Utredning utifrån Migrationsverkets förfrågan om anläggningsboende i Piteå Handläggare Vera Nilson Bakgrund Migrationsverket har tagit kontakt med fastighetskontoret Piteå kommun under hösten 2011 utifrån att verket vill hyra bostäder till asylsökande flyktingar som ett komplement till anläggningsboenden i Boden. Frågan lyftes först av Samhällsbyggnadsenheten, Kommunledningskontoret som konstaterar att många aktörer i samhället blir berörda i förlängningen. Sedan har frågan diskuterats i förvaltningschefsgruppen och ärendet är överlämnat för utredning till Arbetsmarknad och vuxenutbildning. Ett underlag ska utarbetas till Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning sammanträde den 19 januari som grund till förslag till beslut. Frågans politiska hemvist i Piteå kommun Utdrag ur REGLEMENTE FÖR NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämnden fullgör kommunens verksamhet som rör flyktingar som kommit till kommunen Nämnden ansvarar också för övriga introduktions- och integrationsuppgifter som rör flyktingar och andra invandrare i Piteå kommun. Om Migrationsverkets uppdrag På Migrationsverket betraktar vi migration som en positiv kraft, något som bidrar till att göra vårt land rikare i ekonomiskt och kulturellt hänseende I Sverige är Migrationsverket den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill flytta hit eller komma på besök som till exempel turister. Migrationsverket ger också många människor skydd undan förföljelse och konflikter. En del av uppdraget handlar om att ta emot asylsökande som söker sig hit från oroshärdar och värna deras rätt till skydd. I samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR hjälper verket också flyktingar i läger runt om i världen till ett liv i Sverige. Att värna om möjligheten för flyende människor att söka en fristad i Sverige är en viktig del i arbetet för de mänskliga rättigheterna. Människor som söker skydd här är välkomna i enlighet med de konventioner som Sverige anslutit sig till och enligt vår egen lagstiftning. Ett av Migrationsverkets uppdrag är att: Erbjuda asylsökande boende och sysselsättning under tiden som deras ansökan prövas.
Vad vill Migrationsverket med sin fråga om anläggningsboende i Piteå? Migrationsverket har behov av boende för flyktingar under deras asylsökningsperiod, som en del av verkets enhet i Boden. Migrationsverket har alltså inte för avsikt att öppna någon administrativ verksamhetsenhet här utan söker enbart boende för flyktingar som enheten i Boden ansvarar för. Migrationsverket tecknar alltså inget avtal med kommunen då det inte på något sätt finns någon del med ekonomisk överföring till kommunen i detta. Migrationsverket: Vill ha en volym på boende med minst 60 70 platser, gärna mer. Man kan tänka sig en uppstart med färre platser, men då blir nackdelen att man under uppstartsperioden får låg närvaro av personal från Migrationsverket. Vill gärna samarbeta med kommunen och också gärna med andra fastighetsägare i kommunen, vilket man ser som ett andra steg. Står för kontrakt mot hyresvärden och skriver vanliga hyresavtal oftast med tre månaders uppsägningstid. Verkets kontaktperson i frågan menar att behovet av bostäder som nu är av akut karaktär även kommer att kvarstå på lång sikt. Vilka flyktingar kommer? Det kan man inte säga något om, det beror på läget i omvärlden. Enligt Migrationsverkets nationella statistik så kom under 2011 närmare 30 000 asylsökande till Sverige av dem var cirka 65 % män och cirka 35 % kvinnor. Den största gruppen är ensamstående män. Under 2011 kom de flesta av flyktingarna från Afghanistan, Somalia och Serbien. Vilket stöd får flyktingen? Grunden är att flyktingen: Anvisas ett boende, nivån är två personer i ett rum, grundutrustning med säng och bäddutrustning. Tillgång till kök och hygienutrymme. Får dagersättning ( se faktaavsnitt) Har eget ansvar för sitt leverne ska klara sig själv i vardagen. Migrationsverket prövar ansökan om asyl och tar beslut. Idag tar prövningen i genomsnitt mindre än två månader. Hur är tillgången på lediga bostäder i Piteå Kommun? Bostäder som kommunen äger och som förvaltas av Fastighets- och service kontoret som var hyreslediga januari 2012: 10 ettor i Norrgården, Norrfjärden. Denna lösning kräver att personal och boende/anhöriga informeras och eventuellt involveras. En del anpassningar vad gäller entréer och annat kommer att behövas. En trea och ett antal tvåor samt skolan i Långträsk. Ett antal tvåor i Lillpite.
Totalt beräknar Migrationsverket här få platser för 60 70 personer. Krav på boendeområdet ur den asylsökandes aspekt Migrationsverket har inga speciella krav. Erfarenhet från andra kommuner visar på tre absoluta baskriterier på närmiljön som bör vara uppfyllda för att personernas vardagstillvaro ska fungera. 1. Fungerande kollektivtrafik 2. Livsmedelsbutik 3. Bank eller annan möjlighet att hantera pengar Konsekvenser vilka verksamheter inom Piteå kommun blir berörda? Arbetsmarknad och vuxenutbildning Utifrån att NAV har det övergripande ansvaret för integrationsuppgifter har förvaltningen det övergripande verksamhetsansvaret för frågor som rör flyktingar och andra invandrare i Piteå kommun. Behov av nya uppdrag kan uppstå: Dialog med Migrationsverket om flöden och när frågor uppstår. De asylsökande själva kan ha frågor av vardagskaraktär som rör lokala förhållanden. Olika parter inom och utanför kommuner kan ha frågor utifrån sin roll kopplat till de asylsökandes vistelse. Information till kommunmedborgare generellt och till närboende specifikt. Alltså: Tillkommande behov av insatser av personal. Socialtjänsten Som asylsökande ska man själv stå för sin försörjning, vid behov kan man få dagpenning från Migrationsverket men man har inte rätt till försörjningsstöd, det har bara personer som är folkbokförda i Sverige rätt till. I Socialtjänstlagen (2001:453) finns vistelsebegreppet vilket i detta sammanhäng innebär att i de fall där barn mår dåligt och/eller befaras fara illa i sitt hem har socialtjänsten skyldighet att göra utredning. Om insatser görs på hemmaplan så får kommunen själv stå för kostnaden. I de fall där en placering görs i särskilt boende utanför kommunen så står Migrationsverket för kostanden för boendet. Alltså: Tillkommande behov av utredningar. Volymen svår att uppskatta. Barn och Utbildning Sedan den 1 januari 2002 har asylsökande barn och unga rätt till utbildning, förskola och skolbarnsomsorg på samma villkor som barn folkbokförda i Sverige. Asylsökande barn har inte skolplikt. Schablonersättningar utgår från Migrationsverket. Alltså: Tillkommande behov av platser i förskola och skola. Volymen svår att uppskatta. Eventuellt kan någon form av första mottagningsenhet behövas. Fastighets- och service kontoret Dialog med Migrationsverket, anmäla lediga lägenheter, teckna hyreskontrakt för varje lägenhet.
Andra berörda Hälso- och sjukvård samt tandvård Hälso- och sjukvård samt tandvård för asylsökande med flera regleras i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. Lagen reglerar landstingens skyldigheter att erbjuda asylsökande m.fl. hälso- och sjukvård samt tandvård. Lagen innebär en kodifiering av vad som tidigare gällde enligt särskilda överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Asylsökande barn ska erbjudas samma hälso- och sjukvård som barn som är bosatta i landet. Vuxna asylsökande ska erbjudas vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. I Piteå har vi fördelen av ett eget sjukhus och där finns en avdelning för Barn och ungdomspsykiatri (BUP) Alla Pitebor Alla medborgare i Piteå kommun. Andra samhällsaktörer som arbetsgivare, butiker, resturanger, fastighetsägare, föreningslivet med flera Fördelar med anläggningsboende i Piteå Fler Pitebor Om asylsökande flyktingar kommer så kan vi som kommun göra aktiv insatser för att rekrytera personer till vårt flyktingmottagande. De asylsökande personerna har då haft en tid på sig att bekanta sig med kommunen. Om de efter den perioden gör ett aktivt val att stanna under etableringsperioden borde möjligheten att man är intresserad av att bo kvar och etablera sig som Pitebo vara större än i gruppen flyktingar som kommer från ett annat anläggningsboende och blir anvisad en plats utan valmöjlighet. Hela Europa står inför en utmaning med åldrande befolkning, där färre arbetar. I många sammanhang diskuteras olika aspekter på hur Europa ska möta utvecklingen. Frågorna kring migration hänger nära samman med frågorna om global utveckling. Under de senaste tio åren har många viktiga förändringar skett inom EU som påverkat invandringen till Sverige. Att ta tillvara den resurs som finns inom gruppen flyktingar ses idag som en del av lösningen att bli fler i arbetskraften. Kommunövergripande mål i Piteå är 43 000 innevånare år 2020. I Piteå har vi en låg andel innevånare med utländsk bakgrund. Jämfört med andra kommuner i Sverige ligger vi på en fjärde plats från slutet av en lista med landets alla kommuner (SCB 2010). Att aktivt verka för anläggningsboende borde på sikt höja andelen pitebor med utländsk härkomst. Tomma lägenheter blir uthyrda Migrationsverkets förfrågan handlar om att få tillgång till att hyra lägenheter. I den process som pågår har samtalet handlat om uthyrning av bostäder som kommunen äger och som förvaltas av Fastighets- och service kontoret. Bostäder som idag står tomma och inte är attraktiva på bostadsmarknaden. Migrationsverket är intresserat av fler bostäder och ser gärna att kommunen agerar för att få till stånd en samverkan med det kommunala bolaget Pitebo och med privata hyresvärdar.
Erfarenheter från Älvsbyns kommun I Älvsbyn har man under ett antal år haft anläggningsboende i samverkan med Migrationsverket. De erfarenheter man har är dels positiva. Att man får nya personer till sitt flyktingmottagande och tomma lägenheter blir uthyrda. Dels är de negativa då man generellt ser att det blir behov av tillkommande kommunala insatser vilka Migrationsverket inte ger någon ekonomisk kompensation för. De problem man beskriver är att det finns barn i de asylsökande familjerna som mår dåligt. Socialtjänsten gör insatser med utredningar och beslutar om insatser. Barn kommer med kort varsel till förskola och skola. Detta ställer krav att snabbt anpassa verksamheten. Barn och ungdomar får anpassa sig till och väja sig med att barn från asylsökande familjer med kort varsel börjar och även slutar i gruppen/klassen. De asylsökande saknar oftast kunskapen i svenska språket hemspråken kan variera stort även om Migrationsverket försöker placera personer med gemensam språkgrund i närliggande boenden. I januari 2012 då det finns ca 200 asylsökande boende i Älvsbyns kommun så har Migrationsverket personal på plats två halvdagar/vecka. Situationen idag i Sverige Migrationsverkets boenden är överfulla. Etableringsreformen som snabbt skulle få invandrare ut i jobb har inte fungerat enligt plan. Migrationsverket har inte haft så många boende på sina anläggningar sedan den stora vågen av asylsökande efter Jugoslavienkriget. Nu placeras allt fler nyanlända på hotell, i vandrarhem och i stugbyar. Grundtanken med den nya etableringsreformen är att en invandrare som får upphållstillstånd direkt ska lotsas från Migrationsverkets anläggningsboende till en kommun där det finns möjlighet att få arbete. Nu har det uppstått en propp i systemet. Det tar alldeles för lång tid att hitta en kommun där det finns både bostad och möjligheter att få jobb. När reformen infördes den 1 december år 2010 var 1 080 personer med uppehållstillstånd fortfarande inskrivna hos Migrationsverket i väntan på att flytta till ett permanent boende, ofta i en annan kommun. I november 2011 har siffran tredubblats. 2 440 personer med uppehållstillstånd bor kvar i Migrationsverkets anläggningar och ytterligare 452 har eget boende i ankomstkommunen. Sveriges kommuner och landsting (SKL) SKL påtalar att kostnaderna för ankomstkommunerna har ökat med 30 miljoner kronor under 2011. Den som fått uppehållstillstånd har rätt till svenskundervisning. När de nyanlända nu sitter fast måste ankomstkommunerna ordna SFI-undervisning och samhällsinformation. SKL begär att regeringen skapar nya ersättningar för kommuner som bedriver etableringsinsatser för nyanlända som bor kvar i Migrationsverkets anläggningsboenden. Genom det nya systemet för flyktingmottagandet som trädde i kraft den 1 december 2010 kan nyanlända flyktingar påbörja etableringsinsatser direkt efter ett uppehållstillstånd även när de bor kvar i Migrationsverkets boenden, i väntan på en permanent kommunplacering. I det gamla systemet påbörjades introduktionsinsatser först när flyktingen flyttat ut från Migrationsverket. SKL anser att det är bra att etableringsinsatser kommer i gång snabbt. Dessvärre har staten inte inrättat några ersättningar för de kommuner som har anläggningsboendena och står för
etableringsinsatser, såsom svenska för invandrare och samhällsorientering. Detta försvårar kommunernas arbete med att utföra de uppgifter staten har ålagt dem. I maj var cirka 140 kommuner berörda. Förbundet har under 2011 uppmärksammat regeringen på den rådande underfinansieringen. Faktaavsnitt Fakta är hämtad från Migrationsverket mycket av informationen som delvis är omarbetad och avkortad vänder sig till den asylsökande, därför vissa formuleringar. Ytterligare information finns på Migrationsverkets hemsida www.migrationsverket.se. Asylsökningsprocessen Asylsökande Asylsökande är den som tar sig till Sverige och ansöker om skydd (asyl) här, men som ännu inte har fått sin ansökan avgjord. Skäl för asyl Sverige har skrivit under FN:s flyktingkonvention. Det betyder att Sverige ska pröva varje persons ansökan om asyl. Sverige ska ge asyl, uppehållstillstånd, om du är flykting enligt konventionen eller om du är alternativt skyddsbehövande. Sverige omfattas också av EU:s gemensamma regler. Varje sökandes skäl ska prövas individuellt. Flykting Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU: regler är du flykting om du har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av: ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. Förföljelsen kan komma från hemlandets myndigheter. Det kan också vara så att myndigheterna inte kan eller vill ge skydd mot förföljelse från enskilda personer eller grupper. Flyktingkonventionen finns inskriven i den svenska lagen tillsammans med regler om flyktingstatusförklaring. Flyktingstatusförklaringen är ett internationellt begrepp som grundar sig på FN:s flyktingkonvention och EU- regler. Även om du inte är flykting enligt FN:s flyktingkonvention kan du ändå ha rätt till uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Som skyddsbehövande kan du få uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande. Alternativ skyddsstatusförklaring Du är enligt lagen alternativt skyddsbehövande om du löper risk att: straffas med döden, utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller som civilperson löper en allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt. Alternativ skyddsstatusförklaring är en internationell statusförklaring som grundar sig på EUregler. Övrig skyddsstatusförklaring Du är enligt lagen övrigt skyddsbehövande om du behöver skydd på grund av: yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet, känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp, eller inte kan återvända till ditt hemland på grund av miljökatastrof. Övrig skyddsstatusförklaring är en svensk statusförklaring som endast gäller i Sverige.
Uppehållstillstånd En person som får statusförklaring som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande beviljas permanent uppehållstillstånd eller ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som gäller i minst tre år. I undantagsfall kan giltighetstiden begränsas, men tillståndet är aldrig kortare än ett år. Dublinförordningen Dublinförordningen gäller i EU:s medlemsländer samt i Norge och Island. Genom Dublinförordningen reglerar länderna vilket land som ska ansvara för asylärendet. Det innebär att en asylsökande inte har rätt att välja vilket land som ska utreda och pröva skälen för asyl. Inledningsvis bedömer därför Migrationsverket om det är Sverige som ska pröva asylansökan eller om det finns ett annat land som i första hand är skyldig att göra det. Asylsökande barn Utlänningslagen säger att Migrationsverket ska ta särskild hänsyn till barnets bästa. Alla barn, som kan och vill, har rätt att tala och bli lyssnade på. Barns asylskäl ska prövas särskilt - ett barn kan ha andra asylskäl än vad föräldrarna har. När barnets asylskäl ska prövas försöker handläggaren, så mycket som möjligt, att anpassa utredningen efter barnets ålder, hälsa och andra omständigheter. Barnet har rätt att ha en vuxen med sig vid utredningen. Det kan vara en förälder, ett offentligt biträde eller en god man om barnet inte har någon förälder i Sverige. Din försörjning under tiden du söker asyl I första hand ska du arbeta för att försörja dig själv under tiden du väntar på att få svar på din ansökan om asyl. För att ha rätt att arbeta under tiden du är asylsökande måste du ha fått ett bevis om undantag från skyldigheten att ha arbetstillstånd (AT-UND). Du har rätt till AT-UND om: du med id-handlingar styrkt din identitet. Det betyder att du ska visa handlingar som visar vad du heter, när du är född och vilket medborgarskap du har. Handlingen ska dessutom vara försedd med ett foto och vara utfärdad av behörig myndighet. Även om du inte har någon id-handling kan du få AT-UND om du hjälper Migrationsverket att klarlägga din identitet så långt det är möjligt. ditt ärende ska prövas i Sverige. Om du till exempel har rest in via ett annat europeiskt land kan du överföras dit och få din ansökan prövad där enligt reglerna i Dublinförordningen. din ansökan är välgrundad. Det betyder att du ska ha skäl för att få din ansökan prövad och att det inte är uppenbart att du saknar skäl för asyl. Om du får arbeta (AT-UND), får du ett bevis på detta infört i ditt LMA-kort (personhandling försedd med fotografi). Om du får avslag på din ansökan får du arbeta tills du lämnar landet eller så länge du medverkar till att lämna landet. Får du ja på din ansökan får du arbetstillstånd och kan fortsätta att arbeta. Du kan vända dig till Arbetsförmedlingen för att hitta lediga arbeten. Arbete under tiden du är asylsökande Om du får arbete ska du visa upp beviset på AT-UND för din arbetsgivare. Din arbetsgivare måste meddela Migrationsverket skriftligt att du fått anställning. Om du har dagersättning måste du alltid anmäla din inkomst till Migrationsverket.
Du måste kontakta Skatteverket för att få ett samordningsnummer. Det behöver du för att kunna visa att du arbetat och betalat skatt under asyltiden om du senare skulle vilja söka arbetstillstånd. Du behöver även samordningsnumret för att kunna få sjukpenning om du blir sjuk och inte kan gå till arbetet. Praktik under tiden du är asylsökande Praktik ger kunskaper om arbetslivet i Sverige och kan vara ett bra sätt att lära sig svenska. Syftet är att du ska få kunskaper inom ett nytt yrke eller fördjupa dina kunskaper i det yrke som du har haft tidigare. Du får ingen lön under tiden du praktiserar. Innan du börjar ska Migrationsverket godkänna praktikplatsen och skriva ett avtal med arbetsgivaren. Det är för att du ska få handledning och stöd, men också för att du ska vara försäkrad om något händer på praktikplatsen. För att du ska få praktisera krävs att: du själv hittar en praktikplats arbetsgivaren lämnar uppgifter till Migrationsverket Dagersättning asylsökande Ersättning Om du inte kan få arbete eller av någon anledning saknar pengar kan du ansöka om dagersättning. På de anläggningar där fri mat ingår är ersättningen: 24 kr/dag för vuxna ensamstående 19 kr/dag per person för vuxna som delar hushåll 12 kr/dag för barn t.o.m. 17 år (från och med tredje barnet halveras dagersättningen) Ersättning som ska räcka till matinköp 71 kr/dag för vuxna ensamstående 61 kr/dag och person för vuxna som delar hushåll 37 kr/dag för barn upp till 3 år 43 kr/dag för barn 4-10 år 50 kr/dag för barn 11-17 år (från och med tredje barnet halveras dagersättningen) Förutom mat ska ersättningen räcka till kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygien- artiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter. Om du beviljas ersättning från Migrationsverket får du ett bankkort där pengarna sätts in. Om du får permanent uppehållstillstånd (PUT) Om du får permanent uppehållstillstånd har du rätt att bo, arbeta och leva här på samma villkor som alla andra som är bosatta i Sverige. Du kan resa in och ut ur landet, men när du åker från Sverige måste du ha ett giltigt pass för att kunna återvända. Ditt permanenta uppehållstillstånd gäller så länge du är bosatt i Sverige. I uppehållstillståndskortet finns ditt foto och dina fingeravtryck lagrade elektroniskt. Kortet är giltigt i fem år, och du ansöker om ett nytt kort genom att komma till Migrationsverket för att bli fotograferad och lämna fingeravtryck på nytt. Folkbokför dig När du fått permanent uppehållstillstånd ska du omgående folkbokföra dig hos Skatteverket. Det är viktigt att du folkbokför dig innan du skrivs ut från Migrationsverket. Skatteverket registrerar var du bor, ditt civilstånd, medborgarskap och födelseort. När du är folkbokförd kan du registrera dig hos Försäkringskassan så att du kan ta del av det svenska
socialförsäkringssystemet. Folkbokföringen ligger också till grund för att du ska kunna skaffa en svensk id-handling. Ditt liv i Sverige Du får flytta vart du vill i landet. Det är mycket svårt att få bostad, i synnerhet i storstäderna. Ofta krävs det att man har arbete eller regelbunden inkomst. Om du inte själv kan hitta arbete och bostad kan Arbetsförmedlingen hjälpa dig. En plan (etableringsplan) tas fram för att du så snabbt som möjligt ska kunna försörja dig. Direkt efter att du fått uppehållstillstånd får du träffa Arbetsförmedlingen för att prata om dina kunskaper, tidigare arbeten, ambitioner, intressen och talanger. Har du betyg och intyg från tidigare arbeten och utbildningar tar du med dem till mötet med Arbetsförmedlingen. Du som har rätt till en etableringsplan kan du få ersättning när du följer den. Reglerna för bosättningen skiljer sig åt beroende på om du har bott i Migrationsverkets boende eller i eget boende under väntetiden. Du som bor i Migrationsverkets logi Du som bor i Migrationsverkets logi ska lämna din bostad så snart som möjligt efter att du har fått uppehållstillstånd. Om du inte själv kan hitta en bostad får du hjälp av Arbetsförmedlingen. Tillsammans går ni igenom vilka förutsättningar som gäller när du ska bosätta dig i en kommun. Du kan inte välja kommun, men om du vill bo i en särskild kommun ökar dina möjligheter att få det om du kan visa att du kan få arbete där. Samma dag som du kan flytta in i den bostad som har ordnats skrivs du ut från Migrationsverket Om du inte är nöjd med bostaden måste du själv ordna någon annan. Du som bor i eget boende Du som har bott hos släkt eller vänner i ett eget boende under väntetiden bor kvar där. Du blir utskriven från Migrationsverket en månad efter att du har fått uppehållstillstånd. Kort efter att du fått uppehållstillstånd kommer Arbetsförmedlingen att erbjuda dig ett samtal som kan leda till en etableringsplan. Kan du inte bo kvar på samma adress som tidigare kan du antingen söka en ny bostad på egen hand eller ta hjälp från Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen kan hjälpa till med bostad upp till sex månader efter att du har fått uppehållstillstånd. Behöver du akut hjälp med bostad och fortfarande är inskriven hos Migrationsverket kan du få en tillfällig plats i verkets boende. I annat fall är det kommunen du ska vända dig till. Alla har inte rätt till etableringsplan Alla som får uppehållstillstånd har inte rätt till etableringsplan. Du kommer inte att få någon plan om du: har ett arbete på heltid går på gymnasiet är över 65 år är funktionshindrad eller är så sjuk att du inte kan arbeta alls.
Avslag från Migrationsverket Ett beslut om att avslå din ansökan om asyl betyder att flyktingen inte har rätt till uppehållstillstånd i Sverige. Man har rätt att nöjdförklara sig eller överklaga beslutet, men man bör planera för ett återvändande även vid överklagande. Att överklaga beslutet Om du anser att avslagsbeslutet är felaktigt kan du överklaga det. Om du har ett offentligt biträde kan du få hjälp med detta. Överklagandet måste ha kommit till Migrationsverket inom 21 dagar, räknat från den dag du fick del av beslutet. Om du överklagar kommer Migrationsverket att gå igenom ditt ärende ännu en gång. Om verket inte ändrar sitt beslut överlämnas ditt överklagande till migrationsdomstolen vid någon av de tre förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Vilken det blir är beroende av vilken asylenhet som avslagit din asylansökan. Migrationsdomstolen kan antingen ändra eller fastställa verkets beslut. Från den dag migrationsdomstolen tagit emot ditt överklagande vänder du dig till domstolen med alla frågor, som rör din asylansökan och domstolsförfarandet. Du har som regel också ett offentligt biträde till din hjälp. Har du fått ett beslut om avvisning ska du lämna landet inom två veckor. Har du fått ett beslut om utvisning ska du lämna landet inom fyra veckor. Ett avvisnings- eller utvisningsbeslut gäller normalt i fyra år om inget annat står i beslutet. Kommer du tillbaka till Sverige inom denna tid kan beslutet om avvisning eller utvisning verkställas på nytt. Du blir inte inskriven hos Migrationsverket och omfattas inte av lagen om mottagande av asylsökande. Du har själv ansvar för att lämna landet inom två respektive fyra veckor. Du ska också vid behov ta fram resehandlingar och planera för din resa. Migrationsverket ger dig praktiskt stöd för att underlätta din resa så länge du medverkar till att återvända. Du har rätt att arbeta Har du arbetat under tiden du varit asylsökande och haft ett s.k. AT-UND (undantag från skyldigheten att ha arbetstillstånd) kan du fortsätta att arbeta tills du lämnar Sverige. Ditt AT- UND upphör emellertid om du inte medverkar till att åka hem. Om du inte medverkar Det är ditt agerande som avgör under vilka former du lämnar Sverige. Om Migrationsverket gör bedömningen att du inte medverkar till att återvända efter ditt avslagsbeslut har Migrationsverket rätt att: sätta ned (minska) eventuell dagersättning om vi bedömer att det finns risk för att du kommer att hålla dig undan har vi rätt att ställa dig under uppsikt eller ta dig i förvar om du inte medverkar till att lämna Sverige, eller håller dig undan så att det blir omöjligt att verkställa (att praktiskt genomföra) beslutet lämnar Migrationsverket uppdraget till polisen. Polisen har rätt att efterlysa och eftersöka dig. Polisen har också rätt att använda sig av tvång för att du ska lämna landet. Om ditt ärende överlämnas till polisen sker återresan alltid med polisens hjälp.
Asylsökande, de 15 största länderna 2011 2010 Ökning /minskning Medborgarskap jan-dec jan-dec Antal Procent 2011 2010 1 Afghanistan 4 122 2 393 1 729 + 72 % 2 Somalia 3 981 5 553-1 572-28 % 3 Serbien 2 705 6 343-3 638-57 % 4 Eritrea 1 647 1 443 204 + 14 % 5 Irak 1 633 1 977-344 - 17 % 6 Kosovo 1 210 1 567-357 - 23 % 7 Iran 1 120 1 182-62 - 5 % 8 Statslös 1 109 1 033 76 + 7 % 9 Bosnien och 981 123 858 + 698 % Hercegovina 10 Ryssland 933 988-55 - 6 % 11 Makedonien 890 908-18 - 2 % 12 Mongoliet 773 727 46 + 6 % 13 Syrien 640 421 219 + 52 % 14 Vitryssland 419 338 81 + 24 % 15 Libyen 402 311 91 + 29 % Övriga 7 083 6 512 571 + 9 % TOTAL 29 648 31 819-2 171-7 %