Selma Lagerlöf. Bibliografi Av Lagerlöf Den följande bibliografiska förteckningen samlar Selma Lagerlöfs utgåvor i bokform. Lagerlöfs totala produktion är omfattande och rymmer en lång rad småtryck, bidrag till kalendrar, enkätsvar m.m., som dock inte redovisas här. För en fullständig bibliografisk förteckning över Lagerlöfs arbeten, se Nils Afzelius Selma Lagerlöf bibliografi: originalskrifter (Stockholm, 1975) 1. Tryckta skrifter 1891 1939 1891 Gösta Berlings saga. D. 1 2 (Stockholm, 1891) 1894 Osynliga länkar. Berättelser (Stockholm, 1894) 1895 Ett äfventyr i Vineta. Med teckningar af Hans Nic. Hansen. [Bil. till] Jul-Album 1895 (Malmö, 1895) 1897 Antikrists mirakler. Roman (Stockholm, 1897) 1899 Drottningar i Kungahälla jämte andra berättelser (Stockholm, 1899) En herrgårdssägen. Illustrerad af Georg Pauli (Nordiskt familjebibliotek 4) (Stockholm, 1899) Textutdrag till Operan Fritiofs Saga. [Omslag:] Musik af: E. Andrée. Text af: Selma Lagerlöf. Utarbetad på grundval af Tegnérs dikt och med delvis
bibehållande af hans ord (Göteborg, 1899) 1901 Jerusalem. 1. I Dalarne. Berättelse (Stockholm, 1901) 1902 Jerusalem. 2. I det heliga landet. Berättelse (Stockholm, 1902) 1903 Herr Arnes penningar. Berättelse (Iduns romanbibliotek. 33.) (Stockholm 1903). 1904 Kristuslegender (Stockholm, 1904) 1906 Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Bd 1 (Läseböcker för Sveriges barndomsskolor. 1) (Stockholm, 1906) 1907 Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Bd 2 (Läseböcker för Sveriges barndomsskolor. 1) (Stockholm, 1907) 1908 En saga om en saga och andra sagor (Stockholm, 1908) 1909 Meli. Berättelse. Med illustrationer i färg av Gerda Tirén (Folkskolans barntidning 1909) (Stockholm, 1909) [Tilläggshäfte till Guldslottet] 1911 Liljecronas hem. Roman (Stockholm, 1911) 1912 Körkarlen. Berättelse (Stockholm, 1912) 2
Slåtterkarlarna på Ekolsund. Stockholm (Svensk läraretidning 1912) (Stockholm, 1912) 1913 Stormyrtösen. Folkskådespel i fyra akter efter Selma Lagerlöfs berättelse Tösen från Stormyrtorpet av Bernt Fredgren, [Peter Fristrup] & Selma Lagerlöf (Svenska teatern. Nr 341) (Stockholm, 1913) Tösen från Stormyrtorpet och andra sagor (Göteborg, 1913) 1914 Astrid och andra berättelser (Göteborg, 1914) Dunungen. Lustspel i fyra akter (Svenska teatern. Nr 344) (Stockholm, 1914) Kejsarn av Portugallien. En värmlandsberättelse (Stockholm, 1914) Stenen i sjön Rottnen. Berättelse (barnens Julbrev) (Stockholm, 1914) 1915 Silvergruvan och andra berättelser (Stockholm, 1915) Troll och människor. [Samling 1.] (Stockholm, 1915) 1918 Bannlyst. En berättelse (Stockholm, 1918) 1919 Vinterballaden. Dramatisk dikt av Gerhart Hauptmann. Med författarens tillåtelse översatt och bearbetad av Selma Lagerlöf (Stockholm, 1919) 1920 Zachris Topelius. Utveckling och mognad (Stockholm, 1920) 1921 Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Förkortad och omarb. uppl. (Stockholm, 1921) Troll och människor. Samling 2 (Stockholm, 1921) 3
1922 Legender i urval. Illustrerade av Einar Nerman (Stockholm, 1922) Mårbacka. [1] (Stockholm, 1922) 1925 Löwensköldska ringen (Stockholm, 1925) Charlotte Löwensköld (Stockholm, 1925) 1928 Anna Svärd. I samma serie ha förut utkommit Löwensköldska ringen och Charlotte Löwensköld (Stockholm, Bonnier 1928) 1929 En herrgårdssägen. Skådespel i fyra akter. Efter Selma Lagerlöfs berättelse med samma namn. Dramatiseringen verkställd av författarinnan själv, delvis på grund av ett dramatiskt utkast av Einar Fröberg (Svenska teatern. Nr 415) (Stockholm, 1929) 1930 Mors porträtt och andra berättelser (Stockholm, 1930) Mårbacka. 2. Ett barns memoarer (Stockholm, 1930) 1932 Mårbacka. 3. Dagbok (Stockholm, 1932) 1933 Höst. Berättelser och tal (Stockholm, 1933) Mårbackablomster ur Selma Lagerlöfs arbeten samlade och till en födelsedagsbukett hopbundna av Valborg Olander (Stockholm, 1933) 1936 Gösta Berlings saga. Skådespel i 4 akter med prolog och epilog efter romanen med samma namn (Svenska teatern. Nr 431) (Stockholm, 1936) 4
1939 Kejsaren av Portugallien. Skådespel i fyra akter av Poul Knudsen och Selma Lagerlöf. Dramatiseringen gjord efter Selma Lagerlöfs roman med samma namn (Svenska teatern. Nr 442) (Stockholm, 1939) 2. Samlingsutgåvor 1933 Skrifter av Selma Lagerlöf (Stockholm, 1933) [1.] Gösta Berlings saga [2.] Osynliga länkar [3.] Antikrists mirakler [4.] Drottningar i Kungahälla, Herr Arnes penningar, En herrgårdssägen, Legender [5.] Jerusalem I. [6.] Jerusalem II. [7.] Kristuslegender, Kejsarn av Portugallien [8.] En saga om en saga, Liljecronas hem [9.] Körkarlen, Bannlyst [10.] Troll och människor [11.] Löwensköldska ringen, Charlotte Löwensköld [12.] Anna Svärd 3. Övriga viktiga postuma utgåvor 1943 Från skilda tider. Efterlämnade skrifter 1, red. Nils Afzelius (Stockholm, 1943) 1944 Ida Bäckmann, Mitt liv med Selma Lagerlöf. En skildring byggd på 30 års korrespondens och vänskap. D. 1 2 [Brev och utdrag ur brev till Ida Bäckmann] (Malmö, 1944) 5
1945 Från skilda tider. Efterlämnade skrifter 2, red. Nils Afzelius (Stockholm, 1945) 1959 Dockteaterspel. Med inledning och kommentar utg. av Ying Toijer-Nilsson (Selma Lagerlöf-sällskapet. Skrifter 2) (Malmö, 1959) 1967 Brev 1. 1871 1902. I urval utg. av Ying Toijer-Nilsson (Selma Lagerlöf-sällskapet. Skrifter. 7) (Lund, 1967) 1969 Brev 2. 1903 1940. I urval utg. av Ying Toijer-Nilsson (Selma Lagerlöf-sällskapet. Skrifter. 8) (Lund, 1969) 1970 Legenden om julrosorna och andra berättelser (Gula ramen) (Stockholm, 1970) 1992 Du lär mig att bli fri. Selma Lagerlöf skriver till Sophie Elkan, red. Ying Toijer-Nilsson (Stockholm, 1992) 1998 Mammas Selma. Selma Lagerlöfs brev till modern, red. Ying Toijer-Nilsson (Stockholm, 1998) Jon Viklund 6
Om Lagerlöf Bibliografier och forskningsöversikter Selma Lagerlöfs författarskap förtecknas i Selma Lagerlöfs bibliografi: originalskrifter av Nils Afzelius, färdigställd av Eva Andersson (Acta Bibliothecae regiae Stockholmiensis, 23, och Selma Lagerlöf-sällskapet, Skrifter, 11), 1975. I denna oumbärliga bibliografi förtecknas årsvis såväl böcker som arbeten som först (eller enbart) har tryckts i tidskrifter, tidningar och samlingsverk. Upplagor och omtryck noteras. Person- och titelregister finns. En resonerande översikt över Lagerlöfforskningen fram till 1965 gjorde Erland Lagerroth för Svensk Litteraturtidskrift (1965). Författarskapet på svenska samt den omfattande forskningen på såväl svenska som andra språk om Selma Lagerlöf, hennes liv och hennes författarskap fram till 1989 förtecknas i en utförlig och noggrann om än inte helt fullständig bibliografi, sammanställd i Tyskland av Sibylle Schweitzer: Selma Lagerlöf: eine Bibliographie mit einem Essay von Gerd Wolfgang Weber, 1990. Person- och titelregister finns. I översiktsverket Den svenska litteraturen, del 2, 1999, ingår en resonerande bibliografi som behandlar forskningen fram till omkring 1996. Anna Nordlunds doktorsavhandling Selma Lagerlöfs underbara resa genom den svenska litteraturhistorien 1891 1996 (2005) studerar förändringarna i bilden av Selma Lagerlöf, mottagandet av hennes verk och forskningens skiftande hållningar. För forskningsläget vid olika tider är särskilt kapitel 5, Forskningens föreställningar 1940 1992 givande. I boken ingår en omfattande bibliografi över Lagerlöfforskningen, huvudsakligen den svenska. Selma Lagerlöf-sällskapet utger en serie Lagerlöfstudier. I vissa volymer ingår samlingar av artiklar, andra volymer är arbeten av en enda författare. Vissa volymer är tematiska. Se vidare här nedan. 2) Biografier Redan under Selma Lagerlöfs livstid utkom två större arbeten om hennes liv och verk. Den första var skriven av Walter A. Berendsohn och utkom på tyska 1927, på svenska 1928. Berendsohn byggde på de bilder av sitt liv som Selma Lagerlöf själv hade givit i 7
sina självbiografiska arbeten. Han uppfattade hennes författarskap som harmlöst harmoniskt, men gjorde också beaktansvärda stilistiska iakttagelser i hennes berättande och dess förhållande till muntligheten. Stellan Arvidsons biografi från 1932 anlägger ett marxistiskt perspektiv. I båda dessa biografier finns en diskussion om moderniteten i författarskapet; Arvidson lyfte särskilt fram idégods med rötter i 1880-talet. Strax efter Selma Lagerlöfs död 1940 åtog sig Elin Wägner uppdraget att skriva om henne. Denna biografi utkom i två delar 1942 och 1943 (ettbandsupplaga 1958). Elin Wägner framhöll den medvetna konstnärligheten och den intellektuella sidan hos Selma Lagerlöf, men hon tryckte också på det matriarkala arvet, känslan för jord och natur. Berättad på ett populärt sätt och med stor vederhäftighet har denna biografi stått sig länge. I sin serie Svenska folkets litteraturhistoria utgav Sven Stolpe 1984 ett åttonde band som helt ägnades Selma Lagerlöf. Efter att ha skrivit många böcker om Selma Lagerlöf i mindre format publicerade Vivi Edström år 2002 sin stora biografi Selma Lagerlöf. Livets vågspel, som på bortåt 600 sidor ger en delvis ny bild av författarinnan och människan. Det passionerade och vilda hos henne får här större uppmärksamhet än i tidigare biografier, likaså det ironiska och det humoristiska. Henrik Wivels Snedronningen. En bog om Selma Lagerlöfs kærlighed, 1988, kom i svensk översättning 1990 (Snödrottningen. En bok om Selma Lagerlöf och kärleken). Den väckte stark debatt genom sin bild av Selma Lagerlöf som kall och känslotorr. En utvidgad dansk upplaga har utgivits 2005. En noggrann biografi i uppslagsbokformat har Ying Toijer-Nilsson skrivit för Svenskt Biografiskt Lexikon (band 22, 1979). Ying Toijer-Nilsson har redigerat viktiga brevurval: Brev I II 1967 och 1969, Du lär mig att bli fri. Selma Lagerlöf skriver till Sophie Elkan, 1992, Mammas Selma. Selma Lagerlöfs brev till modern, 1998, samt En riktig författarhustru. Breven till Valborg Olander, 2005. 3) Biografiska delstudier och specialundersökningar Studier som berör olika perioder av Selma Lagerlöfs liv anförs här i urval. En viktig antologi av personliga minnesbilder är Mårbacka och Övralid. Minnen av Selma Lagerlöf och Verner von Heidenstam, 1 2, 1940 (red. Sven Thulin). Personliga minnen finns också bland annat i Nils Afzelius, Selma Lagerlöf den förargelseväckande, 1969, ny uppl. 1973. 8
F.S. de Vrieze, Fact and fiction in the autobiographical works of Selma Lagerlöf, 1958, undersöker författarskapets värmländska faktagrund med tonvikt på det självbiografiska i Mårbackaserien och på den konstnärliga transformationen av verklighet till dikt. Selma Lagerlöfs väg till författarskapet och hennes identitetsutveckling analyseras ingående av Lisbeth Stenberg, En genialisk lek. Kritik och överskridande i Selma Lagerlöfs tidiga författarskap (2001). Bengt Eks Selma Lagerlöf efter Gösta Berlings saga. En studie över genombrottsåren 1891 1897 (1951) belyser bland annat landskronatidens yttre förhållanden, köpenhamnskontakterna och vänskapen med Sophie Elkan. Selma Lagerlöfs verksamhet som lärarinna och landskronabo studerades också av Erik Eliasson i en skrift 1958. Viktigt biografiskt material om Selma Lagerlöfs nittiotal, särskilt hennes kungälvskontakter, samlade Erland Lagerroth i Selma Lagerlöf och Bohuslän. En studie i hennes 90-talsdiktning (1963). Eva Helen Ulvros Sophie Elkan. Hennes liv och vänskapen med Selma Lagerlöf (2001) har genom sin perspektivrika bild av Sophie Elkan också kastat ljus över de två författarinnornas samliv och samspel. Ida Bäckmanns Mitt liv med Selma Lagerlöf har undertiteln En skildring byggd på 30 års korrespondens och vänskap (1 2, 1944). En av de tidiga doktorsavhandlingarna om Selma Lagerlöf var Lars Ulvenstams Den åldrade Selma Lagerlöf. En studie i hennes Löwensköldcykel (1955), där de sena verkens tillkomst och berättarmetoder står i centrum, men där också själva den sena fasen i författarinnans liv behandlas. Se även Birgitta Odén, Gamla kvinnors vishet, i I Selma Lagerlöfs värld, red. Maria Karlsson och Louise Vinge (Lagerlöfstudier 2005). Den danske psykiatrikern Jørgen Ravn skrev på 1950-talet flera artiklar om Selma Lagerlöf och gav i boken Menneskekenderen Selma Lagerlöf (1958) sin syn på hennes gestaltning av psykologiska tillstånd; den följdes upp i Virkelighedens Selma Lagerlöf. En psykologisk studie 1983. En psykoanalytisk tolkning av ett tema i hennes verk ger Clarence Crafoord i Barndomens återkomst. En psykoanalytisk och litterär studie (1993). 4) Översikter över författarskapet. Birgitta Holm påbörjade 1981 en serie om kvinnliga svenska romanförfattare med en bok om Fredrika Bremer, som efterföljdes av Selma Lagerlöf och ursprungets roman (1984), där hon tolkade författarskapet med stöd i psykologiska teorier om litterärt 9
skapande. Vivi Edström karakteriserar lättillgängligt särdragen i författarskapet: teman, berättarmetoder, stil etc. i Selma Lagerlöfs litterära profil från 1986. Maria Karlsson behandlar en aspekt av författarskapet i Känslans röst. Det melodramatiska i Selma Lagerlöfs romankonst, 2002. Om bilden av Selma Lagerlöfs författarskap i litteraturhistoriska översiktsverk, se Anna Nordlund, Selma Lagerlöfs underbara resa (avd. 1 ovan), särskilt kap. 6. 5) Enskilda verk Bibliografin tar här upp monografier över verken och anför artiklar och uppsatser i urval. Selma Lagerlöfs debutroman Gösta Berlings saga (1891) har dragit till sig forskningens särskilda intresse och ägnats stora monografier. Gunnar Ahlströms Kring Gösta Berlings saga (1959) följdes av Erland Lagerroth, Landskap och natur i Gösta Berlings saga och Nils Holgersson, 1958, av Vivi Edström, Livets stigar. Tiden, handlingen och livskänslan i Gösta Berlings saga (1960) och av Jenny Bergenmar, Förvildade hjärtan. Livets estetik och berättandets etik i Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga (2003). Se även Maria Karlsson (ovan avd. 4) och Helge Gullberg (nedan avd. 6, Stilstudier). Mottagandet av romanen har särskilt analyserats av Lars Wolf, Att möta sina domare. Selma Lagerlöfs väg till Gösta Berlings saga och bokens mottagande (2000), vidare av Lisbeth Stenberg (ovan avd. 3) och Anna Nordlund (ovan avd. 1). Antikrists mirakler från 1897 har väckt mindre forskarlust. Erland Lagerroth behandlar det sicilianska stoffet i Lagerlöfstudier 1971. Se vidare Stellan Arvidson (ovan avd. 2) och Bengt Ek (ovan avd. 3). En herrgårdssägen (1899) har behandlats ingående av Sven Arne Bergmann: Getabock och gravlilja. Selma Lagerlöfs En herrgårdssägen som konstnärlig text, 1997, som också ger en forskningsöversikt. Se även Maria Karlsson (ovan avd. 4) Jerusalem I II (1901 1902) behandlas av bland andra Nils Nihlén i Samlaren 1951 (om inflytande från den isländska sagan), Erland Lagerroth, Selma Lagerlöfs Jerusalem. Revolutionär sekterism mot fäderneärvd bondeordning, 1966, Vivi Edström i Lagerlöfstudier 1958 (om motivförskjutning) och 1971 (om tillkomsten), Sigvard Lindqvist i Selma Lagerlöf och bildkonsten (1989, om Kristusbilden); Maria Nikolajeva i Selma Lagerlöf och kärleken, red. Karl Erik Lagerlöf (Lagerlöfstudier 1997), av olika författare i Bron mellan Nås och Jerusalem. Om Nåsböndernas utvandring till Jerusalem i verklighet och dikt, red. Vivi Edström, Inger Larsson och Margareta Jonth 10
(1996). Herr Arnes penningar (1903) är mycket omskriven, mest i artikelform. Se senast artikel av Vivi Edström i I Selma Lagerlöfs värld (Lagerlöfstudier 2005) och där anförd litteratur. Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1906 1907) fick en egen monografi 1942: Gunnar Ahlström, Den underbara resan. En bok om Selma Lagerlöfs Nils Holgersson (ny upplaga 1958) och en stor undersökning i Erland Lagerroth, Landskap och natur i Gösta Berlings saga och Nils Holgersson, 1958. En populärt hållen introduktion är Uppdrag läsebok. Nils Holgersson. Presentation och urval av Vivi Edström (1995). En mängd artiklar finns, se bland annat Bente Heian om pedagogiken (i Edda 1988) och Lars Ellenius om Norrlandsbilden (I Selma Lagerlöfs värld, Lagerlöfstudier 2005). Liljecronas hem (1911): Ulla Torpe, Orden och jorden. En studie i Selma Lagerlöfs roman Liljecronas hem (1992). Se även F.S. de Vrieze (ovan avd. 3) om Selma Lagerlöfs utkast till en fortsättning på romanen. Körkarlen (1912) undersöks i Ulla-Britta Lagerroths Körkarlen och Bannlyst. Motivoch idéstudier i Selma Lagerlöfs 10-talsdiktning (1963). Kejsarn av Portugallien (1914) har ägnats kortare studier av Kjell Wallström (om kärleksmotivet, Lagerlöfstudier 1976) och av Carina Kullgren om fadersbilden (I Selma Lagerlöfs värld, Lagerlöfstudier 2005). Bannlyst (1918): se under Körkarlen, Ulla-Britta Lagerroth, samt David Anthin, Landskapets upplösning: en studie av landskapets och platsens betydelse i Selma Lagerlöfs roman Bannlyst (2000). Löwensköldska ringen (1925), Charlotte Löwensköld (1925) och Anna Svärd (1928): Lars Ulvenstams Den åldrade Selma Lagerlöf. En studie i hennes Löwensköldcykel (1955) behandlar tillkomsten och berättartekniken i sviten och tar även upp utkasten till en fortsättning. Se även om Löwensköldska ringen artikel av Peter Graves (I Selma Lagerlöfs värld, Lagerlöfstudier 2005). Mårbacka (1922), Ett barns memoarer (1930) och Dagbok för Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf (1932) behandlades först ingående av F.S. de Vrieze, Fact and fiction in the autobiographical works of Selma Lagerlöf, 1958 (se ovan avd. 3). Sviten tilldrar sig för närvarande åter intresse, se bland annat artiklar om Dagbok av Helena Forsås-Scott (i Selma Lagerlöf i utlandsperspektiv, 1998) och av Birgitta Holm (I Selma Lagerlöfs värld, Lagerlöfstudier 2005). 11
Novell- och artikelsamlingarna Osynliga länkar (1894, senare förändrade upplagor), Drottningar i Kungahälla jämte andra berättelser (1899), Kristuslegender (1904), En saga om en saga och andra berättelser (1908), Troll och människor (1, 1915, 2, 1921), Höst (1933) samt de postuma Från skilda tider I (1943) och 2 (1945), båda utgivna av Nils Afzelius. Det finns många analyser av enskilda noveller och av novellernas tematik och berättargrepp. Se särskilt Om Selma Lagerlöfs noveller, red. Vivi Edström (Lagerlöfstudier 1983). Se även Barbro Ståhle Sjönell, Att ge ut noveller (2001), om olika tryck och samlingar. De tidiga dikterna behandlas i Lisbeth Stenbergs En genialisk lek (ovan avd. 3); enskilda dikter i artiklar av Lisbeth Stenberg och Ingeborg Nordin Hennel i I Selma Lagerlöfs värld (Lagerlöfstudier 2005). Dockteaterspel har utgivits av Ying Toijer-Nilsson i en volym med inledning och kommentar (1959). Madame de Castro, en ungdomsdikt, har utgivits med ett efterord av Birgitta Holm (1984). 6) Särskilda teman Natur och magi: Hans von Ritte, Untersuchungen über die Behandlung von Volksdichtungsstoffen im Werk Selma Lagerlöfs, 1970. Ying Toijer-Nilsson om naturuppfattning och folktro (i Samlaren 1954 och i Värmland förr och nu 1958), Erland Lagerroth, Landskap och natur, se ovan avd. 5, Gösta Berlings saga). Kärleken och religionen: Jakob Kulling, Huvudgestalten i Selma Lagerlöfs författarskap, 1959, Gunnel Weidel, Helgon och gengångare. Gestaltningen av kärlek och rättvisa i Selma Lagerlöfs diktning, 1964, Margareta Brandby-Cöster, Att uppfatta allt mänskligt. Underströmmar av luthersk livsförståelse i Selma Lagerlöfs författarskap, 2001. Se även artiklar av olika författare i Selma Lagerlöf och kärleken, red. Karl Erik Lagerlöf (Lagerlöfstudier 1997). Selma Lagerlöfs förhållande till teosofi, spiritism etc. har behandlats av bland andra Erik Eliasson (i Ord och bild 1951 och Lagerlöfstudier 1971) och Sigvard Lindqvist (i Samlaren 1960). Stilstudier: Louise von Hofsten i Nysvenska studier 1935, Helge Gullberg, Stil- och manuskriptstudier till Gösta Berlings saga, 1948, Vivi Edström om stilen i Jerusalem, i Lagerlöfstudier 1971. Kvinnosaken: Vivi Edström i Lagerlöfstudier 1979 och i Lagerlöfstudier 1983. Teater och film: Redan Walter Berendsohn (se ovan avd. 2) betonade Selma 12
Lagerlöfs intresse för filmen och betydelsen av filmatiseringar. Se vidare Victor Sjöström i Mårbacka och Övralid 2, 1941; Gösta Werner, Herr Arnes pengar, en filmvetenskaplig studie och dokumentation av Mauritz Stillers film efter Selma Lagerlöfs berättelse (1979), Ebba Segerberg om stumfilmen och dess berättarteknik (i Selma Lagerlöf i utlandsperspektiv, 1998), Ulla-Britta Lagerroth om teatern (i I Selma Lagerlöfs värld, Lagerlöfstudier 2005). Om dramatiseringar av hennes verk på tyska se Jennifer Watson nedan, avd. 7. Bildkonsten: ämnet behandlas ur olika aspekter illustrationer, porträtt, inspiration från bildkonst etc. av olika författare i Selma Lagerlöf och bildkonsten, 1989. 7) Internationellt Selma Lagerlöfs enorma framgångar på den internationella bokmarknaden blev presenterade av Nils Afzelius i en bibliografisk översikt i Nordisk familjeboks månadskrönika 1938. Hur hennes verk har översatts och mottagits utomlands har på senare tid ägnats en serie volymer utgivna av Selma Lagerlöf-sällskapet: Margherita Giordano Lokrantz, Selma Lagerlöf ur italienskt perspektiv (Lagerlöfstudier 1990), Maria Nikolajeva, Selma Lagerlöf ur ryskt perspektiv (Lagerlöfstudier 1991), artiklar av flera författare i Selma Lagerlöf ur franskt perspektiv (red. Synnöve Clason, Lagerlöfstudier 1994), Jennifer Watson, Selma Lagerlöf ur tyskt perspektiv (Lagerlöfstudier 2002). Till denna svit fogar sig artiklar om mottagandet i Storbritannien, Japan och Slovakien i Selma Lagerlöf seen from abroad/selma Lagerlöf i utlandsperspektiv, 1998. Hur Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige har översatts och tagits emot på tyskt och nederländskt språkområde har ägnats en otryckt avhandling av Isabelle Desmidt (Gent 2001), en kortversion av den finns i Selma Lagerlöf seen from abroad. 8) Utgivning Det pågår förberedelser för utgivandet av en vetenskaplig utgåva av Selma Lagerlöfs samlade verk med Kungliga Biblioteket som huvudman för projektet. Louise Vinge 13