Handlingsprogram för Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak i Kristianstads kommun

Handlingsprogram för Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak i Kristianstads kommun 2012-2015

Innehåll 1.Inledning... 3 2. Folkhälsans 11 mål... 3 2.1 Målområde 11 tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel... 3 2.2 Nationell ANDT strategi... 3 2.3 Övergripande nationellt mål... 4 2.4 Sju långsiktiga mål... 4 3. Lokal och regional förankring av det drogförebyggande arbetet... 4 3.1 Organisation för samordning av det drogförebyggande arbetet... 4 4. Omfattning/definitioner... 5 5. Vision... 5 5. Mål... 5 5.1 Alkohol... 5 5.1.1Mål Alkohol... 6 5.1.2 Genomförande:... 6 5.2 Tobak... 6 5.2.1 Mål Tobak... 6 5.2.2 Genomförande:... 6 5.3 Narkotika... 6 5.4 Dopningsmedel... 7 5.4.1 Mål Narkotika/dopningsmedel... 7 5.4.2 Genomförande:... 7 6. Verksamhetsspecifika mål... 8 6.1 Barn- och utbildningsförvaltningen:... 8 6.2 Kultur- och fritidsförvaltningen:... 8 6.3 Miljö och hälsoskyddskontoret:... 8 7. Uppföljning... 9 2

1. Inledning År 2006 antogs ett alkohol- och drogpolitiskt program i Kristianstads kommun. I beslutet ingick att det antagna programmet skulle utvärderas och återkopplas till kommunfullmäktige senast 2009. En utvärdering av programmet gjordes 2009. Företagen utvärdering visade att det alkohol- och drogpolitiska programmet haft begränsad genomslagskraft i de olika förvaltningarna. Programmet har främst varit ett stöd för drogförebyggande samordnare i dennes arbete att introducera förebyggande arbete i skolor samt gentemot föreningar och fritidsgårdar. Med tanke på att en ny alkohollag var under utredning samt en utvärdering av de nationella alkohol- och narkotikahandlingsplanerna skulle presenteras för regeringen under 2010 fann utredarna det bäst att invänta detta innan ett reviderat program framtogs lokalt. Det nya programmet innehåller som tidigare version vision, mål och genomförande av det drogförebyggande arbetet. Däremot har utredarna valt att lägga fram de lokala riktlinjerna för alkoholservering som ett separat dokument i ett senare skede. 2. Folkhälsans 11 mål I Sverige finns det elva folkhälsomål som står som grund för folkhälsoarbetet i Sverige. De elva folkhälsomålen följer nedan: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 2.1 Målområde 11 tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Det alkohol- och drogförebyggande arbetet har sin utgångspunkt i målområde elva som rör tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Statens folkhälsoinstitut har en central roll inom målområde elva som nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier, som ansvarig myndighet för uppföljning samt som tillsynsmyndighet när det gäller alkohol och tobak. Detta sker i samarbete med många andra aktörer, kommuner, landsting/regioner, länsstyrelser, frivilligorganisationer och myndigheter. 2.2 Nationell ANDT strategi Under 2011 antogs den nationella strategin för ANDT-frågorna av riksdagen. Strategin anger mål, inriktning och prioriteringar för samhällets insatser under åren 2011-2015. Regeringens ANDT-strategi syftar till att skapa en bättre samordning och samverkan på ANDT- området samt underlätta för statens styrning av stöd. 2011 kom också en ny alkohollag och 2012 har Folkhälsoinstitutet kommit med en modell för kommunala riktlinjer för alkoholservering. 3

2.3 Övergripande nationellt mål I strategin finns ett övergripande mål som innefattar bruk och missbruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak och dess skador som de orsakar både individ och samhälle. Med målet vill man också betona ett samhällsansvar där alla aktörer ska bidra och vikten av samordning, samverkan och långsiktighet i arbetet med ANDT. Det övergripande målet är: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. 2.4 Sju långsiktiga mål Förutom det övergripande målet finns sju långsiktiga mål som anger helhetsinriktningen. Dessa är ständigt aktuella och har ingen tidsbestämning. 1. Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska. 2. Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak. 3. Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska. 4. Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska. 5. Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet. 6. Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska. 7. En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt. Till dessa sju mål finns flera prioriterade mål knutna som ska uppnås under strategiperioden, det vill säga mellan 2011och 2015. 3. Lokal och regional förankring av det drogförebyggande arbetet På regional nivå har Länsstyrelsen har en central roll för implementering av regeringens ANDT-strategi i länet och fungerar dessutom som en länk mellan kommun och statlig myndighet. Tillsammans med Statens Folkhälsoinstitut för man ut mål och inriktning för regeringens ANDT-strategi. Kommuner och landsting har huvudansvaret för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, förskolan och skolan, alkohol- och tobakstillsynen, socialtjänsten, missbruks och beroendevården samt behandling och rehabilitering. Samarbetet mellan kommun och Länsstyrelse sker genom länssamordnarnas kontakt med kommunernas ANDT-samordnare. 3.1 Organisation för samordning av det drogförebyggande arbetet I Kristianstads kommun har Arbete och välfärdsförvaltningen ansvar för det drogförebyggande arbetet genom en drogförebyggande samordnare som finns på enheten Centrum för förebyggande arbete. Arbetet genomsyras av samverkan mellan olika 4

förvaltningar i kommunen. De som främst är involverade i det arbetet är Barn och utbildningsförvaltningen och Kultur och fritidsförvaltningen. Dessutom fungerar det lokala Brå som en referensgrupp för det drogförebyggande arbetet. I Brå finns följande aktörer representerade: Ordf. och vice ordf. i Arbete och välfärdsnämnden Bråsamordnare Drogförebyggande samordnare Närpolischef Arbetsledare Fältgruppen, Arbete och välfärdsförvaltningen Representant för Räddningstjänsten/säkerhet Representanter för Barn- och utbildningsförvaltningen Representant för Kristianstadbyggen AB Representant för C4 Teknik Representant för Kultur- och fritidsförvaltningen Representant för Kristianstads Fritidsgårdsforum (KFGF) 4. Omfattning/definitioner Handlingsprogrammet för ANDT-frågor omfattar alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak, samt läkemedel och andra substanser som avser att användas i berusningssyfte. Med drogprevention avses arbetet med att förebygga bruket/missbruket av ovanstående medel. 5. Vision Kristianstads kommun skall vara en kommun fri från narkotika och dopningsmedel, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och tobak. 5. Mål 5.1 Alkohol I Sverige dör årligen flera tusen människor på grund av sjukdomar orsakade av alkohol. En miljon svenskar har ett riskbruk av alkohol, det vill säga en alkoholkonsumtion som ökar risken för skador. Förutom sjukdomsbördan har alkohol en berusande effekt som kan ge upphov till akuta skador, olycksfall och våld. Alkohol är även beroendeframkallande vilket kan göra att människor inte har full kontroll på sitt drickande. Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN) drogvaneundersökning har alkoholkonsumtionen, och andelen som överhuvudtaget dricker alkohol, varit sjunkande under ett antal år och även under 2011 (can.se). Den siffran sjunker även i Kristianstads kommun. Andel ungdomar som anger att de intensivkonsumerar någon gång/månad eller oftare var 2009 22 procent i åk 9 och 51 procent i åk 2. År 2005 låg motsvarande siffror på 31 respektive 58 procent. Den självskattade åldern för första berusningstillfället ligger på 13,5 års ålder i åk 9 och 14,5 år i åk 2. 5

5.1.1Mål Alkohol 1. Tillgången till alkohol ska minska för ungdomar under 18 år. 2. Minimera alkoholdrickande under specifika tillfällen för ungdomar såsom karneval, skattjakt och skolavslutning. 3. Debutåldern för användande av alkohol skall höjas. 5.1.2 Genomförande: - Arbeta för att motverka langning med bl. a. kommunikationsinsatser, såsom Tänk Om och ett nära samarbete med det lokala Systembolaget. - Arbeta med opinionsbildning i form av debattartiklar, och presentation av lokal alkoholstatistik i media. - Ökad tillsyn av folkölsförsäljning i affärer och serveringsställen. - Samarbeta med studentkommittéer, skolpersonal och polis inför skolavslutningar. - Informationsinsatser om vikten av att ha en restriktiv syn på alkohol riktat mot föräldrar, samt information om farorna med tidig debutålder när det gäller alkohol. 5.2 Tobak Rökning är relaterat till många sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, lungcancer och andra lungsjukdomar. Det finns ett starkt samband mellan sjukdomsrisken och antalet cigaretter man rökt, antalet år man rökt och åldern för rökdebuten. Den nationella folhälsoenkäten visar att 15 procent av befolkningen mellan 16 och 84 år i Kristianstads kommun röker dagligen (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Kristianstads kommuns drogvaneundersökning visar att 14 procent av eleverna i årskurs 9 röker dagligen (DVU, 2009). Forskning har visat att även snus är cancerframkallande och att snusare löper en ökad risk att drabbas av dödlig hjärtinfarkt och stroke. Snus ger också en högre belastning på hjärtat genom förhöjt blodtryck och ökad puls. Att minska andelen personer som röker och/eller snusar skulle således ge många hälsovinster. 5.2.1 Mål Tobak 1. Andelen rök/snusfria barn- och ungdomar skall successivt öka. 2. Tillgången till tobak skall minska för ungdomar under 18 år. 3. Debutåldern för användande av tobaksprodukter skall höjas. 5.2.2 Genomförande: - Grundskolor skall uppmuntras att arbeta med tobakspreventivt program som exempelvis kontraktmetoden (Smart, Tobaksfri duo). - Elevhälsan skall i möjligaste mån erbjuda hjälp till de elever som vill sluta röka. - Informationsinsatser om vikten av att ha en restriktiv syn på tobak riktat mot föräldrar, samt information om vikten av att skjuta upp tobaksdebuten. 5.3 Narkotika CAN:s undersökning från 2011 visar att 23 procent av gymnasieeleverna i årskurs 2 i Skåne län har använt narkotika (CAN 2012). I Kristianstad har andelen personer som testat narkotika ökat med fem procentenheter, från 15 procent år 2007 till 20 procent år 2009 (DVU 6

2009). Dessa siffror kan jämföras med nationella siffror där användandet av narkotika ligger på 17 procent (CAN 2012). 5.4 Dopningsmedel När det gäller dopning i samhället så finns det få siffror som visar hur utbrett missbruket är, men man räknar med minst 10 000 användare i Sverige (FHI, 2011). Enligt Brås (Brottsförebyggande rådet) statistik har antalet anmälda dopningsbrott ökat markant i Kristianstads kommun. År 2001 fanns inga anmälda brott, år 2002 låg siffran på 1 för att sedan gå upp till 21 anmälda brott år 2010 (Brå 2012). En ny svensk studie från Uppsala universitet och Kriminalvården visar att det finns ett klart samband mellan anabola androgena steroider och våldsbrott (Lundholm et. al, 2010). Dessutom får de som använder AAS ofta fysiska och psykiska bieffekter. Det kan vara testikelskrumpning, nedsatt fertilitet, hjärtförstoring, hjärtinfarkt, stroke, blodproppar i lungorna, levercancer, nedstämdhet och depression (FHI, 2011) 5.4.1 Mål Narkotika/dopningsmedel 1. Andelen barn och ungdomar som testar narkotika skall successivt minska. 2. Föräldrars medvetande om narkotikans, främst cannabis, negativa effekter på hälsan ska öka. 3. Narkotikafria krogar. 4. Ökad kunskap om anabola androgena steroiders negativa hälsoeffekter riktat till målgruppen unga killar 16-25 år. 5. Snabbare insats/kortare handläggningstid för ungdomar i risk/missbruk av alkohol, narkotika eller dopningsmedel. 5.4.2 Genomförande: - Informationsinsats till ungdomar och föräldrar om narkotikans, främst cannabis, negativa effekter på hälsan. - Arbeta med opinionsbildning i form av debattartiklar, och presentation av lokal narkotikastatistik i media. - Fortsatt arbete med nätverket Krogar mot knark - En utveckling av antidopningsprojektet Dum, dummare, dopad på så sätt att det ska bli en del av det nationella nätverket PRODIS, öka samarbetet med Malmö stads antidopningsnätverk samt rikta informationsinsatser till unga killar. - Metodutveckla Arbete och välfärdsförvaltningens handläggningsarbete kring ungdomar i risk/missbruk Ansvar för måluppfyllelse: Centrum för förbyggande arbete och andra verksamheter under Arbete och välfärdsnämnden. 7

6. Verksamhetsspecifika mål 6.1 Barn- och utbildningsförvaltningen: Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för barnomsorg och utbildning från förskoleverksamhet till vuxenutbildning. Rektor har ett särskilt ansvar för att ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Däribland riskerna med tobak, alkohol och andra droger, Varje skola (grundskola med senaredel plus gymnasieskola) skall upprätta ett handlingsprogram för ANDT-frågor. Handlingsprogrammet skall innehålla en förebyggande del samt en handlingsplan. Rektor ansvarar för att detta genomförs under 2013. Utöver ett handlingsprogram skall det i varje skola finnas ett ANDT-ombud. Ombudet skall fungera som en länk mellan drogförebyggande samordnare och skolan. ANDTombudet skall även erbjudas fortbildning inom området en gång/år. Detta ansvarar drogförebyggande samordnare för. Ombudet skall utses under 2013. Önskvärt är även att ANDT-ombudet har en arbetsgrupp till sin hjälp. Ansvar för måluppfyllelse: Barn och utbildningsnämnden 6.2 Kultur- och fritidsförvaltningen: Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar med bibliotek, medborgarkontor, simhallar, övriga idrottsanläggningar, fritidsgårdar och föreningsbidrag bland annat. Minst två föreningar i Kristianstads kommun skall årligen bli certifierad Säker och Trygg förening. Fritidsgårdarna skall vara aktiva och delaktiga i det drogförebyggande arbetet genom att personalen erbjuds kompetenshöjande utbildning i drogpreventivt arbete. Ansvar för måluppfyllelse: Kultur och Fritidsnämnden 6.3 Miljö och hälsoskyddskontoret: Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Kristianstads kommun har tillsynen över försäljning av tobak i kommunen samt rökfria miljöer. Tillsyn på tobak och tobaksförsäljning ska ske i syfte att minska hälsorisker och olägenheter. Tillsyn på rökfria miljöer ska ske för att förebygga störning från tobaksrök. antalet inspektioner som genomförs av miljö- och hälsoskyddskontoret fastställs årligen av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Nämnden kommer i detta avseende att ha en hög ambitionsnivå. Ansvar för måluppfyllelse: Miljö och hälsoskyddsnämnden 8

7. Uppföljning Uppföljning av det drogförebyggande arbetet sker en gång/år i Brå. Representanter från ovannämnda förvaltningar skall genom förvaltningscheferna presentera hur det drogförebyggande arbetet varit under året, samt inkomma med förslag på uppföljning. Miljö och hälsa finns inte representerade i Brå och kommer således att bjudas in till Brå vid detta tillfälle. 9

Referenser Brå. http://statistik.bra.se/solwebb/action/index. (2012) CAN http://www.can.se/documents/can/rapporter/rapportserie/can-rapportserie-129- skolelevers-drogvanor-2011.pdf (2011) DVU 2009 http://www.kristianstad.se/sv/kristianstads-kommun/halsa/drogforebyggandearbete/skolelevers-drogvanor/ Lundholm L, Käll K, Wallin S, Thiblin I. Use of anabolic androgenic steroids in substance abusers arrested for crime (2010). Statens folkhälsoinstitut. Dopning i samhället Vad? Hur? Vem? Varför? (2011). Statens folkhälsoinstitut. http://www.fhi.se/pagefiles/12087/r2011-11-tobak- Kunskapsunderlag-for-Folkhalsopolitisk-rapport-2010.pdf (2010) *Det kommunala handlingsprogrammet har arbetats fram med hjälp av representanter från Arbete och Välfärdsförvaltningen (vuxenvården, alkoholhandläggare, brå-samordnare, drogförebyggande samordnare), Barn och Utbildningsförvaltningen (rektor gymnasieskolan) och Kultur och Fritidsförvaltningen (fritidsintendent). Miljö och hälsoskyddskontoret blev via mail till förvaltningschefen tillfrågade att vara med i utarbetandet av programmet, men svarade inte på inbjudan. 10