RAS Rasspecifika avelsstrategier Avelsstrategi för chow chow Chow Chow Ringen www.chowchowringen.com - 1 -
Innehåll Rashistorik... 3 Myter... 5 Registreringsstatistik 1990 och framåt... 5 Fertilitet... 6 Population... 6 Genetisk variation... 6... 7 Effektiv avelsbas... 7 Matadoravel... 8 Population i andra länder... 8 Inavel... 8 Målsättning... 8... 8 Hälsa... 9 Höftledsdysplasi... 9 Nuläge... 9 Målsättning... 9... 9 Armbågsdysplasi... 10 Nuläge... 10 Målsättning... 11... 11 Korsbandsruptur... 11 Målsättning... 12... 12 Entropion... 12 Nuläge... 13 Målsättning... 13... 13 Allergi... 13... 13 Exteriör... 14 Nuläge... 14 Målsättning... 14 Mentalitet... 14 Målsättning... 14 Uppföljning... 15 Så till sist... 15 Källförteckning... 15-2 -
Chow Chow tillhör grupp 5 (spetsar och raser av urhundstyp) på utställningar. I första hand är den en sällskapshund. Det finns två olika hårlag, kort- och långhår och sex olika färger, blå creme, fawn, röd, svart och vit. Vit är alltså godkänd färg men finns förmodligen inte i dagsläget. Det mest rastypiska särdraget är dess styltiga gång tack vare de raka bakbenen, den blå tungan och scowlen. Rashistorik I Kina har chow chow funnits som hundtyp i tusentals år. Rasen var främst var mans hund och användes till det mesta en hund kan tänkas användas till, såsom jakt, vakt, drag, klövjning och ibland hamnade den på matbordet också. I munkklostren fanns den mycket exklusiva blå chowen i stora flockar, som inte var tillgänglig för världen utanför. Idag håller rasen på få fäste i Kina igen, men tyvärr finns inga ursprungliga hundar kvar, utan uppfödarna i Kina baserar sin avel på främst amerikanska importer. Det första exemplaren av chow chow som kom till Europa kom med sjömän redan på 1700-talet. Hundarna ansågs vara så exotiska att sattes i djurpark under namnet Kinesisk hund. Under senare delen av 1800-talet började man ett avelsprogram för rasen i England och 1895 skrevs den första rasstandarden som gäller i stort sett än idag. Hunden som stod modell för standarden var en mörkröd hane vid namn Chow VIII med okänd härstamning då han var en kinesisk import. Chow VIII ansågs med undantag för sina lite stora och runda ögon vara en perfekt chow chow, även om hans tendens att bita de människor han kom i kontakt med kanske inte var lika perfekt. Till Sverige finns det uppgift om att den första chowen kom redan 1924, men officiellt sett var det kullsyskonen Mars och Venus som var de första, när de 1927 kom hit från England via Danmark. År 1932 födde denna Venus en kull hos Greta Eng i Stockholm. Tikvalpen Yoga-Tan flyttade till Maria Lindberg innehavare av den senare med Hamiltonplaketten belönade kennel av Brogyllen. Yoga- Tan blev bland annat mor till den viktiga avelstiken Kina av Brogyllen, ett namn som finns bakom många svenska chowchow av idag. En kennel som dök upp under 50-talet och som lever kvar än idag är Mattes kennel. Då var innehavarna Erik och Lilly Mattsson och de belönades med Hamiltonplaketten för sin uppfödning. Idag - 3 -
är Lilly kvar i kennelnamnet men nu tillsammans med maken Karl-Erik Ask. År 1950 importerade Mattes kennel den röde hanen Champion Emperor Of Ukwong från England, som 1960 blev Best in Show på Kennelklubbens jubileumsutställning i Strömsholm. Han bidrog till att ge de svenska chowarna det nallebjörnslika utseende och trevliga temperament vi ser hos rasen idag. Man kan inte skriva om chowens historia i Sverige utan att nämna Hassleholms kennel. Arne Jonsson startade med sin uppfödning på 1940-talet och kom att under årens lopp inte bara föda upp en hel del hundar, han importerade även sina avelshanar från ledande engelska linjer. Många är de uppfödare som började med en Hassleholmare: Haitungs, Fort Knox, Mutsins, Nisebo s, Fun-Hai s, Collchows och Nennes för att nämna några. Ulla-Britt och Boo Lundström startade Kansus kennel i slutet av 1950-talet och de skulle sedan fortsätta sitt avelsarbete en bit in på 1990-talet. Amito s är också en kennel som varit verksam sen slutet av 1960-talet. Kennel Blåtunga s moderlivsimport Blåtunga s Älskling var far till Blåtunga s Svarta Diva som blev mor till den första korthåriga chowen som föddes i Norge, Champion Lohov s Fiasco, en hane som ligger bakom i stort sett hela korthårsstammen i Sverige och Norge. Den första korthåriga chowen i Sverige var den röda tiken Ukwong Shot Silk som importerades hit i mitten av 1970-talet från England. Hon födde en röd korthårig tikvalp som döptes till Miss Annie. Efter detta så flyttade Silk tillbaka till sin uppfödare i England tillsammans med sin dotter och Miss Annie of Ukwong kom att bli stammor till den korthårsstam vi ser i England idag och hon finns i stamtavlan på korthår över hela världen. Efter detta skulle det dröja cirka 10 år innan nästa korthår importerades till Sverige och det var den röda Fiascosonen Lohov s Nigel. I början av 1990-talet så importerades den röde korthårshanen Champion C hengtus Golden Nugget (barnbarn till Lohov s Fiasco). Nugget visade sig inte bara vara en vacker chow chow som blev Årets vinstrikaste Chow två gånger, han visade sig också vara en utmärkt avelshund som var Årets avelshund i Sverige hela 5 år i rad! De flesta av dagens korthår i Sverige har Nugget i stamtavlan. Sverige har idag en stam med korthår av mycket hög internationell klass. Fem chowkennlar har fått Hamiltonplaketten genom tiderna, de är: kennel av Brogyllen, kennel av Helluland, Kashis kennel, Mattes kennel och Blackshomes kennel. - 4 -
Myter Det finns många myter om chow chowen. Ett påstående är att chow chow ska vara resultatet av kärlek mellan en björnhona och en lejonhane. Ett annat att chow chow är nära släkt med björnen, då den har en del gemensamma detaljer: de raka bakbenen, den blå tungan, som man kan finna hos björnar i samma del av världen som chowen kommer ifrån. En annan myt är att rasen fick den blå tungan genom att slicka upp alla små flagor av himlen som ramlade ner på jorden när stjärnorna skapades. Registreringsstatistik 1990 och framåt Total Hanar Tikar Registreringssiffrorna har minskat speciellt de sista 3 åren. Till viss del beror detta på färre uppfödare och att aktiva uppfödare dragit ner på antalet avelstikar samt att många tikar fått sina fem kullar. Ett problem är dock att ca 47 % av tikarna ej blir dräktiga. Målsättning Att öka antalet registreringar för att i första hand bredda avelsbasen. Öka kullstorleken. - 5 -
Fertilitet Ca 53 % av de parade tikarna resulterar i valpar. En fertilitetsundersökning har genomförts av Docent Katarina Lindhe-Forsberg och Camilla Wikström. Undersökningen visar att uttrycken för problemen är flera och att det inte föreligger någon enskild faktor som lätt kan identifieras och åtgärdas. Några visar löpstörningar och sannolikt utebliven ägglossning. För att undvika att problemen med att stora avvikelser från det normala löpningsmönstret sprids i rasen så bör problemtikar uteslutas från aveln, eftersom man kan misstänka att det föreligger en genetisk disposition för den här typen av störningar. Bedöms tikarna ändå vara så värdefulla att avel kan motiveras, bör man vara extra noga med att välja hanhundar från väl fungerande linjer. Preferenser (tiken vill välja partner själv) verkar vara vanligt förekommande hos chowchow, vilket är ett normalt och ursprungligt beteende men påverkar möjligheterna att få tiken dräktig. Rasen har liksom basenji ett säsongsmässigt reproduktionsmönster och tvärt emot övriga raser sammanräknade är bästa parningsresultatet på hösten och det sämsta på våren. Kanske kan parningsresultatet hos chow-chow förbättras något om detta beaktas. Para tikarna i första hand på höstlöpet. Population Genetisk variation Hög inavelsgrad innebär en rad negativa effekter - gener med negativ inverkan dubbleras, homozygoten ökar och gener går förlorade i rasen. För en långsiktig hållbar utveckling av rasen är det därför viktigt att matadoravel och inavel undviks i så hög grad som möjligt. Använda SKKs AvelsData vid valet av tilltänkta avelsdjur är ett bra sätt att kontrollera inavelsgraden på. Större uppslutning på våra uppfödarmötem där vi tillsammans kan diskutera lämpliga vägar att gå för att få spridning av avelsbasen och därigenom bl a få lägre inavelsgrad. Genom bibehållen genetisk variation skapas förutsättningar för att behålla rasens hälsa, reproduktionsförmåga och funktion, dessutom upprätthålls förutsättningar för att vidareutveckla rasens funktionalitet - 6 -
Se till att få en spridning av gener genom att använda Skks avelsdata vid valet av tilltänkta avelsdjur och uppmuntra till större uppslutning på våra uppfödarmöten där vi kan diskutera lämpliga vägar för t ex att få en spridning av avelsbasen genom import från olika länder. Effektiv avelsbas Den effektiva populationen eller avelsbasen är inte ett mått på antal hundar i avel. Det skildar i stället den takt med vilken en djurstam förlorar ärftlig variation. Vid en avelsbas på exempelvis 50 förlorar djurstammen ärftlig variation i en takt som om bara 25 hanar och 25 honor användes i samtidig avel under slumpparning. När avelbasen eller den effektiva populationen (Ne) når värden kring 500 eller högre innebär det därför inte att så många djur använts i avel. Den praktiska innebörden är att nästan ingen ärftlig variation går förlorad mellan generationerna. Sådana djurstammar kan därför fortleva över århundraden utan märkbara genetiska skador. Höga värden för Ne kan ibland uppnås för små djurstammar. Det sker då avkommans inavel är obetydligt högre, eller kanske till och med lägre, än föräldragenerationens. Vanligen förekommer sådana värden bara i stammar som tillförs nya obesläktade individer genom importer. Den Tillgängliga avelsbasen blir då som regel lägre än den Utnyttjade. Orsaken är då att den Tillgängliga avelsbasen beräknas för två slumpavalade generationer framåt utan fortsatt tillskott av importer. Det leder till ökande släktskap mellan de individer som paras och därför också till normalt till en högre inavel hos avkomman än i föräldragenerationen. Den eftersträvade nivån för Ne bör vara minst 100. Vid värden under 50 är rasens vitalitet allvarligt hotad på grund av alltför snabba genförluster. - 7 -
Matadoravel I dagsläget överskrider några hanhundar gränsen och vi får se upp med matadoravel så det inte blir ett stort problem.. Population i andra länder Populationen i många andra länder är större än i Sverige. Avsaknad av hälsostatistik i utomnordiska länder gör det chansartat med importer, man får förlita sig på respektive uppfödare. Av de hundar vi importerar kommer de flesta från Norden samt England. Inavel Inavelsgraden under åren 1998-2007 ligger på en godtagbar nivå även om det vissa år varit någon parning med högre inavelsgrad Målsättning Hundar bör ej bli far till mer än 5 % (30 st) av hundarna i sin generation (5 år) eller till mer än 30 % av de hundar som registreras per år under sin livstid. Att hålla inavelsgraden runt 2,5 % och att bredda avelsbasen ytterligare Öka antalet faktiskt använda avelsdjur. Fortsätta sträva efter låg inavelsgrad. Importera avelsdjur/sperma för att få nytt blod till raspopulationen - 8 -
Hälsa Höftledsdysplasi, HD Höftledsdysplasi är en utvecklingsrubbning i höftleden som delvis är ärftlig. Nedärvningen är så kallad polygen vilket innebär att flera olika gener styr, men även yttre påverkan som utfodring, motion, hundens hull etc. påverkar. Studier i USA har visat att överviktiga valpar löper 20-30 % större risk att drabbas av HD än normalviktiga/ smala valpar. Föräldradjuren skall vara höftledsröntgade och ID-märkta annars gäller registreringsförbud för avkommorna Det är ej förenligt med SKKs grundregler eller klubbens mening att i avel använda individ som är behäftad med HD I Sverige används inte hundar med HD grad C-E i avel. Nuläget Mellan åren 2000-2007 röntgades 409 hundar av 812 registrerade (1999-2006) = 50,37 % varav 328 = 80,2 % hade A eller B höfter Målsättning Målsättningen är att minska antalet HD belastade djur till så lågt som möjligt. Att långsiktigt öka antalet röntgade individer till minst 75 % (idag 45-55 %). Kortsiktigt under den närmaste femårsperioden bör andelen röntgade öka till 65 % Rekommendera att HD-röntga hundarna vid 18 mån ålder. Uppmuntra uppfödarna att förklara vikten av att röntga hundarna. - 9 -
Armbågsdysplasi, AD Osteokondros kan ge artros AD Osteokondros är en tillväxtsjukdom som drabbar framför allt storväxta och/eller tunga raser. Komprimerat kan sägas att osteokondros beror på en onormal benbildning i området under ledytan. Ibland kan lösa benbitar bildas. Flera faktorer kan samverka bl.a. ärftlig bakgrund, hormonpåverkan och fodrets mängd och sammansättning. Sjukdomen ses hos unga, växande hundar. Symtomen uppträder ofta runt 4-5 månaders ålder och kan börja som en lätt hälta eller enbart en stelare gång. Leden kan också vara svullen och benet hålls ofta med armbågsleden nära bröstkorgen och tassen vriden något utåt för att minska belastningen av leden. Om osteokondros inte behandlas i tid (före ett års ålder), kan artros fås i leden med bestående hälta som följd. Armbågsledsartros, AD är en degenerativ (nedbrytande) sjukdom i ledbrosken i sådana leder som har synovia (ledvätska). Den artrosiska leden har genom en onormal förslitning av ledbrosket en ledyta där brosket är ojämnt och dess kant är oregelbunden. Denna förslitning ger upphov till benpålagringar och kan ses genom röntgenundersökning. Nuläget Mellan åren 2000 2007 röntgades 356 hundar av 812 registrerade (1999 2006) = 43,8 % varav 128 = 36 % var ua - 10 -
Målsättning Målet är att på lång sikt få ner andelen drabbade hundar till en nivå där endast friröntgade hundar används i avel. Det kortsiktiga målet är att se en tydlig minskning av andelen ADbehäftade hundar. Att långsiktigt öka röntgade individer till minst 75 % (idag 40-45 %). Som kortsiktig ökning inom den närmaste femårsperioden bör andelen röntgade öka till 65%. Rekommendera att AD-röntga hundarna vid 18 mån ålder. Föräldradjuren skall sedan år 2000 vara AD-röntgade och avlästa av SKKs avläsare. Detta har resulterat i att i princip alla uppfödare har börjat AD-röntga sina avelsdjur. Att ej använda föräldradjur med sämre grad än måttliga pålagringar och då ska den ena föräldern ha bättre status på sina armbågar. Detta gäller från och med 2007-01-01 även för valphänvisningen i klubben. Även här uppmuntra uppfödarna att förklara varför röntgen av armbågarna är viktigt att göra för sina valpköpare. Korsbandsruptur Knäleden utsätts ofta för skador, som hos hund vanligen uppträder som korsbands- och/eller meniskskador. Korsbanden, ett främre och ett bakre, stabiliserar knäleden inifrån. Meniskerna är de två broskskivor som i leden bildar stötdämpande underlag för lårbenets ledrullar. Veterinär Mai Brit Törngren har skrivit ett veterinärt specialarbete under vägledning av lektor Jens Arnberg. Specialarbetet har delvis bestått av en litteraturstudie och delvis av en praktisk undersökning gjord under 2002 av 54 chowar. Bakgrunden för undersökningen vi har gjort är den höga förekomsten av främre korsbandsskador hos chow chow jämfört med den raka vinkeln av bakbenen hos rasen. Bristning av främre korsbandet definieras vanligtvis i två sjukdomsförlopp. Den akuta traumatiska formen efter kraftig belastning som visar att hunden plötsligt blir halt när den springer. Den kroniska degenererande formen som speciellt inträffar på små och mellanstora hundar och här är bristningen resultatet av långvarig förändring i själva korsbandet hos den äldre hunden. Det kan också handla om en kombination av båda. En ren akut bristning händer bara hos ungefär 20 % av de hundar som får skador på det främre korsbandet. Det finns inget entydigt svar på varför korsbanden degenererar markant och brister hos några hundar och inte hos andra. Nedan - 11 -
nämns några av de faktorer som verkar öka risken för skada på främre korsbandet. Degenerering av korsbandet som är en naturlig åldersberonde process, kastrerade hanar och särskilt steriliserade tikar drabbas mycket mer, (möjligen genom ett sekundärt fenomen som t.ex. onormal viktökning, ändrade hormonella förhållanden) utfodring, motionsmängd, ledbandskvalitet, ledsjukdom och immunmedierade sjukdomar. Ett antal chow chow har blivit röntgade och undersökta med det primära syftet att avfärda eller bekräfta att chow chowens raka benkonstruktion är orsak till leddegeneration. Hundarna i undersökningen var mellan 7 månader och 10 år. Resultatet visade att hundar med de rakast vinklade benen inte har en högre förekomst av vare sig hälta eller degenerativa förändringar i knäleden. Tvärt om ses en motsatt tendens, där hundarna med de mest vinklade benen också har störst frekvens av både hälta och degenerering i knäleden. Det är därför inte möjligt att ge medhåll till påståendet att raka bakben ger leddegeneration! Det är utifrån undersökningen inte möjligt att avla bort korsbandsproblematiken hos chow chow genom att selektera bort hundar med de rakaste bakbenen från avel. Eftersom en stor del av de hundar där korsbandet brister blir opererade redan som 1-2 åringar, kan selektionen bestå i att välja bort de hundar som fått konstaterad främre korsbandsskada. Målsättning Att på alla sätt försöka minska förekomsten av korsbandsrupturer. Ingen genetiker och ej heller den danska undersökningen kan säga hur arvbarheten ser ut så eftersom de flesta skador sker vid tidig ålder rekommenderar klubben avelsdebuten runt två års ålder. Hundar som är opererade för korsbandsruptur bör inte användas i avel. Entropion Entropion är en förändring av ögonlockets ställning (innåtrullat). Det kan förekomma i både övre och undre ögonlocket. Vid entropion irriterar pälsen från ögonlocket bindhinnan och/eller hornhinnan. Symtom: Hunden kniper, är blöt runt ögat och har ett ökat tårflöde. Om päls skaver mot hornhinnan uppstår kronisk inflammation, sår och kraftig smärta. Entropion hos en valp bör åtgärdas så fort den upptäcks. Ofta räcker det med att sy upp ögonlockskanten med tillfälliga stygn på en valp och det bör man prova med innan man börjar operera. Kvarstår problemet får man ta till kirurgiskt ingrepp vilket innebär - 12 -
att veterinären skär bort överflödig hud vid ögonlocket. Efter ingreppet blir hunden oftast besvärsfri. Entropion är sannolikt ärftligt, men arvsgången anses vara okänd. Nuläget När klubben skickade ut sin hälsoenkät 2007 var det 14 av 82 som svarade att dom haft problem med entropion varav 12 hundar blivit opererade bra resultat. Målsättning På sikt minska förekomsten av entropion Genom att inte avla på drabbade hundar och upplysa uppfödarna om vikten att tala om hunden är opererad Allergier Allergier förekommer i olika former i vår ras ca 8,4% enligt enkäten från 2007, tyvärr kan vi konstatera att det har ökat från 4% vid föregående enkät från 2002. Det synes vara ett globalt problem inom hund och humansidan. (Miljöeffekter) Vi kommer att hålla ett öga på detta område. - 13 -
Exteriör Nuläget CCr ansvarar för avelsverksamheten med chowen i Sverige. Avel och uppfödning skall också ske i överensstämmelse med djurskyggslagstiftningen och SKK: s grundregler. Till Hjälp finns de rasspecifika hälsoprogram som utarbetats Generellt uppfyller chowen rasens gällande rasstandard tämligen väl. Vid en granskning av utställningsresultaten hamnar enbart ett par procent på icke acceptabla 3: e eller 0 pris. Målsättning Att sträva efter att få en friskare ras och en sundare exteriör inom ramen för rasstandarden. Uppmuntra fler att ställa ut sina hundar som de ämnar använda i avel. Mentalitet Chow chow är en intelligent hund med stor personlighet och stark integritet. Den är reserverad mot främlingar, men omutligt lojal mot sin familj. Rasen har stor vaktinstinkt och talar om när någon kommer, men är inte skällig för övrigt. En del chow har även ett stort jaktintresse. Chow chow fungerar ofta bra med andra hundar och väljer helst att gå undan istället för att bråka om den blir provocerad. Det går i regel bra att ha flera av olika kön lösa tillsammans. Rasen är självständig och går sina egna vägar men rätt motiverad är den lättlärd. Det finns en godkänd tjänstehund (bevakning) i Sverige och flera har genomgått MH. En chow är lugn och godmodig till sättet och nöjd med det mesta om den får vara med sin familj. Målsättning Vår målsättning är att behålla den goda mentaliteten. Verka för att fler hundar genomgår MH. - 14 -
Uppföljning Regelbundet skicka ut hälsoenkäter. Information genom tidningen, hemsidan och genom träffar regelbundet uppdatera rasens hälsa och exteriör. Så till sist Klubben har en väl fungerande valphänvisning som nyttjas i stort sett av alla uppfödare. Valphänvisningen är därför ett utmärkt verktyg att använda som ett styrmedel i avelsarbetet. Förankring Uppfödarmöte 31 maj 2003 utlyst i nr 1/2003 i tidningen Chow Chow Uppfödarmöte augusti 2004 utlyst i nr 1/2004 i tidningen Chow Chow Uppfödarmöte september 2006 utlyst på klubbens hemsida. Rasförslag publicerat i nr 3/2004 i tidningen Chow Chow Uppfödarmöte augusti 2007 utlyst på klubbens hemsida och tillsammans med utställnings PM. Rasförslag publicerat på klubbens hemsida januari 2008. RAS-möte 1 mars 2008 tillsammans med SSUK i samband med årsmöte. Källförteckning. Rasenkät år 2002, 225 utskick och 136 svar (60,4%) Rasenkät år 2007, 146 utskick och 82 svar (56,2%). Specialarbete av veterinär Mai Brit Törngren och Lektor Jens Arnberg, Kliniska Institut Kgl Veterinär- och lantbrukshögskolan, Danmark Avelsdata SKK Genetica Docent C Lindhe-Forsberg och C.Wikström - 15 -