MYRICAab. 214 Bortaälven. Ank. ?/CY' dtj- '.Tv 0_, nr: 5~/- Kalkningsplan Sjömätning - kalknlngskoneult

Relevanta dokument
DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Värnamo kommun

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

Kalkspridningsplan för Grössbyån

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

Kalkspridningsplan för Jörlandaån

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR. i Älmhults kommun

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR

Sjökalkning och beräkning av kalkbehov

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Våtmarkskalkning Optimering och avslut

Kalkspridningsplan för Anråse å

HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

Våtmarkskalkning. Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning

Åtgärdsområde 138 Målenån

ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående

Bilaga 2:1 MÖRHULTASJÖN del av Lilla Helge å

Metod Kalkmedel Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0

LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12

Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!

GRANULERAD KALK. MYRICA ab. Effekten av. som alternativ till mjöl för att eliminera dammning vid helikopterkalkning av sjöar

Åtgärdsområde 010 Bolån

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning

Planering av våtmarkskalkning

VOMBER. MYRICA ab. Effekten av. som kalkningsmedel på våtmarker. Fyra års vattenkemiska resultat från våtmarker kalkade med vomber. Slutrapport.

Vad finns att berätta om denna rapport?

Åtgärdsområde 010 Bolån

Manual Nationella Kalkdatabasen

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

Effekten av kalkfällningsprodukten VOMBER. som alternativ till mjöl vid helikopterkalkning av sjöar

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Gullspångsälven (138) och Visman (137) Bilaga 8

Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016

Åtgärdsområde: Snärjebäcken ID: SNÄH001. Status: Pågående Bidrag: 85 % X. Avrinningsområde: 76 Snärjebäcken Huvudman: Nybro kommun. [ c.

Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång

2.1 Miljöproblem Försurning

Åtgärdsområde 004 Västerån

Kalkning av sjöar och vattendrag

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse Havs- och vattenmyndigheten Box GÖTEBORG

Kalkdoserare. Johan Ahlström

Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län 2008

Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen

KD S TA42 34 MS 061 BF S TA36 17 BF064 MS076 BF065 NF S TA36 08 [ [ MS 073 BF057 08STA STA4412 MS077 KD STA

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Åtgärdsområde:Halltorpsån HALH001 Avrinningsområde: Halltorpsån Status: Pågående Huvudman: K almar, Emmaboda och Nybro kommuner Bidrag: 85 %

Effekten av granulerad kalk och grovkalk

Välkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser

Anpassning av kalkning till försurningsutvecklingen

Vad finns att berätta om denna rapport?

Exempelgården Potatis och svin

Grovkalk och Granuler

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Det var en gång. Året var Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Verksamhetsrapport. Värmlands läns Kalkningsförbund

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Hammarskogsån-Danshytteån

Verksamhetsberättelse för kalkning av sjöar och vattendrag i Jämtlands län 2017

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Åtgärdsområde 057 Storåns närområde

Kalkning i Kalmar län. Verksamhetsberättelse 2014

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Lilla Åkebosjön. Ek, Quercus robur L.

GAGNEFS KOMMUN - INNEHÅLL GETTJÄRNEN...1 HÅJENSÅN...6 NORAÅN...12 ST ORSEN...23 TANSÅN (MOCKFJÄRD)...28

Stora Åkebosjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en grund, näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Verksamhetsberättelse med nyckeltal för budgetåret 2013, kalkning av sjöar och vattendrag (HaV dnr )

Verksamhetsberättelse år Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Optimix i sjöar. Hur fungerar Optimix vid sjökalkning? Hur förändras den vattenkemiska effekten vid byte från kalkmjöl?

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n i me d le ms k o nt o r et.

Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka?

Effekten av grova kalkprodukter som kalkningsmedel i sjöar

Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?

Kalkningar i Emån, Mörrumsån och Svartån

R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad A le xa n d e r G i r on

Hesjön. Björk. Betula verrucosa

Åtgärdsområde:Hagbyån

Våtmarkskalkning. En tillbakablick. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning

R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad P e r S a mu el s s on

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.

Vi kalkar för en levande miljö

Transkript:

MYRICAab Sjömätning kalknlngskoneult 214 Bortaälven Kalkningsplan 2008 2012 Ank. nr: 5~/?/CY' dtj '.Tv, ~... "::,\ "".".. \ 4. IO 0_, Värnamo i april 2008 Anders Svahnberg Adress Malmövägen 14 '@ Kontor 0370 15482 Poslgiro 49523 152 331 42 Vämamo M Mobil 070 494 54 82 &mail info@myrica.se

l l. SPRIDNINGSPLAN Tabell l. Spridningsplan för kalkning inom åtgärdsområde 214 B rtaälven 2008 2012. Karta nr / Kalk mängd (ton) Objekt Metod beteckning 2008 2009 2010 2011 2012 Seppelstjärnen Hkp 1 / A 9 9 9 9 9 () ~ Orflyet Hkp 1 / B 17 17 17 17 17 01l Holmsjön Båt 2 49 49 49 49 49 0)( Lilleken Opptjärnet Skålsjön Båt Båt Bät 3 4 5 65 18 40 65 36 40 65 40 65 36 40 65 I~ I.. 40 0(1... Storeken Båt 6 156 156 156 'l S:a 354 216 336 21 6 336 Spridnillgskllrtor Kalkning ska ' e enligt spridningskartor 16. Kalkllingsmedel Båtkalkning mi.~iöa r: Pmärkt kalkstensi1ljöl (SPCR 155 sjökalk) el mots Helikopterkalkning av!ljöar: Enligt Naturvårds erkets anvisningar for kalkning i "Handbok 2002: I" P 4.2, ska dammand kalkprodukter undvikas. Därfor föreslås som kalkn ingsmedel till sj öar som helikopterkalkas i f örsta hand granulerad kalk som är ett likvärdigt eller bättre kalkningsmedei j ämfört med kalkstensmj öl. I and ra hand Pmärkt kalkstensmj ö l (SPC R 155 sj ökalk) el motsv. Alla mängder anges i ekvivalent CaOvärde 50%. KlI/kdoser, hydrologiska data Den genomsnittli()a kal kdosen beräknad på hela åtgärdsområdets areal är 6 kg/ha vilket är något lägre än tidigare kalkning. Kalkdoser i övriga malpunkter och åtgärdsobjekt samt hydrologiska data redovisas i tabell 2.

2 TabelJ 2. Åtgärdsområdet 214 Bortaälven hydr logiska uppgifter samt planerade kalkdoser för åtgärdsperioden 20082012. Sjöuppgifter Kalkdoser 21 Objekt Objekt Id Koord x Koord y Avr omr km2 Ärsavr l) miljm3 Areal ha Volym miljm3 Oms tid ar Avr omr Avrinning Volymdos kg/ha/år g/m 3 g/m 3 Målområden Lilleken 666134131800 6661340 1318000 27.9 10.5 120 11.3 1,1 38 10 5,8 Storeken 665533 131763 6655330 1317630 60,8 23 333 50 2,2 34 9,1 3,1 Ekälven Lillekälven Mjögan 17VTN0544 17VTN0485 665311 131631 6653110 6660050 6653110 1316320 1318240 131631 0 68.2 28,7 42,3 26 10,8 16 31 8 15 9,7 20 5,3 Bortaälven = hela åtg.området 664990 131602 6649900 1316020 129,0 49 23 6 1 Atgärdsobjekt Holmsjön 666060131342 6660600 1313420 12,7 4,8 79 8,1 1,7 67 18 6 Opptjärnet 666166131497 6661660 1314970 1,9 0,7 36 1,4 2 95 26 26 Seppelstjärnen 665564 132139 6655640 1321390 1,5 0,57 10 0,3 0,53 60 16 30 Skålsjön 666526 131480 6665260 1314800 8.0 3 42 2,4 0,8 50 13 17 Örflyet 665727 132040 6657270 1320400 4,3 1,6 8 0,66 0,41 60 16 26 l ) Avrinningen 100m, tgardso mradet har be ttlmts till 12115 och km 1 (medelvärde 196190. SMHI l. 2) Avser den langsiktiga kalkdoscn från ar 200H inkl förekommande uppströms kalkning. Med volymdo$ avses kalkmängd i relation till sj övolym vid respektive spridningstillfälk. 2. Målområden, motiv och mål Målområden f alkningens målområden är Storeken, Lillek n, Lillekälven, Ekälven, Mjögan mellan Dj upt järnet och Lövsjön samt och Bortaälven. se tabell 2. Motiv Sjövandrande öring, röding, mört och fiske av r gionalt intresse samt flodpärlmussla, glacialre likt r och sällsynta arter a bottenfauna. Vattellkem;skt mål Beräkningen av ka lkdoser och kalkmängder utgår från ett vattenkemi kt mål på ph lägst 6,0 i samtliga målområden utom Mj ögan där phmålet är 5,6.

, ' ( 3. BakgrundspH, Kalkningsstrategi BakgrundspH Lägsta uppmätta phvärde fö re kalkn ing är i Li ll eken ca 5,0 och Storeken 5,56. I Mjögan o h 8 0rtaälven är bakgrundsph bedömd i regionala planen ti ll 5,0 resp 5,7. Kalkningsstrategi, [öränclringllt mot tidigare kalkning Atgärdsområdet har goda förutsättningar för att kalkningsinsatser ska vara framgångsri ka med hög måiuppfyll Ise. ystemet är försurn ingsbelastat framförallt i källområdena. Aterförsurning sk r dock även längst ned i systemet och Bortaälven har o nerelit lägre värden än Ekälven och Mjögan. Sjöarna i källområdena har hydro logiskt goda fö rutsättningar för jämn och varaktig kalkningseffekt. Kalkningsstrategin planeras oförändrad även i ii rtsättningen vara direktkalkning i sjöar med båt och helikopter. Strategi n och kalkdoser har opti merats i syfte att kostnadseffektivt i möjligaste m n uppnåjämn kalkningseffekt med hög måluppfyllels. Kalkn ing upphör i St Mörttjäm~, Dj upt järnet och Strål tjärnet beroende på korta omsättning ider. Omförd Ining av kalken till Övriga obj ekt medför jämnare effekt i målområden. Kalkning upphö r även i N ch S Mäntjärn!W. Kalkni ng i dessa t sjöar är inte men in gsfull beroende på myck t korta omsättningstidel' (0, 14 resp 0,08 år). Kal kning upphör i Ly tjärnet då sjön saknar kal kni ngsstrategi k bety d Ise. Kalkdosen ökas i kål j ön i syfte att förbättra effekten ner till Lilleken. 1 syfte att uppnå jämnare kajkningseffekt ka lkas Ho lmsjön varj år framöver. Kalkdosen minskar i åtgärdområdet i sin helhet med ca 2 1 %. Minskningen uppnås dels genom optimering av doser och spridningsintervall, dels att den goda och stabila kalkningseffekten ger ett visst utrymme för sänkning. Den lägre dosen kan få en vi in verkan på ph i Bortaälven under höga fl öden på våren men b döms inte äventyra phmå let i sin helhet. 4. Tidigare kalkningar och effektuppf"oljning Tidigare kalknillgar Kalkning i Bortaälven påbörjade 1980 genom alkning av Storeken, Lilleken och kål Jön. Senare under 1980talet utökades kalkn ingen till övriga sjöar i systemet. Kalk ningsstrategin har varit båtoch helikopterkalkning i sjöar. Under den senare 6årsperioden 20012006 har årligen i genom nitt ca 388 ton kalk spridits vil ket motsvarar en lån ~ iktig dos på 29 kg/ha avrinningsområde och år. Resultat av den vatte"kemiska ej/ektuppföljningen samt bottenfaunaprovtagnillg Kalkningseffekten har överlag arit tillfredsstä ll nde eller hög i samtliga må lområden. Den vanenkemiska målu ppf):lle ls n, ph 6,0 (Mjögan 5,6) har varit god. M ed ett par enstaka undantag har inget uppmätt phvärde varit under målph den s naste 15årsperidoen. I grenen EkälvenStoreken Li Jlekähl nlilleken har ph under senaste 5årsperioden varir mellan mestade ls 6,57 och alkalinitet n förh Ilandevis jämn med flertalet uppmätta värden på 0,10,2 mekv/ 1. Motsvarande resultat ses även i Mj ögan. I Bortaälven i systemets nedersta del sker uppenbart en terförsurning under högtlö

4 den aprilmaj. ph dippar frekvent nästan årlig n till 6,2 för att under resten av året ligga på 6,57. Motsvarande låga ni våer syns på al kalinitetsvärdena som går ner till 0,05 mekv/i under vårtlöden. Det är inte möjligt att med nuvarand kalkning strategi li ppnåjämnare kalkningsefti kt. För det krävs antingen kompletterande våtmarkskalkni ng altemativ anläggandet aven kalkdoserare. Dessa båda alternativ "r inte utredda i amband med utarbetandet av denna plan. ituationen i Bortaälven innebär att en minskning av kalkdosen måste göras med försiktighet trots den goda effekten i övriga målområden. Bottenfaunaprovtagning har skett på (yra lokaler: Bortaälven, Ekälven, Lillekälven och Mjögan. Samtliga lokaler är provtagna vid f~ ra tillfå llen under åren 19932003. Proverna 1993 och 1996 i Mjögan fick bedömn ingen " Betydlig paverkan (förslirningsbedömning). Samtl iga övriga prover tick bedömningen "Logen ller obetydlig pilverkan '. I loreken har tagit prov på littorai fauna på en lokal vid tv till fållen 2000 och 2003. Provet 2000 fick bed"mn ingen" tark eller mycket stark påverkan" och provet 2003 " Ingen lier obetydlig påverkan" (förslirningsbedömning). Sammantaget isar effektuppfö ljningen på god kalkningseffekt i målområdena med ett visst utrymme fe r sänkning av dos n utan att äventyra målsättningarna med kalkningen. Dock att vattenk m in i Bortaälven bör följas med extra vak amhet li nd r vårens höga tlöd n.

214 BORTAÄLVEN Spridningskarta 1 (6) Helikopterkalkning Skala 1 35 000 April 2008 En kanprodukt från IlTRlCA..

214 BORTAÄLVEN Spridningskarta 2 (6) Båtkalkning Holmsjön Kalken ska spridas både genom grundzonskalkning längs markerade stränder och ytspridning jämnt fördelad inom markerat område av sjön. Vid grundzonskalkning ska kalken fördelas jämnt längs hela spridningsområdena. Kalkmängd: 49 ton " "" Grundzonskalkning Ytspridningsområde April 2008 500 m I I Sl<ale 1: to 000 En kartprodukt från IITIUCA...

214 BORTAALVEN Spridningskarta 3 (6) Båtkalkning Lilleken Kalken ska spridas både genom grundzonskalkning längs markerade stränder och ytspridning jämnt fördelad inom markerat område av sjön. Vid grundzonskalkning ska kalken fördelas jämnt längs hela spridningsområdena. Kalkmängd: 65 ton l. Grundzonskalkning Ytspridningsområde April 2008 SOO m I I Skala 1: 12 :;00 En kartprodukt från 1n'lUCA."

214 BORTAÄLVEN Spridningskarta 4 (6) Båtkalkning Opptjämet Kalken ska spridas både genom grundzonskalkning längs markerade stränder och ytspridning jämnt fördelad inom markerat område av sjön. Vid grundzonskalkning ska kalken fördelas jämnt längs hela spridningsområdena. Kalkmängd: 36 ton Vid kalkning med 18 ton ska angivna mängden halveras inom resp spridningsområde...... Grundzonskalkning Ytspridningsområde Skala 1 10 000

214 BORTAÄLVEN Spridningskarta 5 (6) Kalken ska spridas genom grundzonskalkning längs markerade stränder. Kalken ska fördelas jämnt langs hela spridningsområdena. Båtkalkning Skålsjön KaJkmängd: 40 ton...... Grundzonskalkning,,, I, 2 5 April 200B 500 m En kartprodukt från IITBJCA. alt I I Skala l: 10000

214 BORTAÄLVEN Spridningskarta 6 (6) Båtkalkning Storeken Kalkmängd: 156 ton Kalken ska genom ytspridning fördelas jämnt inom markerade områden av sjön. Ytspridningsområde April 2008 SOOm I I Skala 1: 14000 En katlprodukt från IITIUCA