Trädplan Kyrkogårdens träd - historik Säby kyrkogård är en gammal kyrkogård kopplad till kyrkobyggnaden i Säby, till det sociala livet i Säby by och till Säbyholms gård. Skånska rekognosceringskartan från 1812 med Säby kyrkby och Säbyholm. Säby var den näst minsta socknen i Rönneberga härad, 6,15 km². Byn hade enligt urkunder egen kyrka redan så tidigt som på 1000-talet. Den första var sannolikt en träbyggnad. Den ombyggdes i slutet på 1100-talet med väggar av tegel. Kyrkan blev illa åtgången under skånska kriget på 1670-talet. Då revs också det vapenhus som fanns på södra långsidan. De nuvarande huvuddragen tillkom på 1870-talet. Kyrkan har restaurerats ett flertal gånger, senast 2008. På kyrkogården finns den Tranchellska familjegraven. General Cederström på Säbyholms gård var en av det första som började odla betor industriellt. Fabriksmässig produktion var dock inte utan svårigheter vare sig tekniskt eller ekonomiskt. Sockerbrukets historia är spännande och innehåller många turer, om vilka det har skrivits böcker. Så småningom övertogs både Säbyholms gård, betodlingen och sockertillverkningen av Justus Tranchell som verkställande direktör. 1
Han var en sällsynt framsynt och driftig person. Även om han var en ekonomisk affärsman hade han ett för att vara storföretagare på den tiden ett ovanligt gott hjärta och idkade välgörenhet samt bidrog till många ideella verksamheter. Justus och Carl Tranchells familjer har gett många bidrag i olika former till Säby kyrka och kyrkogård. Familjerna bodde under ca 100 år i herrgårdsbyggnaden på Säbyholm. År 1750 bodde i Säby 160 personer. 1850 hade antalet ökat till 312 för att sedan minska till 282 år 1950. Idag bor det omkring 40 personer i Säby kyrkby. De norra delarna av Landskrona kommun omfattas av riksintresset för kulturmiljövården vilket berör Säby kyrkby. Riksintresset syftar till att bevara det öppna odlingslandskapet med sitt rika fornlämningsbestånd, bevarade väg- och hägnadssystem, alléer samt spridda bebyggelsemönster. Också Säby kyrka, såväl dess placering i byn som byggnaden i sig, ingår i riksintresset. Säby kyrkby med Säbyholms betesängar ner mot Säbydiket, 1995. Foto: Lars Wall. Det har under nästan 200 år funnits betydande trädvegetation på Säby Kyrkogård. Träden som växer på kyrkogården idag får anses vara en andra generation, grundat på en del äldre fotografier som visar att en första omgång träd planterats under första delen av 1800-talet. De sykomorlönnar som finns i den östra delen av kyrkogården kan vara planterade efter utvidgningen 1891 och idag vara omkring 120 år. Lönnarna har idag en omkrets på cirka 250 cm vilket indikerar att det kan vara planterade vid den här tidpunkten. En gång i tiden - första delen av 1800-talet - var kyrkogården omgiven av en hög jordvall, som togs bort av general Cederström utan att ha kontaktat byborna. Någon stenmur finns inte, utan en häck får göra skillnad till den omgivande åkern. Direktör Justus Tranchell anhöll hos kyrkostämman 1866 att för sig själv och sin familj få uttaga en gravplats. Tillsammans lär 20 medlemmar av familjen där fått sina sista vilorum. 2
På bilden syns Säby kyrka med välvuxna träd som kan antas vara mellan 50-60 år gamla. I nedre delen av fotografiet syns gjutjärnsstaketet som Carl Tranchell skänkte till församlingen 1891 och samma år utvidgades kyrkogården åt öster. Till vänster i bilden syns det första skolhuset i Säby från 1826 som sedan också fungerade som fattighus då ett nytt skolhus byggdes redan 1833 mellan Säby kyrkby och Säbyholm. Fotot är taget efter 1905 eftersom spiran är klädd i plåt. De två träd som omger ingången till kyrkogården kan vara de två vitoxlar som står där än idag. De ser på bilden ut att vara 10-15 år gamla, de andra stora träden är borttagna i början av 1900-talet. Det gamla skolhuset/fattighuset revs i början av 1900-talet och det lilla styrelserummet och bårhuset vid kyrkan uppfördes sommaren 1928 och då kan de lindar i trädkransen som idag knuthamlas ha planterats eller något tidigare. På Häradsekonomiska kartan från 1910-15 ser vi järnvägen dragen förbi Säby kyrka och att fattighuset ligger kvar utanför kyrkogården. Karta: Lantmäteriet. 3
Detta foto har inget årtal, men de gamla träden på föregående bild är borta och det kan antas vara taget någon gång 1920-1930-tal. De nya lindarna som planterats kan vara i åldern 10-20 år. Flygfoto över Säby kyrkby 1940-talet. Foto: Landskrona GIS-portal. Landskrona Stad. På bilden ovan finns järnvägsbanken kvar efter LEJ, Landskrona-Engelholms-Järnväg som när den anlades fick denna sträckning så Justus Tranchell kunde ta tåget till kyrkan och kyrkogården. 4
Flygfoto över Säby Kyrkogård, 2010. Foto: Landskrona GIS-portal, Landskrona Stad. Knuthamlade lindar på Säby Kyrkogård 2009. Foto: Lars Wall. 5
Källor: Hemby Edith, Säby - sockerbetans socken. Hälsingborg 1966. Landskrona Stad, GIS-portal Lantmäteriet Ponnert Arkitekter AB, Säby kyrka - Underhållsplan 2009 6