Storherredagar 2011i Halmstad sid. 6-8 Organ för TB Ordens Nordiska Storloge. Nr. 1/2010 SM har ordet, sid. 2-3 Antal medlemmar i storlogen, sid. 3 Nya länkar, sid. 3 Personliga jubiléer, nya länkar sid. 4 In memoriam, sid. 5 Storherredagarna, sid. 6-8 Om ett Februarikapitel, sid. 9 Ordenskapitel, Helsingborg, sid. 10 TB klackring, sid. 10 Rapport från Linköping, sid. 11 TB-kvinnor Helsingfors, sid. 12 TB på nätet, sid. 13 Invasionen av Danmark, sid. 14-15 Storherredagar 2011, sid. 16
Organ för TB ordens nordiska storloge. Nr. 1/2010 REDAKTION: Hans Enlund, redaktör & ansv. utg. Tel: +46(0)31-711 23 37 Epost: enlund.hans@hotmail.com Adress: Föreningsg. 2 S-411 27 GÖTEBORG STORLOGEN: SM: Jens Erik Rusholt Tel: +45 9817 50 35 Epost: jer-bir@stofanet.dk Adress: Nysøparken 15 DK-9400 NØRRESUNDSBY SS: Magnus Kjellson Tel: +46(0)703 40 52 45 Epost: magnus.kjellson@gmail.com Adress: Kungshällagatan 67 212 30 MALMÖ SSkM: Anders Henell Tel: +46(0)13-13 92 09 Epost: gunnel.henell@home.se Adress: Karlsrogatan 3 Nästa nummer utkommer i nov 2010, manusstopp 1 okt 2010. Bild sid. 1: Fontänen Europa och Tjuren i Halmstad där Storherredagarna 2011 firas. 2 Jens Erik Rusholt, StM Efter den længste vinter, som jeg kan huske i Danmark kom sneen den 16. december og blev liggende i 3½ måned er de lyse timer nu ved at være i overtal. Det håber jeg, vil have en positiv indflydelse på arbejdet i logerne til glæde og gavn for alle TB s medlemmer. En søndag aften i april måned fik jeg en trist telefonopringning fra broder Olle i Halmstad. Han fortalte mig, at Halmstad TB s Styrende mester, Anders Johansson, var afgået ved døden efter en lidt længere sygdomsperiode kun 63 år gammel. Fra Storlogen har vi sendt kondolence til logen i Halmstad, men Ordenens dybeste deltagelse skal også her lyde til samtlige medlemmer i Halmstad TB. I april måned kunne Helsingfors TB fejre sit 60 års jubilæum. Ordensstyrelsen havde ikke mulighed for at være til stede, men fremsendte sin lykønskning til logen. Vi håber på god trivsel i logen, og glæder os til at mødes med mange af logens brødre og søstre ved næste års Storherredage i Halmstad. TB s hjemmeside er nu ved at være i godt gænge. Det glæder os meget, og jeg håber, at den enkelte loge vil gøre flittigt brug af denne, idet hjemmesiden jo gerne skulle blive en inspirationskilde for de enkelte loger. Det er altid dejligt at medlemmerne kan følge med i, hvad der sker rundt om i logerne. Så styrelserne opfordres til at udpege medlemmer til at forestå arbejdet med hjemmesiden, hvis man ikke allerede har gjort dette. Forts. sid. 3
Når jeg skriver dette, kan jeg heller ikke undlade at tænke på alle vore medlemmer i Island. Island har jo været på alles læber, som man siger i Danmark. Først den store økonomiske krise, som vi alle håber, at man får bugt med. Dernæst den seneste tids store naturbegivenhed med vulkanen Eyjafjallajökulls udbrud, som jo har medført flystilhed i det meste af Vesteuropa, og som koster en masse penge. Jeg læste i går på teksttv, at vulkanen fortsat er ekstrem aktiv og sender en massiv askesky mod himmelen, samt at indbyggerne i Reykjavik tydeligt har fået syn for sagn. Lad os håbe, at den snart falder til ro, så alle kan komme i vanlig gænge. Selv om sommeren nu står for døren, vil jeg ikke håbe, at logerne ikke ligger inaktive hen, idet vi gerne skulle have medlemmer til at lade op til Storherredagene i Halmstad næste år i maj måned. Medlemmerne i Halmstad er langt fremme med tilrettelæggelsen af disse. Til slut benytter jeg lejligheden til at ønske alle medlemmer og deres familier en god sommer. Fratribus sororibus eorumque patrie servimus. 3
Personliga jubiléer 2010 Maj 02 Arne Valbjörn 60 år, Aalborglogen 05 Yrjö Larmola 70 år, Helsingfors 07 Juha Komsi 70 år, Helsingfors 12 Tommy Månsson 60 år, Helsingborg 15 Åke Arwidi 70 år, Malmö 18 Eero Pere 70 år, Helsingfors 28 Nils Hansson 90 år, Malmö Juni 03 Bo E Petersson 75 år, Malmö 18 Per-Åke Säverström 60 år, Göteborg 22 Per-Olof Björksved 70 år, Eskilstuna Juli 11 Lena Bååth 60 år, Malmö 12 Mats Bååth 60 år, Malmö 13 Tommy Palm 60 år, Halmstad 14 Paul Jacobsson 70 år, Malmö Augusti 04 Hans Grundström 85 år, Stockholm 12 Henning Berthelsen 60 år, Aalborg 24 Jan-Eric Landh 65 år, Eskilstuna 26 Bertil Berg 85 år, Helsingborg 27 Per Woldby 65 år, Limfjord September 18 Hans Leibel 65 år, Helsingborg 22 Ingemar Sundberg, 60 år, Eskilstuna Oktober 11 Åke Klaesson 65 år, Stockholm 22 Jussi Merikallio 60 år, Helsingfors 23 Ari Laine 60 år, Helsingfors 28 Rune Gustafsson 75 år, Göteborg November 05 Kenneth Ekberg 65 år, Malmö 07 Lennart Eriksson 75 år, Stockholm 23 Astor Johansson 60 år, Helsingborg 30 Lars Gullberg 80 år, Uppsala December 07 Arvid Johannesson 85 år, Göteborg 11 Lennart Fritzon 85 år, Helsingborg 17 Nils-Ivar Engberg 90 år, Göteborg 21 Tomas Lundblad 60 år, Linköping 26 Hugo Jonsson 85 år, Helsingborg 27 Ingvar Nilsson 85 år, Malmö 28 Bengt Bergquist 85 år, Stockholm NYA LÄNKAR 2010 Malmö TB Anne Gärdsell, född den 2 februari 1956, arbetar som leg sjuksköterska vid Universitetssjukhuset UMAS i Malmö. Kimmo Räihä, född den 12 mars 1956, arbetar som budgetsekreterare vid Stadskontoret i Malmö. 4
Einar Modig Göteborgslogens äldste medlem har gått ur tiden! Einar Modig - född 1914 och TB-broder sedan 1957 avled den1januari 2010 i den hedervärda åldern av 95 år. Broder Einar var maskinbefäl och "seglade" på jordens alla hav bl.a. under andra världskriget. När segeltiden var över arbetade Einar som yrkeslärare vid Göteborgs Yrkesskolor och fostrade många år unga män till yrkesskickliga fartygsmaskinister. Som TB-broder iklädde han sig raskt rollen som Logens intendent och deltog med stort engagemang i den pågående upprustningen av "Frigga" - vår logelokal en syssla han höll fast vid så länge lokalen fanns kvar inom Logen. Einar var mycket aktiv i logen och missade nästan aldrig våra sammankomster. Han underhöll oss ofta med mer eller mindre sanningsenliga upplevelser från sin tid på de sju haven. Och hans berättelser uppskattades mycket. Även hans hantverksskicklighet kom oss alla till del. Åtskilliga är de hantverksföremål, bl.a. ljusstakar i såväl trä som järn, som han skänkte till julklappar och jubileer. Vi saknar honom men har kvar honom i mycket vackert och ljust minne! Rune Gustavsson, Fd SM Göteborg Gert Frostby Föddes den 10 november 1917 avled den 26 april 2009. Broder Gert Frostby invaldes i Helsingborgs TB-loge år 1963 och var dess Styrande Mästare under åren 1971 1991. Under sin yrkesverksamma tid var broder Gert bl.a. rektor för Rönnowska skolan, kommunens största gymnasieskola, åren 1960 1981. Han var även reservofficer. Han erhöll år 1989 stadens finaste utmärkelse, Helsingborgsmedaljen. Han innehade logens VI:e grad och var hedersbroder i Helsingborgslogen. Han var under ett antal år revisor i Storlogen, som förärade honom Nordens Kors för alla hans insatser för TB-logen. Gert var en aktiv Styrande Mästare och under hans tid ordnades årligen kapitel med inbjudna damer på restaurangskolan med god mat och dans. Vi saknar honom. Sten Nordqvist, StM Helsingborgs TB Anders Johansson Född 8 januari 1947, död 15 april 2010 Bröder och Systrar - Anders finns inte längre bland oss, vi chockades alla av hans hastiga insjuknande och snara bortgång. Anders var en mycket varm och omtyckt medarbetare som allt för tidigt lämnade oss, men i våra sinnen lever minnet av hans glada och underfundiga person vidare. Anders började arbeta som ekonom i kommunen den 1 april 1981. Hans första anställning var på fastighetskontoret och från och med 1 juni 1989 tjänstgjorde han i central ekonomifunktion på stadskontoret. Hans främsta arbetsuppgifter var inom området redovisning, bland annat bokslut för såväl kommunen som för koncernen. Anders har dessutom arbetat mycket med skattefrågor och statistik, han fungerade som kontaktperson främst gentemot fastighets- och servicekontoret. Anders var en person med mycket hög teknisk kompetens som ekonom men också socialt, hans sociala förmåga och skicklighet medförde att många vände sig till honom för att få ta del av hans kunskaper. 1986 blev Anders invigd i Halmstad TB, med sitt stora engagemang blev han snart sekreterare och vi alla mins hans fantastiska beskrivande protokoll. Som StM blev han en stöttepelare inom Halmstad TB där allt logearbete kretsade kring Anders. Han missade sällan något kapitel. Främst förknippas Anders med hans utomordentligt stora intresse för tåg, vilket han ofta på ett inspirerat och livfullt sätt delgav oss bröder och systrar. Tack Anders för allt det fina du gav oss. Låt ditt ljusa minne leva vidare bland oss. vstm Per-Erik Henriksson, Halmstad 5
Välkommen till storherredagar i Halmstad 2011 Europa och Tjuren i på Stora Torg Halmstad. Halmstad är en tätort och centralort i Halmstads kommun samt residensstad för Hallands län. Halmstad är Sveriges 19:e största tätort med 55 688 invånare (2005). Halmstads historia under 700 år Halmstad var från början danskt. Den 31 maj år 1307 får invånarna i Halmstad ett bevis på att man får kallas för stad. Mellan år 1325 och 1327 flyttar man staden från Övrabyn. På 1400-talet bygger man S:t Nikolai kyrka. På 1490-talet bygger man S:ta Annas Kloster vid Lilla Torg. På 1500-talet försöker den svenska kungen Erik XIV ta över staden. Svenskarna bränner ned Övrabyn. 1598 säger den danske kungen Christian IV åt sin murmästare Hans van Stenwinkel att bygga en fästning. Den blir klar år 1605. 6 Hans van Stenwinkel ligger begravd i S:t Nikolai kyrka. På 1600-talets början låter Christian IV bygga Halmstads slott. År 1610 brinner Halmstad och de enda byggnader som klarar sig är kyrkan, slottet, Kalentehuset och några andra stenhus. Christian IV börja bygga upp staden direkt. Sedan dess har Halmstad sett ut som det gör idag. 1645 blev Halland svenskt.
Mjellby Konstmuseum Mjellby Konstmuseum är först och främst Halmstadgruppens residens. Här finns en stor och permanent samling med gruppens konst som gör det möjligt att ständigt visa varierade utställningar av dess pionjärinsatser i svensk konsthistoria. Här finns också en konsthall som visar utställningar med skiftande innehåll allt från 1900-talets stora modernister till aktuell samtidskonst. Beläget i en naturskön miljö och med centrala Halmstad på bara 10 minuters avstånd är museet ett välkänt utflyktsmål med både café, museishop och spännande konst Halmstadgruppen Halmstadgruppen bildades 1929 av bröderna Axel och Erik Olson, deras kusin Waldemar Lorentzon, Sven Jonson, Esaias Thorén och Stellan Mörner. Gruppen höll ihop i hela 50 år och deras konst utgör idag en viktig del i svensk konsthistoria. Bakgrunden till uppförandet var en donation från 1919 av grosshandlaren Jacob Jacobsson. Efter flera turer beslutade man att ge uppdraget att ta fram utsmyckningen till Carl Milles. Fontänen göts i Danmark och transporterades till Halmstad för invigning den 7 november 1926. Vid uppförande förekom protester mot att tritonerna skulle vara nakna. Prins Bertils stig En spännande tur väntar längs Prins Bertils stig en härlig upplevelse av natur och kultur längs en 18 km lång kustled som börjar vid Halmstads slott och slutar i Möllegård. Stigen är avsedd för unga och gamla, för vandrare och joggare, för rullstolsburna, barnvagnar och hundar. Vid arbetet med Prins Bertils stig har stor vikt lagts vid framkomlighet för rörelsehindrade. Hela stigen är dock ej tillgänglig för rörelsehindrade p g a bergsknallar. En vacker majdag 1998 invigdes den av prinsessan Lilian och den går förbi vårt hotell.vill man uppleva den finaste kustremsan i Halmstad skall man ta sig en tur på stigen. Europa och Tjuren är en fontän i brons av Carl Milles på Stora Torg i Halmstad i Sverige, uppförd 1926. Motivet är hämtat från grekisk mytologi och handlar om när Zeus, i en tjurs skepnad, rövar bort prinsessan Europa. Golfstaden Halmstad Vill du svinga klubban har du kommit rätt. 2007 spelade världselitens damer The Solheim Cup i Halmstad och de nöjer sig som bekant bara med det allra bästa. Här finns 183 hål på 11 golfbanor med skiftande karaktär. Pay & play, minigolf och så någonting mittemellan äventyrsgolf. Nybörjare eller elitspelare, barn eller pensionär Halmstads golfbanor ger dig en match att minnas länge. 7
Biblioteket vid Nissan. Vill ni spela golf under Halmstadsbesöket måste detta bokas innan. Det finns några golfspelande TB bröder och systrar som kan förmedla spel. Halmstad och Hallands natur Alle mans rätt är envars ansvar där huvudregeln lyder att inte störa, inte förstöra. Du får vistas i naturen med allt vad det ger av positiva upplevelser: gå i skogen, plocka bär och svamp, bada i hav och sjö, vandra på stigar och cykla på stigar. I Halland finns det 44 naturreservat där naturen och kultur är extra skyddat, ett besök i något av dessa kan rekommenderas. Halland har tretton åar där laxen reproducerar sig, dessutom sätts det ut ca 130 000 utvandringsfärdiga laxungar varje år i Lagan och Nissan. Den sällsynta ståtliga Pilgrimsfalken häckar i Halland, en annan bevingad landskapssymbol är Ollonborren som svärmar under sommar månaderna. Den kanske inte är lika populär på grund av att den som larv lever av att äta av trädgårdarnas gräsrötter. Najaden HMS Najaden är ett fartyg som ligger i Nissan i Halmstad, utanför Halmstad slott. 8 Najaden är 48,8 meter lång, 8,4 meter bred och 3,7 meter djupgående. Därmed är Najaden en av världens minsta fullriggare. Fullt utrustat väger fartyget 350 ton, har 740 m2 segelyta (exkl. ledsegel).najaden byggdes 1897 i Karlskrona och sjösattes 11 februari samma år som övningsfartyg åt flottan. Hon användes för seglingsutbildning av skeppsgossar tre månader varje sommar fram till 1938. Besättningen var 20 befäl och 100 skeppsgossar mellan 15-17 år. Seglatserna gick från hemorten Karlskrona längs väst- och ostkusten och de danska öarna, men också längre resor till England, Skottland, Holland, Tyskland och Baltikum.
Tankar inför och under ett Februarikapitel När jag för några veckor sedan funderade över detta att nu var det snart dags för vårt februarikapitel, så slog det mig att vi i vårt TB-samhälle skapade någonting. Det är kanske inte alltid vi tänker oss våra Kapitel i det sammanhanget. Men orden skapande och kultur ligger nära varandra. Vi är på ett sätt konsumenter av kultur när vi sitter här. Vi de styrande, har ju fått ett förtroende av Er Bröder att skapa ett program för kommande året och under året konstaterar vi att det intresserar en hel del Bröder. Det är vi glada för för, det sporrar oss att bli ännu bättre. På så sätt är vi alla, delar i ett projekt ett kulturprojekt. Ett ord som jag ofta återkommer till är tolerans, det är ett bärande ord i I:a gradens reception; Prövograden. Tolerans har ju olika värderingar i olika sammanhang. För mig som tekniker är det ju en term som handlar om begränsningar. I ett mera humanistiskt begrepp är det ett ord som innesluter ett allomfattande Broderskap. Det innebär också en inbjudan från övriga Bröder till kamratlig gemenskap fritt från politiska och religiösa värderingar. Tolerans får, enligt min mening, aldrig förväxlas med likgiltighet. Detta får i sin tur inte förväxlas med oansvarighet och dåligt engagemang. Vi får aldrig brista i uppmärksamhet på att vi som människor i den allmänna världen har ett ansvar för våra bröders inlemmande i vår gemenskap. Vi har ett ansvar för våra ord, det får i TB:s sammanhang aldrig vara uteslutande utan alltid omfamnande. Vi kan komma hit till vårt kära Jacob Hansens hus, vår logelokal, i mellankoli men i vårt gemensamma ansvar skall vi sträva efter att sprida glädje. Vi når kanske inte alltid ända fram men låt oss vara medkännande. Kom ihåg att ingen kan göra allting men alla kan göra någonting. Det finns i vår tid en känsla för att: Inte kan väl jag? Jovisst kan vi; jag och Du alltid bidraga med något. Ett vårregn börjar alltid med en droppe. Samvetet En betraktelse i samband med TB Helsingborgs årsmötes kapitel den 10 feb 2010, plats Jacob Hansens hus. Livets gärningar kan delas upp i det man skulle ha gjort, men inte har gjort och det man inte gjort men borde ha gjort. Livets motorväg går mellan dessa båda konstateranden. Vi. Bröder, i det moderna 2000-talet kan lätt konstatera att på vår ena axel sitter otillräckligheten och på den andra sitter Vad skall andra tänka? alla hittar vi en väg ut ur det. Samvetet ur otillräckligheten grinar illa i sin mask med de stirrande ögonen som fösöker fokusera på omgivningens krav. Krav som vi kanske inbillar oss eller kanske är en spegling av oss själva. Vår egen magkänsla som med ålderns rätt växer upp ur vår egen insikt. Den känsla som vi benämnder samvetet är ofta resultatet a den öbrda som vi läger på oss själva. När vi rätar på ryggen och tittar på oss själva i själens spegel måste vi tillåta oss att titta förbi vår spegelbild och få en vission om vad som är tillräckligt bra för att inte illa beröra vår Broder. Ur detta får vi en karta, en vägleding på vilken vi kan staka ut vår väg. I dess yttersta konsekvens kan vi komma ganska nära det budskap som Bibeln, från Jesu ord en gång stadfäste: Gör inget mot människorna, Bröderna som min inte vill att människorna, Bröderna skall göra mot Er. Helsingborgs TB Folke Gustavsson CM 9
-- ORDENSKAPITEL -- HELSINGBORGS TB-LOGE PRELIMINÄRT PROGRAM HÖSTEN 2010 8 sept Besök i S:ta Maria Kyrka, kontraktsprost Gudrun Erlanson guidar 13 okt Studiebesök - Djursjukhuset 17 nov Herredag Jacob Hansens Hus föredrag av ett kommunalråd 8 dec Julkapitel med Lucia Ansiktet utåt kan ju också vara en ring, menar Helsingborgs TB 10 Din TB-klackring kan beställas hos: GULDSMYCKET Södergatan 26, SE-252 25 HELSINGBORG, Tel: +46(0)42 12 24 47 (Elisabeth) Epost: guldsmycket@telia.com
Rapport från Linköpings TB-loge 37:e Herredag Till Linköpings 37:e Herredag hade 34 förväntansfyllda deltagare kommit till Läkarsällskapets konferens- och festvåning. Tyvärr hade ett stort antal tvingats att lämna återbud på grund av sjukdom. Logen hade inval av nya medlemmar och utökade antalet kvinnliga medlemmar med ytterligare tre som alla kom från skolans område. Logen har nu fem kvinnliga medlemmar. Förutom inval av nya medlemmar skedde graduppflyttningar och logens ekonomi diskuterades och det beslutades att en ekonomistyrningsplan skall tas fram till nästa kapitel. Kvällen fortsatte med mycket god mat och dryck. Under måltiden underhölls vi också med musik och sångframträdande av elever från Lunnevads folkhögskola med förstärkning innan dansen startade. Efter mycket dans och hög stämning halkade nöjda deltagare hem i snödrivorna. Anders Henell. Gunnar Larsson, sekr. Lars Starkhammar. 11
Fr v: Mirja Heiskari, vd i Oiva Akademin, Asta Manninen, direktör i Faktacentralen, Tiina Merisalo, museichef, Tuula Jäppinen, vd i Ekonomiförvaltningstjänsten och StM Pekka Hapuoja, fastighetshef för Fastighetscentralen. TB-kvinnor i Helsingfors När TB-Orden i Reykjavik fattade beslutet om att förändra Ordens stadgar så att även kvinnor kunde bli medlemmar i Orden fick det ett positivt resultat för TB Helsingfors. Förra hösten accepterade bröderna de Styrandes förslag att i TB Helsingfors inbjuda kvinnliga högre tjänsteinnehavare. Sex kvinnor har nu antagits som medlemmar. Verkligt uppskattat var det intressanta föredrag som en av de nya kvinnliga medlemmarna tillika museichef höll vid ett av vinterns kapitel. Flertalet har redan varit med antingen i månadskapitlar eller vid 12 Herredagens festligheter i april. Samtidigt firade vi då TB Helsingfors 60 -årsdagen. Vi här i Helsingfors gläder oss åt alla våra medlemmar! Vi tackar för de lyckönskningar vi fick från andra Nordiska loger. Rapporterar Martti Hyvönen, sekreterare
TBT på nätet: www.tborden.org Ordensstyrelsen har diskuterat möjligheten samt för- och nackdelar med att i fortsättningen sköta publiceringen av TB-tidender på vår hemsida (www.tborden.org). Vi har för avsikt att publicera i ett allmänt lättanvänt format som tex Acrobat pdf. Det ska vara enkelt att nå tidningen på hemsidan, att få upp sidorna till läsning på skärmen, likväl som för den som så önskar, att ladda ner filen för utskrift. Fördelarna med digital publicering är bland annat att vi kortar tiden från manusdeadline till det att TB's medlemmar har tidningen tillgänglig för läsning radikalt, vi undviker också tryckkostnader och framförallt slipper varje loge att lägga ner arbete och pengar på att distribuera tidningen till medlemmarna. Vidare blir det automatiskt ett arkiv för gamla nummer lättåtkomligt för alla. Förslagsvis så meddelas medlemmar via e-post när ett nytt nummer finns tillgängligt för läsning. Nackdelar kan t ex vara att äldre medlemmar inte har tillgång till dator och internet, att man inte har kunskap om hur man loggar in och får fram tidningen för läsning. Detta, det kanske mest uppenbara problemet, hoppas vi att vi kan lösa genom att varje loge frågar de medlemmar som man tror har problem här, om så är fallet och då erbjuder dem att sända dem ett utskrivet exemplar via vanlig postgång. Den medlem eller loge som har synpunkter på denna tanke, att vi nu övergår till digital publicering och slopar tryck samt postdistribution, ombedes att tillskriva SS Magnus Kjellson med sina synpunkter och eventuella invändningar. Gör detta senast 1 oktober 2010. TBT:s framtid beror på ditt engagemang. Magnus Kjellson magnus.kjellson@gmail.com Kungshällagatan 67, 212 30 Malmö 13
Ved fælleskapitlet i Aalborglogen og logen Aalborghus den 8. april 2010 havde jeg lejlighed til ved de fem minutter at tale lidt om tyskernes besættelse af Danmark den 9. april 1940 Jeg havde lige læst en bog om 9. april, og hæftede mig ved 2 navne, som jeg kunne forbinde med Aalborglogen. Jeg opsøgte Lokalhistorisk arkiv for Aalborg kommune og fandt her 2 breve, som vores afdøde logebrødre havde skrevet om, hvordan de oplevede tyskerne besættelse af Danmark. Jens Erik Rusholt, StM Den første broder var Birger Christiansen (født 16/10 1917 død 24/10 2009 se seneste nr. af TBT side 5 In memoriam ). Han skriver: Jeg var marinesoldat ombord på Peder Skram, der havde patruljetjeneste mellem Hals og Skagen; natten mellem den 8. og 9. april lå vi for anker i Aalborg Bugt. Ved godt 4-tiden om morgenen lød signalet Klarts Skib, hvilket betyder vi skal gøre klar til kamp og bemande de poster ombord, hvor man er uddannet i tilfælde af krig. Min opgave var sammen med 3 andre menige og 1 kvartermester at foretage ophejsning af ammunition til 75 mm antiluftsskytskanon på dækket. Hele besætningen blev kaldt på dæk, chefen Bjørn Andersen meddelte, at tyskerne havde overskredet den danske grænse, og vi skulle gøre klar til kamp for fædrelandet. Det var med nerver på, at vi gik på post og entrede ned af lejderen til ammunitionskammeret i bunden af skibet, og vi hørte jernlugen over vore hoveder blev lukket vandtæt, en hændelse man aldrig glemmer. 14 Birger Christiansen
Den anden broder var Verner Villadsen (født 29/4 1913 død 2/4 1982). Optaget i TBO 18/4 1953 og var ved sin død indstillet til at modtage 6. graden, men nåede det desværre ikke. Han skriver: Angående den tyske værnemagts besættelse af Aalborg den 9. april 1940 kl.4 om morgenen. Jeg var dengang ansat som ekstra arbejder ved DSB og var på arbejde denne morgen, vi holdt med en rangermaskine ude på rangerterrænet, da de store tunge tyske bombemaskiner fløj ind over Aalborg. Der blev diskuteret ivrigt om hvad det betød. Jeg var straks inde på, at det var den tyske besættelse af Danmark, hvilket jeg fik ret i,da bombemaskinerne havde hagekors under vingerne. Det varede ikke mange minutter før banegården var besat med tyske soldater. Folk der skulle til og fra arbejde, ville knap tro deres egne øjne, da de så, at byen var besat af fremmede soldater. På forskellige gadehjørner og på hustagene var der opstillet maskingeværreder og på vigtige bygninger i byen var der vagtposter i fuldt feltmæssig udrustning og der blev fra de tyske flyvemaskiner nedkastet et Oprop underskrevet af den øverstkommanderende von Kaupisch. Opråbet var skrevet i mærkeligt dansk-norsk sprog, en oprivende begivenhed, men en af dem der huskes. Langsomt vågnede folk efter chokket og først lidt efter lidt gik sandheden op for os, at krigen var kommet indenfor vores rækkevidde. Nu da besættelsens mareridt er borte, vil det føles naturligt, om der gives den opvoksende generation et billede af,hvad der egentligt er sket her i landet i disse 5 onde år, navnlig på de punkter, hvor dagspressen har været forhindret i at give oplysninger eller i hvert fald ikke har været i stand til at give fuld besked. Emnet er så overvældende stort, at dets behandling her må begrænses til det overkommelige. Från alltomhistoria.se 15
TB Tidender 1/2010 STORHERREDAGAR 2011 I HALMSTAD Tiden går fort. Boka in Storherredagarna i Halmstad under Kristihimmelfärdshelgen 2011. Vi har tillsatt en arbetsgrupp som inom kort kommer att ta sig an organisation och program för evenemanget. Vi kommer att hålla till ute vid havet och det vackra Tylösand. Vi vill också visa upp Halmstad, för staden bjuder på så mycket mer än bad och långa stränder. Olika boendealternativ kommer att erbjudas. Alltifrån vandrarhem till hotell. Vi återkommer längre fram med utförligare information. Se även sid. 6-8. Välkomna, Per-Erik Henriksson och Arne Hansson, Sekreterare