Prövningsanvisning. Kurs: Samhällskunskap 1b. Kurskod: SAMSAM01b. Gymnasiepoäng: 100 poäng. Instruktioner och omfattning

Relevanta dokument
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Kursplan: Samhällskunskap

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt

Demokrati. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011

Momentguide: Makt & demokrati

Ämnesområde Hållbar konsumtion

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Samhällskunskap. Redovisning. Ämnets syfte

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Till dig som ska studera på Barn- och fritidsutbildningen

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

KUNSKAP SAMHALLE SAMHALLE. SamhAllskunskap. Röd punkt i hörnet betyder anteckna! men vad är ett samhälle?

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

Arbetsområde: Min tid - min strid

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

samhällskunskap Syfte

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Ämnesområde Hållbar konsumtion. Årskurs Gymnasiet. LÄRARINSTRUKTION Lek och allvar med begrepp

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Sverige och USA SM1, vt. 2013

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

Matematik 5000 Kurs 1a röd lärobok eller motsvarande., ISBN Prövningen är skriftlig, eventuellt kompletterad med en muntlig del

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Hen kan inte redogöra för! Kan vi pysa?

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk

Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten 1 (2006) (kapitel 1-3 och 5). Rådfråga din examinator.

Hen kan inte redogöra för! Kan vi pysa?

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Religionskunskap. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

SPEAK TRUTH TO POWER MOD UTAN GRÄNSER MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE SOM FÖRÄNDRAR VÅR VÄRLD LÄROPLAN KOPPLINGEN TILL GY11 OCH LGR11

Ämnesområde Hållbar konsumtion

PRÖVNINGSANVISNINGAR

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

Arbetsområde: Häng dom jävlarna!

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Prövningsanvisningar våren 2017 Svenska som andraspråk grundläggande nivå

PETER DJERV OCH MATS JOHNSSON

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Syfte och mål med kursen

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0

HIPPOLOGI. Ämnets syfte

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Prövningen utgörs av en skriftlig och en muntlig del.

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

KRIG OCH KONFLIKTER I VÄRLDEN

Insändaren Gör något!

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Slutuppgift Kommunikation 1 BF1 våren 2013

Transkript:

prövning samhällskunskap 1b Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Samhällskunskap 1b Kurskod: SAMSAM01b Gymnasiepoäng: 100 poäng Instruktioner och omfattning Prövningen består av ett skriftligt prov och ett kompletterande muntligt förhör. Det skriftliga provet är tidsmässigt beräknat till tre timmar och den muntliga delen till en timme. Detta sker vid två separata tillfällen. Det muntliga förhöret sker efter att den skriftliga delen är rättad och genomgången. Tidpunkten för det muntliga förhöret överenskommes med prövningsförrättaren. Ämnesavsnitten behandlar: Samhällets organisation (demokrati, diktatur, riksdag, regering samt kommunerna), Jordens utvecklingsvägar (befolkningsfrågor, miljöproblemen samt försörjningsfrågor) Samhällets ekonomi Arbetsmarknaden Förutom ovanstående ska ett fördjupningsarbete utföras och inlämnas till prövningsförrättaren senast i samband med det muntliga förhöret. Detta fördjupningsarbete ska utgå från en aktuell samhällsfråga och omfattningen av detta arbete uppskattas till 12-15 sidor maskinskriven text. Ämnesvalet är fritt och kan behandla såväl lokala, regionala, nationella som internationella samhällsfrågor. Litteratur att studera: Aspekt Samhällskunskap 1b Kapitel 4, kapitel 7, kapitel 8 samt kapitel 10 Författare: Frank Lundberg & Lars Olsson Förlag: Interskol förlag (ISBN: 9789173069199) Besöksadress Spårvägsgatan 9 Postadress 214 27 Malmö Telefon 040-34 32 55 Fax 040-34 33 01 Organisationsnummer 212000-1124 www.malmo.se kms@malmo.se

2 (5) Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier. De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter. Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter. Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Arbetsmarknadens sätt att fungera, anställningsvillkor. Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. Privatekonomi. Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Konsumenträtt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar. Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering. Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder

3 (5) för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik. Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter. Kunskapskrav Betyget A Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också utförligt och nyanserat redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra välgrundade och nyanserade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifierar flera orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med nyanserade omdömen. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för individens rättigheter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om deras relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

4 (5) Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget C Eleven kan utförligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också utförligt redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra välgrundade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera några orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med enkla omdömen. Eleven diskuterar utförligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge välgrundade argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. Eleven kan utförligt redogöra för individens rättigheter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra välgrundade reflektioner om deras relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget E Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven

5 (5) kan också översiktligt redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra enkla slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera någon orsak och konsekvens. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Eleven diskuterar översiktligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. Eleven kan översiktligt redogöra för individens rättigheter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra enkla reflektioner om deras relevans och trovärdighet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.