Förtroendemannalagen

Förtroendemannalagen

Innehållsförteckning Förord till FmL 3 Förtroendemannalagen 7 FmL 1 7 FmL 2 8 FmL 3 Förtroendemannens rättigheter 9 FmL 4 Anställningsskydd 10 FmL 5 Ändring av arbetsförhållanden 11 FmL 6 Ledighetsrätt 15 FmL 7 Lönerätt 16 FmL 8 Företrädesrätt till fortsatt anställning 17 FmL 9 Tvist tolkningsföreträde 18 FmL 10 Skadestånd 19 FmL 11 Talan 20 FmL 12 Rättegång 21

Förord till FmL Lagen infördes i början av 1970-talet liksom en del annan lagstiftning inom arbetsmarknadens område t.ex. Medbestämmandelagen, Studieledighetslagen, Jämställdhetslagen och Semesterlagen. Parterna nådde inte någon framgång avtalsvägen varför det fordrades ändringar i lagstiftningen. Syfte med FmL är att dels underlätta fackligt arbete och att ge skydd åt arbetstagare som innehar fackliga uppdrag. Lagen behandlar bland annat: Lokaler att bedriva fackligt arbete i Skydd för fackligt arbete Skydd för anställningsförmåner Omplaceringsskydd för fackligt förtroendevalda Rätten till ledighet för uppdraget och när ledigheten ska ske med oförändrade anställningsförmåner, d.v.s. lön, tillägg m.m. Förstärkt anställningsskydd i vissa fall (vid uppsägningssituationer) Tolkningsföreträde Skadestånd; ekonomiskt som motsvarar faktiska förluster och ideellt som motsvarar ersättning för kränkning Lagens primära syfte är att underlätta och stödja det lokala fackliga arbetet på arbetsplatsen.

Förtroendemannalagen

Förtroendemannalagen FmL 1 1 Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation att som facklig förtroendeman företräda de anställda på viss arbetsplats i frågor som rör förhållandet till arbetsgivaren eller andra med facklig verksamhet sammanhängande frågor. Med arbetstagarorganisation avses i denna lag organisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal för de arbetstagare som berörs av förtroendemannens verksamhet. Lagen tillämpas på en facklig förtroendeman då organisationen har underrättat arbetsgivaren om det fackliga uppdraget. I förhållande till förtroendemannen bestämmer organisationen när lagen skall gälla för honom. Lag (1990:1039). Lagen ger rätt till skydd och anspråk på ledighet bara i den mån en utövar facklig verksamhet i lagens mening. Visserligen har facklig verksamhet en vid utsträckning men också begränsningar. Arbetet ska avse förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Utanför FmL faller frågor som t.ex.; kassörsarbete, uppbörd av medlemsavgifter, revision, valberedning, årsmöten. Reglerna ställer höga krav på oss att även anmäla att verksamhet som vi utför inte omfattas av avtalets betalningsregler. Förtroendemannen ska ha utsetts av Polisförbundet. Detta kan ske genom val eller t.ex. styrelsebeslut. Kollektivavtal fordras mellan parterna. Arbetsgivaren måste underrättas om uppdraget. Anmälan ska vara skriftlig och innehålla; a) Uppdragets art, t.ex. förhandlingsmottagare, ordförande, sekreterare b) Tiden för uppdraget c) Innehålla arbetsplatser som omfattas av uppdraget d) Arbetsgivaren ska omgående underrättas när uppdraget upphör Anmälan om fackliga uppdrag kan ske löpande under året. Polisförbundet bestämmer antalet förtroendevalda och vilket uppdrag den förtroendevalde ska ha. I anslutning till att arbetsgivaren underrättats ska överläggning ske om omfattningen och förläggningen av det fackliga arbetet. Exempel på facklig verksamhet enligt FmL är förhandlingar, förberedelser för förhandling, kontakter med berörda, information till och från medlemmar och motsvarande verksamhet som syftar till vidgat inflytande för de anställda i frågor som berör dem nära och dagligen. Inom ramen faller även utbildning som syftar till att göra förtroendemannen mer lämplig i sitt uppdrag. Beträffande information så avses här förtroendemannens rätt att ge och ta emot information.

Facklig verksamhet enligt FmL omfattar sådan verksamhet som kan sägas vara ett led i ett konkret tillvaratagande av arbetstagarens intressen i förhållande till sin motpart på arbetsgivarsidan. Även om det är facklig verksamhet enligt FmL så är det inte liktydigt med rätt till ledighet p.g.a. skälighetskravet. Det kan även innebära begränsningar i rätten till betald ledighet. För skyddsombud gäller både reglerna i MBL och Arbetsmiljölagen. I de fall bestämmelserna i Arbetsmiljölagen är förmånligare så tar dessa över. Viss facklig verksamhet betraktas som uppdrag i tjänsten t.ex. rekryteringsarbete, uppdrag i förändringsgrupp, anpassningsgrupp, polisstyrelse/nämnd. FmL 2 2 Har i lag meddelats bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen. Även avvikande bestämmelse i annan författning än lag gäller, om den avser fråga om företrädesrätt till fortsatt arbete eller förläggning av ledighet för facklig förtroendeman, vars avlöningsförmåner fastställes under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, eller facklig förtroendeman hos riksdagen eller dess verk. Avtal som innebär att en facklig förtroendemans rättigheter enligt denna lag inskränks är ogiltigt i den delen. Avvikelse får dock göras från 1, 5 7, 8 första stycket, och 9 a första och andra styckena med stöd av kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av organisation som är att anse som central arbetstagarorganisation enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Lag (1990:1039). Behandlar lagens dispositivitet, d.v.s. möjligheten att genom avtal förtydliga och konkretisera innebörden. De grundläggande rättigheterna får inte genom avtal försämras. För att en avvikelse ska ske fordras att Polisförbundet på central nivå, godkänner denna. Har i lag meddelats bestämmelse som avviker från FmL gäller det. Även annan bestämmelse som gäller t.ex. ledighetens förläggning gäller före FmL. Avvikelse får ske beträffande 1, 5-7, 8 av central organisation. FmLs regler är primära i förhållande till MBL i de frågor som tar sikte på enskilda förtroendemän. FmL gäller för skyddsombud, men får inte innebära att skyddsombudets rättigheter därigenom inskränks. T.ex. vid en akut situation får skyddsombudet ta ut den ledighet som han eller hon anser fordras, även om Polisförbundet inte utövat tolkningsföreträde. Polisförbundets tolkningsföreträde kan bli tillämpligt för ledighet enligt arbetsmiljölagen för det lokala skyddsarbetet. I de fall avtal har ersatt reglerna i lagen har Polisförbundet även då ett tolkningsföreträde.

FmL 3 Förtroendemannens rättigheter 3 En arbetsgivare får inte hindra en facklig förtroendeman att fullgöra sitt uppdrag. Om uppdraget avser en annan arbetsplats än förtroendemannens egen, är arbetsgivaren på den arbetsplatsen skyldig att låta förtroendemannen få tillträde och vara verksam i den omfattning som behövs för uppdraget. Verksamheten får dock inte medföra betydande hinder för arbetets behöriga gång. Förtroendemannen skall ges tillfälle att disponera lokal eller annat utrymme på den egna arbetsplatsen som fordras för det fackliga uppdrag som utförs där. Lag (1990:1039). Arbetsgivaren får inte hindra förtroendemannen från att fullgöra sitt uppdrag. Han eller hon ska få fritt tillträde till nödvändiga utrymmen etc., om det inte innebär betydande hinder för arbetets behöriga gång. Ett hinder kan även bestå i en förtroendemans tjänstgöringstider, tjänstgöringsplats eller arbetsuppgifter. Arbetsgivaren är skyldig att undanröja hinder av det slaget och söka finna former som istället underlättar för förtroendemannen att utföra sitt arbete. Det åligger arbetsgivaren att se till att förtroendemannens ordinarie arbete inte hopas. Genom att t.ex. utse vikarie eller omfördela arbetet. Allmänna uttalanden med kritik mot förtroendemannen eller facket i allmänhet skyddas av bestämmelser om yttrandefrihet i grundlagen. Oavsett om det är befogat eller inte, oavsett var det sker. Konkreta åtgärder som syftar till att skada förtroendemannen i arbetet är dock att betrakta som hinder enl. 3. I förarbeten till FmL kan man se att lagstiftarens mening är, att ålägga arbetsgivaren att vara positivt verksam för att underlätta samverkan i arbetsplatsens olika frågor som faller inom FmL. 3 FmL är tillämplig då en arbetsgivare vidtar åtgärder som inte direkt riktas mot förtroendemannen men ändock undergräver dennes ställning på arbetsplatsen. Förtroendemannen ska ha möjlighet att disponera lokal eller annat låsbart utrymme. Förtroendeman har rätt att nyttja telefon. Arbetsgivaren ska betala samtal som avser den fackliga verksamheten. Ej generell rätt att utnyttja frankeringsmaskin på myndigheten. Om verksamheten inte störs så kan arbetsgivaren bistå med skrivhjälp. Normal kontorsutrustning som dator/skrivare, kopiator och fax bör ställas till förtroendemannens förfogande. I vissa fall ställs högre krav på fackliga förtroendemän än anställda i allmänhet. Det förväntas att de fackliga förtroendemännen ska känna till spelreglerna på arbetsmarknaden.

FmL 4 Anställningsskydd 4 Facklig förtroendeman får ej med anledning av sitt uppdrag ges försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor. När uppdraget har upphört skall arbetstagaren vara tillförsäkrad samma eller likvärdig ställning i fråga om arbetsförhållanden och anställningsvillkor som om han ej haft fackligt uppdrag. Förtroendemannen får inte p.g.a. sitt uppdrag ges försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor. När det fackliga uppdraget upphör är en tillförsäkrad samma eller likvärdiga arbetsuppgifter som en skulle haft om en inte varit facklig förtroendeman. När en avser försämrade arbetsuppgifter så är det i princip förtroendemannens uppfattning som är avgörande. Organisationen kan lägga ett tolkningsföreträde, ytterst avgör AD. Det som är väsentligt är att en omplacering inte får ske i syfte att hindra eller trakassera eller som ett hot mot förtroendemannen. Det finns inget skydd mot vad som för den enskilde kan uppfattas som onödig omplacering. Förtroendemannen har rätt till samma lön som han skulle haft om han arbetat som vanligt. Det vill säga lön, ob-ersättning, fasta tillägg, mm. Grunden är att en ska jämföras med sina gamla arbetskamrater. Skulle dessa av något skäl få t.ex. minskad ob-ersättning p.g.a. ändringar i tjänstgöringslistor så bör även förtroendemannen tillerkännas en sänkning. Vissa ersättningar som intimt är kopplat till viss verksamhet, t.ex. traktamente, bilersättning ska dock inte utbetalas till den som inte har dessa kostnader. AD har uttalat att det synes nämligen sannolikt att de flesta arbetstagare ser det som en nackdel att råka ut för en lönesänkning även om den på sätt och vis kompenseras av att en befrias från skiftestjänstgöring och istället får arbeta på normal dagtid. Principen om bibehållen ekonomisk ersättning är tvingande. Förtroendemannen får inte komma i ett sämre läge för befordran. Tiden som facklig förtroendeman ska tillgodoräknas och i merithänseende vara fullt jämförbar med ordinarie arbete. Det fackliga engagemanget får inte påverka vitsordet i negativ bemärkelse. En f.d. heltidsengagerad förtroendeman kan begära att få omskolning/introduktion när han träder in i den vanliga tjänsten igen. FmL 5 Ändring av arbetsförhållanden 5 Uppkommer fråga om ändring av facklig förtroendemans arbetsförhållanden eller anställningsvillkor, skall arbetsgivaren minst två veckor i förväg varsla den lokala arbetstagarorganisationen och underrätta förtroendemannen. Föreligger hinder härför, skall varsel och underrättelse i stället lämnas så snart det kan ske. Skyldighet att lämna varsel och underrättelse föreligger ej vid sådan ändring som utgör ett normalt led i förtroendemannens arbete och icke försämrar hans möjligheter att fullgöra det fackliga uppdraget.

Den lokala arbetstagarorganisationen och förtroendemannen har rätt till överläggning med arbetsgivaren om åtgärd som avses i första stycket. Sådan överläggning skall påkallas senast en vecka efter det att varsel eller underrättelse lämnades. Har överläggning påkallats, får arbetsgivaren icke vidtaga den tilltänkta åtgärden förrän tillfälle till överläggning har lämnats. Om arbetsgivaren vill ändra förtroendemannens arbetsförhållanden ska han minst två veckor före varsla det lokala facket och underrätta den berörde. Det lokala facket har rätt till överläggning med arbetsgivaren om tänkta åtgärder. Facket ska påkalla överläggning senast en vecka efter det att underrättelse skett. Innan överläggning ägt rum får inte arbetsgivaren vidtaga någon åtgärd. Facket har tolkningsföreträde (Polisförbundet centralt) under förutsättning att överläggning begärs inom laga tid. Skyldigheten till överläggning gäller både när förändringen har att göra med förtroendemannen personligen och när den har att göra med organisatoriska förändringar. Även när en förändring, sett från arbetsgivarperspektiv, innebär en förmån eller ännu bättre villkor ska varsel ske. 5 är dispositiv och kan alltså genom kollektivavtal förstärkas.

Ledighetsrätt

FmL 6 Ledighetsrätt 6 Facklig förtroendeman har rätt till den ledighet som fordras för det fackliga uppdraget. Ledigheten får dock icke ha större omfattning än som är skäligt med hänsyn till förhållandena på arbetsplatsen. Ledigheten får icke förläggas så, att den medför betydande hinder för arbetets behöriga gång. Ledighetens omfattning och förläggning bestämmes efter överläggning mellan arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen. Förtroendeman har rätt till den ledighet som fordras. Ledigheten ska vara skälig med hänsyn till förhållandena på arbetsplatsen. Ledighet ska förläggas så att den inte onödigtvis hindrar det ordinarie arbetet. Facklig verksamhet bör om möjligt förläggas i samband med rast, arbetstidens början, slut eller liknande. Förman ska informeras om att facklig verksamhet ska bedrivas. Vid heltidsarbete bestämmer organisationen förläggning av arbetet. Ledigheten bestäms genom överläggning mellan det lokala facket och arbetsgivaren. Ett riktmärke för ledighet brukar vara en heltid för 500-medlemmar, vilket regleras i Avtal om fackliga förtroendemän (FMA) Denna tid kan utökas t.ex. beroende av att en genomgår en större organisationsförändring, medlemmarna är spridda på olika arbetsställen, medlemmarna arbetar oregelbunden arbetstid etc. Vid bestämmande av den fackliga tiden ska inte inräknas mer tillfällig verksamhet t.ex. styrelseutbildning, konferens etc. Polisförbundet har tolkningsföreträde med undantag av extremsituationer t.ex. hot mot säkerhet av viktiga samhällsfunktioner etc. kan uppstå. Ledighet, betald eller obetald, kan aldrig begäras med stöd av FmL för sådana fackliga aktiviteter som faller utanför begreppet facklig verksamhet i förtroendemannalagens mening. Med detta avses följande; interna föreningsangelägenheter, politisk verksamhet, opinionsbildning, kongresser/stämmor etc. Mer allmänna studier på högre nivå (t.ex. juridik) faller inte inom FmL, utan ledighet ska begäras med stöd av Studieledighetslagen. Genom kollektivavtal kan en utökning av ledighetsrätten ske. Ledighet får endast tas ut i den omfattning som det är nödvändigt. Även det fackliga arbetet förutsätts bedrivas rationellt. Rätt till ledighet avser även förberedelsearbete, efterarbete, rast och vila. Beträffande utbildning så ska en pröva behovet individuellt. Således kan arbetsgivaren vara skyldig att ge ett huvudskyddsombud en större möjlighet till ledighet för utbildning på arbetsmiljöområdet än vad som kan vara fallet med en annan facklig förtroendeman.

FmL 7 Lönerätt 7 Vid ledighet som avser den fackliga verksamheten på förtroendemannens egen arbetsplats skall den fackliga förtroendemannen ha rätt till bibehållna anställningsförmåner. Beror det på arbetsgivaren att den fackliga verksamhet som avser förtroendemannens egen arbetsplats förläggs till annan tid än förtroendemannens ordinarie arbetstid, skall ersättning utgå till förtroendemannen som om han hade utfört arbete för arbetsgivarens räkning. Även uppkomna merkostnader skall ersättas, om de beror på arbetsgivaren. Om anställningsförmån enligt lag utgår endast för arbetad tid, skall med sådan tid likställas tid som avses i första och andra styckena. Lag (1990:1039). n ha rätt till bibehållna anställningsförmåner, d.v.s. främst Vid ledighet som avser den fackliga verksamheten på den egna arbetsplatsen ska förtroendemannalöneskyddet. Om det beror på arbetsgivaren att förtroendemannen är tvungen att arbeta utanför ordinarie arbetstid så ska arbetsgivaren betala övertid. T.ex. förhandlingar, information, förfrågningar i bostaden etc. Även andra merkostnader som beror på arbetsgivaren skall ersättas, t.ex. inställelse på fridag, kilometerersättning etc. Alla andra förmåner som t.ex. semester, sjukvård/mediciner, personskadeavtal gäller vid facklig verksamhet. Kurser som avser att göra förtroendemannen mer lämplig för sitt uppdrag på arbetsplatsen medför rätt till betald ledighet. Däremot omfattas inte kurser som gäller interna fackliga angelägenheter som t.ex. kassörsarbete. Ledigheten får inte ha större omfattning än vad som är skäligt med hänsyn till förhållandena på arbetsplatsen. I de fall fackligt arbete, initierat av förtroendemannen, utförs på tjänstefri del av dygn, då ordinarie arbete ska utföras bör förtroendemannen befrias från motsvarande tid ordinarie arbete. Befrielse får endast ske från ordinarie arbetstid närmast före eller efter om inte parterna kommer överens om annat. FmLs främsta syfte är att stödja det lokala fackliga arbetet. Olika rättsfall visar att en arbetsgivare kan göra förbehåll beträffande sin betalningsskyldighet för t.ex. fackliga kurser och sedan i efterhand genom t.ex. krav på insyn och kontroll förvissa sig om att det bedrivits facklig utbildning i förtoendemannalagens mening. Facket har tolkningsföreträde om förtroendemannens löneförmåner vid ledighet. Skulle AD på arbetsgivarens talan finna att facket grovt missbrukat ledighetsreglerna eller använt sitt tolkningsföreträde på ett grovt oaktsamt sätt kan dock facket åläggas att återbetala t.ex. utbetald lön. Om förtroendemannen mot organisationens vilja tar sig ledigt eller använder en för fackligt arbete avsedd ledighet för något annat så är detta att betrakta som normal frånvaro och faller inte inom FmLs regler utan normala ledighetsregler.

FmL 8 Företrädesrätt till fortsatt anställning 8 Vid uppsägning på grund av arbetsbrist och vid permittering skall facklig förtroendeman, utan hinder av 22 lagen (1982:80) om anställningsskydd, ges företräde till fortsatt arbete, om det är av särskild betydelse för den fackliga verksamheten på arbetsplatsen. Kan förtroendemannen endast efter omplacering beredas fortsatt arbete, gäller som förutsättning för att han skall ges företräde att han har tillräckliga kvalifikationer för detta arbete. Uppsägning som sker i strid med första stycket skall på yrkande av förtroendemannen förklaras ogiltig. Härvid skall 34 andra och tredje styckena, 37, 39, 40 och 42 samt 43 andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd gälla. Lag (1982:87). Vid uppsägning p.g.a. arbetsbrist (kan även avse avsaknad av lönemedel) ska en facklig förtroendeman ges företräde till fortsatt arbete om det är av särskild betydelse för det fackliga arbetet på arbetsplatsen. Förutsättningen är att vederbörande har tillräckliga kvalifikationer. T.ex. kan en ung föreningsordförande med kortare anställningstid få behålla anställningen istället för en äldre tjänsteman. Lagregeln tar inte hänsyn till den fackliga förtroendemannen utan det fackliga arbetet som sådant. Bedömningen gör organisationen, inte förtroendemannen själv.

FmL 9 Tvist tolkningsföreträde 9 Uppkommer tvist om tillämpning på en facklig förtroendeman av 1, 3, 4, 6 eller 7 eller 8 första stycket eller kollektivavtalsbestämmelse som med stöd av 2 andra stycket har trätt i stället för 1, 6 eller 7 eller 8 första stycket, gäller den lokala arbetstagarorganisationens mening om lagens eller kollektivavtalets rätta innebörd intill dess tvisten har slutligt prövats. I kollektivavtal som har trätt i lagens ställe kan föreskrivas att arbetstagarpartens bestämmanderätt i stället skall tillkomma huvudorganisationen. Utan hinder av första stycket kan arbetsgivaren vägra sådan ledighet som äventyrar säkerheten på arbetsplatsen, viktiga samhällsfunktioner eller därmed jämförliga intressen. 9 a En arbetsgivare som enligt 3 andra stycket är skyldig att ge en facklig förtroendeman tillträde till en arbetsplats och låta förtroendemannen vara verksam där har rätt till förhandling med den berörda arbetstagarorganisationen om tystnadsplikt rörande den information som skall lämnas till förtroendemannen. I sådana fall tillämpas 21 andra och tredje styckena lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Vad en facklig förtroendeman har fått kännedom om med tystnadsplikt som avses i första stycket får förtroendemannen trots tystnadsplikten föra vidare till en ledamot i styrelsen för arbetstagarorganisationen. I ett sådant fall gäller tystnadsplikten även för styrelseledamoten. I fråga om den som utövar ett uppdrag enligt 3 andra stycket på en arbetsplats i det allmännas verksamhet tillämpas 14 kap. 7, 9 och 10 sekretesslagen (1980:100) i stället för bestämmelserna i första och andra styckena. Lag (1990:1039). Uppkommer tvist om tillämpning av FmL 1 (utsett, krav, underrättat) 3 (hinder) 4 (försämring av anställningsvillkor) 6 (ledighetsrätt) 7 (lönerätt) 8 (driftskränkning) Eller kollektivavtalsbestämmelse som trätt i lagens ställe gäller arbetstagarorganisationens mening intill dess tvisten slutligen prövats. För Polisförbundets del ligger tolkningsföreträdet på central nivå, efter delegation från huvudorganisation (OFR). (Arbetsgivaren har rätt att vägra ledighet som äventyrar säkerhet och viktiga samhällsfunktioner). Tolkningsföreträde kan sägas vara en temporär bestämmanderätt.

Ett åsidosättande av tolkningsföreträde medför skadeståndsansvar för arbetsgivaren. FmL 10 Skadestånd 10 Åsidosätter arbetsgivare sina förpliktelser enligt denna lag eller kollektivavtalsbestämmelser som har trätt i lagens ställe skall han utge, förutom lön och andra anställningsförmåner vartill facklig förtroendeman är berättigad, ersättning för uppkommen skada. Vid bedömande om och i vad mån skada har uppstått skall hänsyn tagas även till arbetstagarorganisations intresse av att lagens bestämmelser iakttages i förhållande till organisationens förtroendemän samt till övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse. Arbetstagarorganisation kan åläggas att utge skadestånd om den föranlett felaktig tillämpning av lagen eller kollektivavtal som har trätt i lagens ställe och har insett eller uppenbarligen borde ha insett felaktigheten. Detsamma gäller om organisationen icke vidtager skäliga åtgärder för att hindra facklig förtroendeman från ett motsvarande förfarande eller om organisationen icke söker förebygga skada av ett felaktigt förfaringssätt. Facklig förtroendeman kan icke åläggas att utge skadestånd eller återbära erhållen lön för facklig verksamhet som han har bedrivit med organisationens godkännande. Om det med hänsyn till skadans storlek eller andra omständigheter är skäligt, kan skadeståndet jämkas. 10 a Om en facklig förtroendeman eller en ledamot i styrelsen för en arbetstagarorganisation bryter mot den tystnadsplikt som avses i 9 a första och andra styckena eller obehörigen utnyttjar kunskaper som förtroendemannen eller styrelseledamoten har fått under sådan tystnadsplikt, svarar arbetstagarorganisationen för den skada som uppkommer. I ett sådant fall följer inte ansvar enligt 20 kap. 3 brottsbalken. Om det är skäligt kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort. Lag (1990:1039). Om arbetsgivaren åsidosätter sina förpliktelser enligt FmL eller kollektivavtalsbestämmelser som trätt i lagens ställning ska han utge 1) Lön och andra anställningsförmåner som är berättigade. 2) Ersättning för uppkommen skada (ideellt skadestånd). En kan säga att det för arbetsgivaren fordras underlåtenhet, men för den fackliga organisationen fordras grov oaktsamhet för att skadeståndsanspråk ska anses föreligga. Om facket insett eller uppenbarligen borde ha insett en felaktig tolkning kan organisationen, inte förtroendemannen själv, förpliktigas att utge skadestånd.

FmL 11 Talan 11 Den som vill fordra skadestånd enligt denna lag skall underrätta motparten om sitt anspråk inom fyra månader från det skadan inträffade. Har inom den tiden förhandling rörande anspråket påkallats enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller med stöd av kollektivavtal, skall talan väckas inom fyra månader efter det att förhandlingen avslutades. I annat fall skall talan väckas inom åtta månader från skadans uppkomst. Första stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om anspråk på lön och andra anställningsförmåner enligt denna lag eller kollektivavtal som har trätt i lagens ställe. Iakttages ej vad som föreskrives i första och andra styckena, är talan förlorad. Lag (1976:594). Den som vill fordra skadestånd enligt FmL ska inom 4 månader underrätta sin motpart från det att skadan inträffade.

FmL 12 Rättegång 12 Mål om tillämpning av denna lag handlägges enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Sådant mål skall handläggas skyndsamt. Detsamma gäller mål om kollektivavtal som har trätt i lagens ställe. Utan hinder av 9 kan arbetsdomstolen meddela förordnande i tvistefrågan för tiden intill dess tvisten har slutligt prövats. Yrkande om sådant förordnande får ej bifallas utan att motparten har beretts tillfälle att yttra sig. Övergångsbestämmelser 1974:358 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1974. Kollektivavtal enligt 2 andra stycket kan ingås före ikraftträdandet. Har en arbetstagares fackliga uppdrag upphört före ikraftträdandet äger 4 icke tillämpning. Föreskrifterna i 5 gäller icke om de leder till att varsel och underrättelse skall ha lämnats före ikraftträdandet. Mål rörande FmL handläggs enligt lagen om rättegång i arbetstvister. Målet ska bedrivas skyndsamt. Detsamma gäller tvist om kollektivavtalsbestämmelse. AD kan besluta interimistiskt till dess saken är prövad.