De grundläggande dragen i rollfördelningen och i den yttre ramen för processen 1. Det är parterna som bestämmer vilken tvistefråga som skall dras inför domstolen och det är parterna som bestämmer tvistefrågans yttre ram genom sina yrkanden och genom sina åberopanden av faktaförhållanden (jfr dispositionsprincipen). 2. Domstolens huvuduppgift är att inom denna givna ram avgöra målet med ledning av de civilrättsliga regler som domstolen ex officio anser vara relevanta för tvistens lösning (jura novit curia)
Stämningsansökan i tvistemål I 42 kap. 2 RB framgår vad en ansökan om stämning skall innehålla, vilket är 1. ett bestämt yrkande, 2. en utförlig redogörelse för de omständigheter som åberopas till grund för yrkandet, 3. uppgift om de bevis som åberopas och vad som skall styrkas med varje bevis samt 4. uppgifter om omständigheter som gör rätten behörig, om inte behörigheten framgår av vad som anförs i övrigt, Har käranden några önskemål om hur målet skall handläggas, bör han ange dessa i ansökningen. Ansökningen skall vara egenhändigt undertecknad av käranden eller hans ombud. De skriftliga bevis som åberopas bör ges in tillsammans med ansökningen.
Exempel på yrkanden Volvo yrkar att tingsrätten skall förplikta Leif Johansson att till Volvo utge 1 miljon kr jämte ränta enligt 6 räntelagen från dagen för delgivning av stämningsansökan. Volvo yrkar att tingsrätten skall fastställa att Leif Johansson är skadeståndsskyldig gentemot Volvo. Volvo yrkar att tingsrätten vid vite om en miljon kr skall förbjuda Leif Johanson att använda varumärket Volvo.
Fastställelsetalan Förutsättningarna för att man skall få föra en fastställelsetalan är enligt 13 kap. 2 RB följande. 1. Talan skall avse frågan huruvida ett rättsförhållande består eller inte består. Exempel på rättsförhållanden är en talan som går ut på att ett visst avtal gäller eller att en skuld inte föreligger eller att det inte föreligger någon betalningsskyldighet. 2. Det skall vara en ovisshet om rättsförhållandet. 3. Ovissheten skall vara till förfång för käranden. Förfångsrekvisitet innebär att det skall visa sig en begränsning av friheten eller möjligheten för käranden att företa förfoganden som är beroende av det rättshörhållande som är stridigt. Ovissheten måste försvåra kärandens planering av sin ekonomiska verksamhet eller på annat sätt skapa en besvärande otrygghet. Civilrättslig regel Kärandens talan Rättsföljd Yrkande Rekvisit Grund
Civilrättslig regel Skadeståndslagen 2:1 Kärandens talan Var och en som Svaranden Karlsson som (Rekvisit) (Rättsfaktum) uppsåtligen vållar min cykel och mig själv i ilska över Sveriges förlust i handbolls-vm kastade ut sin fåtölj genom fönstret på fjärde våningen person- eller krossade cykeln och bröt sakskada min arm på två ställen skall ersätta skall därför förpliktas att skadan till mig betala 50.000 kr. (Rättsföljd) (Yrkande) Svaromålet Svarandens uppgift i målet är att försvara sig mot kärandens talan. Svaromålet skall enligt 42 kap. 7 RB innehålla följande. 1. de invändningar om rättegångshinder som käranden vill göra, 2. i vad mån kärandens yrkanden medges eller bestrids. 3. om kärandens yrkande bestrids, grunden för detta med yttrande rörande de omständigheter som käranden grundar sin talan på, och med anledning av de omständigheter som svaranden vill anföra samt, 4. uppgift om de bevis som svaranden åberopar och vad som skall styrkas med varje bevis.
Svarandens invändningar De invändningar som svaranden kan göra är följande. Invändning om processhinder. Syftet är att käromålet skall avvisas. Sakinvändningar. De framställs i syfte att käromålet helt eller delvis skall ogillas. Det finns tre olika slags sakinvändningar. 1. Rättsinvändning - att det enligt gällande rätt inte finns grund för att lägga de av käranden åberopade omständigheterna till grund för en dom. 2. Förnekande - den av käranden åberopade grunden existerar inte helt eller delvis. 3. Motfaktum - ett rättsfaktum som förtar verkan av kärandens grund.
Stämningsansökan i brottmål (45:4 RB) Åklagaren skall uppge följande 1. den tilltalade 2. målsägande, om sådan finns 3. den brottsliga gärningen med angivande av tid och plats för dess förövande och de övriga omständigheter, som erfordras för dess kännetecknande, samt de lagrum, som är tillämpliga 4. de bevis han vill åberopa och vad som skall styrkas med varje särskilt bevis; samt 5. de omständigheter som betinga domstolens behörighet om ej det framgår av vad som eljest anföres. Vill åklagaren i samband med åtalets väckande enligt 22 kap. 2 väcka talan om enskilt anspråk, skall han i ansökan uppgiva anspråket och de omständigheter, varå det grundas, samt de bevis som åberopas och vad han vill styrka med varje bevis.
Gärningsbeskrivning i brottmål Misshandel Kjell-Henry Persson har den 20 september 2000 ca. kl. 23.00 på Kungsgatan i Stockholm uppsåtligen tilldelat Bengt Larsson tre knytnävsslag i ansiktet. Av slagen tillfogades Bengt Larsson smärta, blodvite och brutet näsben. Lagrum: 3 kap. 5 Brottsbalken.