Om Sverige Samhällsorientering på svenska
Om Sverige är den fjärde upplagan av en bok om samhällsorientering för nyanlända. Upplagan är framtagen med anledning av det stora intresset för tidigare upplagor, som sålts slut i tre omgångar. Sedan den första december 2010 finns en förordning som styr arbetet med samhällsorientering för nyanlända (2010:1138). Förordningen anger att målet med samhällsorienteringen är att deltagarna utvecklar kunskap om: De mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, den enskildes rättigheter och skyldigheter i övrigt, hur samhället är organiserat och praktiskt vardagsliv. Förordningen anger också vad samhällsorienteringen ska innehålla. Boken Om Sverige är framtagen med förordningen som grund. I samarbete med Viadidakt har boken Om Sverige översatts till tio språk. Samtliga översättningar finns tillgängliga på länsstyrelsernas portal för nyanlända, www.informationsverige.se. Här finns också ett kompletterande referensmaterial riktat till samhällskommunikatörer och anordnare av samhällsorientering. Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Göteborgs Stad har som mål att varje år göra en revidering av boken Om Sverige. Justeringar görs då utifrån förändringar av faktiska förhållanden samt utifrån synpunkter som kommit in till oss. I bearbetningen inför årets upplaga har Linda Karlsson, Maria Nobel och Oskar Johansson från Länsstyrelsen samt Jakob Sandahl från Göteborgs Stad varit ansvariga. Den första upplagan av Om Sverige Samhällsorientering på lättläst svenska togs fram av Göteborgs Stad i augusti 2010. Bakgrundsmaterialet skrevs av Elizabeth George, Sofia Hendriksen, Göran Hildén och Camilla Näslund. Materialet togs fram i samverkan med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, NTF, Skatteverket samt Konsument Göteborg, Kretsloppskontoret, Miljöförvaltningen, Park-och naturförvaltningen och Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborgs Stad. Texten skrevs sedan om till lättläst svenska och redigerades av Katrin Vivien, Göteborgs Stad. När förordningen om samhällsorientering trädde ikraft 2010 omarbetades materialet för att överensstämma med riktlinjerna. Då togs också den lokala prägeln av materialet bort. Bearbetningen gjordes av Birgitta Guevara från Länsstyrelsen och Jakob Sandahl från Göteborgs stad, med stöd av Eva Thelander, Make Sense Communication. Boken Om Sverige har tagits fram med förhoppning att ge stöd till landets kommuner i arbetet med samhällsorienteringen, men framför allt i förhoppning att ge värdefull information till människor som kommer till Sverige. Michael Ivarson Förvaltningsdirektör Social resursförvaltning Göteborgs Stad December 2013 Talieh Ashjari Mångfaldsdirektör Enheten för social hållbarhet Länsstyrelsen Västra Götalands län December 2013
Copyright: Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Grafisk form: Bianca Rösner, Mediakompetens & Maria Nobel, Länsstyrelsen Västra Götalands län Omslagsfoto: Johan Ljungberg Tryck: Majornas Grafiska, Göteborg 2014 ISBN 978-91-637-4745-8 Foto : Maria Nobel
Innehåll 1. Att komma till Sverige 7 Sverige ett invandrarland 8 Den svenska integrations-politiken 11 Sveriges historia från istid till modern tid 14 Sverige under 1900-talet 20 Finns det något typiskt svenskt? 22 Traditioner och högtider i Sverige 24 2. Att bo i Sverige 31 Geografi, näringsliv och infrastruktur 32 Befolkning 36 Bostäder och boende 38 Miljö, natur och ekologisk hållbarhet 46 Så fungerar din kommun 57 Att hantera ekonomin 63 Att leva med funktionsnedsättning 65 Säkerhet 66 4 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
3. Att försörja sig och utvecklas i Sverige 67 Arbetsmarknaden i Sverige 68 Arbetslöshetsförsäkringen 73 Att vara anställd 74 Att söka arbete 77 Att starta eget företag 82 Att betala skatt 83 Folkbokföring 85 Socialförsäkringen 87 Utbildning för vuxna 89 Yrkesutbildningar 92 Universitet och högskola 94 Validering 95 Studiemedel 96 Fritids- och föreningsliv 97 4. Individens rättigheter och skyldigheter 103 Familj och individ 104 Jämlikhet och jämställdhet 105 Skydd mot diskriminering 108 Barns rättigheter 110 Våld i nära relationer 111 Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 5
5. Att bilda familj och leva med barn i Sverige 115 Olika sätt att leva ihop 116 Vårdnad av barn 119 Föräldrarollen 120 Ekonomiskt stöd till familjer 122 Socialtjänstlagen 124 Barnomsorg 124 Grundskola 127 Gymnasium 129 Skolan och demokrati 130 6. Att påverka i Sverige 133 Demokratins bakgrund 134 Demokratins utveckling i Sverige 135 Det demokratiska systemet i Sverige 136 EU 140 Offentlig förvaltning 141 Demokrati i vardagen 141 Politiska idéer och partier 142 Roller och delaktighet i politiken 143 Rättsväsendet i Sverige 144 Domstolar 146 Offentlighet och sekretess 149 Mutor och bestickning 150 6 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
7. Att vårda sin hälsa i Sverige 151 Vad är hälsa? 152 Droger, alkohol och tobak 157 Hälso- och sjukvård i Sverige 158 Vart ska du vända dig? 160 Tandvård 165 Om du inte är nöjd 166 8. Att åldras i Sverige 167 Åldrande 168 Pensioner 168 Äldreomsorg 170 Vid dödsfall 172 Arvsrätt 173 Index 175 Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 7
Foto : Mikael Jönss 1. Att komma till Sverige Innehåll Sverige ett invandrarland Den svenska integrationspolitiken Sveriges historia - från istid till modern tid Sverige på 1900-talet Finns det något typiskt svenskt? Traditioner och högtider i Sverige 8 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Sverige ett invandrarland Det bor i dag ungefär 9,5 miljoner personer i Sverige. Ungefär två miljoner personer bor i de tre största städerna i landet: Stockholm, Göteborg och Malmö. Cirka 15 procent av den svenska befolkningen är födda utomlands. Människor har alltid invandrat till Sverige. Sedan andra världskriget har Sverige tagit emot ungefär 1 450 000 invandrare och flyktingar. På 1950- och 60-talet behövdes det arbetskraft i Sverige. Människor från bland annat Skandinavien, Italien, Grekland, Jugoslavien och Turkiet flyttade till Sverige för att arbeta. På 1980-talet sökte människor från Sydamerika, Iran, Irak, Libanon, Syrien, Turkiet och Eritrea asyl i Sverige. Senare kom också människor från Somalia och östra Europa. on År 1999 bestämde Europeiska rådet att Europeiska Unionen, EU, ska bygga upp en gemensam asyl- och migrationspolitik. År 2001 gick Sverige med i Schengensamarbetet. Då öppnades gränserna mellan 13 länder i EU. Det ledde till att fler sökte asyl i början av 2000-talet. Under 2000-talet har det kommit fler invandrare och flyktingar till Sverige. År 2012 tog Sverige emot drygt 103 000 flyktingar och invandrare från cirka 200 olika länder. Den största gruppen var svenskar som flyttade tillbaka till Sverige. Många kom också från Syrien och Afganistan. De senaste åren har den största gruppen av invandrare varje år varit återvändande svenskar. Invandring efter de vanligaste medborgarskapsländerna 2012. Medborgarskapsland Kvinnor Män Totalt Sverige 9 909 10 553 20 462 Syrien 1 918 2 812 4 730 Afganistan 1 806 2 867 4 673 Somalia 2 220 2 321 4 541 Polen 2 080 2 353 4 433 Irak 1 773 1 806 3 579 Danmark 1 154 1 479 2 633 Kina 1 338 1 115 2 453 Thailand 1 851 480 2 331 Finland 1 314 1 015 2 329 Övriga länder 24 310 26 585 50 895 Totalt 49 673 53 386 103 059 Källa: SCB Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 9
Bilden är från Enhete för Samhällsorienterin Göteborg. Foto : Mikael Jönsson Foto: Colourbo Att ansöka om asyl I den svenska utlänningslagen och i FN:s flyktingkonvention finns regler om rätten till asyl. FN:s flyktingkonvention kallas också Genèvekonventionen. Det är en internationell regel om hur FN:s medlemsländer ska behandla flyktingar. Konventionen styr också vem som kan kallas flykting. I utlänningslagen finns regler om asyl, uppehållstillstånd och familjeåterförening. Om du ska ansöka om asyl i Sverige ska du kontakta Migrationsverket. Migrationsverket är en statlig myndighet som tar hand om asyl, besök, bosättning och medborgarskap i Sverige. Din ansökan om asyl ska utredas i det första europeiska land du kommer till. Migrationsverket tar fingeravtryck på alla asylsökande över 14 år för att kontrollera att Sverige är första land. Uppehållstillstånd för familjeanknytning De flesta invandrare får uppehållstillstånd i Sverige för att de har familj här. Om du vill flytta till Sverige och bo tillsammans med en nära familjemedlem måste du ha uppehållstillstånd. Du kan få permanent uppehållstillstånd (PUT) om du har familjeanknytning. Permanent uppehållstillstånd betyder att du kan stanna i landet på obestämd tid. 10 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
n g i Du har rätt att få uppehållstillstånd om du är gift, har ett registrerat partnerskap eller är sambo med (bor tillsammans med) någon som bor i Sverige. Du kan också få uppehållstillstånd om du tänker gifta dig eller bli sambo med någon som bor i Sverige. Är du under 18 år har du rätt att återförenas med dina föräldrar. För att ansöka om uppehållstillstånd i Sverige ska du kontakta en svensk ambassad eller ett konsulat i ditt hemland, eller i ett annat land där du bor. Den som ansöker om uppehållstillstånd måste själv lämna in sin ansökan. Det tar 6-12 månader från att du lämnat din ansökan på ambassaden eller konsulatet tills du får besked. x Svenskt medborgarskap Om du vill bli svensk medborgare måste du lämna in en ansökan till Migrationsverket. Väntetiden är mellan cirka 10 månader. Du som vill bli svensk medborgare måste ha fyllt 18 år och ha bott i Sverige i ungefär fem år. Barn som är under 18 år kan bli svenska medborgare tillsammans med en utländsk pappa eller mamma. EU-medborgarskap Om du är medborgare i Schweiz eller i ett EU-/EES-land kan du resa fritt inom Europeiska unionen, EU. I dag har 23 av EU:s 28 medlemsländer ett Schengenavtal. Det betyder att EUmedborgare kan resa fritt över de här ländernas gränser. Om du är medborgare i ett land utanför EU, ett tredjeland, kan du också resa fritt mellan länderna som följer Schengenavtalet. Men du kan bara resa i högst tre månader. Arbetstillstånd Ett arbetstillstånd är ett beslut av Migrationsverket som ger en utländsk medborgare rätt att arbeta i Sverige. Nordiska medborgare, EU/EES- medborgare, schweiziska medborgare och deras familjemedlemmar behöver inte söka. Personer som varit bosatta i ett annat EU-land under fem år behöver inte heller söka arbetstillstånd. För arbete längre än tre månader behöver man registrera sin uppehållsrätt. Man kan inte registrera sig innan man är i Sverige. Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 11
Alla andra utländska medborgare som vill arbeta i Sverige måste ha arbetstillstånd. En egen företagare behöver inte arbetstillstånd men måste ha uppehållstillstånd. Ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd ska göras från hemlandet Vad är integration? Integration handlar om att känna tillhörighet i samhället. Det betyder att alla ska känna sig som en del av det svenska samhället. Alla människor som är en del av samhället ha rätt att behålla sin kult och sitt sätt att vara. I svenska samhället ska alla människor ha rätt vara olika. Den svenska integrationspolitiken Foto: Colourbox Den svenska regeringen vill att alla ska vara en del av samhällets gemenskap oavsett var de är födda och vilken etnisk bakgrund de har. I Sverige har Arbetsmarknadsdepartementet ansvar för integrationspolitiken. Etab hjälp ege Regeringen vill också ge extra stöd till nyanlända invandrare under de första åren i Sverige. Människor som har kommit till Sverige ska ges möjlighet att lära sig det svenska språket så att de blir mer självständiga och kan få ett arbete. I de olika delarna av Sverige (länen) arbetar länsstyrelserna för integration. Etablering av nyanlända flyktingar Det finns vissa särskilda rättigheter som gäller för dig som har fyllt 20 år (men inte 65 år) och har uppehållstillstånd som flykting, 12 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
kvotflykting, skyddsbehövande eller är anhörig till någon av dessa. Då har du till exempel rätt till en etableringsplan och etableringsersättning. Om du har fyllt 18 år (men inte 20 år) och saknar föräldrar i Sverige har du också rätt till hjälp. En nyanländ person är en flykting eller invandrare som är ny i Sverige. r ur det att Etableringsplan Arbetsförmedlingen är en av de myndigheter som hjälper nyanlända flyktingar och invandrare att komma in i samhället. Om du tillhör gruppen som har rätt till en etableringsplan får du prata med en person, en etableringshandläggare, på Arbetsförmedlingen om vad som behövs för att du ska kunna börja söka arbete. Du skriver en etableringsplan tillsammans med din etableringshandläggare. En etableringsplan är ett papper där du skriver ner dina tankar och planer om din framtid i Sverige. I etableringsplanen kan ni till exempel skriva in svenska för invandrare (sfi), samhällsorientering, validering av utbildning och yrkeserfarenheter och praktik. De aktiviteter ni skriver in i etableringsplanen ska fylla hela dagarna (heltid) och hålla på i högst två år. Syftet är att du så snabbt som möjligt ska lära dig svenska och hitta ett arbete för att klara din försörjning. leringslotsen kan a dig på vägen mot t arbete. Foto: Colourbox Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 13
Etableringslotsen Du som är nyanländ flykting kan också ha kontakt med en etableringslots. Etableringslotsen ska hjälpa dig på vägen mot ett eget arbete. Stad finn pan Etableringsersättning Etableringsersättningen är pengar du får när du följer din etableringsplan. Om du har barn kan du också få etableringstillägg. Etableringsersättningen är lika för alla, oavsett var du bor. För att få hela ersättningen måste du följa aktiviteterna i etableringsplanen på heltid. Du som har rätt till etableringsersättning kan även få bostadsersättning om du bor ensam i en egen bostad. Flytten kan väcka starka känslor Att flytta till ett nytt land är en stor händelse i en människas liv. Du kanske har förlorat ditt hem, pengar, nära vänner och släktingar i ditt hemland. Det kan komma många olika känslor och reaktioner i en sådan situation. Du kanske inte kan leva det liv som du är van vid. Arbetet och utbildningen som du hade förut kanske inte passar i Sverige. Den första tiden i det nya landet känns ofta spännande. Sedan kan det dyka upp problem som kanske är svåra att lösa. Efter allt som har hänt kan det kännas svårt med nya bekymmer. Det kan leda till en kris. Alla reagerar olika på kriser. En del människor vill vara ensamma. En del känner skuld. Många får problem med hälsan och blir sjuka. Efter en tid mår de flesta människor bättre och accepterar att de måste börja om på nytt i det nya landet. De börjar se ljusare på framtiden. Till sist kan många som har bytt land känna sig mer kloka och vuxna än förut. De ser att det finns mycket bra i det nya landet. De kanske har blivit mer öppna och kan förstå hur andra människor har det. 14 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
smuseet i Göteborg s i Ostindiska komiets gamla byggnad. Sveriges historia från istid till modern tid Foto: Anna Danielsson Forntiden Forntid är en tid för mycket länge sedan. Den kallas också förhistorisk tid. För 15 000 år sedan var hela Sverige täckt av is. Denna tid kallas istiden. 3 000 år senare hade isen försvunnit från södra Sverige och det kom växter, djur och människor. Människorna levde på att jaga, fiska och samla växter som gick att äta. För ungefär 6 000 år sedan började människorna i Sverige lära sig odla växter och föda upp djur. De började använda verktyg av sten och trä. Denna tid kallas därför stenåldern. Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 15
Ungefär 1 500 år före vår tideräkning började människorna i Sverige tillverka saker av metaller och brons. Denna tid kallas bronsåldern. Nu började människorna köpa och sälja saker inom Europa. Ungefär 500 år före vår tideräkning började människorna i Sverige använda saker av järn. Denna tid kallas järnåldern. Vikingatiden Tiden från 800-talet till mitten av 1000-talet kallas vikingatiden. Vikingarna var duktiga på att bygga båtar och vana att segla på havet. De krigade och handlade med många andra länder. Vikingarna tog därför makten i många länder i norra Europa. På bilden syns en båt s är byggd som båtarna Vikingatiden. Foto: Colourbox Medeltiden Innan kristendomen kom till Sverige trodde människorna på flera gudar. De mest kända gudarna är Oden, Tor och Freja. Detta kallas asatro. När kristendomen kom till Sverige förändrades samhället. Sverige fick sin första kristna kung, Olof Skötkonung, omkring år 1000. Under 1200-talet hände det mycket. Jordbruket och handeln blev mer organiserad. Nya städer byggdes upp. Sverige delades in i landskap. Varje landskap hade sin lag. Först fanns bara muntliga lagar som inte var nedskrivna. De första skrivna lagarna kom på 1200-talet. 16 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
om på Historiska hus. Foto: Colourbox Under medeltiden utvecklades den svenska riksdagen som beslutar om landets lagar. Riksdagen delades in i fyra delar: adel, präster, borgare och bönder. Det fanns bara män i riksdagen. Kvinnorna fick inte vara med förrän på 1900-talet. Adeln var en grupp människor som hade fått makt och rättigheter i arv. Prästerna hade fått mycket makt över befolkningen och ägde 20 procent av Sveriges bästa mark. Borgarna styrde över handel och hantverk i städerna. Storbönderna styrde över livet på landsbygden. Bönderna levde på landet där de arbetade med att odla jorden och föda upp djur. Nordisk union Under senare delen av medeltiden kämpade Danmark, Norge och Sverige om vem som skulle ha makten i Norden. År 1397 skrev de nordiska länderna på ett avtal som brukar kallas Kalmarunionen. Med Kalmarunionen blev alla länderna ett enda land. Stormaktstid Under 1500-talet hände det viktiga saker i världen. Columbus reste till Amerika. Gutenberg uppfann boktryckarkonsten. Påven, som leder den katolska kyrkan från Rom, förlorade kontrollen över en stor del av sin kyrka. Många i Sverige var missnöjda med hur unionen styrdes av den danske kungen. Stockholms blodbad är en känd händelse då den danske kungen högg huvudet av 100 adelsmän i Stockholm. Efter blodbadet gjorde svenskarna uppror. Det var Gustav Vasa som samlade en svensk armé och tog makten från den danske kungen. Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 17
Stora slottsköket på Läckö slott. Köket är frå 1600-talet. Sedan blev Gustav Vasa kung den 6 juni år 1523. Det blev fred i Sverige. Den 6 juni är också Sveriges nationaldag. När Gustav Vasa var kung förändrades kyrkan. Den hade varit katolsk och blev nu protestantisk. Den svenska kyrkan påverkades av prästen Martin Luther från Tyskland. Kyrkan fick lämna mycket mark ifrån sig och måste betala skatt till staten. Samtidigt fick riksdagen mer makt. Från mitten av 1500-talet till början av 1700-talet var Sverige med i flera krig runt Östersjön. Östersjön var ett av världens viktigaste hav för handel. Krigen handlade om att ha kontroll över Östersjön. Sverige krigade med Danmark, Ryssland, Polen och Tyskland och fick kontroll över stora delar av Östersjön. I mitten av 1600-talet fick Sverige stora delar av norra Tyskland och Polen. Sverige blev då en stormakt. Förutom den yta som Sverige har i dag hörde Finland, Estland, Lettland och delar av Ryssland och Tyskland till Sverige. Senare tvingades Sveriges kung Karl XII lämna ifrån sig områdena utanför det som nu är Sverige eftersom han förlorade flera krig. År 1721 var det fred i Sverige igen och landets tid som stormakt över Östersjön var förbi. Foto: Lennart Haglund 18 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Sverige under 1700-talet På 1700-talet, upplysningstiden, fick människorna i Europa bättre ekonomi. Många lärde sig läsa. Det var inte längre självklart att kungar, präster och adel skulle bestämma. Det ledde till flera revolutioner. Den mest kända är franska revolutionen år 1789. År 1771 blev Gustav III kung i Sverige. Han gjorde en statskupp år 1772 där han försökte få mer makt så att han kunde styra landet själv. Gustav III sköts till döds på en maskerad den 16 mars år 1792. Sverige på 1800-talet Gustav IV Adolf var kung i Sverige mellan åren 1796 och 1809. Under hans tid var Sverige i krig med Ryssland. Gustav IV Adolf förlorade kriget och Sverige fick lämna Finland till Ryssland. Från denna tid (1815) har det varit fred i Sverige. n Karl XIII blev kung efter Gustav IV Adolf. Riksdagen skapade vid denna tid Sveriges grundlagar. De blev fyra stycken: Regeringsformen med regler för hur svenska staten ska vara organiserad. Successionsordningen som säger hur tronen ska ärvas. Tryckfrihetsförordningen som skyddar det fria ordet i tryckt form. Riksdagsordningen som bestämde att riksdagen skulle innehålla de fyra stånden adel, präster, borgare och bönder. Karl XIII fick inte några barn som kunde ärva tronen. Då adopterades fransmannen Jean Baptiste Bernadotte för att bli kung i Sverige. Han byggde en union mellan Sverige och Norge som höll i nästan 100 år. År 1865 försvann riksdagens fyra stånd (adel, präster, borgare och bönder). Riksdagen fick istället två avdelningar som kallades kammare. Under 1800-talet ökade befolkningen i Sverige. I början av 1800-talet hade landet 2,4 miljoner invånare och år 1900 5,1 miljoner. Ökningen ledde till att många människor måste söka arbete på andra platser än där de bodde. Många flyttade till städerna och till Amerika. Mellan åren 1865 och 1914 flyttade nästan en miljon svenskar till Amerika. Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 19
Industrialisering Industrierna kom senare till Norden än till många andra länder i Europa. Vid mitten av 1800-talet levde fortfarande de flesta svenskar på jordbruk. På 1860-talet började Sverige bygga järnvägar. Tack vare järnvägen kunde svenskarna sälja trä och järn till andra länder. Stora industrier byggdes upp och arbetet gick fortare med hjälp av nya maskiner. Vävstol Foto: Colourbox 20 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Sverige under 1900-talet Demokrati införs I början av 1900-talet fortsatte människorna att flytta från landet till städerna. Bönderna blev färre och antalet arbetare blev fler. Fler människor ville få rätt att rösta i valen. År 1907 fick alla män över 24 år rösträtt. I slutet på 1800-talet startades stora fackliga organisationer. Organisationerna ville förbättra arbetarnas villkor och höja arbetarnas löner. Ibland lyckades de. Men de fick kämpa och det blev ofta strejk. År 1909 blev det storstrejk. Ungefär 300 000 arbetare strejkade. Första världskriget och mellankrigstiden Vid första världskrigets början skrev de nordiska länderna under ett avtal om att vara neutrala och inte ta ställning i kriget. År 1919 fick kvinnor rösträtt i Sverige. År 1931 kom den ekonomiska depressionen till Sverige. Depressionen startade med en kris på börsen i New York i USA år 1929 och spred sig sedan över världen. Krisen ledde till arbetslöshet, strejker och demonstrationer. Under denna tid fick Sverige en bättre arbetslöshetsförsäkring och rätt till semester. Pensionärerna fick bättre pensioner. Bättre villkor för kvinnor Under 1930-talet blev livet bättre för kvinnor med barn. Detta hände för att den svenska regeringen ville att det skulle födas fler barn i landet. Kvinnor som hade barn fick hälsovård och mer pengar. De behövde inte betala när de skulle föda barn på sjukhus. Det byggdes barnavårdscentraler och bättre bostäder för familjer med barn. Arbetsgivare fick inte längre avskeda gravida kvinnor. Det blev också tillåtet att berätta om och sälja preventivmedel. Andra världskriget Andra världskriget började år 1939. Under kriget dödade Hitler och nazisterna över fem miljoner judar och 100 000-tals romer, kommunister, homosexuella och personer med funktionsnedsättning. När andra världskriget började skrev Sverige under ett avtal om att landet skulle vara neutralt och inte ta ställning i kriget. Sverige hjälpte flyktingar från Danmark, Norge och de baltiska staterna. Sverige tog emot 7 500 danska judar som annars skulle skickats till Tyskland. Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 21
Innan kriget slutade räddades 10 000-tals fångar ur de tyska koncentrationslägren tack vare den svenske greven Folke Bernadotte och hans vita bussar. Sveriges neutralitet har fått kritik. Sverige lät nazisterna transportera soldater och vapen genom landet. Efterkrigstiden Efter andra världskriget delades Europa in i två delar, Östeuropa och Västeuropa. Östeuropa hamnade under kommunistisk makt och där bestämde Sovjetunionen mest. Västeuropa och USA startade NATO som var en militär organisation som skulle försvara Västeuropa mot kommunismen. De hot som fanns mellan den östra och den västra sidan kallades för det kalla kriget. Delningen fanns kvar ända till år 1989. Efter andra världskriget började Sverige arbeta mer med internationella frågor och gick med i Förenta Nationerna, FN. Berlinmuren Foto: Colourb 22 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Sverige år 1960 till år 2000 Under 1960-talet fick Sverige bra ekonomi. Barnomsorg, sjukvård och vård för de äldre byggdes ut. Anställda fick rätt till fyra veckors semester. Sverige blev ett modernt land som kunde ge medborgarna ett bra liv. Det fanns trygghet och möjligheter att få mat, bostad och arbete. Denna trygghet brukar kallas den svenska välfärden. År 1974 kom en ny lag som bestämde att all offentlig makt ska komma från folket. Kungen skulle fortfarande vara landets högsta chef, statschef, men allt politiskt arbete skulle göras av regeringen och riksdagen. Carl XVI Gustav blev den förste svenske kungen efter den nya lagen. År 1980 ändrades också lagen så att en kvinna kan ta över tronen. Det betyder att prinsessan Viktoria blev tronföljare istället för hennes yngre bror Carl Philip. År 1979 höjdes priset på olja. Det var länderna i Opec (Organization of the Petroleum Exporting Countries) som hade beslutat det. När oljan blev dyrare blev det ekonomisk kris bland länderna i väst. År 1986 blev Sveriges statsminister Olof Palme mördad. Mördaren är fortfarande okänd. Början av 1990-talet var en orolig tid i Europa. Sverige hamnade i en bank- och pengakris. Många förlorade sitt arbete. Många företag försvann. Statens ekonomi blev sämre. År 1994 bestämde svenska folket i en folkomröstning att Sverige skulle gå med i Europeiska Unionen, EU. Finns det något typiskt svenskt? Svensk etnicitet Etnicitet handlar om att tillhöra en grupp människor som har gemensamt ursprung. Det kan betyda att man kommer från samma plats och pratar samma språk. Etniska svenskar kommer från de germanska folken. Germanerna var en etnisk grupp som levde i Nord- och Mellaneuropa cirka 500 år före vår tideräkning. ox Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 23
Handmålade träskor. Foto: Colourbox Kulturer förändras hela tiden. Den är också olika för olika grupper. Det som kan ses som svenskt finns också i andra kulturer, till exempel att tycka om naturen. Det svenska språket Svenskan är ett språk som pratas av ungefär tio miljoner människor. Det talas mest i Sverige, men också i delar av Finland. Det svenska språket liknar norska och danska. De flesta människor i Sverige, Norge och Danmark kan förstå varandras språk. Svenskar och religion Sverige är ett av de mest sekulariserade länderna i världen. Ett sekulariserat land är ett land som inte längre är speciellt religiöst. Trots det bygger det svenska samhället på kristna värderingar. En värdering är en uppfattning om vad som är rätt och riktigt i livet. Många av Sveriges ceremonier och högtider kommer också från religionen, till exempel konfirmation, dop och begravning. Ungefär 70 procent av alla svenskar tillhör den kristna Svenska kyrkan. Men det är ganska få som regelbundet firar gudstjänst i kyrkan. 60 procent av de barn som föds i Sverige döps i Svenska kyrkan. Över hälften av svenskarna väljer att gifta sig utanför Svenska kyrkan. Ungefär 80 procent av begravningarna sker i kyrkan. Fastän många i Sverige inte är religiösa har de flesta någon form av tro. De kan till exempel tro på rättvisa, demokrati eller på människans lika rättigheter. Kärleken till naturen är en annan viktig del av den svenska värdegrunden eller tron. 24 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Svenskar och alkohol På mitten av 1800-talet drack varje svensk i genomsnitt ungefär 50 liter sprit varje år. Det var vanligt att dricka sprit varje dag. Många människor såg att alkoholen gjorde mycket skada. De arbetade tillsammans för att andra inte skulle dricka så mycket alkohol. De bildade något som kallas nykterhetsrörelsen. Sedan den tiden har alkoholen varit en viktig politisk fråga i Sverige. Svenskar och tiden I Sverige är det viktigt att komma i tid. Om du har bestämt att träffa en person klockan 14.00 så räknar han eller hon med att du kommer klockan 14.00. Traditioner och högtider i Sverige En tradition är något som man brukar göra och som återkommer regelbundet. En högtid är en speciell och viktig händelse som firas ofta, till exempel påsk. Många traditioner och högtider som firas i Sverige kommer från religionen. En del traditioner har en kristen bakgrund. En del kommer från den tid då människorna i Sverige hade flera gudar, till exempel Tor och Oden. I dag är religiösa traditioner och högtider framförallt helger då familj och vänner träffas. Några viktiga traditioner Januari Nyårsdagen den 1 januari är en helgdag. Det betyder att de flesta människor är lediga från sina arbeten. Kvällen före är det nyårsafton. Då firar många i Sverige att det nya året börjar. Februari I februari har den svenska skolan februarilov eller sportlov. Då är barnen lediga från skolan i en vecka. I februari eller mars äter många i Sverige semlor. Det är en bulle med mandelmassa och grädde. Det är en tradition från den tid då människor fastade i Sverige. Innan fastan började åt man fet mat. Den som fastar äter ingenting alls under en viss tid, till exempel av religiösa skäl. Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 25