1 (6) RIKTLINJE Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentet gäller för HSF Innehållsförteckning Specialiseringstjänstgöring (ST)...2 Bakgrund...2 Behov av ST på Gotland...2 Målsättning för ST-utbildning på Gotland...2 Innan ST kan utlysas...3 I samband med tillsättande av ST...3 När ST börjar...4 Under ST...4 När ST är klar...5 Kvalitetssäkring...6
2 (6) Specialiseringstjänstgöring (ST) Dessa riktlinjer är en lokal tillämpning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring (SOSFS 2008:17) och i vissa fall (SOSFS 1996:27). Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS, SFS-nr 1998:531). Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12). Bakgrund Efter genomförd AT och godkänd läkarlegitimation kan läkare utbilda sig till specialist inom valfri medicinsk specialitet via s.k. ST-tjänst. En sådan utbildning innebär enligt EU-regler minst 5 års tjänstgöring. Bestämmelserna om läkarnas specialiseringstjänstgöring finns i SOSFS 2008:17 och gäller läkare med läkarlegitimation efter 1 juli 2006. För läkare med läkarlegitimation före den 1 juli 2006 kan den äldre författningen (SOSFS 1996:27) gälla, förutsatt att ansökan om specialistbevis inlämnas senast den 31 december 2013. Enligt lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område ska Socialstyrelsen meddela vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som skall gälla för varje specialistkompetens. Dessa målbeskrivningar har utarbetats nationellt tillsammans med respektive specialitetsförening inom Svenska Läkaresällskapet. I målbeskrivningarna finns några kompetensområden angivna som är gemensamma för samtliga specialiteter. Bland annat ingår krav på kunskap och erfarenhet av systematiskt kvalitetsarbete, i enlighet med SOSFS 2005:12 4 kap 3. Förevarande riktlinjer för Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen i Gotlands Kommun är en direkt följd av SOSFS 2008:17 3 kap 1 som föreskriver att vårdgivaren ska ge direktiv och se till att det finns dokumenterade rutiner så att specialiseringstjänstgöringen kan genomföras och regelbundet utvärderas för att säkerställa en hög och jämn kvalitet i specialistutbildningen. Behov av ST på Gotland Läkarkåren inom Hälso- och sjukvården på Gotland är inne i en generationsväxling. Det finns ett stort behov av nyrekrytering genom utbildning av ST-läkare på Gotland. För att detta ska vara möjligt behöver organisationen för läkarutbildning inom förvaltningen vara tydlig i sin struktur och ledning samt förankrad som ett åtagande hos huvudmannen. Övergripande studierektor, verksamhetschefer, studierektorer inom varje specialitet och handledare är nyckelpersoner i den organisationen. Målsättning för ST-utbildning på Gotland ST-läkarna skall kunna erhålla specialistkompetens i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring (SOSFS 2008:17). Utbildningsklimatet för ST-läkarna ska gynna rekrytering till specialisttjänster på Gotland.
3 (6) Innan ST kan utlysas Verksamheten, inom vilken man önskar utbilda en ny specialist, måste vara tillräckligt allsidig t.ex. vad gäller patientsammansättning, sjukdomspanorama och innehålla jour och/eller beredskap. Antalet specialistläkare och andra medarbetare med relevant kompetens inom verksamheten bör vara tillräckligt stort så att instruktioner kan ges. På Gotland gäller för ST att minst 1½ 2 år av utbildningen måste fullgöras på läns- och/eller regionsjukhus. Enda undantag är ST i Allmänmedicin, där sidoutbildning kan ske inom verksamheterna på Visby lasarett. Utrustningen för diagnostik, utredning och behandling som finns inom verksamheten ska vara adekvat. ST-läkaren ska ha tillgång till en fast arbetsplats med egen dator som gör det möjligt att arbeta ostört. Tillgång till adekvat bibliotekstjänst och till aktuella tidskrifter måste finnas. Verksamhetschef ansvarar för att det på ST-utbildande enhet finns en studierektor som är specialistkompetent och har genomgått handledarutbildning (s.k. specialitetsstudierektor ). Denne ska utgöra stöd för verksamhetschef, handledare och ST-läkare och ska ha en skriftlig uppdragsbeskrivning samt särskilt avsatt arbetstid för sin uppgift. En modell för små enheter är att via avtal utnyttja studierektorsfunktionen på större ST-enheter på fastlandet. Verksamhetschefen ansvarar för att en personlig ST-handledare med rätt specialistkompetens och med handledarutbildning utses. Varje sådan utsedd läkare bör endast handleda en ST-läkare åt gången. Övergripande ST-studierektor ansvarar för att handledarutbildning tillhandahålles. Hälso- och sjukvårdsledningen ansvarar för att det finns ekonomiska medel för detta. Hälso- och sjukvårdsledningen ansvarar för att det finns aktuella samarbetskontrakt som reglerar anställningsförhållandena med aktuella läns- och regionsjukhus. Oavsett kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning ska ST-läkare arbeta på lika villkor och kunna uppnå utbildningsmålen. För att säkerställa detta ansluter sig Hälso- och sjukvården till den likabehandlingspolicy som är antagen av Gotlands Kommun. I samband med tillsättande av ST Verksamhetschefen ansvarar för att dennes och ST-läkarens gemensamma åtagande regleras i ett ST-kontrakt. ST-läkare, handledare, specialitetsstudierektor samt person utsedd av Hälso- och sjukvårdsledningen medverkar i utformandet. Kontraktet reglerar vad som ska gälla i samband med sidoutbildning (tjänstgöring på läns- och regionsjukhus) och vid deltagande i SK-kurser (kurser som är obligatoriska enligt specialitetens målbeskrivning). Utbildningskontraktet ska utgöra ramverk för det utbildningsprogram som sedan ställs samman (se nedan) och följa specialitetsföreningarnas krav på kompetensinhämtande för godkänd specialistexamen. Utbildningskontraktet ska även se till att ST-budgeten utnyttjas så effektivt som möjligt samt att det finns en gemensam bedömningsmall inom HSF Gotland.
4 (6) När ST börjar ST ska genomföras enligt dessa dokumenterade rutiner. ST-läkaren ska få introduktion till tjänstgöringen i enlighet med enhetens introduktionsprogram. Specialitetsstudierektorn ansvarar för att introduktionsdag i enlighet med förvaltningens handledarprogram kommer till stånd tidigt i ST-läkarens utbildning. Detta för att arbeta fram ett preliminärt utbildningsprogram. Introduktionsdagen är också menad som en möjlighet för ST-läkaren och SThandledaren att diskutera grunden i ett långvarigt samarbete i termer av pedagogik, kommunikation och etik. Verksamhetschef ansvarar för att ett individuellt utbildningsprogram, i enlighet med målbeskrivningarnas krav och struktur, upprättas och fastställs i samråd med handledare, ST-läkare och specialitetsstudierektor. Ett sådant utbildningsprogram ska finnas senast 6 månader efter STtjänstens start. ST-läkare, handledare, specialitetsstudierektor och verksamhetschef ansvarar för att det vid tjänstgöring på annan plats än egna kliniken/vårdcentralen finns en upprättad utbildningsplan för tjänstgöringen. Av denna ska klart framgå målbeskrivning av den kompetens som ska uppnås, med vilka metoder denna kompetens ska uppnås samt hur denna kompetens ska kontrolleras. Vidare ska det framgå vem som är handledare för ST-läkaren under tjänstgöringen. ST-läkare, handledare och verksamhetschef har ett gemensamt ansvar för ST-läkarens kompetensutveckling och att ST-läkaren efter hand tillägnar sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som anges i specialitets-målbeskrivningen. Detta gäller även fortlöpande dokumentation av uppnådd kompetens. Under ST Verksamhetschef/specialitetsstudierektorer ansvarar för att utbildningsprogrammet revideras minst 1 gång årligen och därutöver vid behov i samråd med handledare och ST-läkare. Schemaläggning av handledning och självstudier är basen i en fungerande ST-läkarutbildning. Verksamhetschef/specialitetsstudierektor/handledare/ST-läkare ansvarar för att handledning och möjlighet till självstudier kommer in i veckoschemat. Handledning ska ges regelbundet minst en timme varje månad med största möjliga kontinuitet. Den ska vara överenskommen i förväg (schemalagd) och utgå från det individuella utbildningsprogrammet. Handledningen ska dokumenteras både av handledare och ST-läkare. Samtliga ST-läkare bör ha tillgång till regelbunden, planerad intern och extern utbildning liksom regelbundet avsatt tid för självstudier. Verksamhetschefen ansvarar för att teoretiska utbildningsmoment och kurser i enlighet med målbeskrivningens krav planeras in i det individuella utbildningsprogrammet. Kurserna ska vara kvalitetsgranskade. Verksamhetschefen/specialitetsstudierektor/utbildningsansvarig på enheten/st-läkaren ansvarar för att det finns en fortlöpande intern utbildning samt att tid för självstudier finns i veckoschemat.
5 (6) Verksamhetschefen/specialitetsstudierektorn/ST-läkaren ansvarar för att specialitetsmålbeskrivningarna inom områdena ledarskap, kommunikation, vetenskap- och kvalitetsarbete uppnås. Hälso- och sjukvårdsledningen/övergripande ST-studierektor ansvarar för att det finns ett basutbud av kurser inom dessa områden. Verksamhetschefen/specialitetsstudierektorn/ST-läkaren ansvarar för att skriftliga arbeten enligt vetenskapliga principer och kvalitets- och utvecklingsarbete kommer till stånd. Jourtjänstgöring ska utgöra en adekvat del av tjänstgöringen, så att kraven i målbeskrivningen kan uppfyllas. ST-läkaren ska fortlöpande dokumentera uppnådd kompetens och förvärvade kunskaper. Verksamhetschef/specialitetsstudierektor ansvarar för en fortlöpande bedömning av ST-läkarens kompetensutveckling utifrån målbeskrivningar och individuellt utbildningsprogram. En mer omfattande utvärdering/återkoppling av ST-läkarens kompetens bör ske årligen med på förhand kända och överenskomna metoder, t.ex. medsittning, videoinspelade patientbesök och/eller diagnostisk skrivning. ST-läkaren ska ges nödvändiga instruktioner under tjänstgöringen. Utbildningsklimatet bör vara utvecklande och kunna inbjuda till diskussioner och frågor. Om brister föreligger i ST-läkarens kompetens, ska detta leda till justeringar i dennes utbildningsprogram, förbättringar i verksamhetens utbildningsinsatser, eller, i förekommande fall, tydligare krav på ST-läkarens insatser. Verksamhetschefen, eller den läkare med avsedd specialistkompetens till vilken verksamhetschefen har gett uppdraget, ska med ST-läkaren hålla regelbundna kompetensutvecklingssamtal, som dokumenteras. Detta bör ske minst en gång per år. Handledaren ansvarar för att fortlöpande stödja och vägleda samt bedöma ST-läkarens kompetensutveckling. Handledaren ska dokumentera sina samtal med ST-läkaren. ST-läkaren ska, med stöd av sin handledare, fortlöpande dokumentera uppnådd kompetens och förvärvade kunskaper. Även sidoutbildningar ska följas upp. Det bör finnas individuella utbildningsprogram samt handledning för samtliga legitimerade läkare utan specialistkompetens som arbetar vid enheten mer än tre månader. När ST är klar Verksamhetschefen, eller den läkare med avsedd specialistkompetens till vilken verksamhetschefen gett uppdraget, och handledaren ska utfärda ett intyg på blanketten (SoSB 45001) som visar att STläkaren har tillägnat sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som anges i den fastställda målbeskrivningen för den sökta specialiteten fullgjort minst fem års tjänstgöring under handledning använt sig av de lärandemetoder som anges i målbeskrivningen.
6 (6) Intyget bör särskilt omfatta områdena för Socialstyrelsens externa bedömning d.v.s. att tjänstgöringar och intygade lärandemetoder för de olika delmålen i målbeskrivningen till sitt innehåll varit relevanta för att uppnå de samlade kompetenskraven och delmålskraven. Intygande personer ska ha relevant kompetens för sin uppgift. Verksamhetschefen utfärdar intyg om att ST-läkaren tillägnat sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs enligt målbeskrivningarna, använt sig av de godkända lärandemetoderna samt fullgjort minst fem års tjänstgöring under handledning. Socialstyrelsen utfärdar intyg om specialistkompetens i samråd med 2 externa bedömare inom den aktuella specialiteten. Kvalitetssäkring Utbildningsprogrammet för ST-läkaren ska revideras regelbundet och kompetensen hos ST-läkaren utvärderas minst 1 gång per år. Externa inspektioner uppmuntras och nationell SPUR-inspektion av den ST-utbildande enheten är en skyldighet. Socialstyrelsen tar i den slutliga bedömningen för specialistbevis hjälp av två externa bedömare från specialiteten. För att detta ska vara möjligt ställs höga krav på ST-läkare och handledare att dokumentera uppnådda kompetenser samt att verksamhetschefen ser till att detta fungerar. Verksamhetschefer/vårdcentralschefer/specialitetsstudierektorer ansvarar för att ST-utbildande enheter på Gotland SPUR-inspekteras vart femte år. Vårdgivaren/övergripande studierektorn följer upp att dessa externa inspektioner blir genomförda.