Stockholm I:s historia inför klubbens 80 årsjubileum 2015 Ur Svenska Dagbladets Årskrönika från 1935
Produktion Zonta Stockholm I Tryckning Åtta45, Stockholm 2015
Inledning Klubben har med ojämna intervall lämnat handlingar till Stockholms stadsarkiv och vi har kompletterat det med en del från senare år. Men luckorna är stora. Denna jubileumsskrift bygger på arkivmaterialet och då i huvudsak årsberättelser, tryfferat med material som vi stött på och ansett spännande. Inga intervjuer således, med ett undantag; vi har talat med Kerstin Bergendahl vår Grand old Zonta. Och bilderna, hämtade ur klipp i arkivet, blir tyvärr inte bättre. Mycket återstår att reda ut för den som är intresserad av Zonta Stockholm I:s historia. Och då är det bara att ta sig till stadsarkivet, eller fråga en äldre Zonta. Ann Egefalk Birgitta Klingsäter Fair, Square, Everytime, Everywhere! Zonta Internationals (historiska) valspråk enligt uppgift i den första stadgan 3
4
Zonta grundande Det var dramatiska skeenden i tiden för Zontas grundande. Men också optimism! 1919 inleddes fredsförhandlingarna i Versailles efter första världskriget, som pågått sedan 1914 och Nationernas Förbund, nf, bildas föregångare till fn. Aldrig mera krig! Och kampen för kvinnors rättigheter gick in i en ny fas. Optimism präglade också den visionära och driftiga Marian de Forest, en av initiativtagarna till Zonta, när hon säger:»this is the woman's age and in distant lands and foreign climes women of all nations are rallying to the call Zonta is given the opportunity of uniting them into one great, glorious whole.«den 8 november 1919 samlade Marian de Forest en grupp kvinnor för att bilda Buffalos Zontaklubb. Det var nog inga offerkoftor som de iklädde sig, de första Zontorna. Medlemmarna tillhörde den första generationen av college-utbildade kvinnor i arbetslivet som hade rösträtt. Varför man valde ett indianskt ord för organisationens namn är höljt i dunkel. Ordet bär betydelsen»honest«och»trustworthy«. Att vara Zonta innebär att vara»ärlig«och»pålitlig«. Och Zontas emblem är fyllt av indianska symboler för hederlighet, ljus, sammanhållning, trofasthet, skydd. Marian de Forest (som hade en framträdande position vid tidningen Buffalo Express) verkade även för bildandet av the Confederation of Zonta Clubs, som 1927 ombildades till Zonta International. Under de första femton åren kunde grundarna se Zonta växa till att omfatta 124 klubbar i usa, Canada och Europa. Den första europeiska klubben chartrades i Wien 1930. En av de 124 klubbarna kan ha varit Stockholms Zontaklubb. Samma år som Zonta bildades, 1919, infördes i Sverige allmän och lika rösträtt för kvinnor och män vid val till riksdagen och genom en ny giftermålsbalk blev även gift kvinna myndig. Valet 1921 var således det första där kvinnor kunde utnyttja sin rösträtt och fem kvinnor tog plats i riksdagens andra kammare, bl a Kerstin Hesselgren. 5
Stockholms Zontaklubb Upprinnelsen var ett brev till Elsa Gullberg från Gudrun Carlsson (en amerikanska med svensk anknytning). Som representant för Zonta International föreslog hon att Elsa Gullberg skulle ingå i en kommitté för att bilda en klubb i Stockholm. Året var 1934. I brevet lämnades också förslag på några i samhället välkända kvinnor som skulle kontaktas: doktor Andrea Andreen, disponent Britta Baeckman och doktor Karin Kock. Dessa fyra kvinnor tog sig an utmaningen, dock med viss tvekan.»zontaklubben är inte den första kvinnoklubb i Sverige som grundats motvilligt efter påtryckningar av amerikanska propagandister«, skriver författarinnan Célie Brunius,»... de första medlemmarnas pessimistiskt reserverade medverkan kunde tolkas så att det nog inte blir så lätt att skapa intresse för en sådan sammanslutning men att man väl fick lov att försöka för det var tråkigt att säga nej.«13 maj 1935 hölls ett konstituerande sammanträde där de 24 närvarande tecknade sig för medlemskap; 15 krävdes för att en klubb skulle chartras. Bland medlemmarna kan nämnas Sveriges första kvinnliga advokat Eva Andén, skaparen av Firma Svenskt Tenn, Estrid Ericson, journalisterna Célie Brunius och Märta Lindqvist, författarna Gurli Herzman-Ericsson och Marika Stiernstedt och hovsångerskan Marianne Mörner. Vid en middag på Grand Hôtel några dagar senare, 17 maj, bildades den första klubben i Sverige: Zonta Stockholm. Avgiften till Zonta International för bildande av klubben var 3 us-dollar och medlemsavgiften i klubben sattes till tio kronor, vilket ansågs förhållandevis högt*. Det första årsmötet hölls 6 april 1936 då stadgarna antogs. Klubben har charternummer 136. Kvinnor från landsorten var välkomna till dess fler klubbar startats. Göteborg I chartrades 1939, Malmö I 1948, Gävle 1949 och Uppsala 1950. 1955 chartrade Stockholm I klubben Stockholm östra, nu Stockholm II. * Enligt SCB motsvarar tio kronor 1936 289 kronor år 2015. Mätt med konsumentprisindex kunde, enligt Myntkabinettet, 10 kr 1936 köpa lika mycket varor och tjänster som 304 kr 2015. 10 kr år 1936 motsvarade betalning för lika lång arbetstid som 1701 kr år 2015 mätt med löneindex för manlig industriarbetare/hantlangare (löntagare fr o m 2005). (SCB och Myntkabinettets hemsida mars 2015 Edvinsson, Rodney, och Söderberg, Johan, 2011, A Consumer Price Index for Sweden 1290-2008, Review of Income and Wealth, vol. 57 (2), sid. 270-292. 1962 bildades Europeiska distrikt XIV och Nordiska distrikt XIII som omfattade Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Distriktsindelningen ändrades 1986 och de nordiska länderna gick skilda vägar; Sverige och Lettland bildar distrikt 21. Finland och Estland bildar eget distrikt (20), liksom Danmark, Island, Norge och Litauen (13). (Eftersom klubben i Köpenhamn var äldre än Stockholms en dag fick Danmark behålla distriktsnumret XIII). Klubbens ändamål»zontas idé att sammanföra kvinnor från skilda yrkesområden till regelbunden kamratlig samvaro föreföll intressant (skriver historikern Alf Åberg till klubbens 50 årsjubileum), men den amerikanska organisationens krav på aktiv välgörenhet tilltalade inte svenskorna. Det uppfattades som förlegat...«för dessa svenska pionjärer lång accenten på den yrkesrollen. Tydligt framgår det av den första stadgan där klubbens ändamål var»att utgöra en föreningslänk mellan olika yrkesgrupper, att sammanföra yrkesutövare av olika nationaliteter och att genom personlig kontakt verka för fred och sammanhållning mellan människor och nationer.«syftet med Zonta-klubbarnas verksamhet har efterhand blivit mer omfattande och ideologiskt. När detta sker är oklart, men i stadgan från 1992 har syftena utökats och krav på att utöva såväl internationell, som lokal hjälpverksamhet har införts. Kopplingen till Zonta International har blivit tydlig (2 ). I stort sett är det vad som gäller ännu idag.»klubbens ändamål är att främja Zonta International s syften genom att - arbeta för att stärka kvinnans juridiska, politiska, ekonomiska och yrkesmässiga ställning - stimulera medlemmarna att verka för hög etisk standard på olika yrkesområden - utgöra en länk mellan personer i lika yrken och främja vänskaps kontakter mellan medlemmarna nationellt och internationellt - främja rättvisa och respekt för mänskliga rättigheter - verka för fred och sammanhållning mellan människor och nationer - utöva hjälpverksamhet globalt och lokalt» 6
Något om de första Zontorna Karin Kock (1891 1976)»bankfröken«som började studera ekonomi vid Stockholms högskola, där hon disputerade 1929, efter att också ha studerat vid London School of Economics. Hon blev professor i nationalekonomi 1945. Till en början liberal övergick hon på 1930-talet till socialdemokratin. Hon hade en rad offentliga uppdrag, bl a som sakkunnig i kvinnoarbetskommittén 1936. 1947 utsågs hon till konsultativt statsråd och blev därmed Sveriges första kvinnliga statsråd. Året därpå blev hon folkhushållningsminister och 1950 chef för Statistiska centralbyrån. (Göteborg universitetsbibliotek). Andrea Andreen (1888 1972) blev med.dr. 1933. Hon arbetade bl a på Sabbatsbergs sjukhus och som privatpraktiserande läkare. Hon tillhörde kretsen kring Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad och undervisade i sexualhygien tillsammans med Ada Nilsson. Hon var en skicklig fäkterska och en av pionjärerna för införandet av kvinnlig idrott i Sverige. 1946 blev hon ordförande i Svenska kvinnors vänsterförbund. Andreen var radikalpacifist och aktiv bl a i kampen mot svenska atomvapen. På 1950-talet deltog hon i en internationell kommission som utredde huruvida usa använt biologiska stridsmedel i Kina och Korea. (Göteborg universitetsbibliotek). Eva Andén (1886 1970) var Sveriges första advokat. 1915, 29 år gammal, tog hon över Kvinnliga Juristbyrån i Stockholm. När hon var 32 år vann hon inträde i Advokatsamfundet. Eva Andén var mycket anlitad och biträdde huvudsakligen klienter i familjerättsliga frågor. Hon var en känd advokat med många berömda klienter, som Selma Lagerlöf, Barbro Alving och Astrid Lindgren. Célie (Cecilia) Brunius (1882 1980) Journalist och en av grundarna av Yrkeskvinnors klubb. Journalist på Svenska Dagbladet och chefredaktör för Bonniers månadstidning. Hon var också författare. Estrid Ericson (1894 1981) skapare av Firma Svenskt Tenn. Elsa Gullberg (1886 1984), inredare och textilformgivare och föregångare inom svensk heminredning. Efter bildningsresor till Tyskland och Österrike, där hon kom i kontakt med idéerna hos Werkbunder-rörelsen och Wiener Werkstätte, blev hon 1917 chef för Förmedlingsbyrån, Slöjdföreningens verktyg för en»vackrare vardags-vara«till folket. Utan hennes insatser hade Wilhelm Kåge inte kommit till Gustavsberg eller Edward Hald till Orrefors. 1927 startade hon Elsa Gullbergs Textilier och Inredning AB, det första svenska inredningsföretaget av modern typ. Hon inredde offentlig och privat miljö och deltog i prestigeprojekt som Stockholms konserthus och m/s Kungsholm. (Ur Sköna hem artikel) Gurli Herzman-Ericsson (1879 1954) Journalist och översättare. Verksam inom emancipations- och fredsrörelsen, bl a som redaktör för tidskriften Rösträtt för kvinnor. Märta Lindqvist (1888 1939) Journalist, författare och översättare. Marianne Mörner (1895 1977) Hovsångerska. Kallades som barn»pyttan«, och tillägnades av sin far, Albert Engström m fl den kända Pyttans ABC-bok. (Pyttans A-B och C-D-lära). Jan Delden, Pressens Bild Britta Baeckman disponent i Trikå AB Oscar Baeckman (faderns firma). Första kvinna i Köpmannaförbundets i Stockholm fullmäktige och aktiv i flera branschförbund. 7
Sammanträden och möten Kontakten mellan medlemmarna var ju målet för verksamheten och då krävdes intresse och närvaro. I inledningen till stadgarna från 1936 förklaras att»den för klubben karakteristiska begränsningen av medlemsantalet vilar på förutsättningen av ett aktivt deltagande i sammankomsterna från samtliga medlemmars sida.«ordinarie sammanträde skulle hållas en bestämd helgfri dag i första veckan i varje månad kl. 12.30 med undantag för juli och augusti månader. Uteblev man från tre ordinarie sammanträden utan att ha anmält förfall kunde man uteslutas ur klubben. Med tiden fanns det tydligen behov av att reglera mötesverksamheten. Stadgan från 1951 (bestämmelsen kan ha införts tidigare) innehåller, förutom krav på närvaro, också krav att bidra med intellektuell stimulans; medlemmen ska»hålla ett kort föredrag eller demonstration berörande det egna yrkes erfarenheter eller intressesfär eller också över något annat aktuellt ämne«. Något sådant reglerat krav existerar inte idag, men praxis är att den nya medlemmen presenterar sig i form av s k egoföredrag. Kl 12.30 man träffades över lunchmöten. Därutöver träffades klubbens medlemmar vid speciella samkväm, t ex vårmiddag, och Internationella Zontadagen 8 november högtidlighölls under många år. Inte sällan gjordes utflykter. 1938 gick utflykten till Linköping, där man bjöds lunch i residenset, Vreta kloster besöktes och grevinnan Brita Bielke visade Sturefors slott. 1942 utflykt till Tyresö slott och picnic hos Estrid Ericson i hennes fritidshus»tolvekarna«. 1969 gjorde man en vårutflykt i Stockholms skärgård med utländska gäster. Tidningarna skrev så t ex publicerar Stockholmstidningen 2 september 1942 med bild följande text:»nu börjar våra kvinnoklubbar och föreningar att sätta igång med arbetet för säsongen. Den exklusiva Zontaklubben som under vinterhalvåret varje den första tisdagen i månaden samlar sina medlemmar till lunch varvid alltid en av deltagarna håller ett kort anförande i ett eller annat ämne som berör hennes arbetsfält hade på tisdagen den 1 september samlat sina medlemmar på Margaretaskolan till en kort med givande samvaro under dr Edith Klarins ordförandeskap«. Notera»exklusiva Zontaklubben«! Några exempel på föredrag:»vilka egenskaper bör en läkare helst ha för sitt yrke«(andrea Andreen-Svedberg).»Hur ska vi sätta bo?«och»svenska kvinna genom Gallups ögon«(båda i april 1944). Av de spridda uppgifterna i arkivet framgår att 1937 flyttades luncherna från Årstaklubben vid Smålandsgatan 20 till Regnbågen vid Stureplan. 1938 hölls luncherna på hotell Plaza. 1941 var man tillbaka på Årstaklubben och 1942 åt man på Margaretaskolan vid Norrmalmstorg 1. 1950 flyttade man till Grand Hôtel. Luncherna 1973 intogs på Riche. Successivt övergår verksamheten till en mix av luncher och kvällssammankomster; så t ex hölls 1950 nio lunchmöten på Grand Hôtel och tre kvällssammanträden. Det vi nu kallar»egoföredrag«, som under vissa år stod för huvudparten av programpunkterna, hölls nästan undantagslöst på respektive arbetsplats, vilket innebar en omväxlande verksamhet. Numer sker verksamheten helt i form av kvällsmöten och Stockholm I har ingen»fast«möteslokal, som många klubbar har. Vid invalsmiddagen 1976 berättade»veteranerna«något om Zonta. Agnes Geijer som var med när klubben startade berättade»hur man då inom klubben strävade för självständigheten gentemot Amerika. Hur man pläderade för ett eget distrikt inom Norden, där språket var gemensamt. Hur man arbetade med stadgar stadgeskrivandet var skoj, sa Agnes. Vi var mycket aktiva och självständiga, vi ville inte lyda order från Washington...«8
Några av pionjärerna November 1937 9
»Chilebrevet«Ett exempel på självständigheten är det s k Chilebrevet ett principiellt pikanteri som ägde rum 1973. Salvador Allende hade valts till Chiles president 1970. Militären störtade Allendes regering i en blodig kupp 1973. Allende dog. Sveriges ambassadör i Chile Harald Edelstam blev känd för sina insatser för att hjälpa de oppositionella och Sverige tog emot många flyktingar från Chile. I oktober fick Zonta International ett telegram från Zontaklubbar i Chile. Telegrammet spreds i det nyhetsbrev/cirkulär (Headquarters Letter 143) som går till presidenter och klubbar. Där står: Zontaklubbar stödjer sina regeringar eller inte, är något som Zonta International inte bryr sig om. Svenska zontor får givetvis som enskilda personer hysa en annan uppfattning om såväl Chiles som något annat lands politik. Vid ett klubbmöte i december skulle medlemmarna diskutera frågan, men innan dess, i brev 5 december, avsade sig Anne Marie Rådström- Tunevall medlemskapet i Stockholms Zontaklubb och ordförandeskapet. Avgången var en protest mot Zonta Internationals Headquarter och en personlig samvetssak. Publiceringen av telegrammet ansåg hon vara ett flagrant brott mot Zontas stadgar och ideal.»mrs. Delia Salinas, President Valparaiso, Dr. Victoria Garcia, President Santiago, and the Board of Directors of Santiago and Valparaiso Zonta beg you to make known to all Zonta clubs and district directors in the world their complete agreement with the policy and reconstruction efforts of the Junta de Gobierna in Chile which interprets not only the democratic ideals of Zonta but that of all democratic Chilean women«. Att påstå att handlandet och den nya regeringen skulle ligga i linje med Zontas ideal blev för mycket för presidenten i Stockholm I, Anne Marie Rådström- Tunevall, och styrelsen, som den 15 november skickar följande telegram till Zonta i Chicago:»Board of Stockholm Zonta requests that follwing message be given worldwide distribution: Board of Stockholm Zonta protests unanimously against headquarters distribution of Chile cable in HQ-letter 143. Zonta is nonpolitical according to statues. Furthermore we disagree with the Chilean Zonta statement the junta de Gobierno interprets Zonta ideals«. Årsta damhotell var mer att betrakta som ett pensionat. Det ägdes och drevs av Årstakubben, en dotterorganisation till Fredrika Bremerförbundet och låg i hörnet Smålandsgatan Norrlandsgatan. Snett över gatan låg det konkurrerande men religiöst präglade Margaretaskolan. Förutom sjutton rum av varierande storlek hade damhotellet restaurang, sällskapslokaler och bibliotek. (Utdrag ur»kärlek och kärnfysik«av Hedvig Hedqvist, en bok om Lise Meitner, berömd kärnfysiker.) Margaretaskolan var en hushållsskola som Hanna Lindmark (1860-1941) grundade i flera svenska städer. Hon växte upp under svåra förhållanden. 1905 öppnade hon tillsammans med maken Axel Lindmark en kombinerad servering/ matlagningsskola i Norrköping. År 1923 köpte hon Steninge slott som hon senare sålde för att kunna öppna en skola i Stockholm. Hon fick förtjänstmedaljen Illis quorum 1927. Hon var starkt religiös. Vid hennes bortgång lämnades skolorna och tillgångarna till fyra missionsorganisationer. (Wikipedia). Läs vidare i Ewonne Winblads bok Frälst, förmögen, förskingrad, Historien om Hanna Lindmark och Margaretaskolan. (Bonniers) Omgående, 20 november 1973, svarar ip (International President) Harriette Yeckel som förefaller ta uppståndelsen med ro. Hon understryker Zontas ickepolitiska status och att uppfattningen i telegrammet är de chileanska zontornas privata. Huruvida medlemmar i 10
Glimtar från årsberättelserna 1941 Ordförande Edith Klarin. Docent Karin Kock var aktiv i Committee on Public Affairs, ZI. Antalet medlemmar vid årets slut var 69 och genomsnittet på luncherna 23 st som gick av stapeln på Årsta Klubben, Smålandsgatan 20 och anförande hölls bl a av Naima Sahlbom (filosofie doktor och initiativtagare till Kommittén mot vetenskapens missbruk för krigsändamål, grundad 1924), Alice Lyttkens och Karin Kock. I mars under danska Veckan inbjöd klubben danska Zontamedlemmar till lunch på Skansens Högloft. Och veckan avslutades med middag på Operakällaren med övriga nordiska gäster inbjudna. Helga Södermark (Tösses grundare) bjöd in till aftonsamkväm där Alice Lyttken läste stycken ur sin senaste bok. Bidrag till uppehållandet av Holländska lektoratet vid Stockholms högskola med 150:-. 1952 Ordförande Sigrid Beckman. 9 lunchsammanträden 8 på Grand Hotel och ett på Grand Hôtel Royal. Antalet medlemmar vid årets slut 110 (3 hedersmedlemmar) och genomsnitt på luncherna 43 st. I november hade klubben middag på Hasselbacken för bl a regissören Gerda Ring från Norge som hedersgäst. I april bjöds klubbens medlemmar av Soroptimistklubben till vårmiddag på Djurgårdsbrunns Wärdshus med mannekänguppvisning och kåseri av Maria Lang. I maj hölls det nordiska mötet i Aalborg, 7 medlemmar från Stockholms Zontaklubb deltog. Julpaket med mat och kläder har skickats till Zontaklubben i Wien. Insamling till HM Konungens 70-årsdag på oktobermötet gav 150:-. Kommittén för insamling av medel (för representation är överstruket) kallad Zonta Kontantkassan hade totalt 1 851:04. 1967 Ordförande Christina Ellwyn. Antalet medlemmar vid årets slut 94 (inkl. 2 hedersmedlemmar) och genomsnitt på kvällssammankomsterna 38 medlemmar. Förutom 8 lunchsammanträden har klubben haft 5 kvällsaktiviteter; Publicistklubben, modevisning på Märthaskolan, visning av Dansmuseet och välkomstmiddag för nyinvalda på Operaterrassen med sång av Ulla Sallert. Lunchmötena med anförande av bl a Margareta Kjellberg»Med visan i Amerika«, Eva Hökerberg»En chefredaktörs mardrömmar«, Birgitta Sandström»Resande kvinna-hotellens askunge«ett debattinlägg. Klubben gästades av Zonta Internationella president Edna Nairn med middag på Ulriksdals Wärdshus. Ytterligare ett 30-tal amerikanska Zontor besökte Stockholm och olika aktiviteter arrangerades. Klubben deltog i Internationella Zontamötet i Helsingfors, chartermiddag i Nyköping. Till Governor för distrikt XIII valdes Gunvor Wallin från Malmöklubben och som AreaDirector Birgit Salé från Stockholm Östra. Trollbäckenflyktingarna 663:-. Årsavgiften 75:- och inträdesavgiften 25:-. 1969 Ordförande Margareta Dahlgren, vice ordförande Kerstin Bergendahl. Antalet medlemmar vid årets slut 94 (inkl. 3 hedersmedlemmar) och genomsnitt på luncherna 30 och kvällarna 31 medlemmar. Förutom lunchmötena, med anförande av bl a Karin Falck»Att jobba med TV«, Dr Fryderika Kalinowska, Polen»On the new refugees«, Birgitta Lager»På genealogisk kongress i Salt Lake City«, har klubben haft 6 kvällsaktiviteter; Internationell afton med de två övriga Stockholmsklubbarna, modevisning på Märthaskolan, vårutflykt Stockholms skärgård med utländska gäster, vandring på Åsöbergen med sammankomst i Borgarrummen på Fjällgatan och välkomstmiddag för 2 nya medlemmar (Käbi Laretei och Dagman Nyblaeus) på Ulriksdals Wärdshus och firande av Zonta Internationals 50-årsjubileum. Klubben deltog i Distriktsmötet i Aalborg och charterfesten för Stockholm III och Göteborg II. Stort antal besök av utländska Zontor. Trollbäckenflyktingarna 293:-. Årsavgiften 75:- och inträdesavgiften 25:-. 1973 Ordförande Anne Marie Rådström-Tunevall. Antalet medlemmar vid årets slut 111 (inkl 4 hedersmedlemmar bl a Alva Myrdal) och genomsnitt på luncherna 30 och kvällarna 39 st. Stockholmsklubbarna bjöd in Area director till debattkväll»zonta i dagens samhälle«som mynnade ut i; vi ska hävda vår självständighet gentemot USA, vi kan och ska arbeta för en social breddning i medlemskåren, vi ska ta klivet över barriärerna och lämna statustänkande och vi ska efter förmåga delta i internationella projekt. Vidare besök i Gustavsbergsfabriken. Gisela Holm och Agneta Hjortzberg»synen på våra levnads vanor«. Invalsmiddag»Att vara skådespelare«meta Velander.»Att vara teaterförläggare«med Gerd Widestedt. Middag med diskussion kring HQ:s distribution av Chiletegrammet. Klubben deltog i Distriktsmötet i Oslo och under året har utländska Zontor besökt Stockholm. Trollbäckenflyktingarna 420:-. Ramallah 220:-. Årsavgiften 100:- för aktiva och 75 :- passiva. Inträdesavgiften 50:-. 11
Högtider Internationella Zonta-dagen, 8 november, firade klubben under många år med en högtidlig middag. 1937 och 1938 ägde den rum på Restaurant Cecil. Vid middagen 1937 fanns som gäst Alexandra Kollontaj, då envoye men fr o m 1943 Rysslands ambassadör till Sverige. (Hon var verksam här mellan 1930 1945 och hade goda kontakter med bl a Ada Nilsson och var gästlärare på Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad). Kvällen uppmärksammades av tidningen Socialdemokraten, där man dagen efter kunde läsa följande ord som blir anmärkningsvärda i ljuset av det av efterföljande världskriget och det pågående spanska inbördeskriget.»stockholms Zontaklubb firade måndag kväll den internationella Zontadagen med en middag i Cecils festvåning, till vilken så gott som samtliga klubbmedlemmar infunnit sig. Kvällens hedersgäster voro m:me Kollontay, spanske ministern m:me Palencia och klubbens hedersledamot fröken Kerstin Hesselgren. Gästerna hälsades av ordföranden, docent Karin Kock och under middagen talade m:me Kollontay, m:me Palencia och fröken Kerstin Hesselgren. M:me Kollontay sade sig vara en oförbätterlig optimist som tror att världen går framåt. Om det också ser mörkt ut får man inte förlora hoppet. Även m:me Palencia förklarade sig vara optimist och trodde att kvinnorna ha stora möjligheter att göra freden i världen säkrare«. Som kuriosa kan nämnas att vid middagen serverades soppa, kötträtt, ostbricka och efterrätt, öl eller vatten, sherry, rödvin, kaffe och priset, inklusive betjäning 10 kronor. 1938 ägde middagen rum på Reisen, men 1939 slog man av på ståten p g a kriget och femton medlemmar firade den med ett enklare samkväm hemma hos Karin Alvin. Zonta Internationals 25-årsjubileum 8 november 1944 celebrerades med middag på Grand Hôtel. Vid den deltog bl a professor Lise Meitner (se ovan). Kerstin Hesselgren höll enligt tidningsreferatet ett»inspirerande anförande om vårt ansvar inför freden«. Firandet av organisationens 50-årsjubileum 1969 ägde rum på Ulriksdals Wärdshus. Lill Lindfors, Marianne Edwall, Britta Beckman, Stockholm I och Margareta Hegardt, fd governer i Distrikt XIII, 1985 Jubiléer 11 maj 1955 firade klubben sitt 20-årsjubileum med middag på Riche och gäster bl a Zonta International Committee on International Relations ordförande och zontor från andra klubbar. På Riche hölls också 40 års-jubileet. 17 maj 1985 firades 50-årsjubileum med middag på Operaterrassen. Alf Åberg, historiker, hade anlitats för att skriva klubbens historia. 23 november 1995 firades 60 år. Dagen inleddes med lunchandakt i Kungsholms kyrka och på kvällen intogs middag i Operahusets Rotunda i närvaro av klubbens hedersmedlem hm Drottning Silvia. Klubbens medlem Prima Ballerina Assoluta Anneli Alhanko dansade. Nedtonat firades 75-årsdagen 2010 i Bullkyrkan (stadsmissionens lokaler vid Stortorget). Gäster från Kiruna, Lettland, Uppsala och andra stockholmsklubbar deltog. Hasse (diakon) och Viveca Hernberg-Bratt berättade om livet för utsatta människor i Stockholm och Leni Söderberg presenterade projektet Hand in Hand. Arrangemanget innebar en förlust på 9 000 kr, eftersom närvaron var lägre än förväntat och frånvarande medlemmar ombads betala 150 kr som gåva. Drottning Silvia invaldes som hedersmedlem 1978. Invalsmiddagarna middagen för de nya medlemmarna var länge en årlig aktivitet och hölls företrädesvis på Sällskapet. 1967 ägde den rum på Operaterassen. 1969 och 1971 hölls den på Ulriksdals Wärdshus (uppgift saknas från 1970). I början ingick den i inträdesavgiften men fr o m verksamhetsåret 1982/83 fick de nya medlemmarna själva betala. 12
Styrelse och kommittéer Styrelsens storlek har ökat något genom åren när det tillkommit speciella uppdrag. Den första styrelsen (1936-års stadga) bestod av fem ledamöter (varav en ordförande) och två suppleanter. Ordförande valdes av klubben men styrelsen utsåg inom sig en första och en andra vice ordförande och kassaförvaltare, samt observera uttrycket tillsatte sekreterare. Både kassaförvaltaren och sekreteraren kunde utses utom styrelsen. Sekreteraren kunde uppbära arvode. Under flera år köpte klubben kontorstjänster. Så småningom ställs centrala krav på organisationen. Förutom styrelse skulle det minst finnas invalskommitté, servicekommitté och kontaktkommitté. I standardstadgar 2013 har invalskommitté bytt namn till»medlemskommitté«och»servicekommitté«till»advocacykommitté«klubben har inrättat invalskommitté, servicekommitté och kontaktkommitté. Antalet medlemmar har varierat. Kontakt- och servicekommittéerna slogs vid någon tidpunkt ihop till en kommitté. 2011/12 utsåg klubben i stället för kommittéer två arbetsgrupper; en för program- och rekrytering, och en för projekt. 2012/13 fanns kontaktkommitté och en arbetsgrupp för projekt. Fr o m 2013/14 har klubben inte utsett (d v s på valmöte eller annat möte) särskilda kommittéer eller grupper, utan uppgifterna har hanterats inom styrelsen. Successivt krånglas reglerna till, kanske för att garantera spridningen på yrken mångfalden. Den som sett den klassificeringsmanual som bar Marian de Forests namn vet. Senare ändringar innebar att styrelsen presenterade förslaget muntligen i oktober och medlemmarna fick en vecka på sig att framföra synpunkter. Förslaget avgjordes slutligt vid ett sammanträde, det i november. Invalsförslagen var konfidentiella. När invalskommitté införts, tar den emot och framlägger förslag till styrelsen för godkännande och senare avgörande av klubbens medlemmar. Den tilltänkta medlemmen skulle därefter tillfrågas skriftligen. I standardstadgarna från 2013 gäller helt kortfattat att»klubbens medlemskommitté ska bedöma alla förslag till inval och presentera för styrelsen lämpliga kandidater för inval. Sedan styrelsen godkänt en kandidat för inval ska klubbens medlemmar ta ställning till förslaget. Den tilltänkta medlemmen ska därefter tillfrågas om vederbörande accepterar medlemskap.«medlemskap m.m. Medlemsantal 1935 tecknade sig, som nämnts, 24 kvinnor för medlemskap. Redan 1937 hade antalet mer än fördubblats. 1942 hade antalet ökat till 70 och tio år senare, 1953, till 112 (inkl tre hedersmedlemmar). Vid utgången av 1950-talet hade föreningen 97 medlemmar. För 1960-1970-talen finns bara enstaka uppgifter. Från år 1980, då klubben hade 115 medlemmar, har medlemsantalet sakta minskat; 1990 88 medlemmar, 2009 76 och nu (2015) drygt 50 medlemmar. Inval I klubbens unga år skedde inval av nya medlemmar två gånger om året, i april och i oktober. Förslaget skulle komma från medlem (eller styrelsen), behandlas av styrelsen och överlämnas till klubben för avgörande. Dagmar Lange alias deckarförfattarinnan Maria Lang. Klubbens rutiner kring inval är numer väsentligt uppmjukade. Inga hinder möter att presumtiv medlem själv»ansöker«om medlemskap. Inte sällan har personen ifråga varit gäst. Invalen sker inte vid speciellt sammanträde. 13
Still going strong Kerstin Bergendahl invald 1962 och Meta Velander 1973. Klassifikation Grundvalen för medlemskap i Zonta var yrkesgruppen (klassifikationen). Fram till i början av 90-talet skiljde man på klassificerad (senare aktiv) och icke klassificerad medlem (senare passiv eller associerad). Till medlem med klassifikation kunde inom klubbens verksamhetsområde (Stockholm med omnejd) väljas yrkesutövande kvinna, som driver självständig verksamhet, innehar ledande ställning eller är anställd som högre funktionär i offentlig eller enskild tjänst. Endast en person från varje yrkesgrupp som var upptagen i Zonta International s yrkesregister kunde vara medlem och minst 60% av sin tid skulle ägnas den yrkesutövningen. Så formulerades det i den första stadgan. Senare kompletteras och ändras reglerna fortlöpande t ex för inval av journalister fler kunde väljas om de representerade olika tidningar. Kravet på yrkesverksamhetens omfattning sänktes till 50 %. Även den som genom»särskilt förtjänstfull verksamhet kan anses göra sådan samhällelig insats, att den bör jämställas med yrkesutövarens«kunde väljas in. Det blev under vissa förutsättningar tillåtet med två medlemmar med samma klassifikation. Medlem skulle lämna klubben när hon fyllt 70 år. Reglerna för det passiva medlemskapet skärptes: ingen rösträtt, kunde inte inväljas i styrelsen och inte representera klubben bestämmelsen slopades 1984. För att behålla en klubb med aktivt yrkesarbetande kvinnor sattes ett tak för antalet associerade medlemmar som inte borde överstiga en viss % av antalet aktiva medlemmar. Så småningom hade tiden sprungit förbi regelsystemet. Kategoriindelningen slopades: Alla skulle vara klassificerade eller hedersmedlemmar. Även om klubben med dess välutbildade och välkända kvinnor bar drag av exklusivitet var många radikala och tidsmedvetna. Så t ex säger Karin Kock vid en sammankomst 1973»... att vad som skiljer gårdagens värld 1935 och idag är att då var det de amerikanska frågorna som dominerade, nu är det de internationella frågorna med krav att hjälpa till där det behövs«. Hon framhöll att man vid inval inte hade anledning att ta hänsyn till socialgrupp.»en kvinnlig förman i en fabrik måste anses ha nått samma nivå som en avdelningschef eller avdelningsdirektör. Utbildningen är idag breddad men det finns fortfarande statustänkande som kan hindra klivet över barriären. Breddning behövs kvalitativt, men man måste också ta hänsyn till kvantiteten. Stockholm I växer fort. Det föreligger ett optimum om man skall kunna träffas.«några höll med. Någon annan var tveksam till breddning av klassifikationerna:»... representanter från de icke konventionella Zontayrkena skulle kanske ha svårt att känna sig hemma i vår krets«. Vid Convention 2014 ändrades stadgan på ett sätt som innebär en avgörande förändring av Zontas profil. Det grundläggande villkoret för medlemskap i Zonta självständig yrkesutövning eller ledande ställning (även om det på senare tid fomulerats»aktiv i en beslutsfattande roll«) har övergivits och det är nu tillräckligt att»ha erfarenhet från yrkesliv eller erkänd verksamhet«. Zonta har skulle man kunna säga blivit en förening för (möjligen) yrkesutövande kvinnor och män som stödjer Zontas syften. 14
Hjälpverksamhet service projekt Att den filantropiska delen av klubbens verksamhet service verksamheten eller projekten som bidragsverksamheten numer benämns länge var en lokal fråga och bedrevs på enskilda initiativ i klubben framgår, bl a från ett referat av ad:s besök i klubben 1973. Dåvarande presidenten (Anne Marie Rådström) tog upp frågan»om det sociala programmet«och undrade:»nya internationella presidenten har understrukit värdet av att vi deltar i olika sociala projekt. Vi har i vår klubb tidigare menat att vi har våra egna sociala projekt men undrar nu om de gemensamma projekten är ett måste...«hon får svaret av ad Valborg von Ehrenheim, att det inte är något tvång att delta men att det rekommenderas. zi har dock drivit för alla klubbar gemensamma projekt, nämner hon, och exemplifierar med insamlingen till Ramallah. Att synen på»de egna sociala projekten«ändras framgår av utdraget ur ett brev från guvernören som citeras i kallelse till klubben (1980-09-24) under rubriken Zontas profil.»från centralt håll, d v s från Amerika, trycker man hårt på att Zonta är en serviceorganisation«, skriver hon och nämner fliten hos klubbarna där med att anordna lotterier m m för att samla in pengar till behövande och»sociala inrättningar på orten«.»... Zonta Norden främjas inte... genom att framställas som en välgörenhetsorganisation i största allmänhet. Om Zonta skall väcka intresse måste organisationen få skarpare profil... och då träder två drag i förgrunden: 1. Zonta är en kontaktorganisation, en länk mellan yrkeskvinnor i ansvarig ställning världen över. Genom Zonta kommer vi i kontakt med inte bara andra yrkeskvinnor utan också indirekt med nya idéer, nya värderingar och nya kunskapsområden. 2. Zontorna har själva god utbildning och bra arbete; vad är då naturligare än att vi i första hand vill inrikta våra resurser på att hjälpa andra kvinnor till samma möjligheter«. Därför ansågs de forskningsinriktade Amelia Earhartstipendierna ligga väl i linje med profilen men också projekt för u-ländernas kvinnor. Zonta Internationals hjälpverksamhet har ökat i omfattning under åren. Numer bidrar klubbens medlemmar genom medlemsavgiften med det av Zonta International rekommenderade beloppet till Zonta International Foundation (zif) som finansierar hjälpverksamheten. Tidigare kunde klubben något år bidra till Amelia Earhart-fonden andra inte. unifem eller unicef var vanliga mottagare på 1990-talet. Fr o m 2008/09 är mottagaren isf (International Service Fund) ur vilken bidragen till de internationella projekten hämtas. Därtill kommer bidrag till Amelia-Earhart-fund, zisvaw, ywpa (se nedan). Det är avsevärda belopp som klubbens medlemmar erlagt via avgiften eller särskilda insamlingar och lotterier under klubbmötena. 1937 deltog klubben i en hjälpaktion för spanska barn. (Möjligen den insamling m m som Kvinnokommittén för Spaniens barn bedrev och som delade ut medel genom Internationella Röda Korset och Internationella Rädda Barnens hjälpaktioner i Spanien). 1939 40 lämnades bidrag till Finska Röda Korset och svenska kvinnors jaktplansinsamling för Finland. (Rapporter om flygattacker mot den finska civilbefolkningen fick en grupp kvinnor i Göteborg att 1940 starta en insamlingsaktion för flygplansinköp till Finland. Aktionen blev snart riksomfattande). 1943 lämnades bidrag till bl a judiska barns överflyttning till Palestina. 1950 52 skickades julpaket med kläder och mat till Wiens Zontaklubb. 1941 lämnades, på förslag av doktor Karin Kock, bidrag för uppehållandet av det holländska lektoratet vid Stockholms högskola. Vid jullunchen 1961 lottades en tavla ut till förmån för Flyktinghemmet i Kumla herrgård, Trollbäcken (Tyresö) ackompanjerad av en vädjan att skänka kläder m m och tyska böcker. Vid hemmet bodde då tretton företrädesvis äldre flyktingar, från Östeuropa. Under många år gjordes insamlingar m m till de s k Trollbäcken skyddslingarna. Man deltog i insamling för Ramallah (1971 och 1973) och lämnade ekonomiskt stöd till vulkandrabbade kvinnor på Island (1970-talet) och jordbävningsdrabbade kvinnor i Nepal (1980). Flera år under 1980-talet lämnades bidrag till Föreningen för cystisk fibros. Det började med ett gemensamt möte med stockholmsklubbarna där en barnläkare informerade om den ovanliga sjukdomen. Stockholm III hade startat ett projekt för att stötta föräldraföreningen för cfbarn och Zontaklubbar i hela landet deltog i en insamling för sommarlägerverksamhet föräldrar och barn. 1985 sponsrades fem brunnar i Sri Lanka och 2011 byggandet av en brunn i Kikurro (Kenya). Klubben har också lämnat bidrag till kris kriminellas revansch i samhället. Klubben har de senaste åren stött Ersta för projektet Vallåkra för våldsutsatta unga kvinnor och Mäster Olofsgårdens projekt»dörren«. Zonta International (Foundation) förvärvade, efter beslut på Convention 1986, en fastighet i Chicago och flyttade huvudkontoret dit. Många klubbar knorrade men bidrog lojalt genom att köpa symboliska byggstenar. Så gjorde också Stockholm I. Drygt 20 år senare flyttades huvudkontoret till en annan del av Chicago. 15
Något om ekonomi och avgift Samarbete med andra klubbar Avgifterna har bestått av medlemsavgift och inträdesavgift. När medlemskapet differentierades var avgiften för den klassifierade något högre, än för den utan klassifikation Vid klubbens första årsmöte, 1936, fastställdes årsavgiften till 10 kr och inträdesavgiften till samma belopp. 1969, drygt 30 år senare, uppgick avgiften till 75 kr. 1971 tog klubben ut 100 kr (inträdesavgift 35 kr). 1980 erlade aktiv medlem 200 kr. Vid någon tidpunkt har en resebidragsfond tillskapats och 1980 erlades 30 kr dit. Avgiften höjdes nu snabbt: 1981/82 till 270 kr för aktiv medlem. Fr o m 1982/83 erlade alla samma avgift 400 kr, 1985/86 500 kr, 1991/92 600 kr och 2008/09 tusenlappen jämnt. Vid ingången 1982/83 konstaterade styrelsen att klubbens ekonomi var bekymmersam. Under några år arrangerades därför bazar i Grillska huset vid Stortorget som inbringade mellan 14 000 och 18 000 kr. Bazaren bestod av skänkta saker, kaffeservering, tombola och visning av kläder från»black and White«. 1982 beslöt man utreda kostnaderna för»klubbens administrativa verksamhet«, som ansågs för dyr och vid den tidpunkten anlitades företaget Kontorskonsult. Avgifterna till usa ansågs höga och en hög dollarkurs vållade problem under några år. Vid Convention hade de nordiska länderna förgäves protesterat kraftigt mot de höga avgifterna. Till årsmötet 2010 föreslog styrelsen att medlemsavgiften skulle höjas till 1 200 kr och avgiften för varje månadsmöte skulle vara 350 kr. Årsmötet beslöt emellertid att i stället höja avgiften till 1 500 kr och behålla mötesavgiften 300 kr. Detta gällde fr o m 1 juni 2011. Stockholm Go Zonta 2013 Kvinnlig kraft bygger nya världar Kan en tv-såpa stoppa våld mot kvinnor? Kom till Go Zonta 2013, där får du svaret 8 november 2013 kl 12 23 Aula Magna Stockholms universitet Du har chansen att ta del av ett Edutainment med engagerande berättelser om kvinnor i perspektiven våld, vetenskap, genus, politik och framtid. Det blir en spännande mix av föredrag, underhållning, diskussion, trerättersmiddag och med tid för mingel. Möt några av våra inspirerande talare och artister Ebba Witt-Brattström Hans Rosling Lotta Rajalin Internationellt och regionalt arbete Efter andra världskriget eftersträvade klubben personliga kontakter med de nordiska grannarna. I maj 1948 anordnade klubben det första nordiska mötet efter kriget. Då levde grannländerna ännu i krigets efterverkningar. I stället för att ordna en middag samlade man in pengar och delade ut 25 kr till var och en att själv hantera. För att få perspektiv på beloppet kan nämnas att medlemsavgiften i Stockholm var 25 kr. Som turist då fick man ta med sig 5 kr när man besökte Danmark över en dag. Man fick inte ta med sig eller sända nya kläder, strumpor, skor el dyl när man hälsade på; endast begagnat. När de nordiska zontorna kom till Stockholm hade de inga pengar alls. Agnes Geijer som var ordförande tiggde pengar och gästerna inkvarterades hos de svenska systrarna och bjöds på allt. Stockholm I har flitigt och gärna mottagit gästande Zontor och medlemmarna har under sina resor kontaktat och gästat både svenska och internationella klubbar. Numer är det dock sällsynt. Tillsammans utser de sex Zontaklubbarna i Stockholm och Lidingöklubben tre gemensamma ywpastipendiater som erhåller 10 000 kr vardera. (Beloppet höjs 2015) Stipendierna delas ut vid en gemensam tillställning. I syfte att bl a öka synligheten för Zonta genomförde stockholmsklubbarna 2012 ett större gemensamt konferensarrangemang»go Zonta«med en rad föreläsningar och musik i Aula Magna vid Stockholms universitet och efterföljande middag. Samtliga distriktets klubbar inbjöds. Klubbarna har också samarbetat vid genomförandet av distriktets kampanj»zonta Says No«2013. Också långväga resor har gjorts. Till Island reste 19 klubbmedlemmar 1987 för att under några dagar besöka zontorna i Reykjavik. Där träffade de bl a presidenten Vigdis Finnbogadottir, åt middag i Zontahem och gjorde studiebesök hos kollegor. Tjugosex zontor från Stockholm I och Stockholm II deltog i en studieresa till Indien 1997 som arrangerades i samråd med Christina Baiens, medlem i klubben och vice vd i Indiska Magasinet ab. Kerstin Weigl Idde Schultz Irma Schultz Keller Birgitta Ohlsson ZONTA INTERNATIONAL är en världsomfattande, politiskt och religiöst oberoende service- och nätverksorganisation för yrkesverksamma personer (huvudsakligen kvinnor) i ledande ställning. Zonta bildades i USA 1919. ZONTAS främsta mål är att stärka kvinnans juridiska, politiska, ekonomiska och yrkes mässiga ställning. ZONTA har konsultativ status i FN-organen UNESCO, UNICEF och UNWOMEN m fl. Anm: Stockholm II chartrades 1955, Stockholm III 1968, Stockholm IV 1989, Stockholm V 1991 och Stockholm VI 2004, samt Lidingö 1985. 16
Convention Klubben har, gissningsvis med få undantag, varit representerad vid Convention och distriktsmöten. Bidrag har lämnats, men oavsett man varit klubbens delegat eller inte är deltagandet i hög grad ett privatekonomiskt åtagande. Som kuriositet kan nämnas att klubbens delegat till Zonta Convention i Niagara Falls 1937, Karin Alvin, erhöll ett bidrag på 50 kr! (Medlemsavgiften uppgick då till 10 kr). Distriktsmöten 1979 anordnades distriktsmöte i Stockholms stadshus. Stockholmsklubbarna var värd för distriktsmötet 2005. I samband med mötet hölls ett designseminarium. Representation i Zontaorgan Gurli Hertzman-Ericson, Karin Alvin, Adele Heilborn respektive Ragnhold Lundberg deltog i International Relations Committee under 1940-talet. Karin Kock ingick i Committee on Public Affairs. Distriktets nuvarande guvernör, (2014 2016) Marianne von Hartmansdorff, tillhör klubben liksom vice ad Christel Schultz. Presidenter (Anm: Mandat- och verksamhetsperioden var kalenderår fram till 1 juni 1982 då verksamhetsåret börjar 1 juni och upphör 31 maj nästkommade år). Elsa Gullberg (1935), Karin Kock (1936 1937), Gurli Hertzman-Ericson (1938 1940), Edith Klarin (1941 1943), Britta Baeckman (1944 1946), Agnes Geijer (1947 1949), Anna Kjederqvist (1950-1951), Sigrid Beckman (1952 1953), Margit Insulander (1954 1955), Runa Wendler (1956 1957), Gertrud Serner-Petrén (1958 1959), Ingrid Lang-Fagerström (1960 1962), Karin Uggla (1963 1964), Gunhild Osterman (1965), Christina Ellwin (1966 1967), Margareta Dalgren (1968-1969), Elsa-Brita Nordlund (1970 1971), Anne Marie Rådström-Tunevall (1972 1973), Britt-Marie Bystedt (1974 1976), Karin Fredriksson (1976 1978), Eivor Kjellgren (1978 1980), Karin Comstedt (1981 1982), Inger Ridderstrand-Linderoth (1982 1984), Marianne Edwall (1984 1986), Héléne Turk (1986 1988), Birgit Cook (1988 1990), Inga-Britt Törnell (1990 1992), Kerstin Richard (1992 1994), Elisabeth Malec (1994 1996), Ulla Brandt (1996 1998), Christina Gawell (1998 2000), Anta Hedström (2000 2002), Marianne von Hartmansdorff (2002 2005), Catharina Hamilton (2005 2007), Catharina Kronström (2007 2009), Anta Hedström (2009 2010), Christel Schultz (2010 2012), Åsa Grübb-Weinberg, (2012 2014) och Gullvi Borgström (2014 ). Många prominenta kvinnor har varit medlemmar i klubben: Hedersledamöter: 1936, Kerstin Hesselgren (1872 1962). 19? Gerda Lindblom (? 1950). 1942 Naima Sahlbom (1871 1957). 1948, kronprinsessan, senare hm drottning, Louise (1889 1965). 1956, Karin Kock (1891 1976). 1966, prinsessan Christina fru Magnuson hm (avsade sig 1976 för att bli aktiv medlem). 1973, Alva Myrdal (1902 1986, statsråd, ambassadör, nedrustningsförhandlare och mottagare av Nobels fredspris 1982). 1977, hm drottning Silvia. Professorer, ledande i statlig förvaltning, motsv.: Britt-Marie Bystedt, chef för Sveriges Radio, Nanna Schwartz, professor medicin och Sveriges första professor vid statlig högskola, Barbro Westerholm, medicinalråd. Jurister m.fl.: Valborg Lundgren, advokat, Inga-Britt Törnell, Sveriges första JämO Jämställdhetsombudsman, Birgitta Wistrand, ordförande Fredrika- Bremer- Förbundet Redaktörer, journalister och författare: Barbro Alving (Bang), Karin Falck, tv-producent, Gurli Hertzman-Ericson, Eva Hökerberg chefredaktör Idun, Dagmar Lange (författarpseudonym Maria Lang) rektor och deckarförfattare, Alice Lyttkens, författare, Anne Marie Rådström-Tunevall (tillika teaterchef), Ingrid Schrewelius, redaktör tv. Bildkonstnärer och designer: Mollie Faustman bildkonstnär och författare, Tyra Lundgren bildkonstnär, Marg von Schwerin, Märthaskolan, Göta Trädgårdh, textildesigner, Brita Wassdahl, designer. Scenkonstnärer: Anneli Alhanko, dansös, Margareta Kjellberg, sångerska, Käbi Laretei, pianist, Lill Lindfors, sångerska, Marianne Mörner, operasångerska, Ulla Sallert, operettsångerska. Andra Stockholms-profiler: Helga Södermark (grundare Konditori Tösses). 17
Underlag till tal vid 50-årsjubiléet 1985 18
19