Papperslösas rätt till hälsa
Planering och förverkligande av handboken: Nada Al Omair Text: Nada Al Omair och Karoliina Heikinheimo Svensk översättning: Perfekti Oy Layout, grafisk design och illustration av handboken: Teemu Helenius Tryck: Esa Print Oy, Lahti 2013 PEFC/02-31-170
Innehållsförteckning Inledning 5 1 Om papperslöshet 7 Vem är papperslös? 7 Hur blir man papperslös? 7 Människor i liknande situation som de papperslösa 8 Den papperslösas juridiska ställning 9 Antalet papperslösa i Finland 10 Papperslösa utsatta för utnyttjande 10 Forskningsinformation över papperslöshet 10 2 Rätten till hälsa 13 Internationellt rättslig bakgrund 13 Även en papperslös har rätt till hälsa 14 Människor i en sårbar situation 15 Barnens rätt till hälsa 15 Gravida kvinnors rätt till hälsa 16 3 De papperslösas tillgång till hälsotjänster i Finland 19 Finlands lagstiftning och de papperslösas hälsovård 19 Praktiska hinder för tillgång till vård 20 Tjänster för papperslösa: frivilligkliniker och juridisk rådgivning 20 Lösningsmodeller för att ordna hälsovården 21 4 Mötet med en papperslös 23 För inledande av mötet 23 Hälsovårdspersonalens tystnadsplikt 23 Läkaretik 24 Saker som ska beaktas i bemötandet 25 Vägledning till rätta instanser 27 Vokabulär 30
Inledning Den här handboken behandlar papperslöshet och papperslösas rättigheter till hälsa. Handboken riktar sig främst till yrkeskåren inom hälsovårdsbranschen men erbjuder även nyttig information för andra som är i kontakt med papperslösa. Handboken har fyra kapitel. Först ges en inblick i vad papperslöshet betyder och hur papperslöshet uppstår. Handbokens andra kapitel behandlar rätten till hälsa som grundläggande rättighet, som Finland har förbundit sig förverkliga. I tredje kapitlet har de papperslösas situation och rättigheter i Finland presenterats ur hälsovårdens synvinkel. Fjärde kapitlet behandlar vårdpersonalens tystnadsplikt och läkarens etik samt ger nyttig praktisk information för mötet med en papperslös. I slutet av handboken finns en vokabulär. Handboken har producerats av Flyktingrådgivningen rf:s projekt De papperslösa. Flyktingrådgivningen rf är en medborgarorganisation vars uppgift är att ge rättshjälp till asylsökande i Finland. I projektet De papperslösa erbjuds juridisk rådgivning till papperslösa och till dem som träffar papperslösa i sitt arbete samt informeras om de papperslösas rättigheter. Projektet finansieras av penningautomatföreningen RAY och planeras ta tre år. 5
1 Om papperslöshet Vem är papperslös? En papperslös invandrare är en person som vistas i Finland utan uppehållstillstånd. De papperslösa är i regel medborgare i länder utanför EU. Deras vistelse i Finland är inte officiellt känd eller tillåten av myndigheterna. Den papperslösa kan till exempel inneha pass, skattekort och övriga officiella dokument. De papperslösa kallas i vissa sammanhang illegala invandrare men många medborgarorganisationer, Europaparlamentet, Europarådet och FN föredrar termer som undocumented migrants eller migrants in an irregular situation. Hur blir man papperslös? Med papperslös avses en person som vistas i Finland utan uppehållstillstånd. Myndigheterna har inte officiellt kännedom av eller har inte godkänt vistelsen. Man kan bli papperslös till följd av ett nekande asylbeslut eller annat nekande beslut om uppehållstillstånd eller om det existerande tillståndet föråldras. En del kan på grund av tillgångsprövning ha fått ett nekande beslut för uppehållstillstånd och arbetar olovligt i Finland. En del har blivit kvar i Finland efter studierna för att söka jobb. En del har fått ett negativt beslut på familjeåterförening. Ibland har uppehållstillstånd inte sökts. Papperslöshet har många orsaker och det finns även personer som inte nödvändigtvis vet om att de är papperslösa. 7
Det finns ett flertal orsaker till varför människor blivit papperslösa eller varför de valt papperslösheten. Bakom papperslösheten finns oftast en rädsla för den egna säkerheten i utrese- eller hemlandet. De papperslösa kan ha familjemedlemmar som lagligt vistas i landet men familjeåterföreningen har misslyckats. För en del känns olaglig vistelse i Finland som en bättre lösning än krig, konflikt, förföljelse eller våld i hemlandet. Det finns olika orsaker till papperslöshet. Man anser det som en bättre lösning att olagligt vistas i Finland än att lämna landet, fastän de egna rättigheterna och verksamhetsmöjligheterna är så gott som obefintliga på grund av papperslösheten. Människor i liknande situation som de papperslösa Det finns grupper av människor som lagligt vistas i Finland men som till exempel inte har tillgång till hälsovård. Till dessa grupper hör bland annat Östeuropas romer. De erhåller inte ett europeiskt sjukvårdskort, eftersom de inte har offentlig sjukförsäkring i sitt hemland. Därför har de inte tillgång till offentlig hälsovård i Finland. Även personer som lagligt väntar på beslut om uppehållstillstånd i Finland eller som har ett tillfälligt uppehållstillstånd, har väldigt begränsad rätt till hälsovård. Varje människa har rättigheter, oberoende av sin vistelsestatus. 8
Den papperslösas juridiska ställning Den papperslösas kunskap om det finländska samhället, kulturen och rättssystemet är ofta mycket bristfällig. Den papperslösas livshistoria och tidigare erfarenheter kan förorsaka rädsla och misstänksamhet gentemot myndigheter. Det kan vara svårt för personen att förstå sin juridiska ställning fastän personen skulle ha vistats en längre tid i Finland och genomgått processen för uppehållstillstånd. Att behärska det komplexa tillstånds- och rättssystemet är en utmaning. Om människan till exempel har mentala problem eller genomgått traumatiska upplevelser, är det ännu svårare att greppa situationen. Den papperslösa kan ibland uppfylla kriterierna för uppehållstillstånd (människohandel, arbete, internationellt skydd) men vågar eller förstår inte att söka hjälp. 9
Antalet papperslösa i Finland Det exakta antalet papperslösa är omöjligt att veta. I Finland finns ändå ett litet antal papperslösa jämfört med andra land i Europa. Till exempel i andra nordiska länder uppskattar man att det finns ett tiotusental papperslösa. Enligt uppskattningar från olika instanser varierar de papperslösas antal i Finland från hundratals till några tusen personer. Enligt polisens statistik från år 2011 påträffades i Finland cirka 3 300 personer som vistades illegalt i landet. Antalet som polisen statistikfört innehåller även personer, som senare ansökt om asyl eller annat uppehållstillstånd och på så vis legaliserat sin vistelse. Detta antal motsvarar alltså inte de papperslösas verkliga mängd i Finland. En relevantare fråga än antalet är om de papperslösas grundläggande rättigheter kommer att förverkligas. Papperslösa utsatta för utnyttjande En relevantare fråga än antalet är om de papperslösas grundläggande rättigheter kommer att förverkligas. Den papperslösas vardag är väldigt osäker. Vardagen skuggas av en konstant förändring och oro för den egna framtiden. De papperslösa är speciellt utsatta för utnyttjande och olika arter av kränkande behandling. De är ofta beroende av sina arbetsgivare och makar. Arbetsgivarna kan till exempel kräva ständigt arbetande utan uppehåll och semestrar, de erhåller inte lön i enlighet med kollektivavtalet och ibland betalas ingen lön över huvudtaget. Sådan verksamhet kallas ockerliknande arbetsdiskriminering. Forskningsinformation över papperslöshet Det är svårt att få tillförlitlig information om papperslöshet. Man har först nyligen inlett forskningen om papperslöshet och diskussionen om de papperslösas situation i Finland har endast börjat. Det är en utmaning att erhålla information om papperslöshet, eftersom de papperslösa inte statistikförs eller identifieras i samhällets struk- 10
turer. Många papperslösa är rädda för att bli gripna och lever därför under jorden. Källor: FRA (European Union Agency for Fundamental Rights): Migrants in an irregular situation: Access to Health Care in 10 European Union Member States (2011) Life in the Shadows. Migrant Rights Centre Ireland (2007) PICUM (Platform for International Cooperation on Undocumented Migrants): Children First and Foremost. A guide to realising the rights of children and families in an irregular migration situation (2013) PICUM (Platform for International Cooperation on Undocumented Migrants): Strategies to End Double Violence Against Undocumented Women (2012) PICUM (Platform for International Cooperation on Undocumented Migrants): Ten Ways to Protect Undocumented Migrant Workers (2005) PICUM (Platform for International Cooperation on Undocumented Migrants): Undocumented Migrants Have Rights! An Overview of the International Human Rights Framework (2007) Verksamhetsprogram för bekämpning av olaglig invandring 2012 2015 http://www.intermin.fi/download/38506_372012_lama_toimenpideohjelma _web.pdf 11
12
2 Rätten till hälsa Rätten till hälsa är en grundläggande rättighet, till vilken Finland lagenligt har förbundit sig till i internationella människorättsavtal. Förverkligandet av rätten ska tryggas även för de papperslösa. Internationellt rättslig bakgrund Rätten till hälsa innebär att alla har rätt till högsta nåbara fysiska och psykiska hälsa. Som mänsklig rättighet är rätten till hälsa individens rättighet som inte är beroende av till exempel grunderna för vistelse i ett visst land. Finland har juridiskt förbundit sig till ett flertal konventioner, i vilka man avtalat om rätten till hälsa. Den viktigaste konventionen då det gäller den här rätten är FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK-konventionen). Rätten till hälsa är en mycket omfattande rättighet. Den inbegriper mycket mer än endast rätten till hälsotjänster eller läkemedel. Kommittén som behandlar FN:s ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och tolkar ESK-konventionen (ESK-kommittén) har definierat huvudsakliga ansvar för staterna i fråga om rätten till hälsa. Staten måste bland annat förse alla med de nödvändiga läkemedel som definieras av Världshälsoorganisationen (World Health Organi a- Organization, WHO) och säkra alla tillgång till utrymmen för och förnödenheter och tjänster inom hälsovården utan diskriminering med särskild uppmärksamhet på sårbara och marginella grupper. I denna rätt ingår även säkrandet av grundläggande skydd, inkvartering och sanitet eftersom de är nödvändiga för hälsan. 13
Även en papperslös har rätt till hälsa Rätten till hälsa tillhör alla. Enligt ESK-kommittén gäller rättigheterna i ESK-konventionen var och en oberoende av vilken rättslig ställning och vilka typer av dokument de innehar. Kommittén har betonat att staterna ska fullfölja sina skyldigheter som rätten till hälsa kräver utan att begränsa tillgången av förebyggande, vårdande och symptomlindrande hälsovårdstjänster. Detta gäller även papperslösa invandrares tillgång till hälsovårdstjänster. Konventionsstaterna har åtagit sig att garantera att rätten till hälsa förverkligas utan diskriminering av något slag på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk åskådning, nationell eller social härkomst, egendom, börd eller övrig anledning. Rätten till hälsa är en mänsklig rättighet som gäller för alla människor. Den gäller inte endast vissa utvalda. Staten har skyldighet att trygga att rätten till hälsa uppfylls för var och en som vistas inom dess område. Rätten till hälsa gäller därmed även papperslösa. 14
Människor i en sårbar situation De papperslösa invandrarna hör till samhällets mest sårbara grupper. Bland de papperslösa finns även barn och gravida kvinnor som tillhör en särskilt sårbar grupp. Det är enligt ESK-kommittén speciellt viktigt att rätten till hälsa förverkligas för de särskilt sårbara och marginaliserade gruppernas del. FN:s specialrapportör har i sin rapport om Sverige påpekat att de papperslösa invandrarna tillhör de mest sårbara individerna i samhället. De papperslösa i Finland kan även de anses tillhöra den här gruppen. Enligt specialrapportören kan man inte neka dem tillgång till hälsotjänsterna. ESK-kommittén har definierat mätare med vilka man kan granska om rätten till hälsa förverkligas. Enligt kommittén har staten misslyckats i att fullfölja sina skyldigheter till exempel om offentliga medel styrs så att rätten till hälsa inte förverkligas för dem som är i en särskilt sårbar ställning, eller för de utstötta gruppernas eller individens del. De papperslösa barnens och gravida kvinnornas rätt till hälsa har säkerställts förutom i ESK-konventionen även genom separata avtal. ESK-konventionen har betonat, att alla barn som vistas på statens område, även de papperslösa, skall ha tillgång till förmånlig hälsovård. Barnens rätt till hälsa I FN:s konvention om barnets rättigheter har konventionsstaterna förbundit sig att till det yttersta av sin förmåga säkerställa förutsättningarna för barnets överlevnad och utveckling. I FN:s konvention om barnets rättigheter har även avtalats om varje barns rätt till hälsa. I konventionen om barnets rättigheter erkänner konventionsstaterna barnets rätt att få bästa uppnåeliga hälsa samt tjänster som är ämnade för sjukvård och rehabilitering. Konventionsstaterna ska sträva efter att säkerställa att inget barn berövas denna rätt. 15
Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro. De papperslösa barnens rätt till hälsa kan entydigt härledas ur konventionen om barnets rättigheter. Gravida kvinnors rätt till hälsa En väntande mammas hälsa är speciellt sårbar. I konventionen som strävar till att avskaffa all diskriminering av kvinnor, har konventionsstaterna förbundit sig att garantera kvinnor lämplig vård vid graviditet, förlossning och efter förlossningen. Staterna ska vid behov erbjuda dessa tjänster kostnadsfritt och de ska garantera mödrarna tillräcklig näring under graviditet och amning. Även i ESK-konventionen betonas att mödrar ska beviljas särskilt skydd före barnets födsel och efter det. 16
Källor: FN:s internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s kvinnokonvention : www.finlex.fi FN:s internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter allmänt ställningstagande nr. 14: The Right to the Highest Attainable Standard of Health, E/C.12/2000/14, 8.11.2000 FN:s internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter allmänt ställningstagande nr. 20: Non-discrimination in economic, social and cultural rights, E/C.12/GC/20, 2.7.2009 FN:s kvinnokonvention/cedaw (the Convention for the Elimination of all Discrimination against Women) rekommendation nr. 26: General recommendation No. 26 on women migrant workers, CEDAW/C/2009/WP.1/R, 5.12.2008 Report of the Special Rapporteur on the right of everyone to the enjoyment of the highest attainable standard of physical and mental health, Paul Hunt. Mission to Sweden. A/HRC/4/28/Add.2, 28.2.2007 The Right to Health, Joint fact Sheet WHO/OHCHR323, August 2007: http://www.who.int/mediacentre/factsheet/fs323_en.pdf 17
18
3 De papperslösas tillgång till hälsotjänster i Finland Finland har juridiskt förbundit sig till internationella konventioner, var man avtalat om rätten till hälsa. För tillfället följer Finland inte de tidigare nämnda internationella förbindelserna, eftersom landet inte erbjuder de papperslösa tillgång till hälsovård. Finlands lagstiftning och de papperslösas hälsovård Enligt Finlands grundlag har alla som inte förmår skaffa sig den trygghet som behövs för ett människovärdigt liv rätt till nödvändig försörjning och omsorg. Det allmänna ska, enligt vad som närmare bestäms genom lag, tillförsäkra var och en tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster. Med var och en avses varje individ under finländsk jurisdiktion. De papperslösa tillhör den här gruppen. Enligt grundlagen bestäms om tillräckliga hälsotjänster närmare genom lag. Enligt lagstiftningen har alla endast rätt till brådskande hälsovård. Med brådskande vård avses omedelbar bedömning och behandling som inte kan anstå utan att sjukdomen förvärras eller kroppsskadan försvåras och som gäller akut sjukdom, kroppsskada, försämring av en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Lagstiftningen bygger på tanken om att patienten förflyttas till sin hem- Varje människa ska alltid ges brådskande vård. Det är inte olagligt att ge mer omfattande vård. 19
kommun för fortsatt vård då den akuta situationen är över. De papperslösa har dock ingen hemkommun. Den finländska lagstiftningen innehåller inga separata stadganden över papperslösa barns och gravida kvinnors tillgång till hälsotjänster. Även för dem garanterar den finländska lagstiftningen endast brådskande vård. De internationella konventionerna betonar plikten av att fästa särskild uppmärksamhet vid barns och gravida kvinnors rättigheter i fråga om hälsa. I Finland har papperslösa barn tryggats endast brådskande hälsovård trots att Finland genom konventionen om barnets rättigheter erkänt rättigheten för alla barn till bästa möjliga hälsotillstånd och tillgång till vård. Praktiska hinder för tillgång till vård Kommunen är skyldig att ordna hälsotjänster för sina invånare, eftersom sjukvårdssystemet i Finland är uppbyggt enligt var man är bosatt. De papperslösa har ingen hemkommun i Finland, så ingen är skyldig att arrangera de papperslösas hälsovård utöver den brådskande vården. En papperslös debiteras i Finland en avgift för brådskande vård enligt de faktiska kostnaderna. Vid tolkandet av grundlagen har man betonat att kundavgifterna inte får bli ett hinder för dem som behöver tjänsterna. Kostnaderna har visat sig vara ett hinder för att rätten till hälsa skall förverkligas, eftersom summorna som debiteras för vård ofta är synnerligen höga. Tjänster för papperslösa: frivilligkliniker och juridisk rådgivning De papperslösas hälsovård är för tillfället beroende av frivilligverksamhet. I Helsingfors öppnades år 2011 hälsostationen Global Clinic, som upprätthålls av läkare och skötare. Kliniken erbjuder bashälsovård för papperslösa. Även i Uleåborg fungerar en klinik för papperslösa och Åbo får ett nytt verksamhetsställe våren 2013. Flyktingrådgivningens projekt De papperslösa är det första projektet som koncentrerar sig 20
enbart på papperslösa och det inleddes våren 2012. Projektet erbjuder juridisk rådgivning åt papperslösa och informerar om de papperslösas rättigheter. Dessutom har religiösa samfund samt enskilda organisationer och aktörer hjälpt papperslösa under flera år. Lösningsmodeller för att ordna hälsovården Det finns olika alternativ för att trygga de papperslösas hälsotjänster. Ett alternativ kunde vara att säkra en vård av liknande nivå åt de papperslösa som för asylsökanden, alltså brådskande och nödvändig vård, som kommunerna skulle vara förpliktade att ordna. Staten skulle ersätta de skäliga kostnaderna som de papperslösas hälsovård orsakat. Ett annat alternativ skulle vara, att Folkpensionsanstalten ersatte kommunerna kostnaderna, som de papperslösas vård orsakar. Det här skulle ske med samma princip som i de fall, där en person söker vård och är berättigad till offentliga hälsotjänster i Finland på basen av EU-lagstiftning eller socialskyddsavtal. Den tredje lösningen vore att i huvudstadsregionen, Uleåborg, Åbo och möjligtvis Tammerfors grunda verksamhetsställen, som skulle erbjuda nödvändiga hälsotjänster åt papperslösa. Staden eller den privata sektorn kunde producera tjänsterna som egen enhet eller som del av en redan befintlig hälsostation. Källor: Finsk lagstiftning (Finlands grundlag, specialsjukvårdslagen, lag om patientens ställning och rättigheter, lag om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, hälsovårdslag): www.finlex.fi Lääkäriliiton muistio: Ratkaisumalleja paperittomien välttämättömien terveyspalveluiden ratkaisemiseksi (2012) 21
22
4 Mötet med en papperslös För inledande av mötet Den papperslösa är ständigt rädd för att bli polisanmäld. Det är viktigt att läkaren eller skötaren genast i början klargör sin roll samt betonar att han/hon är bunden av tystnadsplikt. Han/hon har inte rätt att meddela polisen om den papperslösa. Det är bra att betona för den papperslösa att allt som kommer fram under mötet är strikt konfidentiellt. Det är skäl att förbereda sig på att den papperslösa vid första mötet inte berättar hela sanningen om till exempel sitt hälsotillstånd eller sin bakgrund. Om läkaren eller skötaren antecknar uppgifter om kunden, är det viktigt att förklara varför så görs. Hälsovårdspersonalens tystnadsplikt Det är inte brottsligt att vårda en papperslös. Läkare har inte heller rätt att anmäla till myndigheterna en person som olagligt vistas i landet. Målet för yrkesutövningen i fråga om en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården är att upprätthålla och främja hälsan, förebygga sjukdomar och bota sjuka och lindra deras plågor. Det är inte brottsligt att vårda en papperslös. Läkare har inte heller rätt att anmäla till myndigheterna en person som olagligt vistas i landet. Enligt finsk lagstiftning ska en yrkesutbildad person inom hälsooch sjukvården alltid hjälpa den som är i brådskande behov av hjälp. Hälsovårdspersonalens tystnadsplikt är mycket omfattande. Syftet med tystnadsplikten för läkare gällande patienters hälsouppgifter är 23
att bevara förtroendeförhållandet mellan läkaren och patienten, som är av stor vikt med tanke på vård och sökande av vård. Det har stadgats om vissa undantag i hälsovårdspersonalens tystnadsplikt. Undantagen förknippas främst med vissa brott som kan anses vara särskilt grova, vittnande i grova brottmål, hantering av smittsamma sjukdomar, skydd av barn, skötsel av socialoch hälsovårdsmyndigheternas uppgifter, kund- eller patientsäkerhet samt livsmiljö eller befolkningens hälsa eller säkerhet. Undantag kan göras från tystnadsplikten endast om det i lag särskilt tagits in uttryckliga bestämmelser om utlämnande av uppgifter eller rätten att få uppgifter. Till exempel sådana brott, som ska anmälas oberoende av sekretesstadgan, har angetts på ett uttömmande sätt i strafflagen. Läkaretik Enligt Finlands Läkarförbunds etiska utskotts ställningstagande ska en läkare bemöta sina patienter likvärdigt och inte låta ras, religion, politiska åsikter eller samhällsställning inverka på sitt förhållande till dem. Samhället får varken förvägra patienternas rätt till tillräcklig vård eller ingripa i en läkares skyldighet att vårda patienter endast utifrån ett kliniskt behov. Ekonomiska motiv får inte vara ett hinder för att personer som tillhör dessa persongrupper ska få tillbörlig vård. Läkare ska ges tid och tillräckliga resurser för att vårda dessa patienter. En läkare ska inte åläggas skyldighet att delta i bestraffning av eller rättsliga åtgärder mot papperslösa. Han eller hon ska inte heller förpliktas att vidta sådana undersöknings- eller vårdåtgärder Hälsovårdspersonalens tystnadsplikt är mycket omfattande. Läkare ska bemöta sina patienter likvärdigt och inte låta ras, religion, politiska åsikter eller samhällsställning inverka på sin verksamhet. Samhället får varken förvägra patienternas rätt till tillräcklig vård eller ingripa i en läkares skyldighet att vårda patienter endast utifrån ett kliniskt behov. 24
som inte grundar sig på medicinska skäl, såsom att ge lugnande medel för att underlätta utvisning. Sökandet av vård får inte leda till att patienten utvisas. Det finska hälsovårdssystemet är uppbyggt så, att yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården i praktiken råkar ut för situationer, där de är tvungna att vägra ge patienterna den vård de behöver på grund av patientens vistelsestatus. Läkare ska dock sträva efter att utföra sitt praktiska arbete enligt läkaretiken så, att patienter vårdas endast utifrån ett kliniskt behov. Saker som ska beaktas i bemötandet Sökandet av vård får inte leda till att patienten utvisas. Användande av tolk En flytande och professionell tolkning är nödvändig om parterna inte talar något gemensamt språk. Om en tolk deltar i läkarbesöket, är det viktigt att vårdpersonalen går igenom även tolkens roll och tystnadsplikt. Man kan anlita en tolk till exempel från regionala tolkcentraler eller använda sig av privata tolkcentraler eller frilanstolkar. Det är viktigt att vid tidsbeställningen ange kundens modersmål, inte endast vilket land han eller hon kommer från. Under besöket lönar det sig att säkerställa att både patienten och tolken förstår varandra. Man ska ta i beaktande att kunden ibland kan tycka att det är lättare att kommunicera med en tolk av samma kön. Beaktande av den kulturella bakgrunden Det är viktigt att fästa uppmärksamhet vid kundens kulturella bakgrund såväl när det gäller bemötandet av papperslösa som andra personer med invandrarbakgrund. Olika kulturer kan ha olika uppfattningar om sjukdomar och hälsa. Dessutom kan det finnas skillnader mellan lämpliga undersökningsmetoder beroende på kulturen. I synnerhet förståelse och vård av problem med den mentala hälsan varierar mycket mellan olika kulturer. Vårdpersonalen kan inte känna till alla uppfattningar och tillvägagångssätt som råder i olika kulturer när det gäller hälsorelaterade frågor. Det viktigaste är att den som vårdar en papperslös är medveten om de kulturella skillnaderna och ser till att kunden godkänner vårdmetoderna som man gemensamt 25
kommit överens om. Man ska sträva efter att respektera till exempel patientens önskan om att få kommunicera med en anställd av samma kön. Fastställande av identitet Vid ett läkarbesök kan en papperslös uppvisa identitetshandlingar som tillhör någon annan person som är lagligt bosatt i Finland. Detta kan medföra farliga situationer då kunden vårdas, till exempel om personen tillhör en annan blodgrupp än innehavaren av identitetshandlingarna. En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården kan vid behov ta upp hälsoriskerna som orsakas av uppgivande av fel identitet. Personer som närvarar vid besöket En papperslös kan besöka en läkare tillsammans med en närstående eller bekant. Om du misstänker att ledsagaren eller vännen som agerar tolk är en utnyttjare, försök komma överens om en ny tid med patienten till exempel för efterkontroll, under vilken man kan träffa den papperslösa utan ledsagare. Under det följande besöket, eller i mån av möjlighet redan under det första besöket, kan man ta upp olika hjälpinstanser i Finland. Gravida kvinnor Papperslösa kvinnor har nödvändigtvis inte möjlighet att använda preventivmedel eller möjlighet till graviditetsuppföljning. Enligt en undersökning som gjorts i Schweiz är graviditeten hos papperslösa kvinnor oftast oönskad, de utsätts oftare för våld och deras kännedom om preventivmedel och akut-p-piller är bristfälligare än hos kvinnor som lagligt vistas i landet. Offer för människohandel En del av de papperslösa kan vara offer för människohandel. Enligt finsk lagstiftning avses med människohandel att göra en person till föremål för tvångsarbete eller andra förhållanden som kränker människovärdet, sexuellt utnyttjande liknande koppleribrott och organhandel för ekonomisk vinning. Om man misstänker att en person fallit offer för människohandel kan man be honom eller henne kontakta instanser som är specialiserade på frågor gällande människohandel, till exempel Pro-tukipiste eller Flyktingrådgivningen. Det finns även 26
ett särskilt hjälpsystem för offer för människohandel, som förvaltas av förläggningen i Joutseno. Problem med den mentala hälsan Papperslöshet förvärrar ofta befintliga mentala problem och gamla traumaupplevelser. Vissa papperslösa har även torterats i sitt hemland. Symptomen som orsakas av tortyr kan framkomma först lång tid efter händelserna. Alla papperslösa har inte bakomliggande traumatiska erfarenheter, utan en del har kommit till Finland på grund av studier eller arbete, och den psykiskt svåra situationen orsakas av att de är papperslösa. Vägledning till rätta instanser Situationen för en papperslös kan vara så svår att en människa eller instans inte ensam kan hjälpa honom eller henne. Då är det bra om man vet vilken instans den papperslösa kan vägledas till. Nedan presenteras instanser dit du kan vägleda personen du bemött. Global Clinic Telefonnumret till kliniken är 044 948 1698. Antingen en skötare, läkare eller medicine kandidat nås på numret. Han eller hon ger råd bl.a. i frågor om hur snabbt och till vilket ställe man ska söka sig för att få vård i ett visst hälsoproblem. E-postadress: global.clinic. finland@gmail.com Joutseno förläggning Joutseno förläggning svarar för förvaltningen av hjälpsystemet för offer för människohandel, telefonnumret är 071 876 3170. Närmare information: www.ihmiskauppa.fi Rehabiliteringscentret för tortyroffer Rehabiliteringscentret för tortyroffer är en poliklinik på specialsjukvårdsnivå som bedömer, vårdar och rehabiliterar i Finland bosatta asylsökande som traumatiserats på grund av tortyr samt deras familjemedlemmar. E-postadress: kitu@hdl.fi Monika-Kvinnoförbund rf Förbundet erbjuder stöd och rådgivning för invandrarkvinnor som 27
utsatts för våld eller som lever under hot om våld. Telefonsamtalen är konfidentiella, man kan även ringa anonymt. Telefonnumret till Monika-Kvinnoförbundets riksomfattande telefon som besvaras dygnet runt är 09 692 2304 och e-postadressen: info@monikanaiset.fi Projektet De papperslösa Projektets telefonjour är öppen måndagar kl. 15 16, tfn 045-237 7104. En jurist finns tillgänglig på Global Clinic varje tisdag kl. 17 19. Du kan även ta kontakt per e-post, adressen är paperittomat@pakolaisneuvonta.fi. Närmare information: www.paperittomat.fi Pro-tukipiste ry Förbundet erbjuder anonyma och avgiftsfria social- och hälsovårdstjänster samt juridisk rådgivning för människor som jobbar på sex- och erotikbranschen. Adressen till Pro-tukipiste i Helsingfors: Vilhelmsgatan 4 B 20, tfn 09 2512 730; e-postadress: toimisto@pro-tukipiste.fi Adressen till Pro-tukipiste i Tammerfors: Aleksis Kiven katu 10 E, tfn 03 3454 2200; e-postadress: tampere@pro-tukipiste.fi Brottsofferjouren rf Den hjälpande telefonen håller jour mån tis kl. 13 21 och ons tors kl. 17 21, telefonnumret är 0203 16116. Förbundet erbjuder brottsoffer möjligheten att samtala med en person som förstår vad det innebär att bli föremål för brott. En jurist erbjuder telefonrådgivning mån tors kl. 17 19, telefonnumret är 0203 16117. Under rådgivningen kan brottsoffret säkerställa sig om sina juridiska rättigheter och få vägledning i dessa frågor. Socialjourerna Socialjourerna svarar på det akuta hjälpbehovet dygnet runt varje dag. Socialjourerna har som utgångspunkt att vara till för alla som behöver akut hjälp, omsorg och skydd. Jourerna är ordnade kommunvis. Socialjourens kontaktuppgifter hittas bl.a. på kommunernas webbsidor. SOS-kriscenter Helsingfors SOS-kriscenter erbjuder snabb krishjälp. Man kan ta kontakt anonymt och utan remiss. Riksomfattande kristelefon 01019 5202 (bara på finska). Krismottagning (09) 4135 0510 Ytterligare uppgifter: www.mielenterveysseura.fi/sos-kriisikeskus 28
Vailla vakinaista asuntoa ry Vva ry fungerar inom tredje sektorn som intressebevakare för hemlösa genom att verka på individnivå på situationen för varje hemlös samt på samhällelig nivå på lagstiftningen. Föreningen upprätthåller nattcentret Kalkkers i Helsingfors på adressen Mäkelägatan 50 B. Föreningen är religiöst och politiskt obunden. Adress Kinaborgsgatan 2 A 8, 00500 Helsingfors, tel. 044 7044310 ytterligare information: http://www.vvary.fi/ Nätverket Fri rörlighet Nätverket rådgör utlänningar i alla utlänningsrelaterade ärenden. Rådgivning varje måndag kl. 15-17 på adressen Päijännevägen 35, tel. 040 241 0662, e-post: vapaaliikkuvuus@gmail.com. Ytterligare uppgifter: www.vapaaliikkuvuus.net Minoritetsombudsmannen Minoritetsombudsmannens uppgift är att främja etniska minoriteters och utlänningars ställning i Finland samt att förebygga etnisk diskriminering. Man kan vända sig till Minoritetsombudsmannen om man till exempel upplevt etnisk diskriminering personligen eller om man observerat sådan inträffa. Kundservicenummer: 071 878 8666. Telefonjour vardagar 10 12. Källor: Bremer, L. och Haavikko, A. 2009. Ulkoisesti erilaisia, sisäisesti samanlaisia: opas mielenterveystyöhön yli kulttuurirajojen. Föreningen för Mental Hälsa i Finland. SMS-tuotanto Oy. Medicinsk etik. 7. upplagan, Finlands Läkarförbund, 2013. http://www.laakariliitto.fi/files/med_etik06.pdf Priebe et al. 2011. Good practice in health care for migrants: views and experiences of care professionals in 16 European countries, BMC Public Health, 11:187 Terve tulevaisuus, DVD-käsikirja työntekijöille. International Organisation for Migration. (2011) Wolff H., Epiney M., Lourenco A.P., Costanza M.C., Delieutraz-Marchand J., Andreoli N., Dubuisson J.B., Gaspoz J.M., Irion O. 2008. Undocumented migrants lack access to pregnancy care and prevention BMC Public Health. Mar 19;8:93 29
Vokabulär Bosättningsbaserad social trygghet: System, enligt vilket en persons hemkommun svarar för hans/hennes social- och hälsovårdstjänster. Finlands hälsovårdssystem baserar sig på bosättningsbaserad social trygghet. Brådskande vård: Med brådskande vård avses omedelbar bedömning och behandling som inte kan anstå utan att sjukdomen förvärras eller kroppsskadan försvåras och som gäller akut sjukdom, kroppsskada, försämring av en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Personalen inom hälsovården måste alltid bistå dem som är i behov av brådskande vård. Internationellt skydd: Med internationellt skydd avses i Finland uppehållstillstånd på basis av asyl, alternativt skydd eller humanitärt skydd. Asyl, dvs. flyktingstatus, beviljas på basis av personlig förföljelse. Grunden för förföljelsen ska vara religion, nationalitet, tillhörande till en viss samhällsklass eller politisk åsikt. Dessutom förutsätts att personen inte kan förlita sig på sin nationalstat för skydd. Uppehållstillstånd kan beviljas om personen i sitt hemland eller sitt permanenta bosättningsland hotas av dödstraff, avrättning, tortyr eller någon annan behandling eller bestraffning som är omänsklig eller kränker människovärdet. Tillstånd kan också beviljas om personen inte kan återvända till sitt hemland eller permanenta bosättningsland utan att utsättas för allvarlig personlig fara till följd av väpnad konflikt i landet. Uppehållstillstånd beviljas om personen inte kan återvända till sitt hemland eller permanenta bosättningsland för att det inträffat en miljökatastrof där eller för att säkerhetsläget i landet är dåligt. Människohandel: Människohandel är ett allvarligt brott och en kränkning av de mänskliga rättigheterna, och innebär att en annan människa utnyttjas och kontrolleras. Människohandel och grov människohandel är enligt strafflagen straffbara handlingar. I utlänningslagen stadgas om beviljande av uppehållstillstånd till offer av människohandel. I FN:s tilläggsprotokoll om människohandel består definitionen av fenomenet av tre kriterier, vilka alla måste uppfyllas. åtgärder, medel och syfte. Med människohandel menas utnyttjande av offrets beroendeställning eller otrygghet. Med utnyttjande menas åtminstone att utsätta någon för utnyttjande i form av prostitution eller andra former av sexuellt utnyttjande, tvångsarbete eller obligatoriska tjänster, slaveri eller sådana förhållanden som kan liknas vid slaveri eller avlägsnande av organ. 30
Mänskliga rättigheter: De mänskliga rättigheterna är universella till sin natur, de tillhör alltså alla människor överallt. Endast vissa mänskliga rättigheter, såsom rösträtt, är begränsade att gälla till exempel enbart vissa staters medborgare. Juridiskt sett räknas till mänskliga rättigheter de rättigheter, som har säkrats genom internationella konventioner mellan staterna. Ockerliknande arbetsdiskriminering: Ockerliknande arbetsdiskriminering är ett brott. Då arbetssökanden eller arbetstagaren utsätts för diskriminering där arbetsgivaren försätter arbetstagaren i en märkbart ofördelaktig ställning genom att utnyttja arbetssökandens eller arbetstagarens ekonomiska trångmål eller annat trångmål, beroende ställning, okunnighet, oförstånd eller ovetskap ska utövaren dömas för ockerliknande arbetsdiskriminering. En ofördelaktig ställning kan ta sig uttryck till exempel som i utbetalandet av en betydligt lägre lön eller orimliga arbetstider. I utlänningslagen har stiftats om uppehållstillstånd för offer av ockerliknande arbetsdiskriminering. Olaglig invandring och vistelse i landet: Om man överskrider eller försöker överskrida Finlands gräns utan att inneha ett pass som berättigar till det eller något annat dokument som utvisar reserätten eller annars bryter mot bestämmelserna om överskridande av gränsen, är det enligt strafflagen ett brott, som kan leda till böter eller högst ett års fångelse. För ovillkorlig vistelse i landet kan man enligt utlänningslagen dömas till böter för utlänningsförseelse. Se även Rätt att söka asyl. Papperslös: En papperslös är en person, vars vistelse inte är officiellt tillåten eller känd av myndigheterna. En papperslös vistas i landet helt utan tillstånd eller har överskridit det beviljade uppehållstillståndets giltighetstid. Personer som är i en asylansökningsprocess räknas inte som papperslösa, eftersom de har tillstånd att vistas i Finland under behandlingstiden av ansökan. Rätt att söka asyl: Alla har rätt att söka asyl. I konventionen om flyktingars rättsliga ställning (s.k. Genève konventionen eller FN:s flyktingkonvention) har konventionsstaterna förbundit sig att inte straffa flyktingar för olaglig invandring eller vistelse i ett land då de kommer direkt från ett land, där deras liv eller frihet varit hotat på det vis som beskrivs i konventionen, dock förutsatt att de utan dröjsmål anmäler sig hos myndigheterna och framställer godtagbara orsaker för sin olagliga invandring eller vistelse. Det ovan nämnda har även införlivats i Finlands nationella lagstiftning. Rätten till hälsa: Rätten till hälsa innebär att alla har rätt till högsta nåbara fysiska och psykiska hälsa. Rätten till hälsa är omfattande och inbegriper mycket mer än endast rätten till att vara frisk eller rätten till hälsotjänster. Rätten till hälsa är en grundläggande och odelbar mänsklig rättighet, som har stadgats internationellt och juridiskt bindande. 31