndigheten för yrkeshögskolan bedömer att det i första hand finns tillförlitlig statistik för 9 av de 25 branschmodellerna. Av dessa har utredningen fått in uppgifter från fem yrkesområden (se tabell 5). I utredningens kontakter med företrädare för de olika branscherna har dessa allmänt ställt sig 21 Bageri, restaurang och livsmedel, bygg- och anläggning, CNC, el- och installation, detaljhandel, städ och service, maskin-, kran- och dumperförare, måleri, svets, vård och omsorg, yrkesförare. Avtalen om branschvalidering enligt detaljhandelsmodellen och städoch servicemodellen blev klara i oktober 2014. 22 I t.ex. bygg- och transportbranschen förekommer även att individer själva söker sig till valideringsutförare för att få sin kompetens bekräftad med branschens yrkesbevis, certifikat eller liknande. 171 334

Bilaga 2 Ds 2016:24 frågande till varför inte Arbetsförmedlingen avropar avtalen om yrkesvalidering i större utsträckning. 23 Tabell 5 Genomförda valideringar enligt branschmodell 2014 (uppgifter för 2013 inom parentes i förekommande fall) Branschmodell Totalt antal Varav beställda av AF Elinstallationsmodellen Gjuteriindustrimodellen Kommentar 53 36 Resterande valideringar har beställts av Komvux 0 (50) 0 (0) Modellen uppdaterades 2014 Samtliga valideringar 2013 beställdes av företag Detaljhandelsmodellen 129 45 CNC-modellen 837 (882) 491 (430) Inkluderar certifiering inom ramen för a-utbildning Transportmodellen 13 (102) 13 (102) Källa: Ansvariga branschorganisationer och yrkesnämnder. Branschvalideringar genom Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen har flera insatser som arbetssökande kan erbjudas för att få sin kompetens kartlagd och bedömd. Det är dock bara validering som genomförs enligt branschmodell som motsvarar den vedertagna definitionen. Under 2014 genomfördes totalt 955 valideringar inom ramen för elva branschmodeller. Det är en minskning jämfört med 2013, då 1 453 arbetssökande genomförde en validering genom Arbetsförmedlingen. Omvårdnadsområdet är den vanligaste inriktningen också för Arbetsförmedlingens validering. Under 2011 2014 genomfördes 1 561 valideringar inom detta område (se tabell 6), vilket motsvarar 36 procent av det totala antalet valideringar under samma period. Även bygg och anläggning samt industriyrken är relativt vanliga yrkesområden. Det är dock ovanligt med validering inom lokalvård och bageri. Under 2014 genomfördes två respektive en validering för dessa branscher. 23 Ett exempel som branschföreningen Svensk Energi lyft fram är Åsbro kursgårds avtal 2010 2014 om validering av yrkeskompetens för distributionselektriker och anläggningsmontörer för svenska elnätet där inte någon validering avropats. 172 335

Ds 2016:24 Bilaga 2 Tabell 6 Antal genomförda valideringar inom Arbetsförmedlingen 2011 2014 Bransch 2011 2012 2013 2014 2011-2014 Vård och omsorg 338 296 600 327 1 561 Bygg och anläggning 237 326 366 247 1 176 Industriyrken (Svets och CNC) 255 136 186 140 717 Yrkesförare/Bussförare/Lastbilsförare 114 60 120 15 309 Elektriker och installationsel 21 73 71 38 203 Målare 0 29 64 104 197 Restaurang, livsmedel samt storhushåll 42 36 42 35 155 Detaljhandel 0 0 0 39 39 Maskin-, kran- och dumperförare 0 2 3 7 12 Lokalvård 0 0 0 2 2 Bageri 0 0 1 1 2 Summa 1 007 958 1 453 955 4 373 Källa: Arbetsförmedlingen. Drygt två av tre validerade deltagare är män. Särskilt vanligt är validering bland män födda utanför Sverige. Av de 4 373 valideringar som genomfördes mellan 2011 och 2014 avsåg 44 procent utrikes födda män. Det kan jämföras med andelen utrikes födda kvinnor, som under samma period utgjorde 16 procent av det totala antalet deltagare. Att män över lag är överrepresenterade bland dem som erbjuds validering genom Arbetsförmedlingen kan bero på att de flesta valideringsmodeller avser traditionellt mansdominerade yrken. Studier pekar även på att den könsuppdelade arbetsmarknaden kan leda till att handläggare per automatik hänvisar kvinnor till insatser inom kvinnodominerade yrken (så kallad könsmärkning), oavsett hur den enskilda individens önskemål och förutsättningar ser ut i praktiken (Med rätt att delta nyanlända kvinnor och anhöriga på arbetsmarknaden [SOU 2012:69]). Majoriteten som valideras står långt ifrån arbetsmarknaden Enligt Arbetsförmedlingens instruktion ska myndigheten effektivt sammanföra dem som söker ett arbete med dem som söker arbetskraft, prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden 173 336

Bilaga 2 Ds 2016:24 samt bidra till att stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt (2 förordningen (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen). Validering är dock främst relevant för individer med relativt hög kompetens och erfarenhet inom det aktuella yrkesområdet. Av de knappt 1 000 deltagarna i branschvalidering 2014 (se tabell 6) var cirka 30 procent långtidsarbetslösa inskrivna i garantiprogrammen, och en ungefär lika stor andel var nyanlända invandrare inskrivna i etableringsuppdraget. Det saknas uppgifter om vilken tidigare yrkeserfarenhet som deltagarna har, men uppföljningar visar att majoriteten av deltagarna har en kortare utbildning (högst förgymnasial eller gymnasial nivå). 24 Resultaten i termer av övergång till arbete efter en validering är svaga, i genomsnitt har var femte person som genomgått en validering ett arbete tre månader efteråt. Den låga övergången till arbete kan sannolikt förklaras av att insatsen i hög utsträckning riktas till personer som av olika skäl står långt ifrån arbetsmarknaden. Erfarenheterna från omställningssituationerna i Ljungby och Trollhättan visar att Arbetsförmedlingen i mycket begränsad omfattning bidrar med stöd i form av validering för dem som varslas om uppsägning. De som nyss förlorat jobbet räknades inte till de prioriterade målgrupperna. 25 I båda dessa fall genomfördes ett större antal valideringar men inom ramen för vuxenutbildningen. Trygghetsstiftelsen (TSL) har i kontakter med utredningen efterfrågat mer samarbete med Arbetsförmedlingen. Omställningsföretagen genomför kartläggningar och bidrar med stöd i jobbsökandet. För de 10 15 procent av de uppsagda som brukar behöva ytterligare stöd för att hitta ett nytt arbete menar TSL att Arbetsförmedlingen borde komma in betydligt tidigare med kompletterande insatser som t.ex. validering av de arbetssökandes yrkeskompetens. Kompetens är en färskvara, och tidiga insatser kan förhindra långvarig arbetslöshet och bidra till en effektivare matchning på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens uppdrag att prioritera personer som står långt från arbetsmarknaden riskerar således att leda till att 24 Arbetsförmedlingen (2015) Arbetsförmedlingens återrapportering 2014. Insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet. 25 Sedan 2012 har möjligheten ökat för Arbetsförmedlingen att identifiera och rikta tidiga insatser till dem som riskerar långvarig arbetslöshet. 174 337

Ds 2016:24 Bilaga 2 arbetssökande som potentiellt har störst nytta av, och bäst förutsättningar för, validering inte erbjuds insatsen. Kartläggning och validering för nyanlända invandrare Arbetsförmedlingen har ett särskilt ansvar för att nyanlända invandrare erbjuds insatser som främjar en snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden. För nyanlända flyktingar, andra skyddsbehövande och deras anhöriga som omfattas av etableringslagen (2010:197) har Arbetsförmedlingen också ett särskilt ansvar att samordna etableringsinsatser som ska underlätta och påskynda dessa personers etablering i arbets- och samhällslivet (6 och 6 a förordningen (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen). Mindre än en procent av nyanlända deltar i validering Nyanlända invandrare är en mycket heterogen grupp. I etableringslagens förarbeten framhålls därför att det är viktigt att utgå från varje individs förutsättningar. Med etableringsinsatserna bör individen ges goda möjligheter att värdera, validera och komplettera tidigare arbetslivserfarenhet, utbildning och yrkeskunnande (Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering egenförsörjning med professionellt stöd [prop. 2009/10:60], s. 40). Som nyanländ behöver man få sin tidigare utbildning och erfarenhet kartlagd och värderad i förhållande till den svenska arbetsmarknaden för att kunna planera vilka insatser som är relevanta för att så snabbt som möjligt få ett arbete där kompetensen kan komma till användning. Validering är dock inte en ändamålsenlig insats för alla. Möjlighet till branschvalidering finns i dagsläget inom ett begränsat antal yrkesområden. För dem som har en tidigare yrkeserfarenhet inom ett yrke där det finns en fungerande branschmodell kan branschvalidering vara lämpligt. För nyanlända med begränsad yrkeserfarenhet och som kanske även har en svag utbildningsbakgrund kan dock en mer renodlad kompetenshöjande insats vara mer effektivt. Branschmodellerna avser kompetens på motsvarande gymnasial nivå. 175 338

Bilaga 2 Ds 2016:24 Under 2014 hade Arbetsförmedlingen ett särskilt regeringsuppdrag att öka omfattningen av validering bland nyanlända som omfattas av etableringsuppdraget. Arbetet resulterade i att antalet nyanlända som genomförde en validering ökade från 95 personer 2013 till 299 personer 2014. Detta år deltog i genomsnitt 36 600 personer i etableringsuppdraget, vilket innebär att mindre än en procent av de nyanlända validerades. Bygg och anläggning, måleri och vård och omsorg svarade för drygt 60 procent av valideringarna för nyanlända 2014. Möjligheterna att använda branschmodellerna för validering av nyanländas yrkeskompetens begränsas av språkhinder och svårigheter att tillämpa modellen på kompetens förvärvad utomlands. De flesta valideringar avbryts efter den fördjupade kartläggningen. Skäl som anges är t.ex. ofullständiga yrkeskunskaper eller bristande kunskaper i svenska språket, men dokumentationen kring kartläggningen är ofta otydlig. Arbetsförmedlingen har därför påbörjat ett utvecklingsarbete tillsammans med företrädare för branscher och leverantörer med syftet att anpassa branschmodellernas metoder så att validering kan ske innan personen lärt sig svenska språket. Lösningen myndigheten pekar på är att lägga större vikt och mer tid vid att initialt identifiera kompetensen. Bedömningen av yrkeskompetensen bör ske stegvis i en progressiv process som också kan äga rum parallellt med andra insatser som rustar individen för arbetsmarknaden. 26 Självskattningsformulär för förbättrad kvalitet i kartläggning och värdering av kompetens För att en validering ska kunna bidra med värde krävs att individen valideras inom ett yrke där kompetens har förvärvats tidigare. Till stöd för matchningen har Arbetsförmedlingen olika typer av kartläggande och vägledande insatser. Meritportfölj är en utforskande kartläggningsinsats som kan ge underlag för en ev. senare validering. Syftet är i första hand att sammanställa individens kunskaper och erfarenheter, inte att bedöma dessa utifrån några fastställda kriterier. Insatsen ska 26 Arbetsförmedlingens återrapportering 2014 Uppdrag att utveckla metoderna för och omfattningen av validering av nyanlända invandrares kompetens, s. 25 26, 20 februari 2015. 176 339

Ds 2016:24 Bilaga 2 individanpassas och kan bestå av upp till fyra olika moduler, validering anges som en av dessa. Det är dock få deltagare som har fått en mer kvalificerad bedömning; uppskattningsvis en halv till en procent har fått en validering enligt branschmodell och tio procent har genomfört en yrkesbedömning. 27 Yrkeskompetensbedömning (YKB) är en praktikperiod på upp till tre veckor där arbetsgivaren får ett anordnarbidrag på 800 kronor per dag för handledning och bedömning av individens yrkeskompetens. Bedömningsmomentet är dock oklart definierat, det saknas både kriterier för hur arbetsgivarens intyg efter fullföljd YKB ska utformas och tydlighet om vilka kompetenser som ska bedömas under den period som den arbetssökande befinner sig på arbetsplatsen. Även Arbetsförmedlingen har uppmärksammat behovet av att förtydliga bedömningskriterierna och har tillsammans med arbetsmarknadens parter inlett ett utvecklingsarbete med detta syfte. I första hand har dock YKB använts som en matchningsinsats. En uppföljning bland de arbetsgivare som erbjudit YKB visar att drygt två av tre arbetsgivare kan rekommendera andra arbetsgivare att använda insatsen som en del i en rekryteringsprocess. 28 Både meritportfölj och yrkeskompetensbedömning är vanligare än branschvalidering. Under 2014 genomfördes totalt 3 625 meritportföljsinsatser och 1 103 yrkeskompetensbedömningar, vilket kan jämföras med de 955 valideringar som genomfördes samma år. Utrikes födda dominerar även inom dessa båda insatser (se tabell 7). Sedan 2011 har cirka 90 procent av deltagarna i meritportfölj och 65 procent av dem som tagit del av en yrkeskompetensbedömning varit personer födda utanför Sverige. År 2014 var i princip samtliga deltagare i meritportfölj nyanlända inom etableringsuppdraget, vilket ligger i linje med insatsens tänkta målgrupp. Män är överrepresenterade inom alla tre insatserna, även om könsfördelningen är jämnare inom meritportfölj. 27 Arbetsförmedlingens återrapportering Uppdrag att utveckla metoderna för och omfattningen av validering av nyanlända invandrares kompetens, s. 44, 20 februari 2015. 28 Kontigo (2014) Arbetsgivare om Yrkeskompetensbedömning, återrapportering till Arbetsförmedlingen. 177 340

Bilaga 2 Ds 2016:24 Tabell 7 Meritportfölj, yrkeskompetensbedömning och validering genom Arbetsförmedlingen 2011 2014 Genomförda insatser fördelat på deltagarnas kön och bakgrund (antal personer, procent) Totalt 2011-2014 Inrikes födda kvinnor Inrikes födda män Utrikes födda kvinnor Utrikes födda män Meritportfölj 16 638 4 7 38 52 Yrkeskompetensbedömning 4 672 15 20 27 38 Branschvalidering 4 373 17 24 16 44 Källa: Arbetsförmedlingen Under 2014 har Arbetsförmedlingen i samarbete med ansvariga branschorganisationer tagit fram självskattningsformulär för 16 av de yrken som omfattas av branschernas valideringsmodeller. Syftet är att underlätta identifiering av yrke och påbörja en kartläggning av kompetensen genom att ge individen ett verktyg för att själv relatera sin kompetens till kraven på den svenska arbetsmarknaden. Formulären ger också individen möjlighet att synliggöra andra erfarenheter och kunskaper som inte ryms i den formella beskrivningen av ett visst yrke. Självskattningsformulären är översatta till tolv språk. Via Arbetsförmedlingens flerspråkiga kundtjänst finns också möjlighet för individen att få stöd på sitt hemspråk för att använda sig av materialet. 29 Nyanlända med högskolekompetens behöver få relevant matchningsstöd Nyanlända med en formell examen från sitt hemland kan få sin utbildning bedömd av behörig instans, vanligen Universitets- och högskolerådet eller behörig myndighet om det gäller ett reglerat yrke. I en uppföljning av effekterna av utlåtandet över utländsk utbildning framkommer att det både underlättar möjligheterna att få jobb, och att få jobb inom det område man utbildat sig för. Men 29 Arbetsförmedlingens återrapportering Uppdrag att utveckla metoderna för och omfattningen av validering av nyanlända invandrares kompetens, s. 22, 20 februari 2015. 178 341

Ds 2016:24 Bilaga 2 många som fått ett utlåtande är också frustrerade över sin situation. Att man saknar kontakter upplevs vara den viktigaste anledningen till att det är svårt att få ett relevant arbete. Annat ursprung än svenskt, språksvårigheter och avsaknad av referenser från arbetsgivare är andra frekventa svar. Många saknar vägledning om hur de kommer vidare till studier eller i yrket, och många efterfrågar hjälp att hitta arbete eller praktikplatser inom sitt yrkesområde. 30 De som fått sin utbildning bedömd har därför behov av hjälp och stöd med kontakter och matchning mot relevant arbete. Med utlåtandet har de fått sin utbildning erkänd i Sverige, och dessa personer är inte primärt i behov av valideringsinsatser för att bekräfta sin kompetens ytterligare. En uppföljning av 200 etableringsplaner 2014 visar att arbetssökande med utbildning inom reglerade yrken har fått en anpassad etableringsplan som tagit sin utgångspunkt i utlåtandet från Socialstyrelsen om behov av kompletterande insatser för behörighet i yrket. För övriga nyanlända tycks dock utlåtandet haft liten inverkan på etableringsplanens utformning, exempelvis var det mycket få som fått praktik inom sitt utbildningsområde. 31 Effektiv matchning för högskoleutbildade Inom ramen för Arbetsförmedlingens projekt Nationell matchning, som syftade till att matcha ihop utrikesfödda med högskoleutbildning och arbetsgivare som söker kvalificerad personal, användes insatsen yrkeskompetensbedömning för att ge deltagarna chans att visa upp sig och få sin kompetens bedömd av en arbetsgivare inom sin bransch. För vissa ledde insatsen till arbete direkt, för andra gav det chansen till en längre praktikperiod. I slutet av projektet utvecklades även ett enkelt verktyg för yrkeskartläggning av produktionsteknisk kompetens på högskolenivå för att ytterligare öka träffsäkerheten i matchningen mot relevanta arbetsgivare. Kunskapstestet och självskattningsformuläret bygger i detta fall på branschens valideringsmodell och krav på kompe- 30 Universitets- och högskolerådet (2014) Effekter av utlåtandet över utländsk högskoleutbildning. 31 Arbetsförmedlingens återrapportering Etablering av vissa nyanlända statistik kring etableringsuppdraget, 2 maj 2014. 179 342

Bilaga 2 Ds 2016:24 tenser, och utvecklades av branschen på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Resultatet ger ett underlag för den arbetssökande och förmedlaren som kan förbättra och underlätta kommunikationen med arbetsgivare. Många högskoleutbildade matchas mot lågkvalificerade jobb En av Arbetsförmedlingens utgångspunkter för matchningen mot arbete är den yrkeskod 32 som fastställs i samband med inskrivning på Arbetsförmedlingen eller vid etableringssamtalet. Förutom yrkeskoder använder myndigheten också övrig information såsom utbildningsnivå, utbildningsinriktning, kompetetensord och övriga meriter. Ofta tillkommer ny information under inskrivningstiden, vilket innebär att både yrkeskod och övrigt matchningsunderlag kan komma att ändras efter hand. Av de nyanlända med eftergymnasial utbildning som i februari 2015 deltog i etableringen återfanns cirka hälften inom yrkeskategorier som också kräver högskolekompetens. Men det var nästan lika vanligt att högskoleutbildade registrerats med yrkeskoder som anger yrken med mycket låga kompetenskrav. Nästan 1 200 högskoleutbildade var kodade för matchning mot omsorgsyrken utan krav på utbildning, 1 000 som kontorsassistenter och lika många för försäljningsarbete inom detaljhandeln, 600 högskoleutbildade hade en yrkeskod för matchning mot återvinningsarbete och tidningsdistribution och 400 för arbete som snabbmatspersonal. Utifrån målet om ett snabbt inträde på arbetsmarknaden kan det på kort sikt framstå som effektivt att matcha nyanlända mot yrkesområden där de enkelt kan få jobb, även om detta inte motsvarar deras faktiska kompetensnivå. Från både ett individ- och samhällsperspektiv är det dock centralt att individen ges möjligheter att använda sin kompetens. När högutbildade matchas mot lågtröskelyrken finns dessutom risk för undanträngningseffekter som medför att individer med kortare utbildning inte får arbete. 32 Yrkeskoden (enligt SSYK 2012) fastställs för yrke som den arbetssökande ska kunna arbeta i vid det aktuella tillfället eller inom en relativt kort framtid. En arbetssökande kan ha upp till fyra yrkeskoder registrerade. 180 343

Ds 2016:24 Bilaga 2 Validering i omställningssituationer En viktig målgrupp för valideringsinsatser är personer som förlorar jobbet i samband med neddragningar av verksamheter, företagsflytt eller konkurser. I dessa situationer finns ofta tidigare anställda med lång erfarenhet från yrket men som saknar dokumentation på sin kompetens. Arbetsförmedlingens upphandlade yrkesvalidering riktar sig delvis till arbetssökande i denna grupp. Därutöver kan validering i viss utsträckning förekomma som en del i det stöd som många får ta del av genom olika omställningsförsäkringar. Omställningsavtalen bygger på frivilliga överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter och har skapats för att möjliggöra tidiga insatser för anställda som blir uppsagda på grund av arbetsbrist. Individualiserat och tidigt stöd i omställning Det första trygghetsavtalet, Trygghet i samverkan (TRS), tecknades 1972 för de statsägda företagen med vid denna tidpunkt cirka 30 000 arbetstagare (Omställningsavtal ett aktivare stöd till uppsagda [SOU 2002:59], s. 37). Sedan dess har successivt fler avtal tillkommit och numera täcks huvuddelen av svensk arbetsmarknad av trygghets- eller omställningsavtal. Omställningsavtalen omfattar anställda hos arbetsgivare som tecknat kollektivavtal. Vissa begränsningar finns vanligen avseende anställningsform eller anställningstid. De fyra största omställningsavtalen omfattar nära tre miljoner arbetstagare inom såväl privat som offentlig sektor (se tabell 8). Verksamheten är huvudsakligen inriktad på dels ekonomiskt stöd som ger utfyllnad till individens ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, dels individuellt utformat omställningsstöd. Omställningsstödet utgör ett komplement till ordinarie arbetsmarknadspolitiska insatser som till skillnad från Arbetsförmedlingens åtgärder sätts in i ett tidigt skede, senast vid uppsägningstillfället. De tidiga insatserna leder ofta till att den uppsagde får ett nytt jobb snabbt och inte behöver ytterligare stöd från Arbetsförmedlingen. Samtliga omställningsorganisationer arbetar individuellt utifrån varje individs förutsättningar. Individ- och situationsanpassningen i arbetsformerna är viktiga framgångsfaktorer (SOU 2002:59 s. 51). 181 344

Bilaga 2 Ds 2016:24 Tabell 8 De största omställningsavtalen på svensk arbetsmarknad 2013 Omställningsorganisation Avtalsparter Antal anställda som omfattas Antal omställningsinsatser (personer) Trygghetsfonden (TSL) Svenskt Näringsliv, LO 900 000 25 000 Trygghetsrådet (TRR) Svenskt Näringsliv, PTK 700 000 17 750 Trygghetsstiftelsen (TSn) Arbetsgivarverket, 247 000 2 200 SACO-S, OFR, SEKO Omställningsfonden SKL, Pacta, OFR, 1 100 000 1 113 Kommunal, Akademikeralliansen Summa 2 947 000 48 076 Genom omställningsföretagen får den uppsagde tillgång till personlig rådgivning och coachning. 33 Vanligen görs en initial kompetenskartläggning. Individen ser ofta själv sin kompetens som intimt förknippad med sitt tidigare yrke och då kan rådgivningen bidra till att den arbetssökande vidgar synen på yrkesområden där kompetensen efterfrågas. Rådgivaren bistår på olika sätt i jobbsökandet: identifierar potentiella arbetsgivare, tar fram ansökningshandlingar, går igenom olika moment inför en intervjusituation etc. Tillsammans undersöks också vilka kompletterande insatser som kan behövas. Utbildning och andra stödåtgärder ska relateras till individens yrkesmässiga mål. Det finns ofta möjlighet till kortare utbildningsinsatser inom den sökandes eget yrkesområde för att komplettera kompetensen så att den matchar arbetsmarknadens krav. I vissa fall kan också mer omfattande utbildningar vara aktuella. De ekonomiska förutsättningarna varierar dock. Inom TSL utgår ett fast belopp på 22 000 kronor per person. Möjligheten att rikta utökat stöd till individer som har särskilda behov av t.ex. utbildning är oftast bättre vid större uppsägningar hos samma arbetsgivare. Trygghetsrådet har inga fastställda belopp per person och flexibiliteten är större. 34 Validering används i begränsad utsträckning av omställningsorganisationerna. De flesta sökande hittar relativt lätt ett nytt arbete, men både TRR och TSL framhåller att det vore en fördel 33 Beskrivningen av hur omställningsföretgen arbetar baseras på intervjuer med företrädare för Trygghetsrådet (TRR) 2014-12-17 och Trygghetsfonden (TSL) 2015-01-09. 34 Beräknat på det totala antalet omställningsinsatser uppgick kostnaden för TRR:s stöd till i genomsnitt 9 000 kronor per person 2013, exkl. coachning och rådgivning som ges av TRR:s egen personal. 182 345

Ds 2016:24 Bilaga 2 om deras omställningsinsatser kunde samordnas med tidiga insatser från Arbetsförmedlingen, bl.a. validering, för de 10 15 procent av klienterna som har behov av ytterligare insatser. Exemplet samordnad omställning och validering i Ljungby Hösten 2012 varslade Tenneco sina 112 anställda i Ljungby kommun om uppsägning på grund av flytt av produktionen utomlands. De anställda på Tenneco omfattades av Trygghetsfonden (TSL) och omställningsföretagen Arbetslivsresurs och Epab fick uppdraget att bistå i omställningsarbetet. För en kraftsamling av resurser och aktörer tog kommunens näringslivschef initiativ till en samverkansmodell där de två omställningsföretagen, Arbetsförmedlingen, kommunala vuxenutbildningen, Idé- och resurscentrum, IF Metall och företagets ledning medverkade. 35 I samband med kartläggningen av de individer som berördes av varslet identifierades att många saknade dokumentation på sin kompetens. Validering sågs därför som ett viktigt verktyg för att underlätta vägen till ett nytt arbete. Regionförbundet södra Småland bidrog med projektmedel med syftet att utveckla en samverkansmodell för validering. Tyngdpunkten låg på validering av grundläggande industriella färdigheter och svenska språket. 36 Projektet startade i januari 2013 och pågick året ut. Tenneco bidrog både med resurser för utbildning och genom att låta de uppsagda delta i omställningsinsatser under arbetstid trots att produktionen fortgick. De tidiga insatserna bidrog till att många hade ny sysselsättning i direkt anslutning till varslet. Alla deltagare erbjöds skräddarsydda insatser enligt deras individuella behov. Av de 112 personer som varslades fick 31 personer (1 kvinna och 30 män) genomgå validering. 37 Validering erbjöds inom t.ex. skärande bearbetning, svetsning och svenska och skulle leda till kompetensintyg. Några personer uppnådde även branschens certifikat. 38 Av de 35 Regionförbundet södra Småland (2014) Slutrapport Förstudie Regional samordning av validering, mars 2014. 36 Ljungby kommun (2013) Sluttrapport Pilot Validering Ljungby. 37 Ibid. 38 Regionförbundet södra Småland, Ansökan Regionala Projektmedel, Dnr 13/0305. 183 346

Bilaga 2 Ds 2016:24 övriga 81 anställda fick många ta del av olika utbildningsinsatser t.ex. sfi, truckutbildning och vissa längre yrkesutbildningar. 39 Resultatet av insatserna följdes noggrant upp. Alla 112 deltagare hade fått ett nytt arbete eller hade påbörjat en utbildning vid omställningsarbetets slut. Det goda resultatet förklaras med den utvecklade samverkan mellan de olika aktörerna och att företaget lät deltagarna genomgå valideringen innan varslet föll ut. 40 Detta innebar också att de hade lön under valideringsperioden. Ett hinder som uppmärksammas i kommunens slutrapport är att Arbetsförmedlingens roll begränsades, eftersom de varslade inte ansågs stå så långt ifrån arbetsmarknaden att de tillhörde en prioriterad målgrupp. 41 Exemplet omställning efter Saabs konkurs I december 2011 begärdes Saab Automobile i Trollhättan i konkurs. Det var Sveriges hittills största nedläggning där ca 3 300 anställda hos Saab blev uppsagda. Därutöver förlorade även omkring 500 anställda hos underleverantörer till Saab sina jobb. 42 Av Saabs anställda var ungefär hälften tjänstemän och omfattades av Trygghetsrådets omställningsinsatser, och drygt 1 400 kollektivanställda omfattades av Trygghetsfonden. Med anledning av konkursen avsattes såväl särskilda statliga resurser som regionala utvecklingsmedel under åren 2012 2014. Bland annat utökades regionens utbildningsplatser inom kommunal vuxenutbildning, yrkeshögskola och högskola. Regeringen ansökte även om medel från Europeiska globaliseringsfonden för att kunna erbjuda särskilda åtgärder för de uppsagda. Efter regeringsbeslut i juni 2012 (A2012/1735/A) kunde dessa insatser påbörjas, även om kommissionens beslut kom först i december samma år. 39 Samtal med Jan Melkersson, Näringslivschef Ljungby kommun 2014-11-18. 40 Regionförbundet södra Småland (2014) Slutrapport Förstudie Regional samordning av validering. 41 Ljungby kommun (2013) Sluttrapport Pilot Validering Ljungby. 42 Västra Götalandsregionen (2013) Halvtidsuppföljning av satsningar på omställning och förnyelse i Trollhättan och övriga Fyrbodal, s. 5. 184 347

Ds 2016:24 Bilaga 2 Omställningsorganisationernas insatser startade direkt När konkursen blev verklighet inrättade Trygghetsrådet i januari 2012 TRR Framtidscenter i Trollhättan. Rådgivningen för de uppsagda tjänstemännen omfattade bl.a. så kallade CV-seminarier, inspirationsföreläsningar, jobbsökarkurser, hisspresentationer, starta eget-kurser, individuell träning inför anställningsintervju, användning av sociala medier och inventering av egna kontakter för att söka jobb. Fyra av tio klienter (nära 600 personer) hade fått ett nytt jobb eller startat företag redan under första kvartalet efter konkursen. 43 TRR kartlade också behovet av utbildningsinsatser som skulle kunna dras igång när medlen från globaliseringsfonden blev tillgängliga. Kravet för att få läsa en utbildning som en omställningsinsats var att utbildningen var efterfrågad på arbetsmarknaden eller att redan inhämtad kunskap kunde valideras. Särskilt efterfrågades formaliserade logistik- och CADutbildningar (Computer Aided Design). Högskolan i Väst skapade sådana utbildningar med finansiering från globaliseringsfonden. TRR Framtidscenter höll i kontakterna med högskolan och ledde även ett valideringsprojekt som syftade till att sökande skulle få kompetens inhämtad i arbetslivet validerad mot högskolepoäng. 44 Detta visade sig dock inte vara möjligt för högskoleutbildning som uppdragsutbildning, och i stället inriktades verksamheten mot att validera tidigare kunskap för behörighet till utbildningarna. Även Trygghetsfonden (TSL) drog igång sitt stöd till uppsagda kollektivanställda i januari 2012. En styrgrupp inrättades med IF Metall, TSL och omställningsföretaget Startkraft. Individuell coachning var det viktigaste inslaget. Utöver detta erbjöd Startkraft jobb- och utbildningsmässor, inspirationsdagar och föreläsningar, arbetsplatsbesök, kortkurser i bl.a. intervjuteknik, CV-skapande och hur man använder sociala nätverk i jobbsökandet, samt kurser i grundläggande datakunskap hos Lärcentrum Trollhättan. 45 I mars 2012 hade cirka 250 personer deltagit i den grundläggande IT-utbildningen och ytterligare 160 platser höll på att skapas, 800 personer deltog i gruppaktiviteter och 400 personer 43 TRR (2014) Saab i konkurs: En extrem omställning. 44 Ibid. 45 www.startkraft.se/hem/startkraft-redaktionella-nyheter/saab/ (2014-12-01). 185 348

Bilaga 2 Ds 2016:24 hade fått sin kompetens kartlagd. 46 Efter kompetenskarläggningen konstaterade Startkraft att 10 15 procent av de uppsagda hade en svag ställning på arbetsmarknaden och var i behov av mer omfattande stödåtgärder från Arbetsförmedlingen i form av t.ex. arbetsförmågeutredningar, validering, utbildning och praktik. 47 Samverkan med Arbetsförmedlingen försvårades under de första sex månaderna på grund av kraven i Arbetsförmedlingens regelverk att prioritera grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. TSL hade t.ex. förväntningar om att Arbetsförmedlingen skulle betala kurser i datorkunskap för vissa uppsagda så att dessa så snabbt som möjligt kunde söka jobb på egen hand och att de uppsagda skulle få möjlighet att vidarutbilda sig med aktivitetstöd. 48 Trots att Startkraft redan i ett tidigt skede hade identifierat uppsagda som hade en svag ställning på arbetsmarknaden fanns ingen tillgång till stöd från Arbetsförmedlingen under det första halvåret efter konkursen. 49 Från TRR:s sida upplevde man inte motsvarande konflikter, eftersom organisationen hade tillräckligt med egna resurser för att tillgodose behov av särskilda kompetenshöjande insatser. 50 Utökat stöd från Arbetsförmedlingen genom globaliseringsfonden Från sommaren 2012 utgjorde Globaliseringsfondsprojektet ett komplement till Arbetsförmedlingens ordinarie åtgärder för dem som blivit uppsagda från Saab Automobile och underleverantörerna. Totalt ingick 3 738 personer i målgruppen för Projekt Saab. En lokal projektgrupp bildades med företrädare för Arbetsförmedlingen, TRR, Startkraft, vuxenutbildningen, Högskolan Väst och berörda fackorganisationer. I april 2014 hade tre av fyra av de 3 400 personer som någon gång under perioden varit inskrivna på Arbetsförmedlingen inom Projekt Saab fått ett arbete. 51 46 Pressmeddelande TSL: Hög aktivitet i omställningsarbete på Saab i Trollhättan. 47 TSL (2013) Saab-projektet, Rapport om omställningsprojektet för arbetarna från Saab Automobile. 48 TRR (2014) Saab i konkurs: En extrem omställning. 49 LO (2013) Två år efter SAAB-kraschen, En studie av hur deltagare och aktörer ser på omställningsstödet TSL, s. 4. 50 TRR (2014) Saab i konkurs: En extrem omställning. 51 Arbetsförmedlingen Lägesrapport, Globaliseringsfondsprojektet Projekt Saab, 2014-06-02. 186 349

Ds 2016:24 Bilaga 2 Vägledning för de arbetssökande var en prioriterad insats. Denna genomfördes i samarbete med studieoch yrkesvägledare i de berörda kommunerna och Högskolan Väst, eftersom finansieringen från globaliseringsfonden breddade omställningsinsatserna till att även omfatta reguljära studier. Arbetsförmedlingen framhåller att samarbetet med TRR och Startkraft var viktigt för att snabbt få igång prioriterade utbildningar. Till och med april 2014 hade Arbetsförmedlingen fattat nästan 1 600 beslut om utbildning, av vilka nära hälften avsåg reguljära utbildningar där de arbetssökande fick möjlighet att studera med aktivitetsstöd. Bred satsning på validering och kompletterande utbildningsinsatser En bred validering av de arbetssökandes arbetslivsbaserade lärande inkluderades i utbildningssatsningarna. Arbetsförmedlingen framhåller att dokumentationen och kvalitetssäkringen av de arbetssökandes kompetenser och meriter varit mycket värdefull för att underlätta matchningsarbetet. Valideringen medförde också att utbildningstiderna kunde kortas, vilket innebar lägre kostnader och snabbare genomströmning i upphandlade utbildningar. 52 Från sommaren 2012 fick uppsagda Saab-arbetare tillgång till validering för betyg och transportbranschens utbildningsbevis hos Lärcentrum Trollhättan. Validering för betyg genomfördes främst i kurserna maskinell godshantering och montering A och B inom Industriprogrammet. 53 I april 2014 hade sammantaget ca 700 personer deltagit i yrkesutbildning inom vuxenutbildningen, bland dessa har 430 personer fått sin yrkeskompetens validerad mot gymnasiepoäng. Tre yrkesvalideringar genomfördes genom Arbetsförmedlingens upphandlade branschmodeller, i vissa förberedande utbildningar var också validering för nivåplacering en viktig del. 54 Efter en noggrann arbetsmarknadspolitisk bedömning fick ett mindre antal arbetssökande även möjlighet att studera på eftergymnasiala utbildningar med aktivitetsstöd. Sammanlagt gick 32 personer en utbildning inom yrkeshögskolan, de flesta med teknisk inriktning. Diskussioner fördes också om tidigare yrkeser- 52 Ibid. 53 Lärcentrum Trollhättan (2013) Saab Automobile AB i konkurs. 54 Arbetsförmedlingen Lägesrapport, Globaliseringsfondsprojektet Projekt Saab, 2014-06-02. 187 350

Bilaga 2 Ds 2016:24 farenhet skulle kunna valideras med syfte att korta studietiden, men i april 2014 hade frågan fortfarande inte lösts. Vidare fick 34 personer studera på reguljära utbildningar på Högskolan Väst för att komplettera tidigare utbildning och erfarenhet. 55 Därutöver var Högskolan Väst utbildningsgivare för fyra skräddarsydda utbildningar finansierade med medel från globaliseringsfonden: Lean produktion, projektledning, personalledning samt it/nätverksteknik. Utbildningarna omfattade mellan 15 och 37,5 högskolepoäng och var uppbyggda kring arbetsintegrerat lärande och anpassade efter deltagarnas erfarenhetsbaserade kunskaper. Inför utbildningen bedömdes deltagarnas reella kompetens av högskolans personal i samarbete med tidigare anställda vid Saab, företrädare för TRR, Startkraft och Arbetsförmedlingen. Sammantaget deltog 76 personer i dessa skräddarsydda utbildningar. Samtliga deltagare fick arbete under eller direkt efter utbildningen. 56 Validering och regional kompetensförsörjning Som stöd för det regionala arbetet med kompetensförsörjning gav regeringen 2010 aktörer med regionalt utvecklingsansvar, i uppdrag att etablera kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering. Under perioden 2013 2016 kan dessa aktörer ansöka om medel från Tillväxtverket för att vidareutveckla det regionala kompetensförsörjningsarbetet. Ett antal län har ansökt om medel för att utveckla sitt valideringsarbete. Parallellt eller i vissa fall integrerat med kompetensplattformarnas arbete återfinns i vissa län en särskild regional stödstruktur för validering. Dessa manifesteras framför allt genom regionala valideringsplattformar eller projektinsatser som avser att bygga upp valideringsstrukturer. Behovet av arbetskraft samt förutsättningarna avseende bl.a. näringslivsstruktur och utbildningsnivå skiljer sig åt mellan olika delar av landet. Aktörer med regionalt utvecklingsansvar kan bidra 55 Ibid. 56 Västra Götalandsregionen (2013) Halvtidsuppföljning av satsningar på omställning och förnyelse i Trollhättan och övriga Fyrbodal, RUN 643-0988-13. 188 351

Ds 2016:24 Bilaga 2 till att valideringens strategiska inriktning och omfattning anpassas efter situationen i respektive län. 189 352

21 Remissyttrande Samråd om fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort 16RK1288 353

Missiv remissyttrande Diarienr: 16RK1288 Handläggare: Sara Nodmar, Datum: 2016-09-20 Regionstyrelsen Remissyttrande Samråd om fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen beslutar att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är Region Kronobergs svar till Alvesta kommun. Sammanfattning Region Kronoberg har av Alvesta kommun beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Region Kronoberg anser att förslaget till fördjupad översiktsplan belyser huvudsakliga utmaningar som kommunen står inför och som den fördjupade översiktsplanen syftar att komma till rätta med. Ortens identitet stärks och stöd ges till utveckling av attraktiva mötesplatser. Planen beaktar barnperspektivet, grönstruktur, folkhälsa, klimat och hållbara transporter men jämställdhetsperspektivet kan ges större utrymme. Region Kronoberg har också synpunkter på hur planen förhåller sig till infrastruktur och kollektivtrafik i regionen. Anna Fransson Regionstyrelsens ordförande Martin Myrskog Regiondirektör Bilaga: Ditt Alvesta! Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Remissyttrande över samråd om fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Sida 1 av 1 354

Remissyttrande Diarienr: 16RK1288 Handläggare: Sara Nodmar, Datum: 2016-09-20 Alvesta kommun Förvaltningen för samhällsplanering 342 80 Alvesta samhallsplanering@alvesta.se Remissyttrande Samråd om fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Sammanfattning Region Kronoberg har av Alvesta kommun beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Region Kronoberg anser att förslaget till fördjupad översiktsplan belyser huvudsakliga utmaningar som kommunen står inför och som den fördjupade översiktsplanen syftar att komma till rätta med. Ortens identitet stärks och stöd ges till utveckling av attraktiva mötesplatser. Planen beaktar barnperspektivet, grönstruktur, folkhälsa, klimat och hållbara transporter men jämställdhetsperspektivet kan ges större utrymme. Region Kronoberg har också synpunkter på hur planen förhåller sig till infrastruktur och kollektivtrafik i regionen. Synpunkter Region Kronoberg är positiva till att Alvesta kommun haft som utgångspunkt, den modell och de begrepp som Boverket tagit fram inom ramen för pilotprojektet; ÖP(Översiktsplan) modellen. Planen är tydlig, kort och koncis. Planen belyser också huvudsakliga utmaningar som kommunen står inför och som den fördjupade översiktsplanen syftar att komma till rätta med. Kopplingen till den regionala planeringen sker genom hänvisning till den regionala utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg 2025, samt i avsnittet rörande infrastruktur och kommunikationer. Emellertid saknas en regional konsekvensanalys av de infrastrukturåtgärder som föreslås. En styrka i planen hade också varit om kommunen kunde förtydliga uppföljningsprocessen av hur planen fungerar och kommer att hållas levande. Region Kronoberg är positiv till att planförslaget lyfter ett barnperspektiv och hur kommunen genom den fysiska planeringen arbetar förebyggande för bättre livsmiljöer och uppväxtvillkor för denna målgrupp. Barn och unga är en prioriterad målgrupp i Gröna Kronoberg likväl som i dess understrategier. Ett perspektiv som emellertid saknas i den fördjupade översiktsplanen är jämställdhetsperspektivet. I kommunens översiktsplan omnämns projektet Trygghet och jämställdhet i stads- och tätortsplanering, som skett tillsammans med Boverket, men ett vidare resonemang om kommunens arbete i dessa frågor saknas i den fördjupade översiktsplanen. Syftet är att få syn på eventuella skillnader i utmaningar och behov mellan flickor och pojkar, kvinnor och män, för att på så Sida 1 av 3 355

Remissyttrande Diarienr: 16RK1288 Handläggare: Sara Nodmar, Datum: 2016-09-20 sätt kunna rikta insatser till olika målgrupper. En fördjupad översiktsplan kan till exempel redovisa mål för jämställdhet inom planområdet och precisera insatser för ökad jämställdhet. Det övergripande förslaget för Alvesta centrum ger en tydlig bild av var kommunen vill kanalisera utvecklingsinsatser, vilka platser och stråk man vill satsa på. Region Kronoberg ser positivt på att kopplingen mellan stationsområdet och centrum stärks och att hållbara transporter och trafiksäkerhet främjas. Att stärka ortens identitet och stödja utvecklingen av attraktiva mötesplatser ses också utifrån ett regionalt perspektiv som en bra prioritering då orten redan idag, med dess goda tillgänglighet är en viktig regional mötesplats. Region Kronoberg anser också att förslaget ligger i linje med målet om att klimatpåverkan ska minska i den regionala utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg. Region Kronoberg delar Alvesta kommuns uppfattning gällande vikten av att tillgänglighetsgöra grönstruktur. Detta skapar attraktiva boende- och livsmiljöer, samtidigt som det medför goda hälsoeffekter. Infrastruktur och trafik Kust-till-Kustbanan mellan Alvesta och Växjö är en del av ett interregionalt järnvägssystem. Sträckan är synnerligen hårt belastad och det finns ett stort behov av att banan byggs ut med dubbelspår. Det är därför av yttersta vikt att sträckan prioriteras av staten i kommande nationella planer för transportinfrastrukturen. Det är också av stor vikt att denna plan inte försvårar eller omöjliggör en framtida dubbelspårsutbyggnad. Region Kronoberg delar Alvestas problembeskrivning när det gäller banans dragning genom samhället. Den innebär stora barriäreffekter, ger upphov till buller etc. Det är en stor utmaning att förbättra järnvägens negativa inverkan på Alvesta tätort. Region Kronoberg delar dock inte uppfattningen att en dragning av järnvägen utmed väg 25 skulle vara en lösning på problemet. Det riskerar istället leda till andra problem på sträckan mellan Alvesta och Växjö. Den fördjupade översiktsplanen behandlar geografiskt endast Alvesta tätort, men förslaget om en dragning av järnvägen utmed väg 25 påverkar även sträckan genom Växjö kommun. Det är därför en stor brist att förslagets effekter i Växjö kommun inte har analyserats eller omnämns. Det är en typisk mellankommunal fråga som kommunerna behöva komma överens om. Förslaget skulle dessutom leda till att Gemla hamnar utanför tågsystemet, en ort som nyligen har fått en station och tågtrafik, en satsning (Krösatåg) som Alvesta kommun har varit högst delaktig i. Det skulle leda till kraftiga försämringar för resenärer till och från Gemla att resa hållbart och det skulle minska Gemlas möjligheter att utvecklas som ort. Region Kronoberg delar Alvesta kommuns syn på vikten av ett triangelspår, i syfte att skapa snabbare transporter och frigöra kapacitet på Alvesta bangård. Sida 2 av 3 356

Remissyttrande Diarienr: 16RK1288 Handläggare: Sara Nodmar, Datum: 2016-09-20 Väg 126 utgör en viktig förbindelse mellan Blekinge och norra Kronobergs län. Sträckan förbi Alvesta finns med i nu gällande Länstransportplan 2014-2025, utpekad som större brist att utreda. Vi delar således Alvestas problembeskrivning med vägens negativa inverkan på Alvesta tätort och ser positivt på ambitionen om att låta vägen passera utanför tätorten. Den mer detaljerade planeringen görs tillsammans med Trafikverket. I regionens Trafikförsörjningsprogram 2016-2025,som ska peka ut framtidens kollektivtrafik finns inte stadsbusstrafik i Alvesta utpekad. Vi delar dock Alvestas syn på hur en lokal kollektivtrafik skulle kunna bidra till ett hållbart resande och ett hela-resan-perspektiv. Snålskjutsen i Älmhult har varit en lyckad satsning, vilket delvis kan förklaras med att det är kostnadsfritt för resenären. Länstrafiken ställer sig positiva till idén med en lokalbuss. Dock anser vi att man bör skapa en linje mellan områdena som inte löper som en rund gående slinga utan att man går genom staden med vändplats i ytterkanterna. Bra om den lokala trafiken kan ansluta vid kyrkan i Alvesta till regionbusstrafiken. Region Kronoberg ser fram emot en fortsatt dialog med Alvesta Kommun kring hur trafiksystemet kan utvecklas. Anna Fransson Regionstyrelsens ordförande Martin Myrskog Regiondirektör Sida 3 av 3 357

DITT ALVESTA! FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR ALVESTA TÄTORT Samrådshandling Förvaltningen för Samhällsplanering 2016-06-10-2016-11-01 0 360

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Ett förslag till fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort har tagits fram. Syftet med den fördjupade översiktsplanen är att få en tydligare vägledning för hur den byggda miljön, infrastrukturen, grönstrukturen och vattenområden ska utvecklas i Alvesta. Huvudfrågor är att skapa och värna attraktiva boende- och livsmiljöer, skapa förutsättningar för hållbara transporter, utveckla ett levande centrum, ta tillvara och utveckla grönstrukturen och säkra tillgång till verksamhetsmark. Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Ett genomförande av förslaget innebär att bostäder kan tillskapas med en variation av omgivningar och bebyggelsetyper. Förtätning sker främst i centrum och i västra Alvesta. Både i västra och östra Alvesta möjliggörs nya bostadsområden på idag oexploaterad mark. Sjönära bostäder möjliggörs i huvudsak utanför strandskyddat område. En förbifart av väg 126 ger möjlighet till fler bostäder i centrum och ger en samordningsvinst som väg till nytt verksamhetsområde nordväst om tätorten. Verksamheter ges möjlighet att etablera sig längs väg 25 och med en buffertzon av grönstruktur till befintliga bostäder. Centrumnära verksamhetsområden omvandlas till område för bostäder och ej störande verksamheter. Mark reserveras för dubbelspår på kust-tillkustbanan i befintligt läge och i ett läge norr om Spåningslanda. Mark reserveras även för triangelspår och industrispår i västra Alvesta. Område för utveckling av resecentrum anges. Centrum ges möjlighet att utvecklas med nya bostäder, stärkt vistelsekaraktär och tillgängliggörs för gång och cykel. Grönstråk bevaras mellan bebyggelseområden och rekreationsstråk utvecklas. Hanaslöv utvecklas som fritidsområde. Ytor för vattenhantering reserveras från byggnation. Samrådsförslag Beställare: Kommunstyrelsen Arbetsgrupp Elinor Bjärnborg (plan- och landskapsarkitekt), Patrik Karlsson (planarkitekt), Karolina Bjers (planarkitekt), Johan Gustavsson (planarkitekt), Magnus Wigren (bitr. förvaltningschef, planchef), Ulf Carlsson (enhetschef teknik), Bo Blomkvist (projektör), Marita Lorentzon (energi- och klimatsamordnare), Susanne Leijon (miljöinspektör), Kjell Rosenlöf (utvecklingschef) Därutöver har referensgrupper bistått med kunskap genom representanter från kommunens olika förvaltningar och bolag. Politisk styrgrupp Politisk styrgrupp är presidierna i Kommunstyrelsen respektive Nämnden för samhällsplanering samt kommunchef. Kartbilder i dokumentet: Lantmäteriet och Alvesta kommun Foton: Alvesta kommun där inget annat anges 1 361

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling INNEHÅLLSFÖRTECKNING HÄNSYN...65 ORDFÖRKLARING... 3 Natur- och kulturmiljövärden... 65 LÄSANVISNING... 5 Areella näringar... 69 Råvarutillgångar och samhällsviktiga verksamheter... 69 INLEDNING... 6 Miljö, hälsa och säkerhet... 72 Vad är en fördjupad översiktsplan?...6 Mellankommunala intressen... 77 Bakgrund... 6 Riksintressen... 77 Syfte... 6 KÄLLOR...78 Lagstiftning... 6 Avgränsning... 7 SAMLADE KONSEKVENSER...79 Framtagandeprocessen... 7 Miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning... 79 ALVESTA IDAG OCH I FRAMTIDEN... 9 Hållbarhetsbedömning... 90 UTGÅNGSPUNKT I VISIONER OCH MÅL... 13 UTVECKLINGSSTRATEGI... 16 Strategier...16 Strategikarta...16 ANVÄNDNING... 20 Attraktiva boende- och livsmiljöer...21 Hållbara transporter...31 Handel och verksamheter...39 Centrumutveckling...42 Teknisk infrastruktur...52 Grönstruktur...57 Idrott och fritid...59 Skolor...64 Omsorg...64 2 362

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling ORDFÖRKLARING Aktualitetsprövning Under varje mandatperiod ska Kommunfullmäktige avgöra om översiktsplanen är aktuell eller behöver göras om (Plan- och bygglagen, 4 kap 14 ). Allmänna intressen Frågor som har sin utgångspunkt i samhällets och kollektivets intresseområden. Avrinningsområde Ett geografiskt område som leder nederbörd mot större vattendrag. Biotopskydd Områdesskydd som kan användas för att skydda små mark- och vattenområden (biotoper) som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter, eller som annars är särskilt skyddsvärda. Detaljplan Dokument som kommunen kan använda för att pröva om ett område är lämpligt för en viss användning. Detaljplan medför rätt att bygga i enlighet med planen, en så kallad byggrätt skapas. Ekosystemtjänst Ekosystemtjänster är de produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss människor t.ex. vattenrening, matproduktion, pollination och vattenutjämning. Enskilda intressen Frågor som har sin utgångspunkt i privatpersoners och företags behov och önskemål. Fysisk planering Arbete som syftar till att avgöra hur mark- och vattenområden ska användas. Dokument som detaljplan och översiktsplan används för att reglera markanvändningen. Förbifart Förbindelse mellan två punkter som syftar till att leda om trafik med enklare och snabbare resa som följd. Grönstruktur Alla grönområden i en tätort, såsom natur, parker och andra utemiljöer. Infrastruktur Begreppet avser alla samhällsviktiga tekniska system t ex avloppsledningar, vattenverk, energisystem, vägar, järnvägar etc. Kvartersmark Mark som i detaljplan är avsatt för enskilt ändamål såsom bostäder och skola, till skillnad från allmän platsmark såsom gata och natur. Miljöbalken (MB) Lagstiftning med bestämmelser som syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer kan leva i en hälsosam och god miljö. 3 363

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Miljömål Spånen i Alvesta utgör strandskyddat område 200 meter, övriga vattendrag 100 meter. Det finns nationella, regionala och kommunala miljömål. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Det finns även preciseringar av miljökvalitetsmålen. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av målen. Tillgänglighet Begreppet används i dokumentet främst i syfte att beskriva människors fysiska möjlighet att ha tillgång till en plats eller ett område. Miljökvalitetsnorm Vatten och Avlopp (VA) Utgångspunkten är att ta sikte på tillståndet i miljön och vad människan och naturen bedöms kunna utsättas för utan att ta alltför stor skada. Det finns idag miljökvalitetsnormer för buller, luft och vattenkvalitet. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och det är av stor vikt att alla har möjlighet till rent vatten. När vatten har använts leds det bort och renas. I marken finns alltså ledningar för både vatten och avlopp och utbyggnaden av systemet är en av grundförutsättningarna för att det ska vara möjligt att bebygga ett område. Plan- och bygglag (PBL) Lagstiftning med bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden. Åtgärdsvalstudie (ÅVS) Metod som grundar sig i dialog och som tar hänsyn till alla trafikslag. Metoden används i tidigt planeringsskede och ska leda till att vi får transportlösningar som ger större effekt tillsammans. Syftet är att lösa problem och tillgodose behov. Valen ska bidra till en hållbar samhällsutveckling genom kostnadseffektiva åtgärder. Recipient Vattenområde som är mottagare av vatten från uppströms källor. Riksintresse Geografiska områden som har utpekats därför att de innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter. Kommunen ska i översiktsplanen tala om hur man avser att tillgodose riksintressena. Strandskyddsområde Syftar till att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Skyddet gäller generellt i hela landet vid alla kuster, sjöar och vattendrag. Skyddat område är normalt 100 meter från strandlinjen, men kan utökas upp till 300 meter på land. Runt sjön Salen och 4 364

LÄSANVISNING Dokumentet är indelat i sju avsnitt. I inledning förklaras bland annat vad en fördjupad översiktsplan är, relevant lagstiftning, avgränsning och processen att ta fram planen. I avsnittet Alvesta idag och i framtiden finns en historisk bakgrund. Likaså beskrivs dagens förutsättningar vilka måste beaktas vid planläggning. Avsnittet avslutas med att sammanfatta de utmaningar som finns. I avsnittet utgångspunkt i visioner och mål redogörs för olika strategiska dokument som är kopplade till den fördjupade översiktsplanen. I avsnittet utvecklingsstrategi redovisas den övergripande strukturen som förslaget bygger på, dels genom övergripande strategier och dels genom strategikartor. I avsnittet användning presenteras den markanvändning som föreslås. Avsnittet inleder med en plankarta och därefter presenteras de olika användningarna mer detaljerat var för sig. I vissa av användningsområdena finns riktlinjer som tillhör ett specifikt område (den ovanstående rubriken). Likaså finns en +/- lista som i korthet förklarar positiva respektive negativa konsekvenser av förslaget (blå ruta). I avsnittet hänsyn redogörs för de områden som särskilt bör beaktas vid planläggning, exempelvis riksintressen. I det sista avsnittet samlade konsekvenser redovisas den påverkan som förslaget kommer att medföra genom en miljöbedömning, miljökonsekvensbeskrivning och hållbarhetsbedömning. Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling 5 365

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling INLEDNING Vad är en fördjupad översiktsplan? Enligt plan- och bygglagen ska varje kommun ha en kommuntäckande översiktsplan. Översiktsplanen ska ange riktlinjer för mark- och vattenanvändningen, hur den byggda miljön ska bevaras och utvecklas samt hur olika riksintressen ska tillgodoses. Varje mandatperiod ska kommunfullmäktige ta ställning till om översiktsplanen är aktuell eller inte. En översiktsplan är inte juridiskt bindande utan anger riktlinjer att förhålla sig till i efterföljande planering och arbete. En fördjupad översiktplan (FÖP) ersätter den kommuntäckande översiktsplanen inom ett visst geografiskt område. Olika planeringsfrågor som berör området utreds djupare och olika ställningstaganden uppdateras och preciseras. En översiktsplan är ett styrdokument som ska vara användbar för stora delar av kommunens organisation samt externa parter. Bakgrund Alvesta kommuns översiktsplan från 2008 anger planeringsförutsättningar och riktlinjer för den långsiktiga markanvändningen i kommunen. I avsnittet om landsbygds- och tätortsutveckling redovisas detta för var och en av kommunens tätorter. Exempel på frågor som tas upp för Alvesta tätort är: Nya bostadsområden Utveckling av Alvesta centrum Utveckling av grönstruktur och rekreationsområden Översyn av trafiksituationen, bl.a. genomfartstrafik och gångoch cykeltrafik Kust-till-kust-banans utveckling och eventuellt triangelspår. Sedan översiktsplanen antogs 2008 har arbetet fortsatt med vissa frågor och vissa nya förutsättningar har tillkommit, vilket föranlett denna fördjupade översiktsplan. Syfte Syftet med den fördjupade översiktsplanen är att få en tydligare vägledning för hur den byggda miljön, infrastrukturen, grönstrukturen och vattenområden ska utvecklas i Alvesta. Huvudfrågor är att skapa och värna attraktiva boende- och livsmiljöer, skapa förutsättningar för hållbara transporter, utveckla ett levande centrum, ta tillvara och utveckla grönstrukturen och säkra tillgång till verksamhetsmark. Lagstiftning Översiktsplaneringen regleras i Plan- och bygglagens tredje kapitel. Översiktsplanen ska redovisa: Grunddragen i den avsedda mark- och vattenanvändningen Hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras Vilken hänsyn som ska tas till allmänna intressen Hur man tänker tillgodose riksintressen och miljökvalitetsnormer Hur man tänker ta hänsyn till nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för hållbar utveckling 6 366

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Avgränsning Den fördjupade översiktsplanen anger inriktningen med ett perspektiv på utvecklingen inom ca 10-15 år. Den geografiska avgränsningen är i detta fall Alvesta tätort med närområde. Tidplan för att ta fram den fördjupade översiktsplanen för Alvesta tätort Kommunstyrelsen beslutade 2 december 2014 150, ge förvaltningen för samhällsplanering i uppdrag att ta fram ett förslag till fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort. Utredningar, dialog och analys Underlagarbetet har dels bestått i att sammanställa befintliga planeringsunderlag och ta fram nya, dels att fånga viktiga planeringsfrågor genom dialog med politiker, interna kompetenser inom kommunen och dess bolag, referensgrupper och med medborgare. Dialog med medborgarna har i startskedet varit ett insamlingsskede av idéer. Detta har skett i två olika former som båda inneburit att medborgarna har kunnat lämna synpunkter och önskemål om platser. I samband med evenemanget Alvestayran 2015 fanns tjänstemän och politiker på plats i kommunens informationstält och medborgarna fick sätta en nål på en karta över Alvesta och berätta vad deras tankar var. På ett likande sätt har en interaktiv webbkarta funnits tillgänglig på kommunens webbplats med möjlighet att lämna synpunkter och önskemål för olika platser. De båda metoderna har givit ett bra utslag med totalt ca 100 inkomna synpunkter eller idéer. Den geografiska avgränsningen av den fördjupade översiktsplanen för Alvesta tätort. Framtagandeprocessen Att ta fram en fördjupad översiktsplan är ett omfattande och tidskrävande arbete. Dels ställer Plan- och bygglagen vissa formella krav på hur processen ska gå till. Dels behöver mycket tid läggas på utredningsarbetet för att den slutgiltiga produkten ska bli så bra och användbar som möjligt. Arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Alvesta tätort beräknas pågå till och med 2017. Referensgrupper har varit ungdomsrådet, pensionärsrådet, Alvesta Handel och Region Kronoberg. 7 367

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Samråd När ett förslag finns framtaget ska kommunstyrelsen besluta om samråd. Planförslaget skickas till kommunens nämnder, intresseorganisationer, statliga myndigheter, m.fl. Även privatpersoner ges möjlighet att yttra sig över förslaget under samrådet och kommunen arbetar aktivt med att samla in synpunkter. Dessa sammanfattas och bemöts sedan i en samrådsredogörelse och planförslaget revideras beroende på vilka synpunkter som har kommit in. Kommunstyrelsen beslutar därefter om att ställa ut planen för granskning. Granskning Det reviderade planförslaget annonseras, skickas ut och ställs ut för granskning. Under granskningen fortsätter kommunen med dialogarbetet. Synpunkterna från granskningen sammanställs i ett utlåtande och efter revideringar tas ett slutgiltigt planförslag fram och kommunstyrelsen beslutar om att lyfta frågan till kommunfullmäktige för antagande. Antagande och laga kraft Planförslaget antas av kommunfullmäktige och vinner laga kraft tre veckor efter det, förutsatt att ingen överklagar på formella grunder. 8 368

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling ALVESTA IDAG OCH I FRAMTIDEN Bebyggelsens framväxt Alvesta tätort är från början en bondebygd med kulturhistoriska rötter långt bakåt i tiden. Framförallt har de bördigaste delarna utmed Lekarydsån och Salen varit viktiga boplatser. När järnvägen byggdes ut blev Alvesta en knutpunkt som till följd växte till ett större samhälle och blev en samlingspunkt för sitt omland. Än idag är kommunikationerna och Alvesta som knutpunkt ett viktigt särdrag. Bebyggelsen har i stora drag utvecklats från stationsområdet och utvidgats i möjliga riktningar med åren. Förnyelse har sedan skett i delar av de äldre kvarteren. I Alvesta centrum finns en variation i bebyggelsens ålder och karaktär. I kvarteren Blenda och Bryggaren finns fortfarande kvar bebyggelse från slutet av 1800-talet. Bilden visar schematiskt i stora drag hur den samlade tätortsbebyggelsen har utvecklats vid olika tillfällen under de senaste 100 åren. 9 Största tätheten i bebyggelsen (exploateringsgrad) ligger inte oväntat i centrum. Även vissa industrifastigheter i västra Alvesta har hög exploateringsgrad. Landskapets förutsättningar Förändringar i landskapet som inlandsisen förde med sig ger grunden till Alvestas landskapsmässiga förutsättningar även idag. I Alvesta möts länets två berggrundsregioner och i dalstråket mellan dem lämnade inlandsisen smältvatten- och fornsjöavlagringar. Detta innebär fuktiga partier och bördig jord i vissa områden. På en övergripande nivå sluttar västra Alvesta svagt ned mot sjön Salen och Lekarydsån mitt i samhället. Östra Alvesta ligger på en desto brantare och tydligare sluttning. Detta medför att östra Alvesta har utsikt mot den västra delen och sjön Salen redan i markplan medan västra Alvesta främst har utsiktskvalitéer precis intill Salen och i högre bebyggelse. När sjön Salen sänktes på 1930-talet frigjordes nya landytor för odling. Idag innebär det att låglänta områden har översvämningsrisk. Sjön Salen och Lekarydsåns dalgång bildar ett stort och avlångt landskapsrum i tätorten. Sydväst och väster om Alvesta finns ett småskaligt jordbrukslandskap som också bildar stora landskapsrum med mindre avgränsande enheter. Även i nordöstra Alvesta finns öppna landskapsrum i form av betesmarker. Utöver det finns landskapsrum i mindre skala formade av kupering, gaturum, bebyggelse och vegetation. Järnvägen Södra Stambanan skapar en tydlig barriär i samhället och delar öster och väster. Det finns både fysiska och mentala bilder av de båda sidorna som kan behöva överbryggas. Väster om järnvägen finns Alvesta centrum, verksamheter och industriområden. I bostadsbebyggelsen finns en stor blandning av enbostadshus och flerbostadshus även om områdena sinsemellan är relativt separerade. Östra sidan domineras av småhus med en mindre del flerbostadshus på ett fåtal platser. 369

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling i antalet barn i skolålder medför behov av utbildningsplatser. Antalet äldre samt ökad förväntad livslängd medför att antalet äldre med behov av vård och omsorg bedöms öka. Tydliga landmärken i form av byggnader som sticker upp över sin omgivning och kan ses från flera platser är Centrumhuset nära stationen och vattentornet på Aringsås. Kulturella landmärken är flera men bland annat kan nämnas stationshuset och Alvesta kyrka. Tätorten har, liksom kommunen i övrigt, ett negativt flyttnetto såväl inrikes som inom länet, vilket innebär att fler flyttar från tätorten till övriga kommuner än som flyttar till tätorten. Dock växer tätorten befolkningsmässigt, främst till följd av positivt födelsenetto och utrikes inflyttning. Demografiska variationer i tätorten Befolkningsstrukturen i tätorten varierar. En större andel äldre kan lokaliseras till småhusområden från 1960-70-talet, såsom Påvelsgård, Hamrarna, Lunnagård och Aringsås. Vidare har flerbostadshusområdet Rönnedal en markant yngre befolkning än tätorten i övrigt. Bostäder Alvesta tätort har bostadsbrist. För närvarande har kommunala bostadsbolaget en lång kö och mycket få lediga hyresrätter. En låsning på bostadsmarknaden kan anas genom att notera det begränsade antalet bostäder till salu samt att 16 % (drygt 300 st.) av tätortens småhus bebos av personer över 75 år. Samtidigt har det de senaste 10 åren byggts mycket få nya bostäder per år, som är en förutsättning för att möjliggöra flyttkedjor. Järnvägen och sjön Salen med utlopp från Lekarydsån har grundat och påverkat tätortens framväxt. Befolkning I remissversion av Bostadsförsörjningsprogram (2016-05-03) utvecklas analysen kring bostadsmarknaden i Alvesta kommun. En bedömning av bostadsbehovet har uppskattats till 700-800 nya bostäder på 10 år och ny planläggning (detaljplan) för cirka 450550 bostäder under samma period. Genom att öka byggnationen av flerbostadshus bedöms ett stort antal småhus frigöras för barnfamiljer samt öka möjligheten för unga att få en första bostad. I Alvesta kommun bor idag 19 581 invånare (2015-12-31). Av dessa bor cirka 8000 i centralorten Alvesta. I senaste befolkningsprognosen (2016) förväntas invånarantalet i kommunen öka med drygt 1300 personer under de kommande 10 åren, varav drygt 800 personer i Alvesta tätort. Demografin i Alvesta tätort förväntas förändras så att antalet personer i åldern 0-5 år ligger relativt still fram till år 2021 och därefter minskar. Antalet i åldern 6-15 år ökar kraftigt med 350 personer fram till 2023 och därefter stabiliseras. Antalet personer över 65 år ökar svagt med 100 personer fram till 2025. Förändringarna 10 370

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Alvesta i regionen Klimatet förändras I takt med förbättrade kommunikationer har Alvesta vuxit närmare Växjö. Idag ingår Alvesta i en stor arbetsmarknadsregion med god tillgång till handel, service och fritidssysselsättningar. Alvesta spelar en viktig roll i regionen genom sin funktion som resenod i järnvägssystemet. Kombinationen med boende och vardag i småstadens charm och med närhet till stora städer ger Alvesta goda förutsättningar för framtiden. Det finns en naturlig växthuseffekt som är en förutsättning för livet på jorden. Växthuseffekten innebär att gaser i atmosfären håller kvar en del av den värme som utstrålas från jordytan. Människans utsläpp av växthusgaser förändrar atmosfärens kemi och förstärker därmed växthuseffekten. Klimatpåverkan till följd av växthuseffekten ser olika ut i olika delar av världen och skiljer även inom landet. I Kronobergs län förväntas medeltemperaturen öka för alla årstider men störst ökning sker på vintrarna som blir mildrare. Det blir färre dagar med snö och även färre dagar som det växlar mellan plus- och minusgrader. Samtidigt väntas nederbörden öka under vintertid och antalet kraftiga regn bli fler. Tillsammans med förändringar i avdunstningen innebär det högre flöden i våra vattendrag och risk för översvämning med följder som skador på bebyggelse och infrastruktur, försämrad framkomlighet och spridning av föroreningar och smittor. Stormskador på skog väntas öka till följd av brist på tjäle. Sommartid förväntas variationen i temperatur öka mellan olika år, men medelvärdet ökar totalt sett. Därmed förlängs tillväxtperioden för skog och grödor. Det väntas fler varmare dagar med högre temperaturer som kan vara skadligt för äldre och sjuka. Även längre torrperioder sommartid väntas. För naturmiljön gynnas vissa arter och andra missgynnas till följd av ändrade förutsättningar. Alvesta fungerar som en viktig resenod i regionen. Förutsättningarna för vinterturism minskar medan sommarturismen kan komma att gynnas. Arbetspendling Alvesta tätort har en betydande pendlingsrelation med Växjö tätort. Cirka 1700 personer arbetspendlar mellan tätorterna, varav cirka 1000 personer från Alvesta till Växjö och cirka 700 personer motsatt resa. Det motsvarar ungefär både var femte förvärvsarbetande och var femte boende i arbetsför ålder i Alvesta tätort. Liksom andra verksamheter måste den fysiska planeringen både vidta åtgärder för att begränsa fortsatta utsläpp av växthusgaser för att minska påverkan och anpassa tätortsutvecklingen efter de nya förutsättningar som inte kommer att kunna gå att undvika. 11 371

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Folkhälsan Vi lever längre och mår bättre, men andelen hälsoproblem som orsakas av våra levnadsvanor ökar. Vi sitter för mycket stilla och behöver röra oss mer. Fysisk aktivitet har påvisad positiv effekt för att förebygga en rad vanligt förekommande sjukdomar som bland annat hjärt- och kärlsjudomar, diabetes, depression, Parkinsons och vissa cancerformer. Åtgärder i den fysiska planeringen kan underlätta och inspirera till vardagsmotion. Bland annat spelar det roll hur väl gångbanor och cykelbanor är utformade för hur mycket man är villig att välja dessa färdsätt framför bilen. Närhet till rekreationsområden och deras kvalitet påverkar också hur mycket vi rör oss. Genom god planering kan tätortens strukturer underlätta för vardagsmotion. Utmaningar i korthet Sjön Salen ger positiva förutsättningar tätortens utveckling som identitetsskapare och rekreationskälla, men innebär även översvämningsrisker. Järnvägen spelar en viktig roll för Alvestas utveckling som resenod, men är också en barriär i tätorten. Det råder bostadsbrist i Alvesta och planering krävs för att nya bostäder ska bidra till en hållbar tätortsstruktur. Genom fysisk planering stärka Alvestas roll och konkurrenskraft i regionen. Ökade översvämningsrisker väntas till följd av klimatförändringarna Förebygga folkhälsoproblem som följer av stillasittande. 12 372

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling UTGÅNGSPUNKT I VISIONER OCH MÅL RUS Regional utvecklingsstrategi Den regionala utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg 2025 antogs av Regionfullmäktige 2015. I strategin pekas ett antal målbilder ut med underliggande prioriteringar. Främst berör FÖP Alvesta RUS prioritering om att utveckla [ ] orter [ ] genom att komplettera och dra nytta av varandra. Alvesta har en viktig roll i regionens utveckling som bostadsort, resandenod och med god tillgång till verksamhetsmark. Översiktsplanen 2008 Denna fördjupade översiktplan bygger i stort på översiktsplanen från 2008, men har kompletterats med nya områden och andra förändringar. Bland annat har en uppdatering av aktuella kvarter för förtätning i centrum gjorts och nya bostadsområden pekats ut utifrån centrumnära lägen och i lägen med pendlarnärhet till Växjö. Stora frågor som utgör nya markanspråk i förhållande till översiktsplanen 2008 är en förbifart för vägtrafik och ett Översiktsplanen från 2008 möjligt läge för dubbelspår på Kust-tillkustbanan. Vidare kvarstår möjligheten att bilda kommunalt kulturreservat av Spåningslanda och naturreservat av Hagaparken men den nya planen pekar inte ut dessa som markanspråk för reservat utan som hänsynsområden. Områden för hantering av ytvatten har tillkommit. Gemensam översiktsplan med Växjö Alvesta kommun och Växjö kommun har gett sina kommunchefer i uppdrag att upprätta en gemensam översiktsplan. Kommunstyrelsen i Alvesta preciserade även att planens omfattning ska ha sin utgångspunkt i väg 25 mellan Växjö och Alvesta. Arbetet är i skrivandets stund endast i en tidig uppstartsfas. Det finns ännu inga frågeställningar fastlagda för arbetet som denna fördjupade översiktsplan kan förhålla sig till. VA-plan 2015 VA-frågorna ska beaktas i all planering. Bebyggelseplanering ska innefatta klimatanpassad och långsiktigt hållbar dricksvattenförsörjning, spillvattenhantering och dagvattenhantering. I denna fördjupade översiktsplan hanteras frågorna på ett övergripande plan. Större ytor för dagvattenhantering pekas ut. En översiktlig bedömning av hur va-lösningar kan göras till enskilda områden kan vara aktuellt att ta fram till kommande granskningsskede. Representant från kommunens VA-avdelning har varit delaktig i planarbetet. Trafikstrategi 2015 Enligt trafikstrategin ska kommunen verka för Alvesta som regionknutpunkt. I denna fördjupade översiktsplan återspeglas det i förbättrad situation kring resecentrum för kollektivtrafikens framkomlighet och för resenärens byte mellan olika trafikslag. Vidare prioriteras i centrum gång-, cykel och kollektivtrafik där förutsättningar finns, i enlighet med strategin. Lokalisering av nya områden har gjorts så att hållbara transportmedel ges goda förutsättningar, framförallt cykel och närhet till tågtrafik. I enlighet med trafikstrategin har även föreslagits åtgärder för att minska genomfartstrafiken genom tätorten. Parkeringsplatser i centrum placeras så att de ska främja handel och service i enlighet med strategin, samt styrs till östra sidan för att främja kollektivtrafiknoden vilket är en platsanpassning i förhållande till strategin. LIS-plan (Landsbygdsutveckling i strandnära läge) 2013 Nära Alvesta tätort finns Klosterområdet utpekat som LIS-område. Den fördjupade översiksplanen föreslår i övervägande andel att bebyggelsen istället lokaliseras utanför strandskyddat område. 13 373

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Energi- och kilmatstrategins handlingsplan 2015 Alvesta kommuns vision 2027 Enligt handlingsplanen ska kommunen verka för att minska andelen korta biltransporter bl.a. genom att underlätta för cykeltrafik. Den fördjupade översiktsplanen medverkar till detta genom att planera för bostäder med nära avstånd till service samt genom sammanhängande cykelstråk mellan centrum, bostadsområden och arbetsplatser. Vidare ska kommunen verka för minskade utsläpp från transporter samt utveckla och öka möjligheterna för företag att transportera gods på järnväg. Verksamhetsområden med närhet till väg 25 och järnvägen medverkar till en sådan utveckling. En förbifart ger en något längre väg för genomfartstrafik men har andra fördelar som är positiva ur energi- och klimatsynpunkt, genom möjlighet att förtäta med bostäder nära kollektivtrafik och att få till en gen väg till industrier i det nya verksamhetsområdet. Alvesta kommuns vision är Alvesta kommun södra Sveriges mittpunkt Integrerar lokalt boende med globala möjligheter Utifrån fokusområdena i Alvesta kommuns vision 2027, antagen KF 61 2015-06-16, har faktorer som har med fysisk planering att göra identifierats och förts in i arbetet med den fördjupade översiksplanen. Enligt handlingsplanen ska fjärr- och närvärme utvecklas. Det saknas underlag för att reservera mark i denna fördjupade översiktsplan. Miljömål Fokusområden i visionen Hållbar tillväxt; Alvesta kommun ska verka för både tillväxt och minskad klimatpåverkan. Den hållbara tillväxten är central för att klara kommunens utmaningar i dag och imorgon. Alvesta ska vara en kommun med mångsidigt och livskraftigt näringsliv där företag ska kunna etablera sig, växa och utvecklas i hela kommunen. Alvesta kommun tar tillvara på invånarnas bakgrund och kompetens och ett jämställt synsätt genomsyrar all verksamhet. Hur den fördjupade översiktsplanen förhåller sig till miljömålen finns beskrivet i miljökonsekvensbeskrivningen till planen. Lekplatsprogram för Alvesta kommun Syftet med lekplatsprogrammet är att skapa en strategi för hur Alvesta kommun långsiktligt ska arbeta med lekplatser. Det långsiktliga målet är att utveckla kommunens lekplatser till stimulerande mötesplatser för alla åldrar. Lekplatsprogrammet behandlar enbart befintliga lekplatser i kommunen. Bedömning om nya lekplatser krävs, vilket kräver nya investeringsbeslut, hänskjuts i programmet till kommande planarbete, så som denna fördjupade översiktsplan för Alvesta tätort. Planeringsfrågor som knyter an till hållbar tillväxt handlar om befolkningsökning, ökad sysselsättning och näringslivsutveckling. För att detta ska uppnås krävs verksamhetsmark för olika typer av verksamheter. Det behövs också attraktiva boende- och livsmiljöer, se mer under Människors vardag. För den hållbara tillväxten krävs också hållbara transporter. I den fysiska planeringen handlar det om att hålla god tillgänglighet till 14 374

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling station och hållplatser samt att begränsa reslängden på transporter. Yteffektiv planering med möjligheter att bygga på höjden, förtäta och ha multifunktionella ytor (som kan användas på flera sätt samtidigt) är också viktigt för den hållbara tillväxten. Människors vardag; I Alvesta kommun kan man bo och verka med stolthet. Här skapas möjligheter för ett attraktivt boende i olika miljöer, med möjligheter att på ett enkelt sätt ta sig ut i världen. De goda kommunikationerna är en förutsättning för en fungerande vardag. Här finns goda förutsättningar för ett aktivt, tryggt och modernt liv i hela kommunen. Alvesta kommun är en plats för alla typer av möten mellan människor. Attraktiva boende- och livsmiljöer betyder mycket för människors vardag. Dessa miljöer bör innehålla olika typer av bostäder och lägen, tillgång till grönstruktur och rekreation, tillgång till fritidsanläggningar, mötesplatser, vara trygga och ha en identitet. Miljöerna ska också vara säkra och hälsosamma. Ett lokalt engagemang där man har möjlighet att påverka sin boendemiljö är också viktigt i planeringsarbetet. Närhet till arbetsplatser och kommunikationer, såsom station och hållplatser, påverkas dels av hur nya verksamheter och bostadsområden lokaliseras, dels hur infrastruktur förläggs i förhållande till befintlig och planerad bebyggelsestruktur. I den fysiska planeringen beaktas även hur övergång mellan kommunikationer med olika transportslag fungerar. Ett tryggt liv kan i planeringstermer bland annat omsättas i tillgänglighet till servicefunktioner. Även ett levande centrum är viktigt för människans vardag genom dess funktion med handel, service och offentliga platser och att centrummiljön den är tillgänglig och säker för alla invånare. Barns och ungas behov; I Alvesta kommun får alla en bra barndom och en trygg och utvecklande skolgång. Genom tidiga och samordnade insatser från olika samhällsaktörer, arbeta förebyggande med att förhindra fysisk, psykisk och social ohälsa. Och därmed får fler barn och unga bättre uppväxtvillkor. För den fysiska planeringen är skolornas placering och att skapa trygga och säkra skolvägar ett tydligt verktyg för att bidra till denna del av visionen. Tillgänglighet till lek- och fritidsanläggningar är också en planeringsaspekt som väger tungt i denna del. Trygg välfärd; I Alvesta kommun skapas förutsättningar för god livskvalitet för alla invånare. Det skapar också kvalitet för samhället som helhet då stärks hela Alvesta kommun. Alvesta ska vara en kommun där människor vill växa upp, arbeta och bli gamla. Då krävs en trygg välfärd så att människors upplevda trygghet ökar. I den fysiska planeringen handlar skapandet av trygg välfärd främst om att skapa attraktiva boende- och livsmiljöer för alla åldrar. 15 375

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling UTVECKLINGSSTRATEGI Alvestas skala och karaktär Alvesta har en småstadskaraktär. Det är nära mellan olika målpunkter och bebyggelsen är väl sammanhållen. Vid planeringen av framtida bostadsbebyggelse bör tätorten hållas samman för att bygga vidare på styrkorna täthet och närhet som bidrar till en enkelhet i att ta sig fram mellan bostad, skola, arbete och service. Utvecklingsstrategin för den fördjupade översiktsplanen för Alvesta tätort bygger dels på övergripande strategier och dels på strategikartor. Strategier Strategikarta Tre strategier som bygger på Alvestas främsta styrkor formuleras och ligger till grund för ställningstaganden i den fördjupade översiktsplanen. Dessa utgörs av Alvestas läge, omgivning och närmiljö samt skala och karaktär. Nedan presenteras strategin för hur tätorten fysiskt ska utvecklas. Strategikartan visar de övergripande principer som har använts vid utformningen av förslaget för Alvesta tätort. Alvestas läge Kommunikationerna till och från Alvesta har varit grunden för att tätorten har utvecklats, de är viktiga idag och kommer att vara en stor styrka i Alvestas framtida utveckling. Närheten till Växjö och kopplingen till andra tillväxtregioner kan stärkas genom effektiva och hållbara kommunikationer. God tillgänglighet till väg 25, Södra stambanan, Kust-till-kustbanan och kopplingar till en framtida höghastighetsbana är centralt att utveckla med hänsyn till Alvestas läge. Resecentrum och kombiterminal utgör viktiga noder i transportinfrastrukturen. För regionen är en genhet på väg 126 av vikt att beakta i planeringen. Skyltläget vid väg 25 och närhet till väg 126 ger goda förutsättningar för verksamheter. Infrastruktur och verksamheter Bostäder och centrumutveckling Grönstruktur Samlad strategikarta Alvestas omgivning och närmiljö Alvestas omgivning och närmiljö innehåller tätortsnära grönstrutkur och närhet till sjöar vilket är en kvalité för att skapa attraktiva boende- och livsmiljöer. Även den omgivande landsbygden med jordbruksområden och skogsmark finns som rekreationsresurs på nära håll. Det ger en närhet till friluftsliv och natur för boende i tätorten men innebär också omvänt närhet till service för tätortsnära landsbygden. Tillkommande bebyggelse bör bygga på principen att närhet ska behållas till den omgivande naturen både för den tillkommande och befintliga bebyggelsen. Gröna kilar bör upprätthållas in mellan bebyggelsekvarteren. 16 376

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Infrastruktur och verksamheter De röda pilarna illustrerar hur Alvestas läge kan samspela med de viktiga kommunikationsstråken väg 25 och järnvägen. Stjärnan representerar resenoden i centrala Alvesta. Det blå området med pilar visar strategiskt läge för verksamhetsområden där närhet till vägar och järnväg nyttjas. Bebyggelsen utvecklas med bibehållen närhet och småstadskaraktär genom tre typer av bebyggelsezoner. I en inre centrumzon (röd kulör) förtätas bebyggelsen genom centrumstruktur med slutna kvarter och en blandning av bostäder och centrumfunktioner. I den yttre centrumzonen (orange kulör) förtätas bebyggelsen främst med flerbostadshus på lucktomter och inom kvarter som kan tåla högre exploateringsgrad än de har idag. En något öppnare struktur är lämplig. I bebyggelsezonen (gul kulör) kompletteras bebyggelsen på oexploaterad mark på strategiska platser i förhållande till närhet till kommunikationsstråk och närmiljö. En variation i bebyggelsetyp med en blandning av flerbostadshus och enbostadshus eftersträvas. Inom bebyggelsezonen inryms även områden med handel och lättare verksamheter. Gula streckade pilar visar riktningen mot tätortsnära landsbygdsboende som inte har den direkta närheten till centrumkärnan men är viktig som alternativ boendekvalité. Strategikarta Infrastruktur och verksamheter Bostäder och centrumutveckling Strategikarta Bostäder och centrumutveckling 17 377

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Grönstruktur De gröna områdena med pilar visar hur närhet och tillgänglighet till rekreationsstråk och natur tas tillvara i bebyggelseutvecklingen. Samlad strategikarta Den samlade strategikartan visar hur bebyggelsen hålls samman och viktiga gröna kilar i tätorten bevaras. Verksamheter placeras utmed de större kommunikationslederna i tätorten. Strategikarta - Grönstruktur Samlad strategikarta 18 378

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Konsekvenser -Både att utveckla befintlig och nya trafiknät kräver olika grad av avancerade tekniska lösningar beroende på omgivningens förutsättningar. Social bärkraft +Förstärkning av kollektiva färdmedel och utveckling av närhet till väg 25 stärker möjligheten för fler att kunna ta sig till skola, aktiviteter, hem och arbete. Principen att närhet till naturen ska behållas innebär positiv påverkan på människors hälsa genom möjlighet och tillgänglighet till rekreation. Principen att hålla samman bebyggelsen påverkar människors vardag positivt genom att det innebär korta färdsträckor och möjlighet till att använda cykel eller att gå till olika målpunkter. Principen att blanda flerbostadshus och enbostadshus även i den yttre bebyggelsezonen skapar en variation som minskar risk för segregation. Förtätning och kompletterande bebyggelse i tre bebyggelsezoner stärker karaktären för de olika zonerna och bidrar till att skapa identitet kring de olika karaktärerna. Ekologisk bärkraft + Principen att hålla samman bebyggelsen påverkar miljöpåverkan från transportarbete positivt genom att det innebär korta färdsträckor och möjlighet till att använda cykel eller gå. Förstärkning av kollektiva färdmedel innebär att transporter ger lägre klimatpåverkan. Gröna kilar innebär spridningskorridorer för växt- och djurlivet. - Utveckling av transportnätet och nybyggnation på gröna ytor i den yttre bebyggelsezonen medför att mark behöver tas i anspråk vilket minskar arealen för naturmark. -Utveckling av transportnätet medför att mark behöver tas i anspråk vilket kan ge intrång på människors närmiljö. Ekonomisk bärkraft +En utveckling av verksamhetsområde längs väg 25 innebär möjligheter för företag att etablera sig i ett läge med bra transportmöjligheter på väg samtidigt som möjlighet till omlastning till järnväg finns på relativt nära avstånd. Förtätning av tätorten innebär att befintlig infrastruktur kan nyttjas. -Sparande av gröna kilar står i vågskål mot en ytterligare förtätning intill befintlig infrastruktur. Dock riskerar attraktiviteten i bebyggelsen att minska om närhet till rekreationsytor minskar. Teknisk bärkraft +Strategin innebär förstärkning och utbyggnad av befintligt järnvägstrafiknät dels i befintliga lägen, dels med nya kopplingar, för att öka kapaciteten i systemet. Bilvägnätet, cykel- och gångnätet ges möjlighet att fungera som gena länkar till följd av principen om sammanhållen bebyggelse. 19 379

ANVÄNDNING Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Den fördjupade översiktsplanen för Alvesta tätort grundar sig i nio användningsområden som i följande avsnitt presenteras var för sig. Dessa är; attraktiva boende- och livsmiljöer, hållbara transporter, handel och verksamheter, centrumutveckling, teknisk infrastruktur, grönstruktur, idrott och fritid, skolor samt omsorg. Plankartan på denna sida visar förslaget i sin helhet. 20 380

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Attraktiva boende- och livsmiljöer Grusplanen Området används idag som parkering och är bebyggd med gympasal. Lämplig för kvartersstruktur i flera våningar. Bedöms kunna innehålla ca 100 bostäder. Skola möjlig på del av tomten. För att uppnå hög exploateringsgrad kan övervägas att bebyggelsen i vissa delar tillåts vara högre än omgivningen. Det är viktigt att beakta att god utemiljön för de boende kan ordnas. Parkering ska lösas inom fastigheten förslagsvis med underjordiskt garage. Med hög exploateringsgrad och begränsade ytor behöver lösningar för fördröjning av dagvatten ges särskild omsorg i ett tidigt skede. Här beskrivs olika områden som föreslås för bostadsbyggnation. I en inre centrumzon föreslås förtätning i kvartersstruktur. I en yttre centrumzon föreslås förtätning med flerbostadshus. I bebyggelsezonen, som fortfarande har gång- och cykelavstånd till centrum och skolor, föreslås komplettering av bebyggelse på obebyggda områden med både enbostadshus och flerbostadshus. Befintliga bostadsområden som behöver särskilda riktlinjer anges också. Inre centrumzon, Centrumkärnan Syftet med förtätning av centrumstrukturen att göra Alvesta centrum mer levande med fler boende som använder centrum. Läget är attraktivt utifrån att det finns närhet till kollektivtrafik och service men även till park och natur. En tätare struktur föreslås för att utveckla centrumkaraktären och tydliggöra att man är i tätortens kärna. Riktlinjer Närheten till Allbogatan medför att bebyggelsen behöver förhålla sig till trafikbuller. Bebyggelsen ska bidra till att ge Allbogatans gaturum stadskaraktär och sluta samman gaturummet. Grusplanen ICA Borgmästaren Grusplanen intill Folkets hus och ICA skulle kunna inrymma ett nytt bostadskvarter. Borgmästaren Idag mindre flerbostadshus i två våningar byggda på 1940-talet. Lämpligt för kvartersstruktur i flera våningar. Den inre centrumzonen består av områdena Grusplanen, ICA och Borgmästaren. Riktlinjer För Borgmästaren gäller samma riktlinjer för som för Grusplanen. 21 381

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling dess service. På flera platser även god närhet till parker och natur. ICA Längs Allbogatan finns ett område bestående av ICA:s fastighet som idag utgör ett mellanrum mellan centrums högre bebyggelse i sluten kvartersstruktur och omgivande bebyggelse som är något lägre och uppförda i en öppnare struktur. Bedömningen är att ett flerbostadshus lämpligen kan tillskapas utmed Allbogatan inom ICA:s fastighet för att skapa en övergång mellan centrumbebyggelsen och den lägre omgivande bebyggelsen. En kompletterande byggnad eller tillbyggnad ovanpå befintlig matbutik i 2-4 vån eller med avtrappning mot söder är lämpligt. Hallska maden Mården Riktlinjer Utveckling sker i den omfattning som fastighetsägaren önskar driva den. Anpassning sker till ICAs behov av parkering. Det är en utmaning att få till en stor utemiljö i detta läge men en gemensam bullerskyddad uteplats bör ordnas. Med befintlig trafik kräver bulleråtgärder särskild omsorg. Med minskad trafik till följd av förbifart bedöms detta problem vara mindre. Konsekvenser inre centrumzon + Större underlag för kollektivt resande med nära anlutning till detta. + Centrumstrukturen och centrumkaraktären tydliggörs. + Större underlag för ett levande centrum. + Områdena har nära gångavstånd till servicefunktioner vilket minskar bilberoendet och därmed utsläpp av växthusgaser. Svea Björklövet - Förändrad skuggbild. - Tidstypisk bebyggelsekaraktär försvinner. - Utemiljön kan påverkas negativt när gaturummet sluts om inte minskning av trafiken på Allbogatan kommer till stånd. Sjöparken Yttre centrumzon, Centrumnära blandbebyggelse I en centrumnära zon, men utanför centrumkärnan, föreslås förtätning i samklang med de bebyggelsestrukturer som redan finns. Områdena finns belägna på promenadavstånd till centrum med Den yttre centrumzonen består av områdena Sjöparken, Svea, Mården, Björklövet och Hallska maden. 22 382

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Björklövet Inom Allbohus fastighet Björklövet 1 pågår detaljplanearbete att möjliggöra för förtätning inom den befintliga bostadsfastigheten. Allbohus planerar att förtäta området med två punkthus i sex våningar, med rum för ungefär 50 lägenheter. Bevarandevärda trädbestånd av bland annat ek- och björkbestånd påverkas inte av byggnationen. Sjöparken Området är lämpligt för punkthus. Området är detaljplanelagt och bedöms kunna innehålla ca 50 bostäder. Även handel, hantverk och kontor möjliggörs. Tillståndsprövning för vattenverksamhet pågår. Hänsyn har reglerats i befintlig detaljplan. Särskilt viktiga aspekter är buller och risker från järnvägen, översvämningsrisk, vattenåtgärder och passage för allmänheten längs vattnet. Hallska maden Området består av en öppen gräsyta och parkering. Området har tidigare varit bebyggt. Marken är intressant för flera intressen. Bostäder alternativt skola eller lättare verksamheter föreslås på platsen. Riktlinjer Anpassning till markförutsättningar kan vara aktuell på grund av finsedimenterade jordar. Översvämningsrisk bör beaktas. Exempel på hur bya bostäder i Sjöparken skulle kunna utformas. Illustration av Agnes J. Årevall. Konsekvenser yttre centrumzon + Områdena har gångavstånd till servicefunktioner och kollektivtrafik vilket minskar bilberoendet och därmed utsläpp av växthusgaser. Svea Öppen grusyta som används för parkering finns idag infälld i ett centrumnära bostadsområde med varierande bebyggelsetyp och skala. Läget lämpar sig väl för bostäder utifrån närheten till centrums service och kollektivtrafik. + Befintlig infrastruktur kan nyttjas. +Förtätning på relativt outnyttjade ytor innebär en mer sammanhållen stad även visuellt. Riktlinjer Läget nära järnvägen medför bullerproblematik som är avgörande att lösa vid nybyggnation. Ny bebyggelse kan kräva anspråk på intilliggande ytor för att bebyggelsestruktur med goda ljudmiljöer ska möjliggöras. Mården Detaljplanelagt område för bostadsbebyggelse i två våningar. Föreslås förtätas enligt gällande detaljplan. 23 383 - Förtätning innebär mindre ytor för grönska och hantering av dagvatten.

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Bebyggelsezon, Tätortens variation Spåningslanda Öster om den nya bostadsbebyggelsen i Spåningslanda och Fornvägen finns markområden som bedöms lämpliga för vidare utveckling av tätorten åt öster och norr. Väster om Fornvägen finns områden som är utpekade i gällande översiktsplan från 2008. De utpekade områdena har fått en ny avgränsning med grund i att marken bedöms vara lämplig för bebyggelse. Den nya avgränsingen överlappar det utpekade riksintresseområdet för kulturmiljö, men bedöms inte leda till att riksintresset tar påtaglig skada. Det är framförallt fornåkrar som bedöms påverkas i samband med utbyggnationen av områdena. De öppna markområdena belägna centralt inom riksintresseområdet bevaras och skyddsvärda fornlämningar undantas i planeringen. Alvestas begränsade utbredning medför att det är relativt nära till centrum och andra delar av tätorten även i tätortens ytterkanter. För att fortsätta med de fördelar som närhet innebär föreslås att nya bostadsområden håller sig inom eller endast strax utanför befintlig bebyggelserand. Sköldstavägen Hagaparkenängen Spåningslanda Lärkgatan Bruksvägen Rönnedal Tingsbacken Sjölyckan Aringsås Utredningsområden Kloster Bebyggelsezonen består av områdena Spåningslanda, Aringsås, Sjölyckan, Bruksvägen, Rönnedal, Sköldstavägen, Lärkgatan, Hagaparken- ängen, Tingsbacken och Kloster Sammanfattning av förslag för Spåningslanda jämfört med mark som är utpekat i Alvesta kommun översiktsplan från år 2008. I den östra delen av Spåningslanda finns två utredningsområden för bostäder utpekade. Bedömningen är att områdena kan vara lämpliga för utbyggnad av bostäder, men att frågan kräver vidare 24 384

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling utredning för att säkerställa att exploatering inte leder till påtaglig skada för riksintresset eller påverkar värdefulla områden för rekreation och friluftsliv betydligt. Bedömningen grundar sig i att områdena ligger utanför det öppna fornlämningsområdet då marken idag främst består av barrskog. Riktlinjer Bostäder bör skapas med blandad bebyggelse så både lägenheter och villor finns att tillgå. I de södra delarna bör bebyggelsen utföras i 2-3 våningar för att passa in med omgivande bebyggelse, i de norra delarna kan även högre bebyggelse prövas i vissa delar. Hänsyn ska tas till fornlämningar i området och riksintresseområdet för kulturmiljö som finns beläget i närheten till utbyggnadsområdena. Med tanke på befolkningstillväxten som bedöms bli i samband med utbyggnad i området bör lämplig plats för förskola anges i samband med detaljplanearbetet. Likaså bör en återvinningsstation finnas i närområdet. En utredning kommer att bli aktuell i samband med planläggningen av området gällande hur vatten- och avloppsförsörjning ska ske, med särskild hänsyn till tryckproblem som åsens höjd kan medföra. Utredningsområde av ytterligare bostäder i Aringsås Bostäderna bör bestå av blandad bebyggelse så att utbud av både lägenheter och villabebyggelse skapas. Bostäder bör i första hand tillskapas intill befintlig bebyggelse. Hänsyn ska tas till bevarandevärd natur i Bruntes Hage. Bostadsområden bör skapas med goda avstånd till Alvesta återvinningscentral så att boende inte riskerar störningar från verksamheten. Sjölyckan Strandnära boende är eftertraktat och innebär ökat ekonomiskt incitament för genomförande. Närheten till befintliga bostäder medför behov av anpassning av bebyggelsens utförande och placering för att säkerställa viss fortsatt sjöutsikt. Viss mark behöver fyllas upp och det krävs särskild anpassning av dagvattenfördröjning. Det värdefulla naturområdet i allmänhet och ekbeståndet i synnerhet medför omsorgsfull avgränsning av lämplig byggbar mark. Upphävande av strandskydd hanteras och motiveras vid efterföljande planläggning. Riktlinjer Flerbostadshus. Avsättande av bred allmän passage i naturmark mot sjön och säkerställa sjöutsikt från bostadsområdet öster om Växjövägen. Hänsyn ska tas till ekbeståndet inom och i närheten av området. I den pågående utbyggnadsetappen av Spåningslanda blandas olika typer av lägre bebyggelse. I kommande etapper kan även högre bebyggelse prövas. Bruksvägen Alvesta kommun har som ambition att fastigheten på längre sikt ska bli ett omvandlingsområde och utvecklas som bostadsområde. Befintlig verksamhet består av ett distributörföretag som inte är störande för närliggande bostäder, men ger upphov till en hel del tunga transporter i bostadsområdena i östra delen av tätorten. 25 Riktlinjer Innan planläggning av området kommer markundersökning bli aktuellt för att utreda om marken är förorenad från tidigare verksamheter. I syfte att skapa ett mer varierat utbud av bostäder på den östra sidan av tätorten kan möjligheten att tillskapa lägenheter inom fastigheten undersökas. 385

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Rönnedal Västra Alvestas centrumnära delar har stor potential som bostadsområde. Närområdets karaktär med blandad bebyggelse såväl på höjden som i upplåtelseform ger goda förutsättningar att nybyggnation naturligt kan smälta väl in i befintlig. En utveckling med nordlig entré till Virdavallens idrottsområde, nytt motionsspår, stärkt kultur- och fritidsstråk mellan Virdavallen, Virda Badoch Sportcenter och nytt äldrecenter medför myllrande folkliv i området. Sköldstavägen Marken används idag för produktionsskog. Villabebyggelse eller radhus kan passas in och ge ett naturnära boende med gen väg till centrum (och till väg 25). Bullersituationen för Sköldstavägen behöver belysas. Riktlinjer Behåll bred bård av granskog för att slå vakt om karaktären och allmänhetens passage genom området. Avstånd till kraftledning bör utredas. Anpassning bör ske till de naturliga sänkor som avgränsar området. Riktlinjer Blandad bebyggelse med någon del högre bebyggelse. Tät bebyggelsestruktur blandat med öppna passager. Behåll grönt stråk med motionsspår mot sydväst. Utveckla rekreativa värden i ekskogen samt avsättande av mark för dagvattenfördröjning. Lärkgatan Marken utgörs av skogsmark med lövträd på delvis utfylld mark. Området ligger nära centrum och i nära anslutning till Hagaparken. En enkelrad villor eller radhus kan komplettera befintlig bebyggelse i området. Riktlinjer Avskärmning mot Tubatippen (deponi) kan behövas. Utredning av bulleraspekter med hänsyn till Tubatippen bör göras samt lågparti i norr undvikas för byggnation. Väganslutningar sker i första hand mot Lärkgatan men någon utfart mot Sköldstavägen kan bli aktuell. Markundersökning avseende eventuella markföroreningar bör göras på grund av närliggande deponi och verkstad. Nya bostäder i västra Rönnedal får direkt närhet till rekreationsområde och passar väl för olika byggnadshöjder och upplåtelseformer. 26 386

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Hagaparken ängen Idag utgör området ängsmark i utkanten av Hagaparken. Ovanför en kraftig slänt finns befintligt bostadskvarter med villor. Längs slänten i öster skulle ett radhus eller flerbostadshus i 1-3 våningar kunna smälta in i omgivningen. Riktlinjer Vid byggnation är det viktigt att iaktta och förhålla sig till markförutsättningarna då jorden innehåller silt i delar av området. Närheten till ekbacken innebär att hänsynsavstånd behövs österut med hänsyn till dels grenverk gentemot byggnader, dels gentemot trädens rotsystem. Angöring och tillgänglighetsaspekter kan medföra behov av utfyllnad mot befintlig lokalgata. Tingsbacken Området är idag parkmark i form av gräsytor som i viss mån används för bollspel. Området ligger nära centrum och skola samt gränsar till en ekbacke med höga naturvärden och fornlämning. Bostadsbebyggelse i flera våningar är lämpligt på platsen. Riktlinjer Markförutsättningarna kan medföra grundläggning med pålning ifall högre bebyggelse föreslås. Viktigt att säkerställa passage för allmänheten till naturmarken. Dagvattenledning i området kan vara högt belastat vid stora nederbördsmängder och det är viktigt att dimensionera tillräckliga ytor för fördröjningsmagasin. Närheten till industriområde kan kräva skyddsavstånd och bulleråtgärder. Föroreningssituationen är utredd och hanteras i detaljplan. Kloster Strax söder om Alvesta tätort ligger bebyggelse vid Kloster som fått sitt namn från en röstskola som tidigare fanns på platsen. Området ligger naturskönt och lantligt nära Salen och har höga naturvärden utmed strandlinjen. Bland annat finns många stora ekar som är skyddsvärda. Ett större område finns utpekat i kommunens LIS-plan, landsbygdsutveckling i strandnära läge, för möjlighet att bygga inom nu strandskyddat område men länsstyrelsen godtog inte detta som LIS-område. I denna fördjupade översiktsplan ligger föreslaget bebyggelseområde på åkermark och till allra största delen utanför strandskyddat område. Befintlig bebyggelse avskärmar den nya bebyggelsen från stranden. Riktlinjer Bostadsbebyggelse bör anpassas till omgivningen och hänsyn ska tas till bevarandevärd natur. Hänsyn behöver även tas till eventuell utvidgning av avloppsreningsverket. Konsekvenser bebyggelsezon + Områdena har cykelavstånd till servicefunktioner vilket minskar bilberoendet och därmed utsläpp av växthusgaser. + Befintlig infrastruktur kan i viss mån nyttjas. + Befintlig bebyggelse vid Lärkgatan får ett väl anpassat komplement. - Parkmark och naturmark tas i anspråk för bebyggelse vilket minskar arealer för rekreation något. 27 387

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Riktlinjer för befintliga bostadsområden Inom befintliga bostadsområden kan enklare service, exempelvis i mindre omfattning och endast svagt trafikalstrande, tillåtas. Påvelsgård Bostadsområdet som byggdes mellan 60- och 80-talet har en särpräglad gatustruktur. Natur omsluter och innesluts i kvarterens öglor och ringar. Riktlinjer Områdets speciella struktur bör bevaras genom att undvika att bygga nya kvarter inom området samt behålla bårder av grönska som hänsynszon till området. Konsekvenser Påvelsgård + Särpräglad bebyggelsestruktur bevaras för framtida generationer. - Områden som tekniskt går att förtäta lämnas från byggnation och ny mark behöver istället tas i anspråk. Tätortsnära landsbygdsboende Utanför Alvesta tätort finns byar med lantlig karaktär som samtidigt har närhet till tätortens service. Dessa byar ingår inte geografiskt i den fördjupade översiktsplanen men deras goda läge och utvecklingsmöjligheter som kompletterande livsstilsboende är viktiga att utveckla parallellt med tätortens förtätning. Lekaryd, Benestad och Sköldsta är de närmast belägna byarna. 28 388

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Ytterligare områden som har varit uppe för diskussion Folkets park/folkparken I en ekbacke i norra delen av tätorten har det tidigare funnits en folkpark med bland annat dansbana. Byggnaderna är sedan flera decennier rivna. Området har varit föremål för diskussion om nybyggnation av bostäder i olika sammanhang. Den dunge av gamla ekar som finns idag kan generellt antas ha höga naturvärden. Inventering av naturvärdena pågår som ett led i ett grönstrukturprogram för Alvesta tätort och kan komma att påverka framtida bedömning. Folkets park Även med sparsam huggning för att utöka befintlig glänta på toppen skulle ytan fortfarande vara liten och byggnationen tillsammans med hårgjorda ytor och vägdragningar innebära ett stort ingrepp i miljön. Området bedöms inte vara lämpligt för byggnation. Området föreslås fortsätta vara natur som med enklare medel tillgängliggörs för rekreation. Alternativt kan delar infogas i intilliggande skoltomt med restriktioner om användning enbart för skolskog. Däremot finns en yta i backens fot som är lämplig för byggnation, se Hagaparken ängen. Ekbacken Blenda & Bryggaren Kiosk vid Kyrkorondellen Områden som varit uppe för diskussion har varit Folkets park, Blenda och Bryggaren, Ekbacken samt Kiosken vid kyrkorondellen. 29 389

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Ekbacken Området utgörs av en triangelformad parkyta infälld mellan bostadstomter i centrum, mellan Allbogatan och Värendsgatan. Området ligger högre än omgivande gator och byggnation skulle innebära stora ingrepp, framförallt för att kunna angöra fastigheten från någon av gatorna. För att åstadkomma en byggnad som förstärker gaturummet skulle den behöva läggas som souterränghus mot Värendsgatan. Det medför att den befintliga vegetationen av stora ekar skulle behöva tas ned. Området bedöms inte vara lämpligt för byggnation. Kiosken vid Kyrkorondellen En kioskbyggnad finns på kommunägd mark intill Kyrkorondellen i östra delen av Alvesta. Läget är centrumnära med närhet till Sjöparken. Platsen har övervägts för bostäder men är på grund av översvämningsrisk och bullersituationen inte lämpligt för byggnation. Området utgör istället ett strategiskt läge i östra Alvesta för en kiosk eller servicebutik. Bild tagen ned mot Hagaparken uppifrån kullen där Folkparken en gång låg. Nya bostäder förelås nedanför kullen till vänster om detta fria siktstråk som fungerar som pulkabacke. Del av kvarteret Blenda och av kvarteret Bryggaren Längs Storgatans och Värendsgatans sträckning, i delar av kvarteret Bryggaren och kvarteret Blenda, finns välbevarad bebyggelse från 1800-talet och början av 1900-talet som enligt Byggnadsinventeringen 2005 bör skyddas i plan. Allbohus har aviserat att en del av byggnaderna är i stort behov av underhåll. På del av kvarteret Blenda finns fastigheter som skulle kunna förtätas med nya byggnader i en ny struktur om vissa befintliga hus rivs. Detta skulle innebära mycket centrumnära bostäder. Samtidigt är området är inte lämpligt att förtäta om man följer inventeringens råd. Exempel på äldre bebyggelse i kvarteret Bryggaren och kvarteret Blenda. En djupare analys behöver göras av områdets kulturvärden, byggnadernas befintliga skick och vad en omdaning eller bevarande skulle ge för positiva och negativa konsekvenser. Något ställningstagande kan inte göras förrän detta är utrett. 30 390

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Hållbara transporter Kommunen och Trafikverket genomför en åtgärdsvalstudie för Alvesta tätort, som bland annat innefattar olika alternativ för väg 126. Studien är inte avslutad vid samrådet av den fördjupade översiktsplanen. Väg 126 Alvesta tätort genomkorsas i nord-sydlig riktning av väg 126, Allbogatan-Blädingevägen, som staten är väghållare för. På Allbogatan kör cirka 8100 fordon (årsdygnstrafik) varav andelen tung trafik är 9 %. En stor del av trafiken har målpunkt utanför centrum. Storleksmässigt jämförbara orter med liknande genomfart genom centrum finns inte i regionen. Allbogatan genom den inre centrumzonen har idag en bredd av cirka 18-23 meter mellan fastighetsgränserna. Gatusektionen har gångbanor på vardera sida om gatan samt en cykelväg avskild med ett svackdike från den breda körbanan. Hastighetsgränsen är 30 km/h mellan Allbotorget-Sköldstavägen och 40 km/h norr respektive söder därom. Passage av kust-till-kustbanan sker i plankorsning med långa bomfällningstider. Ekvivalenta bullernivåer längs med Allbogatan är höga, dels beroende av kombinationen med närhet till järnväg, dels på grund av gatans utformning och hastigheten. Väg 126 går igenom Alvesta tätort. På fotot syns Allbogatan som är en del av väg 126. För att kunna sänka bullernivåer och skapa ett mer stadsmässigt centrum bör Allbogatans utformning förändras och en förbifart utanför tätorten tillskapas. Förslag Alvesta tätort är i behov av en förbifart i nord-sydlig riktning. En sådan förbifart förläggs mest lämpligen väster om tätorten för att uppnå kortast möjliga vägsträcka. Med en förbifart från Björnstorp (korsningen väg 25-väg 126) till väg 126 söder om tätorten är förändringen 1,8 km längre körsträcka (från 5,6 km nuläge till 7,4 km förbifart) men tidsmässigt skulle nya sträckan köras snabbare, förutsatt en hastighetsbegränsning på 60-80 km/h. Alvesta kommun ser potentialen i Alvesta centrum som boendeort och som mötesplats. Med tätortens goda kommunikationer kan bostäder planeras utifrån perspektivet hållbart resande. För att kunna sänka bullernivåer och skapa ett mer stadsmässigt centrum bör Allbogatans utformning förändras. För att kunna åstadkomma bättre centrummiljö bör genomfartstrafiken med målpunkter utanför centrum ledas annan väg. I Alvestas södra och västra verksamhetsområde finns bland annat cirka 1000 arbetstillfällen, en kombiterminal, samt Alvesta bangård. Dessa målpunkter nås lämpligen via Fabriksgatan istället för nuvarande sträckning genom Alvesta centrum. Denna trafik behöver god framkomlighet och genom centrum finns starka motstående intressen. Förändring bör ske stegvis enligt följande: Det är nödvändigt att få till en planskild korsning över kust-tillkustbanan; särskilt om ett triangelspår anläggs vid Blädingevägen. 31 391 Omgående omskyltning av väg 126 till Fabriksgatan och väg 25 via nya trafikplats Alvesta västra På kort sikt bygga förbifart nord mellan Björnstorp och Fabriksgatan, alternativt Sköldstavägen och Fabriksgatan På lång sikt bygga förbifart syd mellan Fabriksgatan och väg 126 söder om tätorten

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Förbifart nord En nordlig förbifart byggs lämpligen samtidigt som verksamhetsområde Orrakullen byggs ut söder om väg 25. Gatan ska utformas för högre hastigheter (>80 km/h) och få minimalt antal påfarter. En förbifart nord kan ledas antingen via Björnstorp eller via en ny trafikplats vid Sköldstavägens viadukt över väg 25, med enbart på- respektive avfart österut. Ny gatusträckning ska anläggas så att bullerstörning minimeras. Markanspråket inkluderar utrymme för bullervall mot bostadsområde. Förbifart syd För att åstadkomma full tidseffektivitet för genomfartstrafiken samt öka trafiksäkerheten bör en planskild korsning över kust-tillkustbanan anläggas. En passage väster om tätorten är lämplig för en korsning och då en förlängning av förbifart nord. Riktlinjer Kommunen ska verka för en omledning av väg 126 utanför Alvesta centrum. Skydd mot buller ska minimera störningar från en förbifart och passager ska minska den avskärande effekten. Kommunen har inte rådighet över frågan, men kan visa på möjligheter samt ta hänsyn så att olika alternativ är möjliga. Konsekvenser förbifart väg 126 + Mer stadsmässig centrummiljö. + Förbättrad luftkvalitet i tätorten. - Kostnad nyanläggning. - Kostnad förändring av centrummiljö. + Minskat buller i tätorten. - Kostnad för åtgärder att säkerställa genomfartsförbud. + Ökad framkomlighet för genomfartstrafik. - Naturmark exploateras för gata. Alternativa sträckningar av väg 126 + Sammanläggning med verksamhetsområde ger samordningsvinst. 32 392

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Kust-till-kustbanan visa på möjligheter samt ta hänsyn så att olika alternativ är möjliga. Genom Alvesta är kust-till-kustbanan ett trångt enkelspår med fem plankorsningar med bomfällningar. Signalsystem är ålderdomliga och bomfällningar har identifierats som ett bekymmer för tätorten. Järnvägsspåret passerar även i direkt anslutning till Prästängsskolan (skola F-6). Riktlinjer Kommunen ska verka för ett dubbelspår mellan Alvesta-Växjö. Förslag befintlig sträckning Alvesta kommun anser att stora investeringar som medför inlåsning i befintlig bansträckning bör föregås av utredning om kust-tillkustbanans framtida sträckning. Stationen innebär fördelar såsom goda kommunikationer. Samtidigt medför bullerstörning från järnväg en utmaning för bostadsbyggnation. Den långa kurvan genom östra Alvesta medför lägre hastighet för tågen. Restiden blir längre samtidigt som många bostäder berörs av buller och vibrationer. I befintlig sträckning är två spår inte möjligt att få till hela sträckan, utan enbart mötesspår vissa sträckor. Då behöver tomtmark lösas in för att täcka markanspråket. Stambanans två spår korsas av kust-till-kustbanan på Alvesta bangård. Dessa passager utgör en utmaning dels tekniskt med växlar etcetera och dels kapacitetsmässigt. En passage av stambanan medför bland annat en inblandning i stambanans tidsschema och vice versa. Konsekvenser befintlig sträckning + Ingen ny naturmark behö- - Kapacitetsproblem på befintlig ver tas i anspråk. sträcka. I Alvesta tätort är det svårt att få till en planskildhet mellan järnvägarna. Kust-till-kustbanan svänger österut direkt efter stationen och stiger sedan i höjd från +145 vid stationen till +150 vid passage av Länsmansbacken. Geotekniska och hydrologiska förutsättningar invid Lekarydsån och Salen medför utmaningar. + Inte lika höga kostnader som ny. - Fortsatt problem med buller i östra Alvesta. - Fortsatt problem med långa tåg på Alvesta bangård. Bostäder utsatta för buller och annan påverkan från järnvägen bör minska. Samtidigt är bostadsbyggande ett högt prioriterat allmänt intresse. Närheten till spårbunden trafik är positivt för att uppnå en hållbar utveckling. - Inlåsning i en gammal sträckning för en lång tid framöver. Förslag ny sträckning En ny sträckning, med planskild korsning av stambanan och eventuellt möjliggörande av kompletterande stationslägen mellan Växjö och Alvesta, skapar förutsättningar för ökad kapacitet såväl på kust-till-kustbanan som på stambanan. Framkomlighet och turtäthet är avgörande för att järnvägen ska vara ett attraktivt alternativ till andra transporter. Tillgängligheten till och från en framtida höghastighetsbana eller vidareutveckling av södra stambanan med ett tredje spår, kommer medföra ökat resande på kust-till-kustbanan. Trafikverket har bland annat dels i förstudie (TRV2010/28342) och dels i åtgärdsvalstudie (TRV 2015/96631) börjat undersöka förutsättningarna på en mycket översiktlig nivå. Kommunen har ej rådighet över frågan, men kan Ny järnvägssträckning är cirka 12 km räknat mellan Alvesta station-växjö västra jämfört med dagens cirka 11 km via Gemla. 33 Utmaningar är bland annat vid Spåningslanda på grund av höjdskillnader samt vid Spånen på grund av två passager invid sjön. 393

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Vid Spåningslanda är höjdskillnaden mellan stambanan och höjdryggen cirka 23 meter. En planskildhet medför minskning med minst 5 höjdmeter, vilket lämnar 18 höjdmeter på cirka 900 meter. För att uppnå 1 % lutning krävs då cirka 9 meter schakt uppe på Spåningslandaåsen. På Alvesta station skulle kust-till-kustbanan med en sådan lösning kunna vara separerad från stambanan med minst ett spår. Passager skulle därmed kunna ske utan påverkan på varandra. Norr om stationen skulle markanspråket medföra intrång på gatumark och beroende på avstånd mellan spåren skulle även enstaka bostadsfastigheter drabbas av mindre intrång. Berörda fastigheter ligger nära stambanan och nyanläggande medför incitament att vidta åtgärder för minskad bullerstörning för berörda fastigheter. Från Lilla Järnvägsgatan går sträckningen parallellt med ett industriområde. En stigning behöver här göras på minst 7 höjdmeter på 1 km. Därefter sker en passage rätvinkligt över Lekarydsån följt av stambanan och Lekarydsvägen. Konsekvenser ny sträckning + Förändrad tätortsmiljö i östra Alvesta. + Möjlighet att bygga två spår hela vägen till Växjö. + Ökad kapacitet på såväl kust-till-kustbanan som stambanan. + Möjlighet för nya tätbebyggda stationsorter längs med väg 25. På Alvestas bangård samsas persontrafik och godstrafik. Triangelspår, stambanan och kust-till-kustbanan För att öka framkomligheten för godstransporter mellan stambanan söderut och kust-till-kustbanan västerut har ett triangelspår länge varit föremål för diskussion. Ett triangelspår möjliggör för tåg att slippa köra in och vända på Alvesta bangård. Ett triangelspår skulle därmed frigöra kapacitet på Alvesta bangård och minska påverkan på övrig trafik när långa tåg ska vändas. Kapacitet på Alvesta bangård kan behöva frigöras för att möjliggöra fler perronger och därmed ökad persontrafik. - Kostnad nyanläggning. - Naturmark exploateras för järnväg. - Påverkan på passager i naturen såsom Lekarydsån, Spånen och Spåningslanda. Ett kort (inre) triangelspår är betydligt billigare att anlägga än ett yttre triangelspår utanför tätorten. Det krävs nya väntespår för tåg innan klartecken ges att köra in på respektive järnväg. Utrymme för nytt spår finns både söderut och västerut från korsningen. Ett triangelspår medför en mycket lång plankorsning för Blädingevägen. Därför är en planskildhet tillsammans med en förbifart väg 126 att föredra för ökad trafiksäkerheten och framkomlighet. - Markanspråk för ny järnväg begränsar yta för handel och verksamheter mot väg 25 i Spåningslanda och kan medföra ny bullerkälla. 34 394

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Ett triangelspår i Alvesta kan medföra påverkan längre bort, bland annat på kapaciteten i Älmhult och Värnamo. Utredning om ett triangelspår leds av Trafikverket. tuella sträckor är Växjövägen mot Gemla, Värnamovägen mot Hjortsberga via verksamhetsområdet Orrakullen samt en saknad länk längs med väg 126 till vägen mot Benestad. Riktlinjer Förslag Förslagen innebär att cykelvägnätet kompletteras på sträckorna: Kommunen ska verka för att ett triangelspår anläggs. - Konsekvenser triangelspår + Möjliggör nya perronger för - Kostnad anläggande. ökad kapacitet på Alvesta stat- Kräver väntespår söderut ion. eller västerut. + Underlättar godstransporter - Följdpåverkan längre bort i på järnväg i rörelsen söderut järnvägsnätet. och västerut. - Medför lång plankorsning (väg 126) och ny planskildhet västerut bedöms nödvändig. Rönnedal-Grönkullaskolan-Virdavallen Norra infarten (till Björnstorp) Längs med Fornvägen Till Orrakullen, längs med Värnamovägen Genom centrum Ny viadukt över stambanan och Lekarydsån Ny bro över Lekarydsån i Sjöparken Hagavägen, mot Hamrarna Cykelvägar till och genom centrum, se kapitel Centrum. Cykelvägar I tätortens cykelvägnät finns luckor i och mellan huvudstråken. Det krävs komplettering av cykelstråken för en god tillgängliget i hela tätorten. Ett gent och sammanhängande cykelvägnät är viktigt för att främja pendling, turism och friluftsliv, i syfte att öka mängden cykeltrafikanter. Det gäller såväl resor inom tätorten som mellan tätorter. I antagen trafikstrategi (KF 2015-0324) framhålls att cykelmöjligheter ska vara goda mot omlandet. Flera av dessa vägar ägs av staten. Ak- Komplettering behövs för att få till ett sammanhängande huvudvägnät av cykelvägar. Befintliga samt nya kompletterande cykelvägar 35 395

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Alvesta kommun har för avsikt att knyta ihop cykelvägnätet med Växjö kommun. Det sker genom utbyggnad mellan Alvesta och Gemla, längs med Växjövägen. Växjö kommun har ett pågående arbete med cykelvägplan. I samråd på tjänstemannanivå har vägdragning över Gemla visats vara närmaste alternativet och med minsta sträcka nyanläggning. Ny viadukt av stambanan och Lekarydsån Idag finns två planskilda förbindelser mellan östra och västra Alvesta, varav en går att använda för motorfordon. Järnvägen och Lekarydsåns barriäreffekt kan minskas om det byggs ytterligare en förbindelse mellan östra och västra sidan av tätorten. Ytterligare en förbindelse hade lett till att trafiken spridits ut och tillgängligheten hade blivit bättre till delar av tätorten. En passage för motorfordon hade säkrat framkomligheten för räddningstjänsten. Riktlinjer Kommunen ska sammanlänka huvudstråken i tätortens cykelvägnät. Cykelvägar ska ha gen sträckning och ges god tillgänglighet från bostadsområden. Kommunen ska i samråd med Växjö kommun bygga ut cykelväg längs med Växjövägen mot Gemla. Konsekvenser cykelvägar + Dragning längs med Växjövägen mot Gemla ger kort väg till Växjö. + Ny viadukt över södra stambanan/lekarydsån binder ihop norra Alvesta. + Främja miljövänligt resande. Riktlinjer En kompletterande förbindelse mellan östra och västra sidan av tätorten, belägen norr om viadukten. I första hand bör en gång- och cykelpassage skapas, men möjligheterna att skapa en vägpassage bör likaså undersökas. -Kostsamt anläggande av cykelväg mot Växjö utan att veta framtida behov och nyttjandegrad. Konsekvenser ny viadukt + Bättre tillgänglighet från östra sidan av tätorten till Norra industriområdet. - Ny viadukt över södra stambana/lekarydsån är kostsam samt ger ingrepp i påverkad naturmiljö och begränsar möjlig utbyggnad av järnväg och vattenflödet i ån. + Räddningstjänsten ges bättre framkomlighet. 36 396 - Ingen tidsvinst för boende på östra sidan om målpunkten är centrum, varför frågan är om åtgärden är kostnadseffektiv. - Passage av järnväg, Lekarydsån och eventuellt framtida Kust-till-kustbana medför lång viadukt och därmed risk för att upplevas otrygg.

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Österled Konsekvenser ingen Österled + Nya naturnära bostadsområden kan tillskapas öster om tätorten, men med anslutning till befintliga gator. Under utredningsarbetet med att ta fram ett förslag till en fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort har en ny väganslutning bestående av en förlängning av Fornvägen söderut mot Gemlavägen och Växjövägen utretts. Bedömningen är att den nya trafikleden skulle föra med sig vissa fördelar så som att den tunga trafiken från återvinningscentralen (10-15 fordon/dag) skulle kunna ledas om och skulle därmed inte gå genom Alvesta tätort. Likaså skulle väganslutningen göra det möjligt att tillskapa en busslinje utmed Fornvägen och mot Gemla, utan att bussar behöver gå genom bostadskvarter. Detta skulle förbättra tillgängligheten för östra sidan av tätorten som idag har relativt långt till närmaste busshållsplats. Slutligen skulle turtätheten på VäxjövägenLekarydsvägen minska, vilket kan medföra sämre tillgänglighet till buss för dessa områden. + En större del av grönområdet öster om tätorten kan bevaras. + Ekonomiska konsekvenserna blir inte lika betydande då ny passage av järnvägsområdet för Kust- till-kustbanan inte krävs. En ny trafikled öster om tätorten bedöms emellertid föra med sig flera negativa konsekvenser. Framförallt är en ny trafikled öster om tätorten en stor investering som inte bedöms skapa så stora positiva konsekvenser att den är samhällsekonomiskt lönsam. Det främsta argumentet för detta är att trafikleden behöver passera kust- till-kustbanan och en ny passage av järnvägen skulle därmed krävas. Dagens befintliga passage är smal och det är inte möjligt för fordon att mötas. En trafikled öster om tätorten skulle även ta i anspråk en stor del av ett större grönområde, främst bestående av barrskog. - Tung trafik leds även i fortsättningen inom Alvesta tätort. - En ny busslinje i östra delen av tätorten med busstopp utmed bland annat Fornvägen kräver att bussar leds genom bostadskvarteren. - Eventuell framtida ökade trafikmängder leds via Spåninglandavägen och Högalundsvägen. Kollektivtrafik Alvesta är en ort känt för goda kommunikationer, främst som järnvägsknut. Resande med buss sker främst via hållplatser längs med de genomkorsande gatorna Allbogatan-Blädingevägen, Värnamovägen-Växjövägen samt Lekarydsvägen. Tillgängligheten till busshållplatser är generellt sett goda. Mellan östra och västra delen av tätorten är det svårt att ta sig med kollektivtrafik. För resande utan bil är därför cykel det enda rimliga alternativet. Länstrafiken Kronoberg har uppstart av projekt med anropsstyrd kollektivtrafik. Kommunen har inspirerats av Älmhults kommuns satsning med lokal kollektivtrafik (kallad Snålskjutsen). I Alvesta skulle en lokal slinga kunna löpa mellan Högåsen i öster och Västra Rönnedal i väster via centrum. En lokal kollektivtrafik medför inga markanspråk i översiktsplanen. Förslag De negativa konsekvenserna och risken att förslaget inte är samhällsekonomiskt lönsamt har lett till bedömningen att en ny trafikled öster om tätorten inte bör vara en del av förslaget för den fördjupade översiktplanen för Alvesta tätort. Riktlinjer Utveckla kollektivt resande 37 397

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Ökad tillgänglighet till östra och västra Alvesta samt äldrecenter Högåsen och tilltänkta äldrecenter Rönnedal Konsekvenser kollektivtrafik + Ökad närhet mellan och tillgänglighet för östra och västra Alvesta. - Kostnad för kommunen. + Minskad biltrafik. + Ökad trygghet i resande/tillgänglighet för äldre medborgare. Möjlighet att bo kvar hemma längre tid. En gräsyta norr om befintlig parkering vid resecentrum skulle kunna inrymma fler reseparkeringar. Resecentrum Det finns även möjlighet att även bygga parkeringshus om behovet och ekonomiska förutsättningar finns. Resecentrum mitt i Alvesta är av såväl lokalt som regionalt intresse eftersom det är en knutpunkt med möjlighet till byte mellan flera trafikslag. En ny gångbro med anslutningar till perrongerna vid järnvägen invigdes 2012 och i samband med detta anlades även en reseparkering öster om spårområdet. Regionbussar ansluter på västra sidan av stationsområdet. Reseparkeringen är ofta fullbelagd, delvis av resenärer som byter till tåg, delvis av besökare eller personer som arbetar i Alvesta. Under 2016 kommer betalparkering införas för reseparkeringen vilket kan påverka beläggningen och ge en bild av hur stort behovet av parkeringar är. Riktlinjer Området bör gestaltas väl med hänsyn till intilliggande bostadskvarter. Konsekvenser resecentrum + Närhet till befintliga bostäder innebär tryggare miljö för personer som vistas på platsen samt minskad risk för skadegörelse. Förslag Norr om befintlig reseparkering finns planlagd mark för bostäder och handel. Ytan utgörs idag av enklare gräsytor som jämnades till i samband med att gammal bebyggelse revs. Rådande regler kring buller och risker kring järnväg för bostadsbebyggelse och persontäta verksamheter samt behovet av reseparkering föranleder en omdaning av området. Området föreslås användas för parkeringsändamål. + Avgiftsbeläggning, tidstyrning och övervakningsfrekvens styr olika parkeringsbehov för mer effektiv användning av parkeringsplatserna. + Byte mellan olika transportslag underlättas. 38 398 - Ett centrumnära läge tas i anspråk som till mindre del skulle kunna bebyggas för andra verksamheter, dock ej för bostäder och persontäta verksamheter.

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Handel och verksamheter Verksamhetsområde utmed riksväg 25 I anslutning till Alvesta tätort finns flera större områden som bedöms vara väl lämpliga för nya verksamhetsområden. Områdena ligger strategiskt med närhet till riksväg 25 och ny föreslagen förbifart för väg 126. Områdenas lägen skapar god tillgänglighet och goda marknadsföringsmöjligheter. Med grund i att de nya områdena kommer att vara en del av entrén till Alvesta bör stor vikt läggas vid att bebyggelse utformas på ett tilltalande sätt och området överlag får ett städat uttryck. Nya verksamheter med behov av farliga transporter bör lokaliseras i anslutning till anvisade farligt godsleder och på lämpligt avstånd ur skyddssynpunkt från bostäder. Utmed riksväg 25, mellan verksamhetsområdena Orrakullen och Björnstorp finns ett större område utpekat för nytt verksamhetsområde i översiktsplanen från 2008. Förvaltningen för Samhällsplanering fick den 2015-10-13 i uppdrag av Kommunstyrelsen att upprätta förslag till detaljplan och samråda densamma. Verksamheter utmed Rv 25 Orrakullen Björnstorp Handelsområde utmed Norra infarten Området har stora möjligheter för utveckling av verksamhetsmark med närhet till kommunikationer för riksväg 25 och utmärkta skyltningslägen. De störningar som riksvägen för med sig samt närheten till befintliga industriområden gör området mindre lämpligt för bostadsbyggnation. Strax väster om verksamhetsområdet Björnstorp finns ett större översvämningsområde som inte är lämpligt att exploatera med verksamhetsmark. Verksamheter norr om Spåningslanda Riktlinjer Området bör utformas med utgångspunkt att skapa en tilltalande entré till Alvesta tätort. I samband med utformningen av området ska närliggande bostäder i Påvelsgård särskilt beaktas, med hänsyn till eventuella störningar så som lukt och buller. Verksamhetstyper i området kan behöva anpassas med hänsyn till skyddsavstånd till befintliga bostäder i Påvelsgård, alternativt ska skyddsåtgärder vidtas. Norra Industriområdet Verksamhetsområde norr om Spåningslanda Mellan riksväg 25 och det nya utpekade bostadsområdet Spåningslanda finns ett verksamhetsområde utpekat i gällande översiktsplan för Alvesta kommun. Förvaltningen för Samhällsplanering fick i uppdrag den 2015-10-13 av Kommunstyrelsen att upprätta förslag till detaljplan och samråda densamma. Verksamheter söder om Värnamovägen Området ligger strax väster om utpekat riksintresseområde för kulturmiljövård, enligt 3 kap 6 miljöbalken. Därmed kommer anpassning av bebyggelsens skala och utformning erfordras så den passar in med omgivningen och riksintresset inte tar påtaglig skada. Ny utpekad verksamhetsmark inom tätorten består av verksamhetsområde utmed riksväg 25, verksamhetsområde norr om Spåningslanda och verksamheter söder om Värnamovägen. Nya handelsområden finns utmed Värnamovägen och Norra infarten. Befintliga områden är Norra industriområdet, Västra industriområdet, Björnstorp och Orrakullen. 39 399

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling En intressekonflikt finns i området, mellan verksamhetsområde och utpekat alternativt förslag till dragning av dubbelspår för Kusttill kustbanan (se avsnitt Transporter). Den västra delen av verksamhetsområdet bör inte exploateras innan förslag till ny dragning av kust- till kustbanan är utredd, i syfte att reservera mark och buffertzon för eventuellt nytt järnvägsområde. Riktlinjer Området bör innefatta verksamheter som inte är störande med hänsyn till framtida närliggande bostadsområden i Spåningslanda. Bebyggelsen ska anpassas till omgivningens karaktär. Lämpligen bör en samordnad lösning för VAförsörjning göras för verksamhetsområdet och bostadsområdet i Spåningslanda. Verksamheter söder om Värnamovägen Söder om Värnamovägen och nordväst om Västra industriområdet finns ett område utpekat för verksamheter. I anslutning till området kan det finnas möjlighet att tillskapa ett industrispår med koppling till kust-till-kustbanan. Industrispåret är en del av verksamhetsområdet och kopplat till den verksamhet som kan komma till stånd i området. Verksamhetsområdet bör värnas för en verksamhet med behov av järnvägsanslutning. Riktlinjer Sträckningen av en eventuell förbifart för väg 126 söder om Värnamovägen ska beaktas i samband med planläggningen av området. Lokalisering av och utformning runt ett potentiellt industrispår ska beakta påverkan på närliggande bostadsområden och gårdar. Handels- och bostadsområde utmed Värnamovägen På den södra sidan av Värnamovägen finns områden som kan vara lämpliga för bostäder, samlingslokal, handel eller andra ej störande verksamheter. Riktlinjer Trafikbuller från Värnamovägen ska beaktas i samband med planering av områdena. Utredning av lämplig lokalisering av tillfart till området bör göras med hänsyn till planerade förändringar i trafiken vad gäller cirkulationsplats vid korsningen Odlingsvägen/Värnamovägen. Handels- och bostadsområde utmed Norra infarten Väster om Norra infarten (väg 126/Allbogatan) finns ett markområde utpekade för bostäder, handel och verksamheter. Den södra delen av området innefattar idag handelsverksamheter samt en förskola. Den norra delen av området är idag inte exploaterat. Bedömningen är att området kan vara lämpligt för bostadsändamål med närhet till naturområdet i väster och goda kommunikationer mot bland annat Växjö och Alvesta centrum. Likaså har området stor potential för utveckling av handelsverksamheter som strävar efter goda skyltningslägen. Verksamheter som etableras i området bör inte vara störande för omgivningen. Riktlinjer Trafikbuller från Norra infarten ska beaktas vid planläggning av känslig markanvändning så som bostäder. Då området är en del av entrén till Alvesta tätort bör det utformas så ett gott intryck skapas från väg 126. Utredning av lämplig lokalisering av en gemensam tillfart till området bör göras i framtida planskede. 40 400

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Befintliga verksamhetsområden Handel och service Norra industriområdet Med hänsyn till boende i närområdet bör strävan i det längre perspektivet vara att störande verksamheter belägna i södra delen av Norra industriområdet ska flyttas till verksamhetsområden där boende inte blir störda i lika hög grad. De södra delarna av verksamhetsområdet är centralt beläget i tätorten och ligger med närhet till några av de större kollektivtrafikstråken i tätorten. Alvesta tätorts dagligvaruhandel är främst spridd inom den yttre centrumzonen. Utanför centrumzonen finns inga närbutiker. Riktlinjer Riktlinjer Inom befintliga bostadsområden kan enklare service, exempelvis i mindre omfattning och endast svagt trafikalstrande, tillåtas. I en inre centrumzon finns bland annat små butiker, banker, hotell, mataffärer, caféer och restauranger. Alvesta tätorts handel bör koncentreras till centrum med undantag av när- och servicebutiker som bör finnas spridda för ökad tillgänglighet för boende. Undersöka möjligheterna att på längre sikt omvandla de södra delarna av verksamhetsområdet med bostäder, handel och andra verksamheter som inte är störande för omgivningen. I samband med eventuella framtida förändringar i området ska hänsyn tas till befintligt invallningsföretag. Konsekvenser handel och verksamheter +/- Den visuella miljön och landskapsbilden kan komma att förändras utmed riksväg 25 då dagens barrskogsridå ersätts med verksamhetsområdet. Västra industriområdet Området bör utvecklas som industriområde och förtätas i de delar där det är möjligt. Björnstorp Området bör utvecklas som industriområdeområde och förtätas inom ej exploaterad kvartersmark. +Ambitionen att flytta störande verksamheter till områden där boende inte riskeras störas i lika hög grad bedöms leda till att färre invånare lever i en störande miljö och därmed kommer boende- och livsmiljön överlag att bli bättre i dessa områden. Orrakullen Området bör utvecklas som verksamhetsområde i första hand inom ej exploaterad kvartersmark. Området bör därefter utvecklas åt öster och till viss del åt söder, se rubriken Verksamhetsområde utmed riksväg 25 ovan. Det nya verksamhetsområdet och Orrakullen bör kopplas ihop med en intern väganslutning. 41 401 -Större sammanhängande naturområde bestående av barrskog och odlingsmark tas i anspråk samband med exploatering av verksamhetsområden utmed riksväg 25.

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Centrumutveckling Centrumrektangeln består av Värendsplatsen, Centralplan, Järnvägsparken och Allbotorget. Dessa sammanbinds av Centralgatan, Storgatan, Torggatan och Allbogatan. Alvesta centrum har en småstadskaraktär med en blandning av bland annat små butiker, banker, hotell, mataffärer, caféer och restauranger. Därtill finns järnvägsstationen och busstation samt bibliotek och biograf. De olika verksamheterna är främst samlade kring Centralgatan, Storgatans mitt, kring Järnvägsparken, Torggatan och Allbogatan. Det är också här flertalet publika verksamheter är samlade. Centrumrektangeln Övergripande utmaningar Innehåll i centrum I takt med att regional koncentrering av butiker pågår och internethandeln ökar, har mindre orter fått det svårare att hålla kvar ett tätt butiksnät. Möjliga framtida trender att fånga upp för att främja en positiv utveckling kan vara att i småstaden satsa på en kombination av vardagstjänster med både handel och kommersiell och offentlig service. Att centrumkärnans utveckling går emot aktiviteter som att fika eller äta på restaurang är också en trend syns i städer idag. Mötesplatser och positiva upplevelser i centrum förutspås också vara viktiga för småstadens centrum. Därtill Bilden visar graden av publik verksamhet längs fasaderna i centrum. Vad som utgör gränsen för vad som är centrum är upp till betraktaren. Vissa menar koncentration av affärer, bebyggelse med viss funktion, ett område mitt i tätorten eller något annat. I detta kapitel behandlas ett område bestående av fyra platser som hänger ihop med stråk som bildar en rektangel. Dessa platser och stråk har en centrumkaraktär och centrumfunktion som föreslås förstärkas. 42 402

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling kommer ett utökat bostadsbestånd i och nära centrum öka underlaget och sannolikheten för en positiv utveckling. och övervakning av att reglerna följs, kan ge ett bättre flöde och att parkeringarna nyttjas mer effektivt. Handlarna i Alvesta har efterfrågat miljöer för evenemang och platser för barnfamiljer som kan locka folk till handeln i centrum. De ser också närhet mellan bilparkering och butikerna som ett konkurrensmedel gentemot större handelsplatser. Kommunens trafikstrategi, 2015, lyfter både nyttan och problem med parkeringsplatser. Parkeringsplatser är viktiga för att tillgängliggöra olika samhällsfunktioner och målpunkter. Samtidigt finns problematiken med att parkeringsplatser tar stora ytor i anspråk och kan medföra att folk väljer bilen framför mer hållbara färdsätt. Trafikstruktur och folkliv Problem som har identifierats i centrum är otydligheten för gångtrafik och cykeltrafik att röra sig i centrum. Det berör såväl trafiksäkerhetsfrågor och tillgänglighet som gestaltning. Det saknas också cykelvägar till centrum. Gångtrafik och cykeltrafik har lyfts som viktiga frågor i centrumarbetet för att kunna planera för hållbara transporter men också för att skapa en plats där människor kan mötas kravlöst i det offentliga rummet. Folklivet är en viktig del av ett levande centrum. Offentliga platser som har god gestaltning, är trygga och som medger aktiviteter medför att folk vistas där. Folk drar folk, och mötesplatser tillsammans med handel och service bildar en samverkande enhet. Att prioritera gångtrafiken är en ledstjärna för att skapa att levande centrum. Genom att koppla ihop gångstråket i Centrumrektangeln och utforma de fyra platserna skapas bättre trafiksäkerhet och förutsättningar för mer folkliv i centrum. Den här fördjupade översiktsplanen tar inte ställning till parkeringsfrågan i detalj men de förslag som läggs syftar till att gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras och ges bättre villkor samtidigt som en god tillgänglighet med bil upprätthålls. Övergripande förslag Förslag görs för Centralgatan och Centralplan, Storgatan och Järnvägsparken samt Torggatan och Allbotorget. Målet är att utveckla ett levande centrum som är en mötesplats för Alvestabor och besökare. Centrum ska vara levande i form av människor som möts, handel, evenemang, serveringar och service. Ett folkmyller i småstadsskala. Målet är aven att stärka identiteten på platsen och stärka gemytligheten, en plats som lockar till sig folk och är värd att tala gott om. Detta stärker Alvestas varumärke. Målet är även att främja hållbara transporter och att förbättra trafiksäkerheten i centrum. Rekreation Utöver gaturummets mötesplatser är det viktigt med ytor för evenemang men även för rekreation. En plats att ta det lugnt på eller där man kan samla på andra intryck än det gaturummet erbjuder. Förslaget förbättrar hur man rör sig som gående eller med cykel till och i centrum. Gångstråk och cykelstråk i centrum skapas. Bilar nedprioriteras i vissa stråk men ges också förbättringar genom att viss enkelriktad trafik blir dubbelriktad och att fler parkeringsplatser skapas. Upplevelsehandel ges möjligheter att utvecklas genom att utemiljön utvecklas med gågata och fler platser att vistas på. Kopplingen mellan Värendsplatsen och stationen stärks med bättre tillgänglighet för gående och cyklister. Stationsbyggnadens roll i stadsrummet lyfts fram. Det blir lättare för besökare från stationen att hitta affärer på Storgatan. Det blir också lättare att ta sig till fots eller på cykel till busstationen. Parkeringar Alvesta har gott om parkeringsplatser. Däremot används olika platser olika mycket. På vissa centrala parkeringsplatser är användningsgraden mycket hög vilket kan ge intryck av att det saknas parkeringar. På andra relativt centrala parkeringar är det mycket få som parkerar. En omstyrning av olika typer av parkering avseende hur länge man får stå på platsen, avgiftsreglering 43 403

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Karta över föreslagna förändringar i Alvesta centrum. Fler parkeringar tillskapas på Allbotorget. Gångstråk mellan Storgatan och Allbogatan breddas. Omdaning av Storgatan med upplevelsehandel och mötesplatser i fokus. En del görs om till gågata. Ett sammanhängande gångstråk med vistelseytor skapas från ICA till stationen. Behöriga får köra på delar av Storgatan till sina fastigheter. Järnvägstorget utvecklas som finpark med möjlighet till en mindre lekplats. Parkering öppnas upp för allmänheten med syfte att betjäna centrum. Järnvägsgatan öppnas för dubbelriktad trafik. Cykelväg skapas utmed Centralgatan. Gångstråk Vistelseyta Cykelväg Trädallé Skärmtak/byggnad Gågata Gångfartsområde Cykelväg skapas utmed hela Storgatan. Vistelseyta skapas utanför stationen. Korttidsparkering skapas utmed järnvägsgatan. Förnyad bussterminal med cykelparkering och större tillgänglighet. 44 404

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Centralgatan och Centralplan I förslaget breddas dagens allé på Centralgatan något och en cykelbana tillskapas norr om körbanorna. Mellan dagens körbanor och fasadlivet på byggnaderna i norr skapas ett enhetligt längsgående gångstråk. Även viss tillfällig biltrafik kan möjliggöras på ytorna (exempelvis färdtjänst etc.). Gångstråket omfattar Värendsplatsen, förgårdsmarken framför Rådmannen och en breddning av befintlig trottoar framför kommunhusets entré. Förslaget medför påverkan på hotell Rådmannens kvartersmark Hotell Rådmannens entré behöver kunna vara tillgänglig för fordon med tillstånd. Säkerställande av god tillgänglighet till hotellet och god tillgänglighet för gående/cyklande till och från centrum måste samordnas. Centralplan har en strategisk betydelse för Alvesta centrum och för Alvesta som knutpunkt. Stationen är byggnadsminne och är en signifikant byggnad för Alvesta. Kopplingen från stationen till Storgatan är svag, vilket skapar förvirring för besökare. Ytan framför stationen är på många sätt oordnad och ger ett rörigt intryck. Ytan har en blandning av parkerade, backande, tillfälligt stannande och körande bilar, bussar, gångtrafikanter och cykeltrafikanter. Som gående eller cyklist saknas tydliga och gena vägar för hur man ska röra sig. Det gäller även för Centralgatan där cykeltrafiken idag sker bland biltrafiken. Det är därmed svårt att röra sig till och från centrum. Gång- och cykeltrafikanters rörelser till och genom centrum bör ges hög prioritet. Bussarnas passering av Centralplan är svår. Radier i kurvor och många stillastående gör situationen besvärlig för kollektivtrafiken. För resenärer har plattformarna undermålig tillgänglighet. Även kollektivtrafikens framkomlighet på Centralplan och Centralgatan är prioriterat. Förslag Försaget syftar till att Centralgatan ska få en enhetlig utformning och Centralplan få en tydlig avgränsning. Ett siktstråk mot stationens huvudaxel lyfts fram i gaturummet. Förslag för Centralgatan och Centralplan Det längsgående gångstråket möjliggör tillsammans med en tydligare koppling till vistelseyta framför stationen att resenärer från stationen styrs mot Storgatan på ett bättre sätt än idag. Gående ges även ett tydlig och trivsamt stråk till och från hotell Rådman- Ett gångstråk skapas i stationens huvudaxel framför Rådmannen. 45 405

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling nen och kopplingen mellan Centralgatan och Storgatan blir tydligare för gående. På centralplan är idag biltrafiken dominerande. En bredare yta för gång och vistelse skapas längs den norra kanten, till vänster i bilden. Järnvägsgatan öppnas upp för dubbelriktning och ger därmed fler flödesriktningar för trafiken i centrum. Busstorget ges bredare plattformar som sammanbinds med tydligare och säkrare passage för gående över Lillsjögatan. Möjlighet kan finnas att bygga ett skärmtak i förlängningen av gångbron över spåren. Det kan utgöra väderskydd över del av busstorget och rama in Centralplan gestaltningsmässigt. Korta stopp med bil för att lämna av eller hämta passagerare vid stationen sker längs Lillsjögatan och på parkeringsplatsen som läggs på södra sidan av Centralplan. Precis framför stationen är det inte lämpligt att stanna med hänsyn till de trafikrörelser som finns. För hämtning och lämning om man kommer från öster hänvisas främst till reseparkeringen öster om järnvägen. Förslaget medför minskat antal parkeringsplatser på Centralplan, Värendsplatsen och på kvartersmark framför Rådmannen. Delar av Värendsplatsen skulle dock fortsatt kunna användas och delar av Lillsjögatan och Järnvägsgatan skulle kunna utformas för att 46 användas ytterligare. Det är av stor vikt att säkerställa parkeringsbehovet genom att tillskapa av andra ytor för parkering i centrum, bland annat som föreslås nedan. I bedömningen av tillgänglighet måste fördelarna med kanaliseringen av fotgängare mot och längs med Centralgatan vägas in. En bekvämlighet att ha nära för biltrafik har bland annat medfört att gång- och cykeltrafiken inte har getts tillräckligt med utrymme. Ökad tydlighet och trivsamhet för gående och cyklister möjliggör för fler människor i centrum. Storgatan och Järnvägsparken Storgatan och norra gatan längs Järnvägsparken utgör Alvestas tydligaste affärsstråk i centrum. Små butiker liksom bank och restauranger ryms längs gatorna. Storgatan är skyltad som gångfartsområde och har en centrumprägel med marksten, statyer och gatuträd. Tyvärr efterlevs inte funktionen av gångfartsområde. Fotgängarna ska ha företräde och sätta hastigheten, men i praktiken efterlevs inte dessa trafikregler. Gångtrafik kan därför inte röra sig fritt på det sätt som var avsett. Storgatan är en handelsgata där bilarna idag tar stor plats. Det råder även otydlighet för cykeltrafiken. Cyklar har idag endast laglig möjlighet att angöra Storgatan från ett håll, söderifrån. Gång- och cykeltrafik ges inte det företräde som behövs för att uppmuntra till hållbara transporter. Det är av stor vikt att planera 406

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling för oskyddade trafikanter; människor som rör sig (oavsett färdsätt dit) och som har ärenden till butiker, till folkliv i centrum eller söker sig dit för rekreation. Parkeringsmoralen är låg. Utanför Systembolaget parkerar ofta bilar fast det inte finns några parkeringsrutor. Det medför hinder för svängande stora fordon in till Rådmannen. Det medför också att gångtrafikanter måste passera parkerade bilar längs hela gatan. Storgatan används som genomfart med höga hastigheter i förhållande till centrummiljön. Det innebär trafiksäkerhetsproblem och oangenämt buller. Biltrafik stryker intill uteservering och dagens utformning gör att det saknas plats för mänskliga möten. med bil till centrum men bilen premieras inte just i den tydligaste centrumkärnan. Järnvägsparken Järnvägsparken är den enda parken i Alvesta centrum och har potential för att inrymma både folkliv och rekreation. Parken har en tydlig form och möblering som ger den karaktär men utformningen begränsar också användningen. Parken binder inte ihop verksamheterna i centrum och det saknas naturliga tvärgående stråk. Detta gör att östra delen av parken är mindre frekvent nyttjad. Den östra delen har också ett eftersatt uttryck. Parken har en tydlig axel men den är förvirrande eftersom den slutar i intet. Evenemang ordnas ibland i Järnvägsparken men det är dåligt med plats för publik. En utmaning är att framför allt östra delen är bullerstörd av järnvägstrafik. Det finns även en avloppspumpsation under östra delen av parken vilket medför vissa begränsningar i utformning av parken på grund av anspråk i och under mark, att det finns ett susande buller och att den ibland medför lukt. Förslag Storgatan ska vara till för dem som har ärende dit. Därför föreslås åtgärder för att begränsa genomfartstrafiken som inte har ärende på berört stycke av Storgatan. Förslaget är även att skapa en trevlig och säker miljö för gående trafikanter och flanörer samt att förbättra tillgängligheten för cykeltrafik. Det ska vara lätt att ta sig 47 Förslag för Storgatan och Järnvägsparken Förslaget innebär att en del av Storgatan blir gågata. Det medför en platsbildning eller om man vill kalla det ett vistelserum. Det finns möjlighet att utveckla uteserveringar och möblera gaturummet. Det blir en plats att mötas på och en plats som samlar handel och service runt en plats med identitet. Det kan även finnas 407

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling möjlighet att anordna torghandel, men det är inte nödvändigt för att skapa folkliv. Evenemang kan lättare ordnas på Storgatan än idag eftersom trafiken alltid är begränsad. Cykelbana läggs i ena kanten. I syfte att förlänga stråket för gångtrafikanter men samtidigt ha kvar möjligheten för bilister att ta sig till fastigheterna och garagen längs gatan görs gångfartsområde och endast behöriga fordon ges tillträde. tillstånd, samt att tillhandahålla handikapplatser strax utanför korsningarna med Storgatan. Järnvägsparken bör fortsätta vara park och utvecklas som finpark. Något förslag på förändrad utformning ingår inte i denna fördjupade översiktsplan men möjligheter finns att binda samman affärstråken bättre med gångpassager och att få till en rundslina i parken. Om behovet uppstår kan det utredas vidare om parkeringsplatser kan förläggas till östra delen av parken. Parken kan med fördel kompletteras med mindre lekredskap i samband med renoveringar som snart behöver göras i parken. Exempel på gångstråk och gågator med cykelbanor. Förslagen innebär att parkeringar längs Storgatan försvinner till förmån för gång- och cykeltrafik. Närhet till centrums handel och service är viktig att upprätthålla även för biltrafik. Idag finns en mycket centralt belägen parkering söder om Järnvägsparken som SJ hyr ut till sina resenärer. Marken ägs av Allbohus. Ett avtal finns med Jernhusen. Förslagen innebär att denna parkering omvandlas till centrumparkering avsedd för de som har ärenden i centrum och upphör som reseparkering. En sådan omvandling skulle ge en god tillgång till parkeringar med bara ca 50 meters avstånd till Storgatan. Parkeringen nås via Järnvägsgatan. Med den föreslagna dubbelriktningen av trafik på Järnvägsgatan även i anslutning till stationen leds man på ett logiskt sätt till parkeringen även om man kommer från Centralgatan eller Lillsjögatan. Tillgänglighet till gågatan för personer med handikapptillstånd möjliggörs genom att tillåta korttidsparkering på gågatan för dessa Järnvägsparken till vardags och vid evenemang. 48 408

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Torggatan och Allbotorget Nuläge och utmaningar Allbotorget är en frekvent använd parkering (ofta fullbelagd) och ligger strategiskt med närhet till flera målpunkter. Från Allbotorget nås centrum i flera riktningar men det saknas gena och trafiksäkra stråk när man stigit ur bilen. Kopplingen för gångtrafik från Storgatan via Torggatan till Allbotorget och Folkets hus är varken tydlig eller gestaltad för gående. Det utgör inget trevligt promenadstråk. Gatan är bred och saknar centrumkaraktär trots att motortrafiken är enkelriktad. Torggatan är brant och saknar vilplan/möbler för dem som har rörelsesvårigheter. Värendsgatan som man korsar som gående är lång och rak samtidigt som det bitvis saknas trottoarer och övergångsställe över Torggatan. Allbotorget används redan idag för evenemang. Fotgängare genar i regel över parkeringen för att nå Folkets hus och Hagaskolan. Detta medför vissa trafiksäkerhetsrisker på grund av gående blandat med backande bilar. Det går inte heller hand i hand med föreslagen prioritering av gångtrafik i centrum. Vistelseytan med planteringar och fontän i västra kanten i Allbotorget har positiva estetiska egenskaper och leder gående till övergångställen i söder och väster. Övergångsställen över Allbogatan landar dock inte vid Folkets hus huvudingång. Det är främst är en symbolisk nackdel utifrån Folkets hus som viktig offentlig byggnad. Det blir en snirklig gångrörelse att ta sig dit från Allbotorget. I ambitionen att knyta ihop centrumtriangeln bättre för gångtrafik behöver stråket ses över. Förslag Målet är att skapa en trevlig och säker miljö för gående trafikanter och flanörer. Målet är också att Allbotorget ska kunna fortsätta att användas för större evenemang och att denna möjlighet utvecklas. Förslag för Torggatan och Allbotorget 49 409

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling rumkaraktär med intimare gestaltning av gaturummet och säkrare trafikmiljö för oskyddade trafikanter. Skisser eller närmare beskrivningar av gatans innehåll finns inte i nuläget, utan tas fram först när frågan om förbifart är utredd. Torggatan Trottaren på södra sidan av Torggatan breddas närmast korsningen med Värendsgatan. En yta där en bänk kan placeras för att underlätta pauser bör ordnas längs backen. Parkeringar Allbotorget De föreslagna förändringarna medför en omstrukturering av parkeringsplatser i centrum. Vid Centralgatan och Centralplan minskar antalet platser med 20. Vid Storgatan och Järnvägsparken ökar istället antalet platser med ca 30. Vid Allbotorget ökar också platserna med 20. Totalt sett blir det ett tillskott på ca 30 platser inom centrumrektangeln. Till detta bör man beakta att grusplanen delvis föreslås bebyggas vilket medför att en del heldagsparkering kan behöva ta andra ytor lite längre från centrum i anspråk. Förslaget innebär att två tydliga stråk skapas på södra sidan om torget. Möjlighet finns även att röra sig på norra sidan. En breddning av trottoaren längs husfasaden söder om torget ger en gen väg för den som har målpunkt längre söderut på Allbogatan, t ex ICA och föreslagen bebyggelse på grusplanen. En trottoar längs södra kanten av parkeringen på torget tillgodoser en relativt gen väg till Folkets hus. Denna trottoar ger även en trygg gångväg för dem som har parkerat på Allbotorget och ska ta sig i olika riktningar. En trottoar på norra sidan av Allbotorget kompletterar denna möjlighet. Konsekvenser för centrum +Förbättringar för gångtrafik och cykeltrafik. Parkeringen på Allbotorget utökas med fler parkeringsplatser genom att parkeringsraderna vrids 90. Nya in- och urfartes skapas. Längs gatan söder om Allbotorget omvandlas snedparkeringar till längsgående platser på grund av säkerhetsskäl med de nya infarterna till Allbotorget. Det blir en minsking av platser längs fasaden men totalt ökar antalet platser med 20 sett till hela Allbotorget och sidogatorna. Vid evenemang kan torget stängas av och användas på fotgängarnas villkor. Vistelseytan i västra kanten kvarstår som en platsbildning i gaturummet. +Satsning på tillgänglighet för gång-, cykel- och kollektivtrafik ger förutsättningar för hållbart resande och minskad klimatpåverkan. +Förslaget ger god bebyggd miljö med trivsamma platser och identitet. Övergångställen över Allbogatan finns kvar i benfintligt läge. Övergången över Värendsgatan görs upphöjd och knyter samman de alternativa stråken. En yta i östra delen av torget kan användas för exempelvis scen +Bättre plats för möten mellan människor skapar trygghet. +Möjlighet till upplevelsebaserad handel där platsen spelar roll för upplevelsen. Allbogatan I kapitlet Användning Hållbara transporter förslås en förbifart av väg 126 utanför Alvesta. Detta medför bland annat att centrum kan förtätas med bostadsbyggnation kring Allbogatan i centrala Alvesta. Utformningen av Allbogatan kan ges en tydligare cent50 410 -Förslaget innebär kostnader på anläggningar vars befintliga avskrivningar fortfarande har löptid kvar. -Möjligheten att parkera precis intill butikerna försvinner. Däremot finns en samlad parkering inom nära avstånd.

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Alternativ vara aktuellt men en större finns bättre plats för i Sjöparken eller Hagaparken. Parkering kan övervägas om behovet uppstår men i nuläget bedöms parken som plats med identitet och för rekreation väga tyngre. I arbetet med att ta fram förslagen har alternativ diskuterats. För Centralgatan-Centralplan har alternativet varit en bred dubbelsidig allé med gångstråk och vistelseyta mellan trädraderna. Fördelen med dubbelsidig allé skulle främst vara en större förändring som tydligt framhäver Centralgatans centrumaxel samt möjliggör för cykelbana på södra sidan och förekommer problem framför hotellet. Jämfört med en dubbelsidig allé blir en enkelsidig allé dock billigare att anlägga, tar mindre gatumark i anspråk samt ger något fler parkeringsplatser längs med gatan. En enkelsidig allé är även enklare att etappindela. Med en enkelsidig allé kan ett större utrymme vid Centraplan avsättas till en tydlig koppling mellan Storgatan-Stationen. Det kan vara svårt att styra in gående till en dubbelsidig allé. För Torggatan var alternativet att styra gångtrafiken till den norra trottoaren. Den är soligare men kan inte kopplas lika bra till stråken vid Allbotorget. För Allbotorget har alternativet varit ett gångstråk i mitten av Allbotorget. Alternativet innebär att gående tydligare prioriteras i gestaltningen och att Folkets hus får en framträdande position i stadsrummet. Alternativet har valts bort eftersom angöringen till parkeringsraderna försvåras, liksom snöröjningen. Tillkomsten av nya parkeringsplaster uteblir också eftersom stråket tar stor yta i anspråk. Avlämningsficka framför Folkets hus måste flyttas och det blir för tätt mellan övergångställena. Ett tydligare stråk utmed fasaden norr om torget övervägdes också men ett övergångställe över Allbogatan i stråkets förlängning bedöms inte fungera med hänsyn till svängradier för korsningen. För Storgatan har alternativet varit att komplettera dagens gångfartsområde med cykelväg och dämpa genomfartstrafiken genom att göra om gatan i höjd med bokhandeln till en del av Järnvägsparken. Fördelarna skulle vara att det är billigare att anlägga och att en yta för folkliv kan skapas i Järnvägsparkens förlängning. Gångtrafiken och vistelsemiljön med möjlighet till upplevelsehandel förbättras främst med gågata. Med gångfartsområde kan inte detta uppnås i någon större utsträckning. Några parkeringar finns kvar längs gatan med gångfartsområde och cykelväg till skillnad mot gågata där alla platser hänvisas till nuvarande SJparkeringen. Förslaget med gågata innebär en större investering än förslaget med justerat gångfartsområde men motiveras med att centrummiljön förbättras avsevärt mer. Det är viktigt att gågatan ges innehåll med handel, aktiviteter och möblering för den ska bli livfull. Det kan kräva en större förkännedom om Alvesta för att med bil hitta till affärerna i centrum med gågata. Tillsammans med omvandlingen av Centralplan blir dock affärsstråket tydligt och man vet vart man ska när man har ställt bilen. Järnvägsparkens funktion har också diskuterats. Alternativen har varit att dela av parken och nyttja östra delen för parkering, samt att parken delas med en större lekplats. En mindre lekplats kan 51 411

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Teknisk infrastruktur Dagvatten är ytvatten från nederbörd eller snösmältning som leds bort från tak, gator och mark inom detaljplanerat område och i samlad bebyggelse. I allmänhet leds dagvattnet till en sjö eller vattendrag genom ledningar eller diken. Dagvattnet har ojämna flöden eftersom kraftiga regn och snösmältning plötsligt ökar vattenmängden i systemet. Sådana intensiva flöden innebär behov av stora ledningar som medför stora kostnader och problem med att få plats för dem. Föroreningshalterna är i allmänhet låga men innehåller bland annat vissa halter av tungmetaller, kolväten, sot, stoft och mineralpartiklar. För att åstadkomma reningseffekt kan diken utformas så att flödet blir lugnt och växtligheten i diket hinner fånga upp föroreningarna. Vattenfördröjning Vattenfördröjning Enligt kommunens VA-policy ska dagvattensystem utformas så att störningar på recipienter begränsas. För att minska behovet av stora ledningar bör dagvatten hanteras så nära källan som möjligt (lokalt omhänderagande, LOD) eftersom då en fördröjning sker och inflödet till ledningarna blir mer jämn och översvämningar på känsliga platser kan undvikas. Lokalt omhändertagande av dagvatten är ett mål i kommunens VA-policy. För att åstadkomma detta har kommunen i sin VA-plan (som följer VA-policyn) angett att dagvatten ska renas och avslammas i diken och fördröjningsmagasin där så är möjligt och där det kan ske utan att kvaliteten i dessa försämras. Vidare ska utjämningsmagasin/översilningsytor anläggas där det behövs för att åstadkomma/återställa naturliga flöden och därigenom undvika såväl störtflöden som nollflöden. Vattenfördröjning Vattenfördröjning Reningsverk, alternativa utbyggnader Områden för teknisk infrastruktur är vattenfördröjning och utpekade områden för utbyggnad av reningsverk. I redan utbyggda områden kan det vara svårt att fördröja vattnet på tomten. I nya områden kan man däremot tänka på detta redan från början. Dagvattenhantering Kommunen har identifierat platser som riskerar översvämmas vid kraftiga regn och ytor som behövs för fördröjningsmagasin. En dagvattenhandbok håller på att tas fram i kommunen. Den kommer att mer i detalj beskriva hur fördröjning bör ske och olika aktörers ansvar i frågan. Dagvattenytor och översvämningsytor som beskrivs ovan delas i denna fördjupade översiktsplan in tre typer: mindre ytor med fördröjningsmagasin som hanterar dagvatten, översvämningsytor som hanterar det naturliga ytvattnet, samt ytor som har båda funktionerna. I kartan redovisas samtliga ytor som naturyta med vattenfördröjning. 52 412

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Översvämningsytor Befintliga mindre fördröjningsytor Terrängens lågpunkter är naturligt områden som lättare svämmas över. Byggnation i sådana områden medför att vattnet måste trängas undan till andra platser vilket kan ställa till problem. Naturliga översvämningsområden med vegetation bromsar också flödet och därmed renas vattnet genom sedimentation och ämnesupptagning innan det når en recipient. Vid kraftiga regn kan exempelvis vattnet dra med sig fosfor, kväve och organiskt material som belastar recipienten när det når dit. De sanka områdena på båda sidorna om norra infarten fungerar som översvämningsområden vid kraftiga regn. Dessa områden är bland annat viktliga för att fördröja vattnet och rena det på väg till recipienten sjön Salen som idag har hög näringsbelastning. Intill det nybyggda bostadsområdet på Spåningslanda i östra Alvesta finns anlagda fördröjningsytor för dagvatten. Anläggningar av mindre storlek redovisas inte i kartan. Lokalisering och utformning av fördröjningsytor från enskilda kvarter kommer att redovisas i de enskilda detaljplanerna. Exempel på fördröjningsmagasin för dagvatten. Den fördröjande effekten kan kombineras med estetiska aspekter som framträder vid regn. I vänstra bilden kan det bildas en kantig bäck av regnvattnet och i högra bilden kan de små kullarna bli tillfälliga öar. Föreslagna fördröjningsytor Fördröjningsmagasin för dagvatten Översvämningsytor för naturligt ytvatten Rönnemyrsparken/Rönnedalsparken Område mellan väg 126 och Lekarydsvägen Området utgör idag ett litet skogsområde med enklare stigsystem vid Grönkullaskolan och Virda badoch sportcenter. Marken ligger i en lågpunkt som tar emot dagvatten från omgivningen. Området är utdikat men har dåliga markförhållanden och lämpar sig inte för byggnation. Här föreslås att ett fördröjningsmagasin anläggs för att bättra på fördröjningskapaciteten och samtidigt omgestalta området till ett mer tillgängligt och trivsamt promenad/joggingområde. Lekarydsån slingarar sig igenom ett stort sumpskogsområde innan den når in till tätortsbebyggelsen och möter Salen. Tvärån ansluter till Lekarydsån inom området. Området fungerar som översvämningsområde och bör lämnas från byggnation. Område mellan Sköldstavägen och väg 126 Östra Alvesta Även i Alvestas östra finns ett behov av fördröjning men någon lämplig yta är ännu inte identifierad. Utreds vidare i pågående arbete med dagvattenhandbok. 53 Tvärån kommer från norr in i ett delvis utdikat och delvis sankt område norr om tätorten. Området innehåller såväl sumpskog som öppna partier, bland annat med en anlagd fågelsjö. Tvärån rinner vidare österut under väg 126. Området fungerar som översvämningsområde och bör lämnas från byggnation. Möjlighet kan finnas att utöka området med ytterligare fågelsjö samt att bygga fördämningar i syfte att ytterligare bromsa flödet och rena vattnet. Ett i sammanhanget litet ytterligare tillflöde följer med industrietablering väster om området. 413

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling såsom rening, biotop för fåglar, rekreation, jord- och skogsbruk. Kulvertering av bäckar bör i möjligaste mån undvikas. Kombinerade ytor för naturligt ytvatten och dagvatten Område intill Sköldstavägen Konsekvenser vattenfördröjning + Fördröjningsytor renar dagvatten innan det når recipient och minskar risken för översvämning i bebyggda områden. Området är översilningsmark och tar emot dagvatten från närliggande bostadsområden och bör finnas kvar i befintligt läge. Område väster om Påvelsgårdsområdet Ilabäcken som går mellan åkrar i västra Alvesta är i behov av att kunna fördröjas innan vattnet rinner vidare till västra industriområdet. Med klimatförändringar och oftare förekomst av stora regnmängder ökar behovet ytterligare. Dessutom kommer Ilabäcken på sikt att få ett ökat flöde i form av dagvatten från föreslagna industrietableringar längs väg 25. Ilabäcken söder om Värnamovägen tål inte ytterligare flöden och därför föreslås en fördröjningsyta norr om vägen. Fördröjningsytan är endast en volym som kan vattenfyllas men som i normalfallet utgörs området av annan markanvändning. -Kombination av åkermark och fördröjningsmagasin kan innebära förlorad skörd vid översvämningar. Dricksvatten Alvesta tätort förses med dricksvatten från Bergaåsen norr om Ljungby. Några områden för drickvattenhantering föreslås därför inte i den fördjupade översiktsplanen. Spillvatten Område söder om Lyckegård Alvesta reningsverk ligger nära Skaddeåns utlopp till sjön Salen i södra delen av tätorten. Reningsverket är dimensionerat för 12 000 personekvivalenter och kommer därmed att klara av befolkningsökning som redovisats i befolkningsprognosen. Reningsverket kommer däremot troligen att behöva en kompletterande rening framöver i takt med att reningskraven ökar. Det kräver en tillbyggnad, antingen inom befintlig tomt eller på mark i närheten. Det kan även vara aktuellt att anlägga våtmark för fosforreduktion. Ett alternativ till att bygga ut kan vara att bygga ett nytt reningsverk på annan plats. Det är inte i dagsläget utrett vilket alternativ som är det bästa och när förändring kommer att bli aktuell. I denna fördjupade översiktsplan reserveras ett markområde för utbyggnad söder om ån och ett område väster om järnvägen som alternativt kan fortsätta vara industrimark. Båda de föreslagna områdena kräver stora investeringar alternativt långa färdvägar för att klara av den interna logistiken. Det västra området är fördelaktigt avseende avstånd till befintliga och planerade bostäder. Ilabäcken och Hjortsbergaån flyter samman i ett jordbruksområde söder om Alvesta. En marginell mängd dagvatten från västra industriområdet och bostadsområde längs Fabriksgatan leds till Ilabäcken. Den yta som idag beräknas bli översvämmad vid 100årsregn föreslås fortsatt vara översvämningsbar. Fördröjningsytan är endast en volym som kan vattenfyllas och som i normalfallet utgörs området av annan markanvändning. Åtgärder för att skapa permanent näringsfälla för Hjortsbergaåns vatten kommer eventuellt att utredas i projektet om vattenkvalitet i Salen. Någon anlagd fördröjning av dagvatten bedöms inte behövas eftersom den delen av vattentillförseln är liten. Riktlinjer Vid nyanläggning av bebyggelseområden tillämpas lokalt omhändertagande av dagvatten. Tillskapande och bibehållande av gröna korridorer för avledning av dagvatten vid kraftiga regn bör beaktas i översiktsplaner och i detaljplaner. Fördröjningsytor bör kombinera flera funktioner i de kombinationer som är lämpliga 54 414

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Konsekvenser spillvatten +Befintligt reningsverk kan användas. flera har kortare resväg till. Någon sådan lämplig yta av tillräcklig storlek som är oexploaterad har inte kunnat identifieras i den fördjupade översiktsplanen. Samförläggning med kommunens förråd har diskuterats men en etablering i det läget är inte utrymmesmässigt möjlig och motverkar utveckling av bostäder i det centrumnära läget. -Utökning av reningsverket söderut innebär att man närmar sig befintlig bebyggelse och även planerad bebyggelse. Utredning om vilka skyddsavstånd som kan komma att krävas behovet behöver göras. Eventuellt är inte ny bebyggelse och utbyggnad av reningsverke intet möjligt att förena. Tidigare har en deponi funnits intill dagens återvinningscentral. Den är ordentligt täckt och återställd men det är inte aktuellt att bygga på den. I framtiden skulle det kunna bli ett rekreationsområde. I samhället finns sex återvinningsstationer varav en är en del av återvinningscentralen. Tillgängligheten är relativt god där de flesta bostäder har mindre än en kilometer till närmaste återvinningsstation. Utbyggnadsområdet i Spåningslanda har sämre tillgänglighet. -Logistiken mellan befintligt reningsverk och utbyggnadsmark kräver långa transporter eller stora investeringar i broförbindelser. Fjärrvärme Fjärrvärme finns framdraget i stora delar av tätorten. Fjärrvärmeverket ligger västra industriområdet och kommer inom en tioårsperiod behöva förnyas. Om det ska ske inom befintlig tomt eller helt ny lösning ska till är inte utrett. I denna fördjupade översiktsplan reserveras inte någon mark till nytt eller utökat fjärrvärmeverk. Däremot kan konstateras att det skulle kunna vara gångbart att använda en del av det föreslagna verksamhetsområdet längs väg 25. Återvinning Återvinningscentral finns öster om Alvesta. Återvinningscentralen fungerar bra och platsen är inarbetad för invånare och verksamhetsutövare. Den tunga trafiken till området är begränsad, ca 1015 fordon per dygn. Fördelar med ny återvinningscentral på ny plats är att den skulle kunna utformas för bättre service för brukarna och verksamhetens behov samt placeras i ett läge som Befintliga återvinningsstationer och avstånd till dessa. Återvinningscentralen fungerar även som återvinningsstation men är inte med i avståndsanalysen. 55 415

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Riktlinjer Fiber Vid eventuell utbyggnad av bostäder i närheten behöver skyddszon/hänsynszon mot återvinningsstationen beaktas. IT-utvecklingen bidrar till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Tillgången till bredband eller annan snabb anslutning blir allt viktigare för att ha tillgång till IT-tjänster för både företag, privatpersoner och offentlig service. Det nationella målet anger att 90 % av befolkningen har tillgång till bredband om minst 100 mb/s år 2020. I Alvesta kommun hade 47,5% av hushållen tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2015. Det är lite sämre än Kronoberg totalt (54 %) men näst bäst av kommunerna i länet. I samband med utbyggnad av bostäder på Spåningslanda behöver en plats för återvinningsstation anges. Konsekvenser återvinning + Ny återvinningsstation vid Spåningslanda ger även bättre tillgänglighet till denna för befintliga bostäder i nordöstra Alvesta. Alvesta tätort har till stora delar närhet till bredband men någon exakt statistik finns inte. Bredband kräver inte markanspråk i den omfattningen att det reserveras mark i denna fördjupade översiktsplan. Istället handlar en ökad tillgång om att kommunen driver på i anläggningsskedet med att exempelvis tomrör dras fram på sträckor där inte bredband finns. El En högspänningsledning korsar samhället från norr till söder. En luftkabel i nuvarande form tar orimligt mycket exploateringsmark i anspråk och orsakar även andra olägenheter. Alvesta kommun har framfört att denna bör flyttas eller förläggas i mark men högspänningsledningen (130 kv) fick i och med en lagändring 2013 automatisk förlängning. I samband med förbifart bör ändå utredas möjligheten att förlägga högspänningsledningen i mark längs denna sträcka. Riktlinjer I samband med förbifart bör utredas möjligheten att förlägga högspänningsledningen i mark längs denna sträcka. Konsekvenser el +Exploateringsbar mark frigörs i ett centrumnära läge i tätorten, för bebyggelse, vägar eller utvecklade rekreationsytor. -Kostnad för ledningsägaren. 56 416

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Grönstruktur Upplevelsevärden I och omkring tätorten finns parkmark och naturmark med olika karaktärer, funktioner och upplevelsevärden. Bland annat finns Hagaparken med friluftscen med ytor för evenemang, Järnvägsparken som är ett centralt grönt torg, Spåningslanda med varierad skog och betesmark med kulturlämningar, badplats och vandringsled och Sjöparken med promenadslingor med vattenkontakt. Det är viktigt att utveckla upplevelsevärdena utifrån den roll grönytorna lämpar sig för med hänsyn till deras läge i tätorten. Sammanhängande struktur Det naturnära läget är en kvalité för Alvesta. Närhet till parker och natur bör värnas genom att ny bebyggelse inte blockerar tillgängligheten för befintliga bostäder. Större skogs- och rekreationsområden bör länkas in i tätorten genom gröna stråk. Rekreativa värden Biologiska värden Avstånd och tillgänglighet Bostäder och skolor har generellt god tillgång till grönområden. Av genomförda bristanalyser kan slutsats dras att viss brist finns i centrum. På vissa platser finns begränsningar i nåbarhet och tillgänglighet till områdena. Åtgärder såsom översyn av passage av vägar och anläggande av stigar kan bli aktuellt. Naturen kring Salen, Spånen och Lekarydsån är utpekade i Kronobergs läns naturvårdsprogram. En nyckelbiotop finns i form av ädellövskog på Tingsbacken med gamla ekar relativt centralt i Alvesta. Höga naturvärden har också konstaterats på åsen ned mot Kloster. Fler miljöer med gamla ekar finns i Alvesta och bör beaktas i planeringen. I kommande grönstrukturprogram ska naturvärden i och runt tätorten inventeras vilket ska ge ett tydligare underlag för samhällsplaneringen. Grönytor över 1 hektar Ekosystemtjänster 240 meter från grönyta 300 meter från grönyta Grönytor mindre än 1 hektar Naturen utför ekosystemtjänster såsom vattenrening, temperaturreglering, matproduktion, pollination och vattenutjämning m.m. Detta bör nyttjas i samhällsbyggandet. I avsnittet Teknisk infrastruktur beskrivs behovet av ytor för att hantera dagvatten. Detta är en av de ekosystemtjänster som naturen bidrar med. Förslag Åtgärder och planering bör utgå ifrån att skolor och boende i Alvesta bör kunna nå grönområden utan att passera större väg. Grönstrukturen bör länkas samman så att möjlighet finns att ströva i sammanhängande grönstråk. För ett bra nyttjande bör rundslingor med varierande park- och naturmiljöer möjliggöras. Områden med höga biologiska värden bör bevaras och utvecklas. Utsnitt från en av de bristanalyser som genomförts. Analysen visar att större delen av tätorten har tillgång till grönytor större än en hektar inom ett avstånd av 240-300 meter. Viss brist finns dock i centrum. 57 417

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Tätortsgrönskan utformas för kombinerade ändamål såsom fördröjning där så är lämpligt. På en övergripande nivå gränsar östra Alvesta till ett stort skogsområde som fungerar som rekreationsområde. Detta bör värnas och tvärgående grönt stråk ned mot Prästängsskolan utvecklas som länk. Ett norr-sydgående grönstråk mitt i stadsdelen bör också utvecklas som länk. Vid nybyggnation bör nya kilar eller stråk sparas ut mot rekreationsområdet. I centrala Alvesta möts Salen och Lekarydsån i en smal passage. Befintliga rekreationsstråk utmed Salens stränder bör utvecklas samt förlängas utmed Lekarydsån. Området utmed Lekarydsån är fuktigt och otillgängligt men har höga naturvärden. Anvisning och anläggande av någon enklare form av led kan vara aktuellt. Se även avsnitt om Idrott och fritid. I västra Alvesta är inte grönstrukturen lika omslutande och sammanhängande på grund av jordbruksområden och industriområden. Däremot finns en tydlig och bred kil av natur som sträcker sig från väg 25 i norr genom Hagaparken in till centrum och har därför stort rekreativt värde. Norra delen av kilen fungerar som översvämningsmark. I zonen mellan befintliga bostäder på Påvelsgårdsområdet och föreslagen förbifart är det av stor vikt att den tätortsnära naturen utvecklas med stigsystem och upplevelsemässiga kvalitéer eftersom föreslaget industriområde tar stora arealer skogsmark i anspråk. De mellersta och södra delarna av västra Alvesta är byggda så att sammanhängande gröna stråk ut till omgivande natur inte är möjliga. Istället bör de park- och naturytor som finns utvecklas separat och bindas samman med gångvägar genom/mellan bostadskvarter. I området västra Rönnedal bör befintligt inneslutet stråk bevaras och kvalitéerna utvecklas. Se eventuellt över möjlighet att länka samman Hamrarnaområdet med rekreationsstråket vid Salen. I gällande översiktsplan framgår att Hagaparken bör bli ett naturreservat. Detta kan vara möjligt men anges inte som särskilt förslag i denna fördjupade översiktsplan. 58 Konsekvenser grönstruktur + Närhet till grönstruktur medför goda hälsoaspekter. Dels genom naturupplevelsers avstressande verkan, dels genom att det främjar fysisk aktivitet. + Sammanhängande grönstruktur utgör spridningskorridorer för växt- och djurlivet. + Sammanhängande grönstruktur medför attraktiva promenadstråk. + Bevarande av olika naturtyper upprätthåller tillgång till ekosystemtjänster. + Fördröjningsytor renar dagvatten innan det når recipient och minskar risken för översvämning i bebyggda områden. - Ett tillgängliggörande av området kring Lekarydsån kan innebära störningar på växt- och djurlivet. Därför bör stigar anpassas till naturvärdena. - Nya stigar och gångstråk medför anläggnings- och skötselkostnader. I den tätortsnära grönskan finns både enklare upptrampade stigar och anlagda gångvägar. Riktlinjer Passager över större vägar till grönområden bör säkras för gående och cyklister. Grönytor utformas med fördel för flera funktioner såsom rekreation och olika ekosystemtjänster. Ytterligare riktlinjer kan föranledas av pågående grönstrukturprogram. 418

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Idrott och fritid Promenadstråk utmed Lekarydsån ingsmöjligheter ut i området runt Vidavallen och Virda badoch sporthall med omnejd. Några av utmaningarna som pekades ut var läget av dagens entré till Virdavallen, som gör området svårtillgängligt för gående och cyklister som kommer norrifrån. Likaså är tennishallen svår att nå från dagens entré och parkering, med resultat att besökare kör inne på Virdavallsområdet till hallen. En annan utvecklingsmöjlighet som pekades ut under projektet var kopplingen mellan Virdavallen, Grönkullaskolan och Virda badoch sportcenter. Ett sammanhängande kultur- och fritidsstråk mellan områdena hade underlättat för gående och cyklister och skapat en tydligare koppling mellan de tre målpunkterna. Hanaslöv Alvesta ridhus Virda badoch sportcenter Virdavallen Kloster Promenadstråk utmed Salens stränder Utpekade områden för idrott och fritid är Virdavallen och Virda badoch sportcenter, Alvesta ridhus, Hanaslöv, Spånenleden, promenadstråk utmed Lekarydsån och utmed salens stränder samt Kloster. Virdavallen och Virda badoch sportcenter Virdavallens idrottsplats innefattar bland annat fotbollsplaner, friidrottsarena, ishall och tennishall. Området har sin entré söderut mot Fabriksgatan och Hjortsbergavägen. Virda badoch sportcenter finns belägen vid Grönkullavägen, strax norr om Grönkullaskolan, och innefattar bland annat simhall, sporthall, gym samt bowlinghall. I samband med projektet Utveckling Västra Rönnedal och den inledande planeringen av nytt äldrecenter pekades flera utveckl- Illustrationskarta från utredningen Utveckling Västra Rönnedal (2015) över möjligheter till stadsutvecklig i Västra Rönnedal 59 419

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Riktlinjer Skapa ett rekreationstråk med motionsslinga mellan det nya äldrecentret i Rönnedal, Virdaskogen, Grönkullaskolan samt Virda bad och sportcenter. Undersöka lämplig plats för spontanidrott och andra vistelseytor, exempelvis en nedsänkt utomhusscen med terrasserade sittplatser (grekisk teater). Skapa en ny entré till Virdavallen från Gröna gatan, med bilparkering i anslutning till tennishallen och tydligt gång- och cykelstråk mot Rönnedalsvägen. Utveckla Virdavallens fotbollsverksamhet med en konstgräsplan. Alvesta ridhus Alvesta ridklubb har sin anläggning i östra delen av tätorten, strax öster om Spåningslanda. Anläggningen består av bland annat tävlingsbana, ridhus, hagar och stall. Ridvägar finns i närområdet. Hanaslöv är ett populärt besöksmål för både stora och små. Riktlinjer Riktlinjer Utöka antalet parkeringsplatser för att tillmötesgå besöksantalet. Framtida utvecklingsfrågor för Hanaslövsområdet kan även vara att undersöka möjligheterna för ytterligare en liftgata samt förutsättningar för att utveckla en mindre stugby i anslutning till skidanläggningen och sjön Spånen. Med tanke på att Hanaslöv är ett av de större friluftsområdena i regionen kan det likaså bli aktuellt att undersöka en lämplig plats för ett utegym. Verksamheten bör finnas kvar och utvecklas på befintlig plats. Hänsyn ska tas till riksintresset för kulturmiljö vid eventuell vidare utbyggnad av anläggningen. Hanaslöv Hanaslövs frilufts- och skidanläggning är ett populärt besöksmål under både sommar- och vinterhalvåret vilket bedöms ha stora utvecklingsmöjligheter. Anläggningen har idag totalt tre nedfarter och två fun-parks i olika svårighetsgrader. Dessutom finns även tillgång till skiduthyrning, skidskola, värmestuga, restaurang, pulkabacke och grillplatser. Motionsspår och rekreationsområden Promenadstråk utmed Salens stränder På den östra sidan av Salens strand finns Sjölyckans promenadsstråk beläget, vilket är en 1 kilometer lång promenadslinga i ett område med stora naturvärden. Även på den västra sidan av Salen finns på vissa sträckor möjlighet att promenera utmed stranden. När det under vintertid är stort tryck på verksamheten finns idag en problematik med för få antal parkeringsplaster för att tillmötesgå besöksantalet. Strax söder om anläggningen finns även ett motions- och längdskidspår som är ungefär 4,5 kilometer långt. Motionsspåret ansluter till Spåningslanda (Spånenleden) som finns beläget söder om riksväg 25. 60 420

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Riktlinjer Sjön Salens stränder ska utvecklas för rekreation med ökad tillgänglighet för allmänheten. En gångförbindelse över sjön, mellan den östra och västra sidan av Salen, hade varit önskvärt, men är idag inte rimligt med grund i förväntad miljöpåverkan och kostnad. Fokus bör istället vara att skapa sammanhållna stråk för rekreation runt Salens stränder med bland annat promenadslingor. Exempelvis kan Sjölyckans promenadstråk utvecklas norrut och undersökning bör göras om det även är möjligt att utveckla promenadstråket söderut. Spåningslanda och Spånenleden Mellan sjön Spånen och Fornvägen finns idag ett större rekreationsområde med bland annat ett stort nät av gångstigar, badplats, grillplats, elljusspår och ridskola. En del av området är utpekat riksintresseområde för kulturmiljö med hänsyn till fornlämningsmiljön som består av bland annat stenrösen och fornåkrar. Badplats med grillmöjligheter vid sjön Spånen. Spånenleden är en 12 kilometer lång vandringsled som följer Spånens västra strand, för att sedan fortsätta upp genom Spåningslandas betesmarker och kulturminnesområden. Leden går därifrån vidare genom delar av Alvesta tätort och Bruntes hage. 61 Riktlinjer I samband med planering och utbyggnad av framtida etapper av Spåningslanda bostadsområde kan delar av Spånenleden behöva ledas om, bevarandet av en gångled i Spåningslanda ska vara en förutsättning i det fortsatta planarbetet. Inom riksintresseområdet för kulturmiljö kan fornvårdsinsatser bli aktuella för att öka fornlämningsmiljöernas upplevelsevärde. Promenadstråk utmed Lekarydsån Lekarydsån rinner mellan Dansjön - Salen och är ett av de större vattendragen i Alvesta. Däremot har allmänheten idag låg tillgänglighet till ån då det är svårt att röra sig utmed vattendraget. Riktlinjer Undersöka möjligheten att skapa ett promenadstråk utmed Lekarydsån. I en första etapp kan området från järnvägsområdet för Kust- till Kustområdet och söder ut göras tillgängligt. Rekreationsstråket kan med stor fördel kopplas samman med Sjöparken och Sjölyckans promenadstråk för att på så vis skapa ett större, sammanhängande och centralt beläget rekreationsstråk. I en andra etapp kan förutsättningarna undersökas om det är möjligt att utveckla rekreationsområdet även norrut mot väg 25 och västerut mot fågelsjön. En förutsättning för detta är emellertid att det går att finna en lösning för gående att på ett säkert sätt passera järnvägen. Stråket kan från fågelsjön kopplas till Hagaparkens rekreationsstråk. Likaså bör förutsättningarna undersökas om det finns möjlighet att anpassa Lekarydsån så den kan användas som kanotled mellan Dansjön och Salen. Kloster Kloster är ett område med stora kultur- och naturvärden. Kloster röstskola brann ner år 1952, men än idag finns spår från den tidigare verksamheten. Bland annat finns vissa av byggnaderna, flera husgrunder och murar kvar. Området har ett stort bestånd av jätteekar (ekar med en diameter större än en meter) och flera sällsynta djurarter finns i området, bland annat är området häckningsplats för mindre hackspätt. Idag har delar av området vuxit igen och det kan på vissa sträckor vara svårt att ta sig fram på den befintliga stig som finns. 421

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Riktlinjer Undersöka möjligheterna att skapa större tillgänglighet för allmänheten till området intill Salens västra strand, där den tidigare röstskolan fanns belägen. Skapa promenadslinga och vistelseplatser med sittplatser och grillplats. Tillgänglighetsanpassa befintlig gångstig för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Att sätta ut informationsskyltar utmed gångstigen om Kloster, den värdefulla naturen och de lämningar från röstskolan som finns kvar i området skulle höja områdets besöksvärde. Hagaparken Hagaparken är viktig för många Alvestabor då det är det större centrala parkområdet i tätorten. Bland annat finns ett en kilometer långt elljusspår. Dessutom finns många gångstigar som bland annat leder till fågelsjön, som finns belägen strax norr om tätorten. I Hagaparken arrangeras många aktiviteter, bland annat finns en av tätortens större lekplatser, det finns våffelförsäljning i pensionärernas hus, boulebanor och under sommaren arrangeras allsång och andra evenemang. Strax norr om Hagaparken finns område som tidigare innefattade Folkets park. Området bedöms som kulturhistoriskt viktigt att bevara och bör utvecklas för rekreation och som en publik plats. Med grund i naturvärden i området bör byggnation av området inte ske. Scenen i Hagaparken där bland annat allsång arrangeras sommartid. Lekplatser i Alvesta tätort I Alvesta tätort finns ungefär 11 lekplatser. Alvesta kommun har som riktlinje att alla bostäder ska ligga inom 500 meter från en lekplats (Lekplatsprogram för Alvesta kommun). Riktlinjer Hagaparken ska bevaras och utvecklas som park i de tätortsnära delarna. I parkens utkanter kan parken ha den naturkaraktär som den har idag. Parken ska fortsatt ha många funktioner och aktiviteter, vilka kan anpassas efter ortsbornas önskemål. I den östra delen av tätorten är lekplatserna relativt jämt fördelade och det är en liten del av bostäderna som inte ligger inom 500 meter från en lekplats. I den västra delen av Alvesta tätort är lekplatserna mer ojämnt fördelade och det finns idag ett område där lekplatser är glest placerade. I detta område krävs nyanläggande av lekplatser för att nå målet att alla bostäder ska ligga inom 500 meter från en kommunal lekplats. 62 422

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Spontanidrottsplatser I Alvesta tätort finns flera spontanidrottsplatser. En anlagd spontanidrottsplats finns vid Hagaskolan. Det finns även flera andra platser inom tätorten som Alvestabor använder för spontanidrott så som öppna gräs och grusytor för fotbollsplaner och backar för pulkaåkning. Riktlinjer Spontanidrottsplatser i tätorten bör skötas och bevaras. Om en spontanidrottsplats exploateras bör ny plats eftersökas. I nya bostadsområden bör spontanidrottsplats skapas om tillgången är låg i närområdet. Konsekvenser idrott och fritid Punkter markerar befintliga kommunala lekplatser i tätorten och gröna fält illustrerar lekplatsernas upptagningsområde av 500 meter. Det har under en längre tid diskuterats att det saknas en lekplats i centrum då det är en stor andel barn som rör sig i omgivningen, både de som är boende och besökare. En lekplats i centrum kan locka fler att röra sig i området och bli en mötesplats för likväl barn och vuxna. Aktuella platser för diskussion för nyanläggning av lekplatser är Järnvägsparken och Sjöparken. Ett förslag är att flytta lekplatsen Tallen som finns belägen vid Tallvägen till Sjöparken, för att på så vis skapa en mer allmänt tillgänglig lekplats. + Allmänheten får bättre tillgänglighet till naturmiljöer så som i Västra Rönnedal, utmed Lekarydsån och Kloster. - Naturmiljö med barrskog kan tas i anspråk för eventuell skidgata och stugby i Hanaslövsområdet. + Barnperspektiv beaktas i samband med planering av framtida lekplatser och förbättrade gång- och cykelstråk. - Mindre intrång i värdefull natur krävs för att tillgänglighetsgöra rekreationsstråk utmed Salen. Riktlinjer Alla bostäder i tätorten bör ligga inom 500 meter från en kommunal lekplats och barn ska inte behöva passera större väg eller järnväg för att nå lekplatsen. I samband med planering av nya bostadsområden ska nya lekplatser anläggas i anslutning till områdena om tillgången är låg. Att tillskapa en lekplats i centrum bör vara en prioriterad fråga i samband med kommande förnyelseprojekt. 63 423

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Skolor Utbildningsförvaltningen bedriver ett utredningsarbete rörande skolor i Alvesta tätort. Ett antal strategier har identifierats, men inga inriktningsbeslut har i skrivandets stund ännu fattats. I Alvesta bedrivs F-6-skolverksamhet på två platser, Grönkullaskolan och Prästängsskolan. Högstadium 7-9 bedrivs på Hagaskolan i centrum. Prästängsskolans skoltomt är hårt exploaterad och utbyggnadsmöjligheten är begränsad även i omgivningen. Inom de kommande fem åren bedöms elevantalet växa med cirka 30 elever, men därefter minska något. Situationen kan på längre sikt förändras, främst beroende på nyexploatering i Spåningslanda och generationsväxling i befintliga småhusområden i östra Alvesta. För Grönkullaskolan bedöms elevantalet kunna växa drastiskt, med nära 20 % successivt på fem år. Inom skolområdet finns stora exploateringsmöjligheter och i direkt anslutning till skoltomten finns stora friytor, bland annat lämpliga för anläggande av parkering etc. Riktlinjer Bedömningen är att en förskola ska möjliggöras i Spåningslanda samt att befintliga skolområden ska värnas. Hagaskolan/Stenlyckeskolan kan nyttjas i betydligt större utstäckning än idag. Hallska maden och grusplanen vid Folkets hus kan vara lämpliga för skolutveckling med sitt centrala läge i tätorten. Samma lägen är även lämpliga för bostäder. Eftersom det saknas färdigt underlag från utbildningsförvaltningen föreslås i detta läge bostäder på dessa platser. Omsorg Omsorgsförvaltningen har tagit fram en boendeutredning (2015) som underlag för planeringen av särskilt boende för äldre och boende med särskild service (LSS). Slutsatsen är att kommunen behöver tillgängliggöra nya särskilda boendeplatser för äldre. Prognosen visar på 56 nya lägenheter år 2026 och 86 lägenheter år 2031. Ny teknik prövas för närvarande och kan i framtiden avhjälpa delar av behovet av plats i särskilda boenden. Teknikutvecklingen kan innebära att man istället kan bo kvar hemma. Även boendeplatser i LSS-boende behöver utökas. Bedömningen är relativt säker, eftersom personer med behov går att följa från mycket unga år. Behovet är 10-12 nya lägenheter år 2018 och ytterligare 10-12 lägenheter år 2021. Riktlinjer Bedömningen är att markanspråk för särskilda boenden inte behöver pekas ut särskilt i översiktsplan, utan generellt kan integreras med övriga bostadsändamål. En byggrätt för ett äldreboende i Västra Rönnedal finns framtaget. 64 424

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling HÄNSYN Väster om Lekarydsån finns en nyckelbiotop med lövsumpskog med stora botaniska värden. Öster om Lekarydsån finns ett naturvärde i form av lövskog. Hela området mellan väg 126 och Lekarydsvägen har även mycket stora naturvärden (klass 2) enligt kommunens naturvårdsprogram. Naturvårdsprogrammet togs fram 1989 och en del av kartläggningen kan vara föråldrad med de förändringar i naturen och landskapet som skett sedan dess. En inventering av naturvärden ska göras i samband med det grönstrukturprogram som håller på att tas fram för Alvesta tätort. I väntan på denna inventering ger naturvårdsprogrammet en övergripande bild av naturvärden, men som kan komma att revideras. Natur- och kulturmiljövärden Naturvård Kring norra viken av sjön Spånen finns naturvärden i form av ädellövskog men även i form av blandsumpskog. En nyckelbiotop med källpåverkad mark ligger öster om Gemmatorp. Ett brett landområde är även utpekat i kommunens naturvårdsprogram, klass 3, stora naturvärden. Salen är utpekat som klass 2, mycket stora naturvärden, i kommunens naturvårdsprogram. Vid en inventering som kommunen lät göra 2014 konstaterades höga naturvärden i skogsområdet kring Kloster. Det finns även några mindre områden utpekade som naturvärden att ta hänsyn till. En nyckelbiotop finns i form av ädellövskog i en ekbacke Tingsbacken, i centrumnära läge. Vid Engaholm söder om Alvesta finns en koncentration av naturvärden. Där finns många skyddsvärda träd och sumpskogar. Strax öster om bebyggelse vid Lunnagården, samt söder om Björnstorp finns naturvärdesklassad lövskog. Inget riksintresse för naturvård finns inom den fördjupade översiktsplanens utredningsområde. Det finns flera områden som är utpekade för skyddsvärd natur. Lekarydsån, sjön Salen och sjön Spånen med omgivande landområden har naturvärden som behöver beaktas i planeringen. Sjöarna Salen och Spånen har utvidgat strandskydd om 200 meter. 65 425

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Riktlinjer tenöverledning för kraftändamål inte får utföras inom Mörrumsåns vattenområden eller tillhörande käll- och biflöden. Verksamheter som kan motverka riksintresset är inte aktuellt inom tätortsområdet. Inom Lekarydsåns omgivningar bör exploatering undvikas med hänsyn till risk för översvämning, ingrepp i naturvärden, risk för påverkan på hydrologiska samband och att det innebär minskad tillgång till tätortsnära natur. Eventuell infrastruktur som behöver gå genom området ska göra så litet intrång som möjligt. Kulturmiljövård Vid exploatering i närheten av norra Spånen, Kloster, och Tingsbacken ska hänsyn tas till nyckelbiotoper och andra naturvärden. Inventeringar i samband med grönstrukturprogram för Alvesta tätort kan komma att förändra hänsynsområdena. Friluftsliv Salen och Spånen är sjöar som är av värde för friluftslivet i form av intressen för natur, fiske, rekreation och bad. Det finns ingen allmän badplats i Salen inom tätorten. En allmän badplats i Spånen finns norr om Alvesta. Rekreationsområden som främst bedöms användas av lokalbefolkningen är Spåningslandaområdet, Salen och Sjölyckans promenadstråk samt Hagaparken. Hanslövsområdet med skidanläggning lockar även långväga besökare. I tätortens närhet finns två elljusspår, vid Hagaparken och vid Spånen/Spåningslanda. Inget riksintresse för friluftsliv finns inom den fördjupade översiktsplanens utredningsområde. Riktlinjer Vid exploatering inom eller nära nämnda områden ska hänsyn tas till friluftslivets intressen i form av fortsatt framkomlighet och begränsning av eventuella störningsrisker. Nordväst om Alvesta finns ett riksintresse förkulturmiljövård. Flera fornlämningsområden finns spridda i tätorten med en koncentration kring centrum och östra delen av Alvesta. Skyddade vattendrag Riksintresse för vattendrag Mörrumsån omfattar stora delar av Alvesta kommun. Alvesta tätort ligger inom detta område. Riksintresset innebär att vattenkraftverk samt vattenreglering eller vat66 426

Hjärtanäs-Dansjö-Gåvetorp-Spåningslanda Norr om Alvesta tätort finns ett utpekat riksintresseområde för kulturmiljövård. Riksintresset berör Hjärtanäs-Dansjö-Gåvetorp- Spåningslanda. Framförallt är det delarna som berör Lekaryd by och Spåningslanda som bedöms påverka den fördjupade översiktsplanen för Alvesta tätort och vidare planläggning i områdena. Spåningslanda Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Spåningslandas värde är att miljön illustrerar jordbrukets tidigaste skeden och utgör riksintressets äldsta exempel på landskapets mycket långa odlingskontinuitet. Riksintressets uttryck är den större mängden fornlämningar som finns i området, bestående av bland annat gravfält, stenrösen och fossil åkermark. I den gällande översiktsplanen för Alvesta kommun från 2008 är området utpekat som ett eventuellt kulturreservat, som avser att möjliggöra vård och bevarande av värdefulla kulturpräglade landskap. Då området är skyddat genom riksintresset är dagens bedömning att skapande av ett kulturreservat för området inte krävs för att den värdefulla miljön ska bevaras. Riktlinjer Nybyggnation i Spåningslanda ska ske på ett sätt som inte ger påtaglig skada på riksintresset. Möjligheten att göra fornvårdsinsatser för att öka läsbarheten och upplevelsevärdet i området samt tillskapandet av en besöksparkering till området bör undersökas. Byggnadsminnen Alvesta station Alvesta station blev byggnadsminne år 1986. Dagens stationsbyggnad uppfördes mellan åren 1907-1909 och ersatte då ett äldre stationshus i trä. Alvesta station är byggd i jugendstil. Byggnaden är uppförd i jugendstil och särskilt tidstypiskt är bland annat de flacka bågformerna i fönster och dörröppningar samt materialkombinationen i fasaden som består av tegel, puts och natursten. Riktlinjer Ändringar eller ombyggnationer i byggnadsminnet ska ske i samråd med Länsstyrelsen. Alvesta tingshus Tingshuset blev byggnadsminne år 2008. Tingshuset uppfördes mellan åren 1906-1907 och ersatte då en tidigare byggnad. Även dessförinnan hölls emellertid ting på platsen, som har haft funktion som ting sedan 1700-talet. Byggnaden är uppförd i en blandning av nyklassicism och jugend. Tingshuset är uppfört i tegel på en kraftig grund av huggen granit där väggarna försetts med en puts av grövre karaktär avfärgad i en ljus gulaktig kulör. Ovanför den huggna stenfoten löper en slätputsad vit sockel runt hela byggnaden. Byggnaden har nyligen genomgått en omfattande renovering och omvandlats till flerbostadshus. 67 427

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Riktlinjer Ändringar eller ombyggnationer i byggnadsminnet ska göras i samråd med Länsstyrelsen. Riksdagsmannagården Riksdagmannagården förklarades som byggnadsminne år 1975. Riksdagsmannagården hette från början Södregård eller Eriksgård, men fick dagens namn efter att tre generationer av riksdagsmän bodde på gården mellan åren 1791-1860. Riksdagsmannagården undgick utflyttning vid både storskifte och laga skiftet och byggnaderna har därmed förblivit samlade i tätorten. Den äldsta mangårdsbyggnaden är uppförd omkring år 1788 och är en tvåvåningsbyggnad med fasad av faluröd träpanel. Riktlinjer Ändringar eller ombyggnationer i byggnadsminnet ska göras i samråd med Länsstyrelsen. Riksdagsmannagårdens röda byggnader och det gula Tingshuset ligger nära varandra i utkanten av Alvestas centrum. Hagaparken Hagaparken är ett 34 hektar stort område i nära anslutning till Alvesta centrum. I sydost har Hagaparken mer parkliknande karaktär som används vid bland annat evenemang och högtider. Det finns bland annat lekplats, utomhusscen och boulebana. Mot nordväst övergår parkkaraktären till en mer naturlig del med elljusspår som används frekvent av allmänheten. Strax norr om Hagaparken finns område som tidigare innefattade Folkets park. Området bedöms som kulturhistoriskt viktigt att bevara och bör utvecklas för rekreation och som en publik plats. Med grund i naturvärden i området bör byggnation av området inte ske. Riktlinjer Hagaparken ska bevaras och utvecklas som park i de tätortsnära delarna. I parkens utkanter kan parken få naturkaraktär. Parken ska fortsatt ha många funktioner och aktiviteter, vilka kan anpassas efter ortsbornas önskemål. Kloster Under åren 1914-1952 hölls sommarkurser i tal och sång i Kloster. Skolan brann ner 1952, men än idag finns tecken i området från den forna verksamheten. Flera av de mindre byggnaderna finns kvar och stenasättningar och fundament är synliga i landskapet. Förutom att platsen har en kulturhistorisk anknytning finns även värdefull natur i området, bland annat finns ett stort antal jätteträd bestående av ek. Läs mer under avsnittet naturmiljö. Riktlinjer Undersöka möjligheterna att skapa större tillgänglighet för allmänheten till området intill Salens västra strand, där den tidigare röstskolan fanns belägen. Skapa vistelseplats med sittplatser och grillplats. Tillgänglighetsanpassa befintlig gångstig för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Sätta ut informationsskyltar utmed gångstigen om Kloster, den värdefulla naturen och de lämningar från röstskolan som finns kvar i området. 68 428

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Jordbruksmarken när Alvesta är generellt låglänt och utsatt vid höga vattenflöden. Fornlämningsmiljöer I Alvesta tätort finns flera områden som består av fornlämningar av något slag. I Spåningslanda finns det mest fornlämningstäta området och är ett område av riksintresse (se ovan). Det finns även flera fornlämningsmiljöer i östra och centrala Alvesta som vittnar om att platserna länge har varit bebodda. Jordbruksföretagare utvecklade under 2010-talet en biogasanläggning, som förädlar gödsel från närområdet. Skogsbruk Skogsbruket är en mycket viktig näring och i Alvesta kommun finns flera träförädlingsföretag. Skogsmark närmast tätorten har ett stort rekreationsvärde, vilket kan medföra ökat hänsynstagande vid produktion. Riktlinjer Fornlämningar ska bevaras och skötas. Byggnadsinventering Alvesta centrum År 2005 utförde Smålands museum en kulturhistorisk byggnadsinventering av Alvesta centrum på uppdrag av Alvesta kommun. Inventeringen innehåller en beskrivning av byggnaderna, fotografier och förslag till varsamhetsbestämmelser för byggnaderna. Idag finns inga riktlinjer för vilken hänsyn som ska tas till byggnadsinventeringen. Riktlinjer Tätorten ska utvecklas i första hand genom förtätning samt utvidgning på mark i enlighet utpekade områden i översiktsplanen. Råvarutillgångar och samhällsviktiga verksamheter Riktlinjer Industri Ta fram ett kulturmiljöprogram som anger riktlinjer för bevarande av värdefull bebyggelse. Något riksintresse för industriell produktion finns inte inom området för den fördjupade översiktsplanen. Att tillskapa ny industrimark och värna befintliga industriers verksamheter och utvecklingsmöjligheter är dock av stort intresse för kommunen. Omlastingsmöjligheterna på Alvesta bangård och kombiterminalten kan betraktas som regionalt intresse. Mer information finns under kapitlet Användning - verksamhetsmark. Areella näringar Enligt miljöbalken är jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Utveckling av tätorten ska ske med hänsyn till areella näringar. Energidistribution Jordbruk Något riksintresse för energidistribution finns inte inom området för den fördjupade översiktsplanen. En högspänningsledning går genom tätorten. Förslag kring flytt av denna finns under kapitlet användning teknisk försörjning. Alvesta ingår i en av länets två centralbygder med lång kontinuitet av bosättning. Tätorten ligger i ett låglänt landskap som sträcker sig från Åsnen upp längs med Salen-Lekarydsån. I bygden finns flera stora anrika gods och landskapets slättkaraktär visade sig gynnsamt att anlägga stambanan under 1800-talet, vilket starkt bidragit till Alvestas utveckling. 69 429

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Kommunikationer Riksintresset för järnväg består dels av Södra Stambanan som sträcker sig mellan Stockholm och Malmö, dels av Kust till kustbanan mellan Göteborg och Kalmar samt Karlskrona. Södra stambanan är av internationell betydelse och ingår i det utpekade TEN-T nätet (transeuropeiska transportnät). Banan är mycket viktig för person- och godstrafik. Banan ingår även i det utpekade strategiska godsnätet. I riksintresset ingår även Alvesta bangård. Utmaningar med riksintresset bangård är att verksamheten räknas som industribuller. Kust till kustbanan är av interregional betydelse. Banan trafikeras av gods- och persontåg. Det pågår en diskussion om en utökning av regionaltågstrafiken utmed bandelen, anger Trafikverket i sin specifika funktionsbeskrivning. Väg 126 är en statlig väg som går genom Alvesta i nord-sydlig riktning. Vägen sträcker sig mellan Karlshamn och väg 30. Väg 126 är tillsammans med väg 23 och väg 25 viktig för den regionala arbetspendlingen. Vägen är inte av riksintresse, men delar av väg 126 är utpekat i Trafikverkets Funktionellt prioriterat vägnät (2016-03-07) med fokus på ökad tillgänglighet. Den fördjupade översiktsplanen reserverar mark för en eventuell framtida utbyggnad av kust- till- kustbanan till dubbelspår samt för planskildhet för de korsande banorna. Planen föreslår även en förbifart som leder om väg 126 vilket kan innebära omledning av trafik till väg 25 en kort sträcka. Mer om detta finns under kapitlet Användning hållbara transporter. Riksväg 25, Kust- till- kustbanan och Södra stambanan är riksintresse för kommunikationer. Den fördjupade översiktsplanen berörs av riksintresse för väg och för järnväg. Väg 25 ingår i det nationella stamvägnätet som riksdagen fastställt. Vägarna i det nationella stamvägnätet är av särskild nationell betydelse. Väg 25 är en viktig tvärförbindelse mellan vägarna E6, E4 och E22 i södra Sverige samt förbinder Halmstad med Växjö och Kalmar. Förbi Alvesta tätort är väg 25 samordnad med väg 27, som är en viktig transportlänk mellan GöteborgKarlskrona. 70 430

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Riktlinjer Ett vattenskyddsområde finns norr om väg 25. Ett litet hörn av området berör trafikplatsen och norra delen av Björnstorp. Restriktionerna som vattenskyddsområdet medför är begränsade och av äldre datum. Det får inte förekomma infiltrationsbrunnar, soptippar samt upplag av lut, tjärolja och petroleumprodukter med undantag av för uppvärmning av fastighet avsett nödvändigt förråd av eldningsolja. Det får inte heller ske grustäkt inom området. Utformning av förbifart och verksamhetsområde längs väg 25 ska utföras så att det inte påverkar riksintresset väg 25 negativt. Samtidigt ska vägas in lokala och regionala fördelar som olika lösningar medför. Vid nybyggnation i läge nära Södra stambanan och Kust till kustbanan bör särskild omsorg ägnas åt placering och utformning så att inte den nya bebyggelsen medför krav som hindrar järnvägsverksamheten och därmed kan skada riksintressena. I generella drag innebär vattenskyddsområdet idag att industribyggnation förhindras men jordbruk är tillåtet. En eventuell större utbyggnad av bostadsbebyggelse i Lekaryd kräver noggrannare analys av påverkan på och anpassning till vattenskyddsområdet. Ombyggnad av Kust till kustbanan med planskildhet i förhållande till Södra stambanan kan ge bättre framkomlighet och effektivare trafikering på banorna, vilket är en fördel för riksintressena avseende järnväg. Vattentäkten som vattenskyddsområdet skyddar används inte längre. Alvesta försörjs istället av dricksvatten som kommer från Bergaåsen. Vattentäkten är fortfarande potentiellt användbar, en nödvattentäkt, och någon ambition att upphäva vattenskyddsområdet föreligger inte till följd av förslag i den fördjupade översiktsplanen. Vattenförsörjning Avloppsreningsverk finns i södra Alvesta. Mer beskrivningar och riktlinjer finns i Kapitlet Användning teknisk försörjning Riktlinjer Vattenskyddsområdet bör finnas kvar. Avfallshantering En kommunal avfallsanläggning finns öster om tätorten. Beskrivning av denna och förslag finns under kapitlet Användning teknisk försörjning. Försvar Något riksintresse förförsvaret finns inte inom området för den fördjupade översiktsplanen. Vattenskyddsområde finns beläget norr om riksväg 25. 71 431

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Miljö, hälsa och säkerhet Buller Trafikbuller Alvesta tätort är en järnvägsknut med både Södra stambanan och Kust- till- kustbanan som går genom tätorten. Dessutom finns flera större trafikleder, bland annat går länsväg 126 idag genom centrala Alvesta. I Alvesta tätort påverkas alltså ljudnivåerna av både väg- och tågtrafik. De viktigaste källorna till trafikbuller i Alvesta tätort bedöms vara Södra stambanan, Kust-till-kustbanan, Blädingevägen-Allbogatan (väg 126), Värnamovägen, Växjövägen, Lekarydsvägen, Fabriksgatan, Aringsåsvägen och Sköldstavägen. De ekvivalenta ljudnivåerna överskrids till stora delar helt eller delvis för byggnader längs huvuddelen av dessa vägar och järnvägar. Framförallt byggnader längs Blädingevägen, Allbogatan och huvuddelen av järnvägssträckningen har hög bullerexponering. En översiktlig analys visar att cirka 500 bostäder i tätorten kan vara exponerade för bullernivåer över riktvärdena för ekvivalenta och maximala nivåer. Bostadsfastigheter belägna i direkt anslutning till vägtrafiken har i idag i många fall överskridna riktvärden på den sida av tomten som vetter mot vägen. Den beräknade trafikökningen gör att ljudnivåerna för bostäder i direkt anslutning till väg och järnväg kommer att öka. Detta innebär att fler hus kommer att får överskridna riktvärden än idag. Bullerkartläggningen med förväntade värden år 2030. Gällande riktvärde för nybyggnation av bostäder är 55 db(a). Industribuller Industribuller regleras genom verksamheternas tillstånd. Idag finns ingen översiktlig kartering över industribuller inom Alvesta tätort. Verksamheter som alstrar industribuller finns idag framförallt belägna inom Västra industriområdet och Alvesta bangård. Riktlinjer Bostäder ska utföras och placeras så gällande riktvärden för trafikbuller inte överskrids. På de platser där det är osäkert om bullerriktvärden överskrids eller inte, ska bullerutredning genomföras. Målet ska vara att antalet bullerstörda bostäder inom tätorten inte ska öka. Riktlinjer I samband med planläggning av områden med närhet till tillståndspliktiga verksamheter ska påverkan av eventuellt industribuller beaktas. 72 432

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Luftkvalitet Vattenkvalitet Alvesta kommun är medlem i Kronobergs luftvårdsförbund som tar fram tätortsprogram för luftmätningar i länet. Programmet är en kombination av mätningar och beräkningar. Resultatet från förra mätningen visar följande halter: Gata NO2 PM10 miljökvalitetsnorm 40 40 5 miljömål 20 15 1 Allbogatan, norr 13 13 21 0,9 Allbogatan centrum 11 13 21 0,9 Växjövägen 9 14 22 0,9 Värnamovägen 7 11 17 0,8 Fabriksgatan 6 11 16 0,7 µg/m3 µg/m3 PM10 90%-il µg/m3 Salen Sjön Salen har historiskt sett varit en näringsfattig sjö. Med ökande befolkning från mitten av 1800-talet och ändrad markanvändning i tillrinningsområdet blev sjön, särskilt norra delen, snart övergödd. Vattenvårdsproblemen blev dock tydliga först efter att sjön sänktes i mitten av 1930-talet, samtidigt som Kronobergs Läns Slakteriförening startade sin verksamhet i Alvesta med utsläpp till norra Salen. Bensen µg/m3 Belastningen på norra Salen var mycket hög under många år, men en mängd åtgärder har genomförts under åren för att minska utsläppen av näringsämnen till sjön. Norra Salen visar dock fortfarande tydliga tecken på övergödning med bl.a. förhöjda fosforhalter som också har visat sig ha negativ påverkan på nedströms liggande vattenområden. Under 2015-2016 utförs en fördjupad undersökning av Norra Salen samt en inledande åtgärdsplanering. Källa: Tätortsprogram i Kronobergs län (2013), Halter i luft, beräknade för olika år med spridningsmodellen SIMAIRväg. Årtal mätning: Bensen 2009, övriga 2012. Riktlinjer Sammanfattningsvis är luftkvaliteten i Alvesta tätort god och överskridande av miljökvalitetsnormer befaras inte. Däremot visade mätningarna från 2013 att halten PM10 är något för hög jämfört med det nationella miljömålet. Som ett årsgenomsnitt var halten 16 µg/m3 (mikrogram per kubikmeter luft), vilket överskrider miljömålet som är 15 µg/m3. PM10 är partiklar med storlek upp till 10 mikrometer. De största källorna till PM10, bedöms vara vägslitage till följd av användning av dubbdäck. Exempel på möjliga åtgärder för att förbättra Salens vattenkvalitet skulle kunna vara flödesutjämnande våtmarker för att förhindra att näringsämnen transporteras ut i sjön. Riktlinjer Om kommande luftmätningar visar att de nationella miljömålen överskrids vad gäller frisk luft, bör åtgärder vidtas för att komma till stånd med problematiken. 73 433

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Olycksrisk I Alvesta tätort finns 9 tillståndspliktiga verksamheter, i enlighet med miljöbalken (MB 9 kap.). Verksamheterna med tillståndsplikt är idag främst lokaliserade i Västra industriområdet. I östra Alvesta finns även Alvestas återvinningscentral som är en tillståndspliktig verksamhet. Enligt RIKTSAM (riktlinjer för riskhänsyn vid samhällsplanering) bör: Risker identifieras och beskrivas med stöd av en riskanalys för nyexploatering inom 150 meter från järnvägen. Ingen nyexploatering bör ske inom 30 meter från järnvägen. Enbart industri, lager och bilservice börtillåtas 30-70 meter från järnvägen. Inom 70-150 meter kan även småhus, centrum, kontor och idrottsanläggning utan åskådare exploateras. Vård, skola, flerbostadshus eller hotell/konferenslokaler bör generellt placeras minst 150 meter från järnvägen. Vid placering av dessa verksamheter närmare järnvägen bör en detaljerad riskbedömning tas fram. Riktlinjer Riktlinjer enligt RIKTSAM bör iakttas. Karta med zoner för olika typer av användning med hänsyn till farligt gods på järnvägen. Inom Alvesta tätort finns områden där särskild hänsyn bör tas till risken för explosion, gasutsläpp och andra olyckor. Rekommenderade farligt godsleder är riksväg 25 och väg 126. Däremot är väg 126 inte rekommenderad farligt godsled inom Alvesta tätort, rekommenderad led med farligt gods är Fabriksgatan och Värnamovägen. Även om väg 126 inte är rekommenderad farligt godsled är det idag inte förbjudet att köra farligt gods på sträckan. Förutom på väg körs farligt gods även på järnväg utmed Södra Stambanan och Kust- till- kustbanan. 74 434

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling Översvämning DHI:s skyfallskartering visar de beräknade maximala vattendjupen (m) och flödeshastighet (m/s) i samband med ett framtida 100-års regn (skyfall som har en återkomsttid på 100 år). Karteringen visar att det finns flera områden som riskerar att bli översvämmade vid höga vattenflöden. Ett större område finns mellan Södra stambanan och riksväg 126, samt mellan riksväg 126 och Sköldstavägen. Inne i tätorten finns mindre områden som riskerar att översvämmas. Åtgärder så som invallningar och ökad volym av dagvattenfördröjning har under de senaste åren genomförts för att risken för översvämning ska bli mindre. Många av områdena som är utpekade i kartering är översvämningsytor som kommunen avser även i framtiden ska vara fördröjningsytor av dagvatten, se avsnittet Användning- Teknisk infrastruktur. Riktlinjer Bevara och utveckla befintliga översvämningsområden i de lägen de inte riskerar att skada befintlig bebyggelse. Ny bebyggelse bör inte tillåtas inom utpekat hänsynsområde för översvämning. I detaljplaner bör anges lägsta golvhöjd för ny bebyggelse i förhållande till översvämningsrisk. Inför nybyggnation ska dagvattenhantering lösas i samband med planläggning. Markområden som kan vara känsliga vid framtida 100-årsregn. Översvämning av Sjöparken 2004. 75 435

Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort Samrådshandling samhetsområden, men det finns även misstanke om förorenad mark i centrala delen av tätorten och i östra delen av Alvesta. Förutom MIFO-inventerade områden finns även tre tidigare deponier i tätorten. Riktlinjer Om misstanke finns om förorenade markområden ska en bedömning göras om vidare utredningar behövs. Vid planläggning av ytor med känslig markanvändning t.ex. bostäder och park, bör markundersökning genomföras. Radon I den norra delen av tätorten finns ett område som misstänks innefatta isälvsmaterial och därmed finns risk för radonhalter som överskrider normen. Oavsett på vilken typ av mark, eller var i Sverige det ska byggas, måste radon från mark beaktas, eftersom det alltid finns i tillräckligt höga halter i jordluften för att det skulle kunna leda till problem inomhus. De byggmaterial som tillverkas i dag har så låg halt av radium att de inte kan ge upphov till mer än några få tiotal Bq/m i inomhusluften (riktvärdet är 200 Bq/m ). I det fall huset ansluts till det kommunala vattenledningsnätet behöver man heller inte bekymra sig för radon i hushållsvattnet. 3 3 Riktlinjer Områden där vatten samlas vid skyfall. Bostadshus uppföras radonsäkert. Dåliga grundförhållanden Erosion I Alvesta finns områden som kan vara olämpliga att bebygga med hänsyn till grundförhållandena. Områdena som pekas ut nedan hänger samman med resonemang om översvämningsområden, se rubriken översvämning ovan. I Alvesta tätort bedöms det inte finns några områden där särskilt hänsyn behöver tas till risken för ras, skred eller stranderosion. Förorenad mark Ett av de större områdena finns beläget i den norra delen av tätorten, i närområdet till Lekarydsån, området mellan Södra Sambanan och riksväg 126. Området består främst av gyttja och kärrtorv, och bedöms därmed inte ha grundförhållanden för att kunna be- I Alvesta tätort finns flera områden som är utpekade i Länsstyrelsens MIFO- inventering (markområden som misstänks vara förorenade). Framförallt finns områdena lokaliserade i tätortens verk76 436