En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen
Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder då ungdomar av tradition dricker mycket alkohol. Sådana tillfällen medför bland annat ökad risk för våld, skador, olyckor och skadegörelse. Vad som är ett risktillfälle kan skilja sig från en kommun till en annan. Många kommuner samverkar med olika aktörer kring ungdomar och alkohol, men samverkan är inte alltid lätt. Den viktigaste framgångsfaktorn är ett gemensamt förhållningssätt och agerande kring risktillfällen i kommunen. I den här broschyren har vi sammanställt några tips och erfarenheter av samverkan från olika kommuner i Skåne och andra delar av landet, som förhoppningsvis kan vara till nytta. Hälsningar Skånesamverkan mot droger
Några tips och erfarenheter kring risktillfällen Bilda en samverkansgrupp som träffas inför varje större risktillfälle för att planera och informera varandra om respektive aktörs insatser. Gruppen kan exempelvis bestå av representanter från socialtjänst, fritid, skola, polis och frivilligorganisationer. Byt telefonnummer för att möjliggöra kontakter under risktillfällena. Klargör syftet med samverkan. Diskutera sekretesslagen, polislagen och socialtjänstlagen och klargör hur olika aktörer ska förhålla sig till och agera enligt dessa i samverkansarbetet. Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen och Myndigheten för skolutveckling framhåller att grunden för god samverkan är styrning, struktur och samsyn. Detta synsätt gäller även på lokal nivå. Ledningen i berörda organisationer måste aktivt ta ställning för samverkan. En struktur är nödvändig för att överbrygga hinder, såsom skilda regelsystem, och kräver gemensamma defi nitioner av mål, målgrupp, rutiner och arbetsfördelning. För att nå samsyn krävs tillit och en gemensam bild av arbetet, vilket förutsätter kommunikation mellan berörda organisationer. Låt samverkansgruppen identifi era kommunens egna risktillfällen för ungdomar; festivaler, skolavslutningar, studentdagar, insparkar osv. Kartlägg vilka aktörer som arbetar vid risktillfället. Lägg upp en plan och anpassa aktörernas verksamheter efter detta. Kanske kan fritidsgårdens personal vara ute på fältet istället för att jobba på en tom fritidsgård? Tydliggör alla kommunanställdas ansvar i relation till gällande lagstiftning. Upparbeta kontakt med skolor, fritidspersonal osv i kommunen och uppmuntra personal att ta kontakt med socialtjänst eller polis om man hör ungdomar prata om langning, större fester osv. Både före och efter risktillfällen är det bra om alla berörda aktörer är beredda att bemöta och initiera diskussioner om värderingar och attityder kring alkohol och narkotika för att skapa en förståelse för kommunens arbetssätt.
Använd media i samband med risktillfällen för att kommunicera med föräldrar om bjudvanor, langning och hur kommunen kommer att jobba vid risktillfällen. Det kan hjälpa till att skapa acceptans hos allmänheten för kommunens arbetssätt. Polisen kan anmäla brott mot alkohollagen (olovlig försäljning/anskaffning) om man påträffar ungdomar under 18 år som är berusade eller bär med sig alkohol. Anmälan kan också ske om ungdomar under 20 år bär med sig alkohol över 3,5 %. Polisen kan direktförverka och hälla ut alkoholen på plats. I samband med anmälan kontaktas föräldrarna och socialtjänsten meddelas för eventuell utredning enligt socialtjänstlagen. Observera att det inte är den unge som har begått något brott utan den som har försett den unge med alkohol. Kontakta detaljhandlare som säljer alkoholhaltiga drycker och för en dialog om att de ska vara extra uppmärksamma på unga personer som köper folköl och cider. Detaljhandlare har laglig rätt att tillfälligt höja åldersgränsen (ex till 20 år) för folköl. En sådan insats kan minska risken för langning mellan ungdomar. Kontakta Systembolaget för att uppmuntra kontakt med socialtjänst, polis eller sjukvård om de misstänker langning eller att någon skulle fara illa av alkohol eller andra droger. Gör en informationsinsats mot langning utanför Systembolaget. Även om inte all alkohol som ungdomar dricker kommer därifrån, kan det ge uppmärksamhet och skapa debatt. Kontakta media i samband med insatsen! Fundera över möjligheten att erbjuda drogfria aktiviteter i samband med risktillfällen. I vissa kommuner har man en tradition av välbesökta drogfria evenemang medan man i andra kommuner arbetar i motvind. Gör en bedömning över var personalkraften gör mest nytta, på fältet i samverkan med polis och andra, eller på ett drogfritt evenemang?
SAMVERKAN VID RISKTILLFÄLLE Exempel på hur polis, kommun och frivilligorganisationer kan samverka kring ungdomar och risktillfällen - Ungdom under 18 år påträffas påverkad av alkohol eller har alkohol med sig - Ungdom under 20 år har alkohol över 3,5 % med sig = brott mot alkohollagen: olovlig försäljning/anskaffande har skett Det övergripande målet för samverkan är: Att agera för den unges bästa! Polismyndighet - Har nolltolerans mot att ungdomar under 18 år dricker eller har alkohol med sig - Skriver anmälan om brott mot alkohollagen - Direktförverkar och häller ut alkoholen på plats - Kontaktar föräldrarna - Kontaktar socialtjänsten På ny sida: S e k r e t e s s l a g e n Kommun (ex socialtjänst, fritid, skola) - Har nolltolerans mot att ungdomar under 18 år dricker eller har alkohol med sig - Kontaktar polisen - Startar eventuellt utredning enligt socialtjänstlagen Frivilligsektor (ex nattvandrare, föreningar) - Har nolltolerans mot att ungdomar under 18 år dricker eller har alkohol med sig - Kontaktar polisen och/eller socialtjänsten
Några tips och erfarenheter kring studentfi rande I många kommuner har studentfirandet kommit att bli ett risktillfälle som sträcker sig över en längre period. En del kommuner har noterat att studentfirandet startar tidigt under vårterminen och att många studentfester arrangeras av professionella festfixare. Andra vittnar om champagnefrukostar som orsakar stökiga avslutningsceremonier med berusade elever. Problemen uppmärksammas visserligen på skolorna men samtidigt märks en tillåtande attityd hos skolpersonalen när det gäller alkoholkonsumtion i samband med studentavslutningen. Men det finns också goda exempel på hur man kan göra studenten till en trevlig och minnesvärd upplevelse för alla inblandade. Några av dem listar vi här. Samla skolpersonal, studentkommitté, elevråd, polis, drogförebyggande samordnare och andra berörda till en diskussion om och planering av studentfi randet i god tid innan festligheterna inleds. Var noga med att informera alla berörda om de förändringar som man enats om i samband med studentavslutningen. Förankring är viktigt för att få med alla på tåget! Om skolan har en alkoholpolicy, tillämpa den! Annars, arbeta fram en policy som anger nolltolerans mot alkohol i skolan, av omtanke om eleverna. Nolltolerans i skolan är inget konstigt, skolan är en arbetsplats som alla andra. Informera elever, föräldrar och andra berörda om att policyn självklart även gäller i samband med studentavslutningen.
Erfarenhet visar att skolan kan minska berusningsnivån under studentdagen genom att erbjuda organiserade alternativ till champagnefrukosten. En del gymnasieskolor arrangerar en studentfrukost med ceremonier, underhållning, tal, stipendieutdelning osv för avgångselever och lärare på studentdagens morgon. Polisen kan göra en viktig insats genom att föra en dialog med krögare och festfi xare om var och när studentfester planeras, samt vilka regler som gäller. I någon kommun har man i samverkan med polisen informerat avgångseleverna om lokala ordningsföreskrifter, vad som händer om polisen påträffar ungdomar under 20 år med alkohol samt trafi ksäkerhetsfrågor inför kortegen. Synliga poliser under studentfestkvällarna skapar lugn och bidrar till ungdomarnas trygghet. Ungdomar mellan 18 och 20 år får inte bära med sig alkohol som är starkare än 3,5 %. Polisen kan direktförverka och hälla ut alkoholen på plats. En anmälan om brott mot alkohollagen görs och socialtjänsten meddelas. En del kommuner låter avgångseleverna diskutera klassvis kring alkohol, festande och studentfi rande. Syftet är att ge eleverna kunskap om vad som händer i kroppen när man dricker för mycket och praktiska tips på hur man kan dricka mindre, ex varannan vatten. Vid privata studentfester gäller enligt lag att den som anordnar fest får servera alkohol till den som är över 18 år om det sker utan vinstintresse, vid enstaka (en gång) tillfälle för vissa i förväg bestämda personer, utan annan kostnad än kostnaden för inköp av dryckerna och att det inte sker i en lokal som har serveringstillstånd. Samtliga kriterier skall vara uppfyllda. Bryter man mot detta gör man sig skyldig till brott mot alkohollagen.
Under namnet Skånesamverkan mot droger samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet Skåne, Polismyndigheten, Tullverket, Vägverket, Kriminalvården och Malmö Stad över myndighets- och organisationsgränserna för ett narkotikafritt samhälle, minskade medicinska och sociala skadeverkningar av alkohol samt minskat bruk av tobak. Skånesamverkan mot droger Några lästips: För nu ska vi fira studenten! Erfarenheter av studentfirandet i tre län. Statens Folkhälsoinstitut, 2008. Mobilisering, opinionsarbetet och media. Statens Folkhälsoinstitut, 2006. Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen, 2007. Tillsyn över alkohol i lokalsamhället. Statens Folkhälsoinstitut, 2006.