NULÄGESBESKRIVNING KM MILJÖTEKNIK AB

NULÄGESBESKRIVNING KM MILJÖTEKNIK AB Box 714, 251 07 Helsingborg, (Järnvägsgatan 13) Tel: 042-444 40 00 Fax: 042-444 40 02 ORG.NR 556082-0713 STYRELSENS SÄTE: STOCKHOLM www.km.se KM.776052.3600.RyN..Bilaga3

NULÄGESBESKRIVNING 2 (18) INNEHÅLL 1 AKTÖRER INOM ENERGISEKTORN 3 1.1 Eslövs kommun 3 1.1.1 Befolkning 3 1.1.2 Näringsliv 4 1.2 Ringsjö Energi AB 5 1.3 Sydgas AB 5 1.4 Industrin 5 2 ENERGITILLFÖRSEL OCH ENERGIANVÄNDNING 6 2.1 Elkraft 6 2.1.1 El för uppvärmning av byggnader och lokaler 7 2.1.2 Vindenergi 8 2.1.3 Beredskap 8 2.2 Fjärrvärme 8 2.3 Naturgas 11 2.4 Enskild uppvärmning 12 2.4.1 Eldningsolja 12 2.4.2 El 13 2.4.3 Biobränslen 13 2.4.4 Kombipannor m m 13 2.4.5 Solenergi 14 2.5 Sammanställning av energitillförsel och energianvändning 14 3 TRANSPORTSEKTORN 15 4 MILJÖPÅVERKAN FRÅN NUVARANDE ENERGISYSTEM 16 4.1 Utsläpp av försurande ämnen 16 4.2 Utsläpp av klimatpåverkande ämnen 17 4.3 Sammanfattande jämförelse 17

NULÄGESBESKRIVNING 3 (18) 1 Aktörer inom energisektorn Inom kommunen verkar ett antal olika aktörer inom energisektorn. I det följande presenteras de aktörer som kommunen genom ägande har inflytande över samt de aktörer, vars agerande och intressen i betydande grad kan påverka energisituationen i kommunen. 1.1 Eslövs kommun Eslövs kommun är belägen i centrala Skåne och gränsar i söder till Lunds och Sjöbo kommuner, i väster till Kävlinge kommun, i norr till Svalövs och Höörs kommuner och i öster till Hörby kommun. Kommunen utövar ett inflytande inom energisektorn både som planeringsmyndighet, energikund och ägare av energibolag. 1.1.1 Befolkning Befolkningen inom Eslövs kommun har sedan början av 1980-talet ökat från ca 26 700 personer till 28 300 personer vid årsskiftet 1998/99, d v s med ca 6 %. Tillväxten under de senaste åren av 1990-talet har varit dämpad och visar till och med en minskning med ca 200 personer under 1998. Folkmängden i centralorten har under samma period ökat från ca 14 400 personer 1980 till ca 16 000 personer, en ökning med i runda tal 11 %. Som bakgrund till en värdering av energisituationen i kommunen kan kommunens befolkningsstruktur, i jämförelse med riket och länet enligt figur 3.1, konstateras vara något yngre än genomsnittet. 40% Andel av befolkningen 30% 20% 10% 0% 0-6 7-15 16-19 20-44 45-64 65-79 80- Ålderskategori Eslöv Skåne Riket Figur 3.1 Åldersfördelning /11/

NULÄGESBESKRIVNING 4 (18) Inom kommunen finns, förutom centralorten, tätorter enligt tabell 3.1. Invånare Invånare Billinge 441 Flyinge 855 Gårdstånga 373 Harlösa 740 Hurva 324 Kungshult 383 Löberöd 1033 Marieholm 1436 Stehag 964 Stockamöllan 328 Väggarp/Örtofta 548 Tabell 3.1 Befolkning i övriga tätorter 1.1.2 Näringsliv Näringslivet i Eslövs kommun utmärker sig i förhållande till riksgenomsnittet genom att ha en stor andel sysselsatta inom tillverkningsindustrin och inom jordbruket. Antal sysselsatta inom servicenäringen ligger lägre än riksgenomsnittet. 100% 90% 80% Andel av befolkningen 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Eslöv Skåne Riket Jordbruk Industri Service Figur 3.2 Andel sysselsatta inom olika näringsgrenar /11/ Det finns ett flertal stora företag som är mycket viktiga för näringslivet i kommunen och som sysselsätter nästan hälften av de sysselsatta inom kommunen. Samtidigt är de små arbetsställena, med högst fyra anställda, den enskilt största gruppen av arbetsställen och utgör ca 15 % av alla arbetsställen i kommunen. /18/ Den s k självförsörjningsgraden, d v s hur stor del av befolkningen som bor i kommunen som också har sitt arbete inom kommunen, för Eslövs kommun är lägre än genomsnittet för länet respektive riket. Enligt senast tillgängliga statistik, som avser förhållandena 1996, uppgår pendlingen ut från Eslövs kommun till sammanlagt 4818 personer per dygn, medan pendlingen in till Eslöv över kommungränserna uppgår till 3761 personer.

NULÄGESBESKRIVNING 5 (18) 1.2 Ringsjö Energi AB Kommunens engagemang inom energiområdet består främst av ett engagemang i energiföretaget Ringsjö Energi AB som ägs till 77,7 % av kommunen. Resterande 22,3 % ägs av Hörby kommun. Ringsjö Energi är koncessionsinnehavare för elkraftdistribution inom en stor del av Eslövs och Hörby kommuner samt är, sedan 1991, huvudman för fjärrvärmerörelsen i Eslövs tätort. Ringsjö Energi har, förutom ett eget vindkraftverk inom Hörby kommun och leveranser från ett ytterligare privatägt vindkraftverk inom Eslövs kommun, ingen tillgång till några produktionskällor för elkraft. Distributionsnätet är anslutet till regionnätet vid Gryby söder om Eslövs tätort. Inkommande regionnätsanslutningar, med spänningsnivån 130 kv, ägs av Sydkraft. Ringsjö Energi verkar både som nätägare och som elhandelsföretag via dotterbolaget Ringsjö Energi Försäljnings AB. Man konkurrerar därmed med en mängd olika elhandelsföretag om kunderna, både inom Eslövs kommun såväl som utanför detta område. Ringsjö Energis målsättning är att, genom närhet till kunden och en hög servicegrad, vara det bästa alternativet för elabonnenter inom de kommuner som står som ägare till företaget. 1.3 Sydgas AB Naturgasdistributionen inom Eslövs kommun handhas av Sydgas AB, som är helägt av Sydkraft AB. Enligt den gällande energiplanen från 1990 får naturgas distribueras inom ett område i Marieholm och inom ett område i centralorten, öster om järnvägen, med företrädesvis industribebyggelse, samt till Örtofta sockerbruk. För övrigt är inte naturgasens utbredning reglerad mellan kommunen och Sydgas. Under senare tid har även naturgasdistribution inom Harlösa tätort tagits upp till diskussion mellan Sydgas och kommunen varvid kommunen förklarat sig positiv till en utbyggnad. I energiplanen 1990 rekommenderas att kommunen bör utöka sitt engagemang i naturgasverksamheten vid en tidpunkt då kärnkraften skall avvecklas och då naturgasen förväntas få en ökad betydelse för att ersätta vattenburen eluppvärmning. 1.4 Industrin Det finns två industrier som är de i särklass största energianvändarna inom Eslövs kommun, nämligen Danisco Sugar AB i Örtofta Sockerbruk och Procordia Foods AB med sin anläggning i Eslöv. Kommunen har genom åren haft ett visst samarbete med Procordia Foods rörande utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärmesystemet i centralorten. Detta samarbete har bl a resulterat i att huvudproduktionsanläggningen för fjärrvärme är uppförd i anslutning till Procordias fabriksområde och har möjlighet att utnyttja viss överkapacitet i Procordias ångcentral som spets- och reservkapacitet i fjärrvärmenätet.

NULÄGESBESKRIVNING 6 (18) 2 Energitillförsel och energianvändning 2.1 Elkraft Kollektiva system för energidistribution finns i form av elnät, fjärrvärmenät och naturgasnät. En övergång från enskild uppvärmning till uppvärmning via något av de kollektiva systemen är en tendens som varit tydlig under de senare decennierna. Överslagsmässigt uppgår andelen energi som distribueras via kollektiva system i Eslövs kommun idag till ca 75 % av den sammanlagda energitillförseln till kommunen exklusive drivmedel. Inom Eslövs kommun finns fyra koncessionsområden för elkraftdistribution. Koncession för eldistribution innehas av fyra eldistributionsföretag, Ringsjö Energi, Sydkraft, KREAB respektive Skånska Energi AB enligt kartan, figur 3.3. Figur 3.3 Distributionsområden för el inom Eslövs och Hörby kommuner Distribuerad elenergimängd inom Eslövs kommun uppgår till sammanlagt ca 309 GWh fördelad på respektive eldistributör enligt tabell 3.2. Eldistributör Distribuerad elenergimängd 1998 (GWh) Andel (%) Ringsjö Energi AB 280 91 Sydkraft 21,4 7 KREAB 4,2 1 Skånska Energi AB 3,2 1 Summa 309 100 Tabell 3.2 Fördelning mellan eldistributörer Förutom den distribuerade elenergimängden används egengenererad mottryckskraft vid Örtofta sockerbruk. Den genererade energimängden vid sockerbruket uppgick 1996, enligt företagets miljörapport, till ca 26 GWh.

NULÄGESBESKRIVNING 7 (18) Fördelningen av den sammanlagda elenergianvändningen, inklusive mottryckskraft, mellan olika kundkategorier framgår av diagrammet, figur 3.4. Fritidshus 0% Fjärrvärme* 4% Övrigt 7% Tillv-industri 35% Småhus 27% Flerbost-hus 3% Jordbruk 6% Off förv 5% Transporter 1% Tjänster mm 12% * El för drift av värmepump Figur 3.4 Elleveranser fördelat på kundkategori En stor del av elenergin, ca 63 %, levereras således till den s k övrigsektorn (bostäder, service etc) medan resterande andel utgörs av leveranser till industrin, ca 36 %, medan endast ca 1 % levereras till transportsektorn. 2.1.1 El för uppvärmning av byggnader och lokaler I följande tabell 3.3 redovisas omfattningen av elvärme i småhus, flerbostadshus och jordbruksfastigheter inom kommunen. Kundkategori Jordbruk med elvärme utan elvärme Flerbostadshus med elvärme utan elvärme Småhus med elvärme utan elvärme Tabell 3.3 Elvärme Antal abonnemang 286 184 92 4990 3626 2171 Energimängd (GWh/år) 11,1 7,7 0,8 9,9 72,6 17,6 Av tabellen framgår att el utnyttjas för uppvärmning av ett stort antal småhus i kommunen. Hur stor del av elanvändningen som utgörs av el för rent uppvärmningsändamål är inte känt men kan uppskattas till ca 70 GWh/år. Utöver den direkta elanvändningen för uppvärmningsändamål tillkommer en viss del indirekt eluppvärmning genom att fjärrvärmenätet i centralorten till stor del baseras på en värmepump. Värmepumpen förbrukar ca 13 GWh elenergi per år

NULÄGESBESKRIVNING 8 (18) som omvandlas till värmeenergi och distribueras i fjärrvärmenätet. Fjärrvärmesystemet beskrivs mera utförligt i avsnitt 2.2. 2.1.2 Vindenergi Inom Eslövs kommun fanns i juni 1999 sju vindkraftverk, belägna inom de områden som beskrivs som varande av riksintresse för vindkraftproduktion inom kommunen /12/. Fyra av vindkraftverken finns i den södra delen av kommunen inom det område där Skånska Energi har nätkoncession för eldistribution. Tre av vindkraftverken finns i den västra delen av kommunen, vid Trollenäs, inom Ringsjö Energis koncessionsområde. De befintliga vindkraftverkens sammanlagda installerade effekt uppgår till ca 3,5 MW och produktionen beräknas uppgå till sammanlagt ca 6 GWh elenergi per år. Det finns planer på fortsatt utbyggnad av vindkraft inom kommunen. Uppförande av vindkraftverk kräver bygglov enligt PBL. Ansökningar om att få uppföra vindkraftverk inom kommunen inkommer för närvarande relativt frekvent. 2.1.3 Beredskap Som beredskap för att upprätthålla eltillförsel i en kris- eller bristsituation har kommunen fyra stycken mobila, dieseldrivna reservkraftaggregat med en sammanlagd effekt på ca 1000 kva. Reservkraftaggregaten handhas och administreras av Ringsjö Energi som även har egna reservkraftaggregat med en sammanlagd effekt av ca 600 kva, huvudsakligen för sin driftverksamhet inom hela driftområdet, d v s även inom Hörby kommun. I en kris- eller bristsituation används reservkraftaggregaten för att upprätthålla eltillförseln till prioriterade objekt inom kommunen enligt kommunens beredskapsplan. Bland prioriterade objekt finns bl a anläggningar för kommunal administration och anläggningar för att upprätthålla vatten- och värmeförsörjningen såsom vattenverk, pumpstationer, avloppsreningsverk och fjärrvärmeanläggningar. 2.2 Fjärrvärme Fjärrvärmesystemet i centralorten har byggts ut successivt sedan 1984 och omfattar för närvarande 281 anslutna abonnenter med en sammanlagd anslutningseffekt uppgående till ca 37 MW. Den försålda energimängden uppgick 1998 till drygt 74 GWh. Distributionsområdet för fjärrvärme framgår av figur 3.5.

NULÄGESBESKRIVNING 9 (18) Figur 3.5 Befintlig fjärrvärme i Eslöv 1998. Distributionsområde för fjärrvärme inom Eslövs tätort Leverans av fjärrvärme till olika kundkategorier framgår av tabell 3.4 nedan. Kundkategori Antal abonnemang Antal bostadslägenheter Energimängd (GWh/år) Tillverkningsindustri 2-0,084 Småhus 108 1) 196 3,1 Flerbostadshus 96 3677 47,0 Offentlig förvaltning m m 47-18,4 Kontor, handel, service m m 28-6,0 Summa 281 3873 74,5 1) Varav två stycken gruppcentraler med sammanlagt 88 småhus sekundärt anslutna Tabell 3.4 Fördelning av fjärrvärmeleveranser på olika kundkategorier 1998 Det framgår av tabellen att huvuddelen av fjärrvärmeleveranserna sker till flerbostadshus och lokaler för offentlig förvaltning, inkluderande lokaler för undervisning, sjuk- och socialvård m m, samt till servicenäringen.

NULÄGESBESKRIVNING 10 (18) Andelen småhus anslutna till fjärrvärmesystemet är däremot fortfarande relativt låg främst beroende på att de ekonomiska förutsättningarna för anslutning av småhus är sämre. Sedan hösten 1997 sker en ökad anslutning av småhus i enlighet med den komplettering av den gällande energiplanen som då gjordes. /3/ Kompletteringen av energiplanen gjordes bl a i syfte att reducera elanvändningen för uppvärmningsändamål i enlighet med den nationella energipolitikens mål. Utbyggnad av fjärrvärme sker i områden enligt kartan, figur 3.6. /3/ Figur 3.6 Småhusområden lämpliga för fjärrvärmeutbyggnad inom 3 år Fjärrvärmenätets värmebehov produceras i en huvudproduktionsanläggning i anslutning till Procordia Foods fabriksanläggning vid Ellingevägen och i en spetsoch reservanläggning vi Lapplandsvägen. Under hösten 1997 anslöts även ett mindre lokalt värmenät i Sallerupsområdet, med en biogaspanna, till fjärrvärmenätet. Fjärrvärmenätets energibehov tillgodoses huvudsakligen med värmepump med renat avloppsvatten som värmekälla och genom förbränning av naturgas i en pannanläggning i värmeverket vid Ellingevägen. Värmeproduktionens fördelning mellan olika bränsleslag framgår av tabell 3.5. Tabellen avser förhållandena 1998.

NULÄGESBESKRIVNING 11 (18) Produktionskälla Producerad energimängd (GWh/år) Andel av årsvärmeproduktion (%) Värmepump 35,6 45 Naturgaspannor 35,1 44 Värme från Procordia Foods 3,4 4,3 pannanläggning (naturgas) Biogas 3,2 4,1 Oljepannor i spets- och reservanläggningen 2,0 2,5 vid Lapplands- vägen Summa 79,2 100 Tabell 3.5 Fördelning av värmeproduktion 1998 Energitillförseln för fjärrvärmeproduktion framgår av tabell 3.6. Bränsle/energislag Tillförd energimängd (GWh/år) El för drift av värmepump 12,4 Spillvärme (renat avloppsvatten) 1) 25 Naturgas 37,2 Biogas 3,2 Eldningsolja 2,0 Summa 79,8 1) Beräknad som producerad värmeenergimängd i värmepump minus tillförd elenergi Tabell 3.6 Tillförd energi för fjärrvärmeproduktion Biogaspannan i Sallerup beräknas från och med 1999 bidra med ca 10 GWh/år till fjärrvärmeproduktionen. Därefter uppgår andelen värmeproduktion baserad på förnybara energikällor, värmepump och biogas, till minst ca 60 % av energiproduktionen i fjärrvärmenätet. 2.3 Naturgas Naturgasnätet inom kommunen är anslutet till stamledningsnätet i två punkter via en mät- och reglerstation vid Ellinge avloppsreningsverk. Härifrån försörjs området öster om järnvägen och naturgasområdet i Marieholm. Området öster om järnvägen i Eslöv består huvudsakligen av industrier som i hög utsträckning är anslutna till naturgasnätet. Den största förbrukaren är Procordia Foods AB som, enligt företagets miljörapport, förbrukar ca 140 GWh/år. via en mät- och reglerstation vid Örtofta varifrån Örtofta sockerbruk försörjs. Sockerbruket är kommunens enskilt största naturgasförbrukare. Naturgasförbrukningen uppgår, enligt företagets miljörapport, till ca 290 GWh/år. Antalet naturgaskunder uppgår till 80 stycken och utgörs av industrier, värmeverk, lokaler, flerbostadshus och småhus enligt tabell 3.7.

NULÄGESBESKRIVNING 12 (18) Kundkategori Antal abonnemang Energimängd (GWh/år) Industri och värmeverk 27 510 Lokaler för service och handel 12 2,4 Flerbostadshus 11 2,4 Småhus 30 <1 Summa 80 515 Tabell 3.7 Naturgasleveranser inom Eslövs kommun 1998 Av tabellen framgår att drygt 99 % av naturgasanvändningen inom kommunen sker inom industrin och som bränsle för fjärrvärmeproduktion. Ca 85 % av naturgasförbrukningen sker hos de två största naturgaskunderna, Procordia Foods och Örtofta sockerbruk. 2.4 Enskild uppvärmning Enskilda uppvärmningsanläggningar finns främst i kommunens ca 7 400 småhus och i flerbostadshus och lokaler i tätorter utanför centralorten och på landsbygden. Huvuddelen av flerbostadshus och lokaler i centralorten får sin uppvärmningsenergi via fjärrvärme. Värmebehovet för enskild uppvärmning i kommunen beräknas uppgå till sammanlagt ca 200 GWh/år. 2.4.1 Eldningsolja Oljeanvändningen för uppvärmningsändamål i enskilda anläggningar har minskat betydligt under de senaste decennierna. Orsakerna är bl a utbyggnaden av fjärrvärme- och naturgassystem, installation av elvärmepannor och värmepumpar samt diverse energisparåtgärder. Under 1997 levererades sammanlagt ca 13 900 m 3 eldningsolja till förbrukare inom kommunen /11/. Leveranserna fördelas på förbrukarkategoerier enligt tabell 3.8. Kundkategori Levererad oljemängd (m 3 ) Energimängd (GWh/år) Industri 1 120 11 Bostadshus 7 790 77 Jordbruk 1 600 16 Offentlig förvaltning m m 1 640 16 Övrigt 1 750 17 Summa 13 900 137 Tabell 3.8 Oljeleveranser 1997. /11/ Den huvudsakliga användningen är för uppvärmning av småhus. Fördelningen mellan användningen av eldningsolja för uppvärmning i centralorten jämfört med övriga tätorter och landsbygden framgår av tabell 3.9.

NULÄGESBESKRIVNING 13 (18) 2.4.2 El Antal småhus Energimängd (GWh/år) Centralorten 640 22 Övriga tätorter 520 11 Landsbygden 425 12 Summa 1 585 45 Tabell 3.9 Oljeuppvärmning av småhus. /13/, /14/ Elanvändningen för uppvärmning av småhus har enligt avsnitt 2.1.1 uppskattats till ca 70 GWh/år i enlighet med tabell 3.9. Direktverkande el Elpanna Antal småhus Energimängd (GWh/år) Antal småhus Energimängd (GWh/år) Centralorten 765 17 908 22 Övriga tätorter 676 14 404 8 Landsbygden 344 9 99 3 Summa 1 786 40 1 411 33 Tabell 3.9 Eluppvärmning av småhus. /13/, /15/ 2.4.3 Biobränslen Antalet biobränsleeldade (ved, halm, bränslepellets) enskilda värmepannor i kommunen uppgår sammanlagt till ca 320 stycken /16/. Bland dessa är ett 25-tal pannor som eldas med bränslepellets och 10-15 halmeldade pannor på lantbruksfastigheter, varav den största anläggningen finns vid Ellinge Jordbruks AB. De biobränsleeldade enskilda pannorna finns företrädesvis på landsbygden och i de mindre tätorterna och den sammanlagda energianvändningen bedöms uppgå till 8-10 GWh/år. Därutöver finns ca 1430 braskaminer, öppna spisar o dyl. Dessa utrustningar installeras företrädesvis som komplement till andra uppvärmningsanläggningar, såsom t ex elpannor, direktverkande el eller oljepannor, både i tätorter och på landsbygden. I hus med elvärme utgör dessa uppvärmningsutrustningar ofta ett medel att sänka den abonnerade eleffekten. I tätorter innebär användning av denna typ av värmeanläggningar i viss utsträckning ett miljöhot genom höga utsläppshalter av främst kolväten och stoft. Främst beträffande braskaminer och öppna spisar är den årliga drifttiden svår att bedöma. Den sammanlagda energianvändningen i braskaminer och öppna spisar beräknas uppgå till 2-3 GWh/år. 2.4.4 Kombipannor m m Utöver den redovisade energiförbrukningen för uppvärmning av enskilda anläggningar finns ca 2000 småhus med andra typer av kombinerade enskilda uppvärmningsanläggningar såsom exempelvis kombipannor för el-ved-olja eller värmepumpar i kombination med el- eller oljeeldning. Den sammanlagda värmeenergiförbrukningen i dessa enskilda anläggningar beräknas uppgå till omkring 40

NULÄGESBESKRIVNING 14 (18) 2.4.5 Solenergi GWh/år. Denna förbrukning ingår till viss del i de förbrukningssiffror som angivits för respektive energislag enligt avsnitten ovan. Det finns en anläggning med 40 m 2 solfångaryta vid kommunens friluftsbad i Marieholm som utnyttjar solenergi för uppvärmning av bassängvattnet. Anläggningen togs i bruk 1997 och första säsongens drift visar på mycket god funktion och uppnående av de lönsamhetskriterier som ställts upp för anläggningen. 2.5 Sammanställning av energitillförsel och energianvändning Energianvändningen i kommunen 1998 sammanfattas i tabell 3.10. Bostäder, service m m GWh/år Industri GWh/år Transporter GWh/år Summa GWh/år Kollektiva system El uppvärmning 72 72 övrigt 131 137 2 270 Fjärrvärme 74 1) 74 Naturgas process 421 421 uppvärmning 6 48 54 Enskilda system för uppvärmning Olja 126 11 137 Ved 15 15 Övrigt Olja, drivmedel 275 275 Biogas 7,5 7,5 Summa 424 625 277 1326 1) Fjärrvärme produceras med Naturgas 37 GWh/år Spillvärme 24 GWh/år El 13 GWh/år Tabell 3.10 Sammanställning av energianvändning 1998 Ur tabellen framgår det att den totala energitillförseln i Eslöv 1998 uppgick till 1326 GWh, vilket motsvarar 46 MWh/inv. Genomsnittet i Sverige för 1998 var 55 MWh/inv. Figur 3.7 visar utvecklingen av energitillförseln inom Eslövs kommun uppdelat på energibärare.

NULÄGESBESKRIVNING 15 (18) 1400 1200 1000 GWh/ år 800 600 400 200 0 El Olja Naturgas BiobrΣnsle FjΣrrvΣrme Drivmedel Sammanlagd tillförsel Figur 3.7 1980 (enl Energiplan 83) 1988 (enl Energiplan 90) 1998 Utvecklingen av energitillförsel uppdelat på energibärare Av figuren framgår att oljeanvändningen reducerats kraftigt, speciellt mellan 1980 och 1988. Oljan har huvudsakligen ersatts med naturgas och fjärrvärme. Den sammanlagda energitillförseln har emellertid ökat något från 1988 till 1998. Då man gör jämförelser mellan enskilda år kan förändringen bero på t ex skillnader i årsmedeltemperatur, industriproduktion m m. 3 Transportsektorn I ett brett perspektiv kan kommunen, genom sin planering och agerande i övrigt, påverka energianvändningen inom transportsektorn. Genom planeringsåtgärder kan exempelvis pendling och utnyttjande av kollektiva transportmedel påverkas. Möjligheterna att direkt påverka energianvändningen för transporter är främst begränsad till kommunens egna fordon och till de transporttjänster som upphandlas av kommunen. Överslagsberäkningar baserade på Vägverkets trafikräkningar inom kommunen och den redovisade drivmedelsförsäljningen inom kommunen /13/ indikerar att det sammanlagda transportarbetet inom kommunen uppgår till i storleksordningen 235 miljoner fordonskm per år vilket beräknas motsvara en energianvändning inom transportsektorn uppgående till ca 275 GWh/år. För kommunens och Ringsjö Energis transporter samt för transporter som upphandlas på årsavtal av kommunen uppgår drivmedelsanvändningen, bensin och dieselolja, till ca 540 m 3 /år, motsvarande en energianvändning på ca 5 GWh/år. Energianvändningen för dessa transporter utgör således ca 2 % av det sammanlagda transportarbetet i kommunen. Sedan 1996 bedriver kommunen ett projekt för att utnyttja biogas, som produceras vid biogasanläggningen vid Ellinge avloppsreningsverk, för fordonsdrift. Projektet omfattar för närvarande en pilotanläggning för rening och tankning av biogas samt ett 15-tal fordon med möjlighet till gasdrift. Redan beslutad utbyggnad innebär att några hundra fordon kan komma att ha möjlighet till gasdrift i kommunen.

NULÄGESBESKRIVNING 16 (18) 4 Miljöpåverkan från nuvarande energisystem Miljöpåverkan från nuvarande energisystem i kommunen utgörs främst av utsläpp till luft av försurande och klimatpåverkande ämnen. 4.1 Utsläpp av försurande ämnen De utsläpp som bidrar till försurning av mark och vatten är främst svaveloxider och kväveoxider. Kväveoxider spelar även en roll vid bildning av marknära ozon. Utsläppen av svavel har generellt sett minskat kraftigt genom övergång från olja till andra energislag och sänkning av högsta svavelhalt i olja. Inom Eslövs kommun betyder främst övergången från eldningsolja till naturgas i industrin mycket för reduktion av svavelutsläppen. De sammanlagda svavelutsläppen från energiproduktion inom kommunen beräknas uppgå till ca 15 ton/år. Fördelningen mellan sektorerna industri, energiproduktion och transporter framgår av figur 3.6, där även motsvarande fördelning för Skåne enligt länsstyrelsens sammanställning för 1996 visas. Av figuren framgår att svavelutsläppen från industrin är relativt sett mindre i Eslöv än i regionen i övrigt. Eslöv (totalt 14 ton/år) Industri 11% Skåne exkl sjöfart (totalt 1 850 ton/år) Transporter 12% Transporter 21% Bostäder, service 68% Bostäder, service 30% Industri 58% Figur 3.6 Utsläpp av svavel /17/ Utsläpp av kväveoxider härrör till övervägande del från transportsektorn. I figur 3.6 redovisas en andel utsläpp fördelad på sektorer för Eslövs kommun respektive Skåne. Eslöv (totalt 925 ton/år) Industri 10% Bostäder, service 6% Skåne exkl sjöfart (totalt 33 000 ton/år) Industri 9% Bostäder, service 7% Transporter 84% Transporter 84% Figur 3.6 Utsläpp av kväveoxider /17/

NULÄGESBESKRIVNING 17 (18) Av figuren framgår att utsläppen av kväveoxider i princip är proportionell mot utsläppen i regionen totalt och att fördelningen mellan olika sektorer är mycket likartad. Halten kväveoxider från förbränning av naturgas är något lägre än vid oljeeldning. 4.2 Utsläpp av klimatpåverkande ämnen Klimatpåverkande ämnen är främst koldioxid och ozonnedbrytande ämnen såsom exempelvis freoner. Koldioxid uppstår vid all förbränning. Förbränning av biobränslen innebär dock inget nettotillskott till halten koldioxid i atmosfären. Utsläppen av koldioxid från förbränning av fossila bränslen i Eslövs kommun beräknas uppgå till ca 225 000 ton per år fördelade enligt figur 3.8. Den relativt sett låga andelen koldioxidutsläpp från energisektorn, d v s för uppvärmning av bostäder och lokaler, torde bero på att fjärrvärmenätet till stor andel baseras på värmepump. Eslöv (totalt 225 000 ton/år) Skåne (totalt 6 400 000 ton/år) Industri 20% Transporter 35% Industri 44% Transporter 43% Bostäder, service m m 21% Bostäder, service 37% Figur 3.8 Utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen /17/ Utsläpp av freoner härrör bl a från kylanläggningar, kylskåp, frysar och värmepumpar. Det finns en nationell plan för avveckling av freonanvändningen och den installerade mängden freoner sjunker stadigt. Fjärrvärmeproduktionen i Eslöv är baserad på användande av en värmepump med freon, s k HCFC, som köldmedium. Utsläppen av freon från värmepumpen uppfyller de krav som ställts upp av tillsynsmyndigheterna och utgör mindre än 5 % av den installerade mängden. 4.3 Sammanfattande jämförelse En sammanfattande jämförelse av beräknade utsläpp per invånare av försurande och klimatpåverkande ämnen redovisas i figur 3.9.

NULÄGESBESKRIVNING 18 (18) 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Skåne S (kg/p, år) Eslöv S (kg/p, år) Skåne NOx (kg/p, år) Eslöv NOx (kg/p, år) Skåne CO2 (ton/p, år) Eslöv CO2 (ton/p, år) Figur 3.9 Industri Bostäder, service m m Transporter Summa Beräknade utsläpp per capita i Skåne respektive inom Eslövs kommun Av figuren framgår att utsläppen av kväveoxider och koldioxid per invånare är högre i Eslövs kommun än för Skåne. Förklaringen är främst att andelen tillverkningsindustri är högre i Eslöv än i länet i sin helhet. Genom att industrin främst använder naturgas som värmekälla och processenergi erhålls en lägre nivå svavelutsläpp per invånare i Eslöv än i länet.