Årsredovisning 2013
Innehåll 3 Förvaltningsberättelse 7 Koncernresultaträkning 9 Koncernbalansräkning 11 koncernens rapport över förändringar i eget kapital 12 kassaflödesanalys för koncernen 13 NOTER För koncernen 26 styrelse och ledning 50 Moderbolagets resultaträkning 51 moderbolagets balansräkning 53 moderbolagets förändringar i eget kapital 54 kassaflödesanalys för moderbolaget 55 Noter för moderbolaget Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i miljontals kronor. Uppgifter inom parentes avser motsvarande period föregående år. Omslagsbild: Installation på Dagnelidkliniken i Göteborg utförd av DAB Dental AB, ett bolag i Lifcokoncernen.
Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Carl Bennet AB, org nr 556379-0715, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013. Information om verksamheten Carl Bennet AB grundades 1989 av Carl Bennet. Bolaget är huvudägare i de börsnoterade bolagen Getinge AB och Elanders AB samt äger 100 % av den privata industrikoncernen Lifco AB. Dessutom bedrivs verksamhet genom dotter - bolagen Symbrio AB och Dragesholm AB. Totalt omsatte Carl Bennet AB-koncernen 33 448 mkr (8 141) och hade vid årets slut 19 979 (4 814) anställda, varav i Sverige 2 725 (1 400). koncernredovisningen och övriga uppgifter om koncernen omfattar följande bolag med dotterbolag: Kapitalandel, % Röstandel, % Getinge AB 18,08 48,86 Lifco AB 100,00 100,00 Elanders AB * ) 62,34 74,24 Symbrio AB 66,84 66,84 Dragesholm AB 100,00 100,00 * ) Kapital- respektive röstandelar enligt IFRS, vilket inkluderar utestående optioner, är 64,89 % respektive 75,98 %. Intressebolagsredovisningen omfattar (andelar per 31 december 2013): Kapitalandel, % Röstandel, % HealthInvest Partners AB 27,01 27,01 Entercircle Konfektion AB 35,00 35,00 Biotech Invest i Albano AB 40,69 40,69 Ändrad redovisningsprincip 2013 Under året har Carl Bennet AB-koncernen bytt redovisningsprincip från att redovisa enligt Bokföringsnämndens allmänna råd till att redovisa i enlighet med IFRS (International Financial Reporting Standards). Detta är således den första årsredovisningen som upprättas enligt IFRS. I och med att koncernen byter redovisningsprincip till IFRS har en omräkning skett av eget kapital per den 1 januari 2012 och 31 december 2012 samt årets resultat 2012. Den mest väsentliga effekten av övergången till IFRS för 2012 består i att negativ goodwill löses upp samt att avskrivning på goodwill upphör och good- willavskrivningar gjorda under 2012 återläggs. Detaljerad information om övergången till IFRS och dess påverkan på eget kapital och resultat 2012 återfinns i not 37 och not 38. Koncernen har valt att förhandstillämpa IFRS 10 Koncernredovisning fr o m den 1 januari 2013. Då IFRS 10 infört nya regler kring definitionen av bestämmande inflytande så har koncernen bedömt att Getinge AB defacto kontrolleras av Carl Bennet AB, vilket medfört att Getinge AB konsolideras från detta datum. Då konsolidering sker från 1 januari 2013 har inga jämförelsesiffror räknats om. CARL BENNET AB ÅRSREDOVISNING 2013 3
förvaltningsberättelse Koncernen Under 2013 ökade koncernens redovisade nettoomsättning till 33 448 mkr (8 141). Rörelseresultatet ökade till 4 451 mkr (1 233). Resultatet efter finansiella poster ökade till 3 764 mkr (1 142). Antalet anställda vid årets slut ökade till 19 979 (4 814). Medelantalet anställda ökade till 19 559 (4 697). Koncernens egna kapital ökade per 2013 12 31 till 56 856 mkr (5 586) varav Innehav utan bestämmande inflytandes andel uppgick till 44 983 mkr (353) och Carl Bennet ABkoncernens andel av det egna kapitalet ökade till 11 873 mkr (5 233). Per 2014 03 31 har Carl Bennet AB-koncernens andel av det egna kapitalet ökat till 11 950 mkr. Flerårsjämförelse, mkr Koncernen IFRS 2013 IFRS 2012 BFN 2012 BFN 2011 BFN 2010 BFN 2009 Omsättning, mkr 33 448 8 141 8 141 7 575 5 111 4 174 Ebitda, mkr 6 538 1 389 1 505 1 417 1 117 724 Ebita, mkr 5 616 1 253 1 363 1 277 979 660 Ebita-marginal, % 16,8 15,4 16,7 16,9 19,2 15,8 Rörelseresultat (Ebit), mkr 4 451 1 233 1 164 1 117 859 566 Resultat före skatt, mkr 3 764 1 142 1 082 1 002 836 529 Eget kapital, mkr 56 856 5 586 4 787 4 441 3 877 3 677 Carl Bennet AB-koncernens andel av Eget kapital, mkr 11 873 5 233 4 787 4 441 3 877 3 677 Medelantal anställda, antal 19 559 4 697 4 697 4 311 3 724 2 192 Nettoomsättning per rörelsegren, mkr Koncernen Getinge (medicinteknik) 25 287 Lifco (industri och handel) 6 030 6 184 Elanders (print, packaging, supply chain) 2 096 1 924 Symbrio (IT) 32 28 Dragesholm (skogsbruk) 3 4 Moderbolag 4 4 Eliminering 4 3 33 448 8 141 Rörelseresultat (Ebit) per rörelsegren, mkr Koncernen Getinge (medicinteknik) 3 748 458 Lifco (industri och handel) 627 705 Elanders (print, packaging, supply chain) 131 124 Symbrio (IT) 3 3 HealthInvest (finans) 9 1 Biotech Invest i Albano (bioteknik) 4 7 Dragesholm (skogsbruk) 1 Moderbolag 63 50 4 451 1 233 4 CARL BENNET AB ÅRSREDOVISNING 2013
Moderbolaget Moderbolagets nettoskuld minskade vid årets slut och uppgick till 1 514 mkr (1 607). Nettoskulden reducerades ytterligare under första kvartalet 2014 och uppgick per 2014 03 31 till 1 174 mkr (1 321). Dotterbolagens verksamhet Getinge AB Getingekoncernen är ett medicintekniskt företag med världsledande positioner. Koncernen består av tre affärsområden: Medical Systems (system för kirurgi och intensivvård), Extended Care (vårdergonomi och sårvård) och Infection Control (system för infektionsbekämpning). Koncernens omsättning uppgick till 25 287 mkr (24 248) och resultatet efter finansiella poster uppgick till 3 153 mkr (3 436). Medelantalet anställda uppgick till 14 723 (13 617). I december 2013 lade Getinge ett offentligt bud på det tyska noterade bolaget Pulsion Medical Systems. Lifco AB Lifcokoncernen bedriver verksamhet inom sex affärsområden och har internationellt marknadsledande positioner. Affärsområdena är Dentalprodukter, Maskiner och verktyg, Sågverksutrustning, Kontraktstillverkning, Inredningar till service fordon samt Miljöteknik. Lifco har också gått över till IFRS fr o m 2013 01 01 varför jämförelsesiffran avseende rörelse resultatet inte är helt jämförbar. Lifcokoncernens omsättning uppgick till 6 030 mkr (6 184). Rörelseresultatet uppgick till 627 mkr (705). Resultat efter finansiella poster uppgick till 575 mkr (671). Medelantalet anställda uppgick till 2 940 (3 083). Elanders AB Elanders är en global koncern som med produktionsanläggningar i tretton länder på fyra kontinenter är en av få leverantörer som kan erbjuda globala lösningar för all sorts tryckt information. I och med förvärvet av supply chain-företaget Mentor Media i januari 2014 gjorde Elanders en förändring av sina produktområden där de nya områdena utgörs av Print & Packaging Solutions, Supply Chain Solutions och e-commerce Solutions. Förvärvet innebär att bolaget tar ett steg upp i värdekedjan och kan nu tillföra sina befintliga och nya kunder ytterligare tjänster och produkter. Nettoomsättningen ökade till 2 096 mkr (1 924) och resultat efter finansnetto ökade till 102 mkr (93). Medelantalet anställda ökade till 1 864 (1 587). Efter förvärvet av Mentor Media kommer Elanders att omsätta närmare 3,5 miljarder och antalet anställda att uppgå till ca 3 500 st. Under februari 2013 förvärvades det skottska bolaget McNaughtan s Printers Ltd (etikettryckeri). I augusti 2013 förvärvades myphotobook GmbH i Tyskland (e-handelsbolag inom fotoböcker). Symbrio AB Symbrio utvecklar och säljer ett internetbaserat inköps- och fakturahanteringssystem. Omsättningen ökade till 32 mkr (29) och resultat efter finansiella poster uppgick till 3 mkr (4). Medelantalet anställda uppgick till 26 (23). Dragesholm AB Dragesholm bedriver skogsbruksrörelse. Omsättningen uppgick till 3 mkr (4). Intressebolagens verksamhet HealthInvest Partners AB HealthInvest Partners är ett fondbolag som driver fyra värdepappersfonder med inriktning på healthcaresektorn i Nordamerika och Asien. Bolaget har 5 anställda. Entercircle Konfektion AB I slutet av året förvärvade moderbolaget 35 % av aktierna i Entercircle Konfektion AB. Bolaget bedriver genom sina dotterbolag verksamhet inom design, import och försäljning av konfektion. Det mest kända varumärket är Rut&Circle. Koncernen omsatte 82 mkr och har 27 anställda. Biotech Invest i Albano AB (f d Attana AB) I juli 2013 avyttrades inkråmet i bolaget. Köparen övertog den fortsatta driften av verksamheten. Köparen av tillgångarna kommer att under de kommande fem åren betala royalty under förutsättning av att vissa villkor uppnåtts. Bolaget har inte några anställda. forskning Carl Bennet AB finansierar forskning med ca 16 mkr per år vid följande universitet, högskolor och institutioner: Internationellt gästprofessorsprogram, Göteborgs Universitet, Handelshögskolan Industridoktorand inom pedagogik, Göteborgs Universitet Klimatforskning, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg Höftproblem hos unga idrottare, Leif Swärd AB, Göteborg Nanoteknik och biomedicin, Karolinska Institutet i Stockholm Produktinnovationsteknik, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm Environmental Humanities, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm Styrelsearbete i nordiska storföretag, Handelshögskolan i Stockholm Industridoktorand Japan, Handelshögskolan i Stockholm Utvärderingsforskning, Umeå Universitet Energiresurser, Uppsala Universitet CARL BENNET AB ÅRSREDOVISNING 2013 5
förvaltningsberättelse Utöver ovan nämnda forskningsbidrag har Carl Bennet AB deltagit som en av sponsorerna i Nobel Week Dialogue samt ett antal projekt t ex NAG (Nordic Action Group on Energy and Climate), EEA ESEM (forskningskonferens i nationalekonomi) samt IVA. Forskningsinsatserna görs för att bygga upp och stärka kunskapsmiljöer i såväl nationellt som internationellt perspektiv. Detta skapar utvecklingsmöjligheter för de bolag som ingår i Carl Bennet AB-koncernen. Miljöinformation Miljöarbetet har hög prioritet inom koncernen. Som exempel kan nämnas att koncernen stödjer Göteborgspriset för hållbar utveckling. Koncernen bedriver anmälnings- och tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken inom dotterkoncernerna och klimatkompenserar även inom stora delar av koncernen. Framtida utveckling, risker och osäkerhetsfaktorer Koncernen kommer att fortsätta utveckla verksamheten med långsiktiga perspektiv. Prioriteringen kommer att läggas på organisk tillväxt med företagsförvärv som komplettering. Risker och osäkerhetsfaktorer inom koncernen består främst av konjunkturvariationer. Koncernen bedriver också verksamhet inom så många verksamhetsområden och geografiska marknader att en god riskbalans föreligger. Se även not 5. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Under årets första kvartal har koncernen gjort tre större förvärv, två i Tyskland och ett i Singapore, för sammanlagt 2,5 miljarder kronor. I januari säkrade Getinge över 75 % av aktierna i det tyska bolaget Pulsion Medical Systems. Bolaget ingår i Getinges koncernredovisning från första kvartalet 2014 och förvärvet förväntas slutföras under 2014. Pulsion är en ledande leverantör av specialiserade lösningar för hemodynamisk monitorering av sjuka patienter. Lifco förvärvade i slutet av mars MDH AG. Bolaget är Tysklands största importör av högkvalitativa tandtekniska arbeten. Efter förvärvet av MDH kommer Lifcos affärsområde Dentalprodukter omsätta 3,4 miljarder kronor. I början av januari förvärvade Elanders det Singaporebaserade bolaget Mentor Media, vilket är specialiserat på värdeadderande tjänster till företag inom elektronik- och datorbranschen. Detta innebär att Elanders ökar sin omsättning från 2,2 till 3,5 miljarder kronor och antalet medarbetare stiger från 1 900 till 3 500. Carl Bennet AB deltar i Elanders nyemission som genomförs i maj juni 2014. Carl Bennet AB garanterar också emissionen i sin helhet. Under perioden januari till maj har moderbolaget erhållit utdelningar om 302 mkr samt koncernbidrag om 99 mkr från dotter- och intressebolag. Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står följande vinst medel: Balanserade vinstmedel 2 882 786 144 Årets vinst 235 656 445 kronor 3 118 442 589 Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att att till aktieägaren utdelas 60 000 000 i ny räkning överförs 3 058 442 589 kronor 3 118 442 589 Moderbolaget har erhållit koncernbidrag om 100 000 kkr från Lifco AB, 556465-3185, och lämnat koncernbidrag om 1 210 kkr till Dragesholm AB, 556672-9538. Med hänvisning till ovanstående och vad som i övrigt kommit till styrelsens kännedom är styrelsens uppfattning att en allsidig bedömning av bolagets och koncernens ekonomiska ställning medför att utdelningen är försvarlig med hänvisning till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernverksamhetens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget, och övriga i koncernen ingående bolag, från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3 2 3 st (försiktighetsregeln). Vad beträffar koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalyser samt tillhörande bokslutskommentarer och noter. 6 CARL BENNET AB ÅRSREDOVISNING 2013
Koncernen koncernresultaträkning, MKR Not Nettoomsättning 5 33 448 8 141 Kostnad för sålda varor 17 672 5 614 Bruttoresultat 15 776 2 527 Försäljningskostnader 6 259 600 Administrationsomkostnader 3 877 1 128 Forsknings- och utvecklingskostnader 698 81 Förvärvskostnader 13 Omstrukturerings- och integrationskostnader 401 Resultat från andelar i intressebolag 6 5 454 Övriga rörelseintäkter 7, 8 194 96 Övriga rörelsekostnader 7, 8 276 35 Rörelseresultat 9, 10, 11, 12, 13 4 451 1 233 Resultat från finansiella poster Finansiella intäkter 14 85 68 Finansiella kostnader 14 772 159 Finansiella poster netto 687 91 Resultat före skatt 3 764 1 142 Skatt på årets resultat 15 1 050 193 Årets resultat 2 714 949 Hänförligt till: Moderbolagets aktieägare 799 921 Innehav utan besätmmande inflytande 1 915 28 Årets resultat 2 714 949 CARL BENNET AB ÅRSREDOVISNING 2013 7
koncernen Rapport över totalresultatet, MKR Årets resultat 2 714 949 Övrigt totalresultat Poster som inte ska återföras i resultaträkningen: Aktuariella vinster/förluster avseende pensioner 148 Andel av övrigt totalresultat i intressebolag (hänförligt till aktuariella vinster/förluster) 51 Poster som senare kan återföras i resultaträkningen: Omräkningsdifferenser 653 63 Andel av övrigt totalresultat i intressebolag 142 Värdeförändring på kassaflödessäkringar 293 1 Värdeförändring avseende finansiella tillgångar som kan säljas 33 13 Värdeförändring på säkring av nettoinvestering i utlandet 3 3 Effekt på uppskjuten skatt av förändring i den svenska skattesatsen 2 Inkomstskatt relaterad till övriga resultatposter 32 Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt 796 239 Summa totalresultat för året 3 510 710 Summa totalresultat för året hänförligt till: Moderbolagets aktieägare 998 691 Innehav utan bestämmande inflytande 2 512 19 3 510 710 8 CARL BENNET AB ÅRSREDOVISNING 2013
koncernbalansräkning, MKR Not 2013 12 31 2012 12 31 2012 01 01 tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 16 67 307 4 138 3 896 Materiella anläggningstillgångar 17 5 079 727 714 Derivatinstrument, långfristiga 18, 19 138 Andelar i intresseföretag 20 24 3 797 3 698 Långfristiga värdepappersinnehav 19 413 196 244 Andra långfristiga finansiella fordringar 19 11 16 12 Uppskjutna skattefordringar 21 614 150 176 Summa anläggningstillgångar 73 586 9 024 8 740 Omsättningstillgångar Varulager 22 5 118 869 898 Kundfordringar 19, 23 7 693 1 061 1 065 Aktuella skattefordringar 240 89 97 Derivatinstrument, kortfristiga 19, 23 480 Övriga kortfristiga fordringar 19 919 66 61 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 749 109 114 Likvida medel 19, 25, 26 1 816 674 430 Summa omsättningstillgångar 17 015 2 868 2 665 Summa tillgångar 90 601 11 892 11 405 CARL BENNET AB ÅRSREDOVISNING 2013 9
koncernen koncernbalansräkning (FORTS), MKR Not 2013 12 31 2012 12 31 2012 01 01 Eget kapital och skulder Aktiekapital 27 1 1 1 Reserver 49 150 31 Balanserad vinst 11 823 5 382 4 544 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 11 873 5 233 4 576 Innehav utan bestämmande inflytande 44 983 353 376 Summa eget kapital 56 856 5 586 4 952 Skulder 25 Långfristiga skulder Räntebärande långfristiga lån 28, 29 14 062 77 47 Övriga långfristiga skulder 28, 29 38 21 6 Avsättning för pensioner, räntebärande 29, 30 2 350 50 50 Avsättning för pensioner, icke räntebärande 30 51 Derivatinstrument, långfristiga 18, 28, 29 17 28 16 Uppskjuten skatteskuld 21 1 534 87 65 Långfristiga övriga avsättningar 31 277 49 54 Summa långfristiga skulder 18 329 312 238 Kortfristiga skulder Räntebärande kortfristiga lån 28, 29 7 463 4 526 4 857 Omstruktureringsreserver 31 249 Kortfristiga övriga avsättningar 31 240 15 18 Förskott från kunder 28 589 114 113 Leverantörsskulder 2 416 525 524 Aktuella skatteskulder 294 105 105 Derivatinstrument, kortfristiga 18, 28, 29 660 Övriga kortfristiga skulder 708 241 170 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 32 2 797 468 428 Summa kortfristiga skulder 15 416 5 994 6 215 Summa eget kapital och skulder 90 601 11 892 11 405 10 CARL BENNET AB ÅRSREDOVISNING 2013
Koncernens rapport över förändringar i eget kapital, MKR Reserver Aktiekapital Balanserad vinst (inkl årets resultat) Summa eget kapital Innehav utan bestämmande inflytande Summa eget kapital Ingående balans per 1 januari 2012 1 4 440 4 441 4 441 Effekt av övergång till redovisning enligt IFRS 31 104 135 376 511 Ingående balans IFRS per 1 januari 2012 1 31 4 544 4 576 376 4 952 Övrigt totalresultat för året 181 49 230 9 239 Årets resultat 926 926 23 949 Utspädningseffekt nyemission 26 26 26 Utdelning till aktieägare 65 65 11 76 Utgående balans per 31 december 2012 1 150 5 382 5 233 353 5 586 Övrigt totalresultat för året 199 199 597 796 Årets resultat 799 799 1 915 2 714 Omvärdering Getinge * ) 5 700 5 700 42 952 48 652 Omvärdering skuld säljoption 2 2 2 Utdelning 60 60 823 883 Övrigt 4 4 11 7 Utgående balans per 31 december 2013 1 49 11 823 11 873 44 983 56 856 * ) Innehavet har omräknats till marknadsvärde 2013 01 01. CARL BENNET AB ÅRSREDOVISNING 2013 11
koncernen Kassaflödesanalys för koncernen, MKR Not Kassaflöde från den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 3 764 1 142 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, m m 36 2 260 271 Betald inkomstskatt 1 184 170 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 4 840 701 Kassaflöde från förändring i rörelsekapital Ökning/minskning varulager 192 40 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 697 69 Ökning/minskning kortfristiga skulder 206 35 Kassaflöde från den löpande verksamheten 4 157 845 Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar 789 38 Investeringar i materiella anläggningstillgångar 1 400 149 Sålda materiella anläggningstillgångar 36 21 Förvärvade bolag och verksamheter 439 226 Placeringar i övriga finansiella anläggningstillgångar 78 139 Avyttring av övriga finansiella anläggningstillgångar 53 245 Kassaflöde från investeringsverksamheten 2 617 286 Finansieringsverksamheten Ökning/minskning långfristiga fordringar 275 3 Upptagna lån 5 021 119 Amortering av skuld 5 614 436 Övriga förändringar i upplåning 40 Utbetald utdelning 883 76 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 1 201 356 Årets kassaflöde 339 203 Likvida medel vid årets början 674 430 Förvärvad kassa Getinge 1 254 Omräkningsdifferenser 451 41 Likvida medel vid årets slut 1 816 674 12 CARL BENNET AB ÅRSREDOVISNING 2013
Noter för koncernen Not 1 Allmän information Carl Bennet AB är ett svenskt aktiebolag med säte i Göteborg. Koncernens huvudsakliga verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen. Den 16 maj 2014 har denna koncernredovisning och årsredovisning godkänts av styrelsen för offentliggörande. Samtliga belopp redovisas i miljontals kronor (mkr) om inte annat anges. Uppgifterna inom parentes avser föregående år. Not 2 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpas när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. 2.1 Grund för rapporternas upprättande Koncernredovisningen för Carl Bennet AB-koncernen har upprättats i enlighet med IFRS (International Financial Reporting Standards) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsutlåtanden av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU (se nya standarder som tillämpats i förtid nedan). Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt Årsredovisningslagen tillämpats. Denna årsredovisning är Carl Bennet ABs första finansiella rapport som upprättas i enlighet med IFRS (International Financial Reporting Standards). Historisk finansiell information har räknats om från den 1 januari 2012, vilket är datum för övergång till redovisning enligt IFRS. Förklaringar till övergången från tidigare tillämpade redovisningsprinciper till IFRS och vilka effekter omräkningen har haft på resultaträkningen och eget kapital redogörs för i not 37 och not 38. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar omvärdering av finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen. De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Moderbolagets redovisning är upprättad i enlighet med Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer och Årsredovisningslagen. I de fall moderbolaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen anges detta separat i slutet av denna not under rubrik Moderbolagets redovisningsprinciper. Övergång till RFR 2 har inte haft någon effekt på moderbolaget. Att upprätta finansiella rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper, se not 4. Nya standarder som har tillämpats i förtid Koncernen har valt att förhandstillämpa IFRS 10 Koncernredovisning, IFRS 11 Samarbetsarrangemang och IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra bolag som är obligatoriska inom EU för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014. Förhandstillämpning av dessa standarder har främst fått till effekt att intressebolaget Getinge AB konsolideras från och med 2013 01 01 (för ytterligare information se not 4, Viktiga uppskattningar och bedömningar). Standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av Carl Bennet AB-koncernen Vid upprättandet av koncernredovisningen per 31 december 2013 har ett flertal standarder och tolkningar publicerats, vilka ännu inte trätt ikraft och vilka är tillämpliga för Carl Bennet AB-koncernen. Nedan följer en preliminär bedömning av effekter från de standarder som bedöms vara relevanta för koncernen: IFRS 9 Financial instruments hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella skulder och tillgångar. IFRS 9 gavs ut i november 2009 för finansiella tillgångar och i oktober 2010 för finansiella skulder och ersätter de delar i IAS 39 som är relaterade till klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 anger att finansiella tillgångar ska klassificeras i två olika kategorier; värdering till verkligt värde eller värdering till upplupet anskaffningsvärde. Klassificering fastställs vid första redovisningstillfället utifrån bolagets affärsmodell samt karaktäristiska egenskaper i de avtalsenliga kassaflödena. För finansiella skulder sker inga stora förändringar jämfört med IAS 39. Den största förändringen avser skulder som är identifierade till verkligt värde. För dessa gäller att den del av verkligt värdeförändringen som är hänförlig till den egna kreditrisken ska redovisas i övrigt totalresultat istället för resultatet såvida detta inte orsakar inkonsekvens i redovisningen (accounting mismatch). Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden senast det räkenskapsår som börjar 1 januari 2015 och har ännu inte utvärderat effekterna. Standarden har ännu inte antagits av EU. 2.2 Koncernredovisning Dotterbolag Dotterbolag är alla de bolag över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett bolag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i bolaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i bolaget. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. Koncernen har gjort bedömningen att den har bestämmande inflytande i Getinge AB, trots att 48,86 % av rösterna och 18,08 % av kapitalet innehas, då de facto kontroll anses föreligga (se vidare CARL BENNET AB ÅRSREDOVISNING 2013 13
noter för koncernen Not 2 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper (forts) beskrivning under Viktiga uppskattningar och bedömningar, not 4). Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterbolag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierade förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv d v s förvärv för förvärv avgör koncernen om innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade bolaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade bolagets nettotillgångar. Som goodwill redovisas det belopp varmed köpeskillingen, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde per förvärvsdagen på tidigare eget kapitalandel i det förvärvade bolaget överstiger verkligt värde på identifierade förvärvade nettotillgångar. Koncerninterna transaktioner, balansposter, intäkter och kostnader samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernbolag elimineras. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer. Förändring i ägarandel i ett dotterbolag utan förändring i bestämmande inflytande Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som inte leder till förlust av kontroll redovisas som egetkapitaltransaktioner d v s som transaktioner med ägare i deras roll som ägare. Vid förvärv från innehav utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan verkligt värde på erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterbolagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. Intressebolag Intressebolag är alla de bolag där koncernen har betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 % och 50 % av rösterna. Innehav i intressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. 2.3 Omräkning av utländsk valuta Funktionell valuta och rapporteringsvaluta De olika enheterna i koncernen har den lokala valutan som funktionell valuta då den lokala valutan har definierats som den valuta som används i den primära ekonomiska miljö där respektive enhet huvudsakligen är verksam. I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och koncernens rapportvaluta. Transaktioner och balansposter Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i rörelseresultatet i resultaträkningen. Valutakursvinster och -förluster som hänför sig till lån och likvida medel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. Alla övriga valutakursvinster- och förluster redovisas som övriga rörelseintäkter eller övriga rörelsekostnader i resultaträkningen. Omräkning av utländska koncernbolag Resultat och finansiell ställning för de enheter som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta. Tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, SEK, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till SEK till genomsnittlig valutakurs. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs. 2.4 Immateriella tillgångar Goodwill Goodwill uppstår vid förvärv av dotterbolag och intressebolag och avser det belopp varmed köpeskillingen överstiger Carl Bennet ABs andel i det verkliga värdet av identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser i det förvärvade bolaget samt det verkliga värdet på innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade bolaget. Goodwill anses alltid ha en obestämbar nyttjandeperiod och testas därför årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov istället för att löpande skrivas av. Goodwill redovisas till anskaffningsvärde minskat med eventuella ackumulerade nedskrivningar. I syfte att testa nedskrivningsbehov fördelas goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv till kassagenererande enheter eller grupper av enheter som förväntas bli gynnade av synergier från förvärvet. Varje enhet eller grupp av enheter som goodwill har fördelats till motsvarar den lägsta nivå i koncernen på vilken goodwillen i fråga övervakas i den interna styrningen. Goodwill övervakas på rörelsesegmentsnivå. Varumärken Varumärken som förvärvats separat redovisas till anskaffningsvärde medan varumärke som förvärvats genom rörelseförvärv redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen. Varumärken kan ha både bestämbar och obestämbar nyttjandeperiod. Varumärken med bestämbar nyttjandeperiod redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar sker proportionerligt över den förväntade nyttjandeperioden, vilken brukar variera mellan 3 15 år. Kundrelationer, teknisk kunskap etc Förvärvade immateriella tillgångar redovisas separat från goodwill om de uppfyller definitionen av en tillgång, är antingen avskiljbara eller härrör från kontrakt eller andra legala rättigheter och deras marknadsvärde kan mätas på ett på ett tillförlitligt sätt. Förvärvade immateriella tillgångar värderas till marknadsvärde och skrivs av linjärt under sin förväntade nyttjandeperiod, vilken brukar variera mellan 3 15 år. Balanserade utgifter för utveckling Balanserade utgifter för utveckling avser internt upparbetade 14 CARL BENNET AB ÅRSREDOVISNING 2013
Not 2 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper (forts) immateriella tillgångar och redovisas endast som tillgång om en identifierbar tillgång har skapats, det är sannolikt att tillgången kommer generera framtida ekonomiska fördelar och utgifterna för att utveckla tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Anskaffningsvärdet för en internt upparbetad immateriell tillgång är summan av de utgifter som uppkommer från och med den tidpunkt då den immateriella tillgången först uppfyller de kriterier för aktivering som anges ovan. Avskrivning påbörjas när tillgången kan börja användas. Nyttjandeperioden bedöms utifrån den period som de förväntade fördelarna beräknas komma bolaget tillgodo. Nyttjandeperioden bedöms variera mellan 3 15 år och avskrivningar sker linjärt över denna tid. Utgifter för utveckling som inte uppfyller kriterierna ovan, kostnadsförs i takt med att de uppkommer. Utgifter för utveckling som tidigare kostnadsförts redovisas inte som en tillgång i efterföljande perioder. Utgifter för forskning belastar resultatet när de uppkommer. 2.5 Nedskrivningar av icke-finansiella anläggningstillgångar Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, eller tillgångar som ännu inte är färdiga för användning, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde med avdrag för försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än goodwill, som tidigare skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras. 2.6 Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången samt för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Utgifter för förbättringar av tillgångens prestanda ökar tillgångens redovisade värde om investeringen beräknas generera framtida ekonomiska fördelar. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Varje del av en materiell anläggningstillgång med ett anskaffningsvärde som är betydande i förhållande till tillgångens sammanlagda anskaffningsvärde skrivs av separat. Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar görs linjärt enligt följande: Markanläggningar Byggnader Maskiner Inventarier Produktionsverktyg Utrustning för uthyrning Bilar Datorutrustning Byggnadsinventarier 20 50 år 10 50 år 3 25 år 3 10 år 5 år 5 år 4 5 år 3 5 år 5 15 år Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas vid varje rapportperiods slut och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde. Vinster och förluster vid avyttring av en materiell anläggningstillgång fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader i resultaträkningen. Biologiska tillgångar Biologiska tillgångar utgörs av växande skog, vilka redovisas i enlighet med IAS 41 Jord- och skogsbruk, medan marken redovisas som en materiell anläggningstillgång. Både den växande skogen och marken har värderats till anskaffningsvärde för skog och mark tillsammans då tillgången (den växande skogen) inte kan värderas separat på ett tillförlitligt sätt. 2.7 Finansiella instrument 2.7.1 Klassificering Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier: tillgångar redovisade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, finansiella tillgångar som kan säljas, skulder redovisade till verkligt värde via resultaträkningen och övriga finansiella skulder. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången eller skulden förvärvades. Klassificeringarna i olika kategorier avgör i sin tur värderingen och redovisningen av de finansiella instrumenten i koncernen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli reglerade inom tolv månader, annars klassificeras de som anläggningstillgångar. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Finansiella tillgångar som kan säljas Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte är derivat och där tillgångarna identifierats som att de kan säljas eller inte klassificerats i någon av övriga kategorier. De ingår i anläggningstillgångar om ledningen inte har för avsikt att avyttra tillgången inom 12 månader. Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella skulder som innehas för handel. En finansiell skuld klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Skulder i CARL BENNET AB ÅRSREDOVISNING 2013 15
noter för koncernen Not 2 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper (forts) denna kategori klassificeras som kortfristiga skulder om de förväntas bli reglerade inom tolv månader, annars klassificeras de som anläggningstillgångar. Övriga finansiella skulder Koncernens upplåning från ägarna, leverantörsskulder, checkräkningskredit och factoring skuld klassificeras som övriga finansiella skulder. Övriga finansiella skulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år eller tidigare. Om inte, redovisas de som långfristiga skulder. 2.7.2 Redovisning och värdering Köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktions kostnader. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet har fullgjorts eller på annat sätt utsläckts. Finansiella tillgångar som kan säljas och finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar samt övriga finansiella skulder redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen resultatredovisas i den period då de uppstår och ingår i finansnettot i resultaträkningen. Förändringar i verkligt värde för monetära och icke-monetära värdepapper klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i övrigt totalresultat. När finansiella tillgångar som kan säljas, säljs eller skrivs ner, förs ackumulerade justeringar av verkligt värde från eget kapital till resultaträkningen som vinster och förluster från finansiella instrument. 2.7.3 Kvittning av finansiella instrument Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden föreligger. 2.7.3.1 Derivatinstrument och säkringsredovisning Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutaexponering som koncernen är utsatt för. Samtliga derivatinstrument redovisas till verkligt värde i balansräkningen och omvärderingar klassificeras på olika sätt beroende på om derivatinstrumentet är klassificerat som säkringsinstrument eller ej. Om derivatinstrumentet inte är klassificerat som säkringsinstrument redovisas värdeförändringar direkt i resultaträkningen. För derivatinstrument eller andra finansiella instrument som uppfyller kraven för säkringsredovisning enligt metoden för kassaflödessäkring eller säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet redovisas den effektiva delen av värdeförändringen i övrigt totalresultat. Ackumulerade värdeförändringar från kassaflödessäkringar återförs från eget kapital till resultaträkningen samtidigt som den säkrade posten påverkar resultaträkningen. Ackumulerade värdeförändringar från säkring av nettoinvestering i återförs från eget kapital till resultatet när utlandsverksamheten avyttras helt eller delvis. Räntebärande skulder som säkringsredovisas enligt metoden för verkligt värde säkring värderas till verkligt värde avseende den säkrade risken. Effekten av säkringen redovisas på samma rad som säkrad post. 2.7.4 Nedskrivning finansiella instrument Tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde (lånefordringar och kundfordringar) Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. En finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva bevis för ett nedskrivningsbehov till följd av att en eller flera händelser inträffat efter det att tillgången redovisats första gången och att denna händelse har inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången eller grupp av finansiella tillgångar som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivningsbeloppet redovisas i koncernens resultaträkning. Om nedskrivningsbehovet minskar i en efterföljande period och minskningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen redovisades, redovisas återföringen av den tidigare redovisade nedskrivningen i koncernens resultaträkning. 2.8 Varulager Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut metoden (FIFU). I varulagrets värde ingår en därtill hänförlig andel av indirekta kostnader. Värdet på färdiga produkter omfattar råvaror, direkt arbete, övriga direkta kostnader samt produktionsrelaterade omkostnader inklusive avskrivningar. Anskaffningsvärdet består av inköpspris från underleverantörer samt kostnader för tull och frakt. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för beräknade färdigställnings och försäljningskostnader. En uppskattning av inkuransen i varulagret sker kontinuerligt under året. 2.9 Kundfordringar Kundfordringar är belopp som ska betalas av kunder för sålda produkter eller utförda tjänster i den löpande verksamheten. Om betalning förväntas inom ett år eller tidigare, klassificeras de som omsättningstillgångar. Om inte, redovisas de som anläggningstillgångar. Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Verkligt värde och i efterföljande perioder upplupet anskaffningsvärde motsvarar nominella belopp på kundfordringarna eftersom denna post är kortfristig till sin natur. 2.10 Likvida medel I likvida medel ingår, i såväl balansräkningen som i rapporten över kassaflöden, kassa och banktillgodohavanden och endast till mindre del av kortfristiga placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader. 16 CARL BENNET AB ÅRSREDOVISNING 2013
Not 2 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper (forts) 2.11 Leverantörsskulder Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor och tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förefaller inom ett år eller tidigare. Om inte, redovisas de som långfristiga skulder. Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Verkligt värde och i efterföljande perioder upplupet anskaffningsvärde motsvarar nominella belopp på leverantörsskulderna eftersom denna post är kortfristig till sin natur. 2.12 Aktuell och uppskjuten skatt Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderbolaget och dess dotterbolag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Uppskjuten skatt redovisas, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och deras redovisade värden i koncernredovisningen. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skatte mässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras. Värderingen av förlustavdrag och företagets förmåga att utnyttja outnyttjade förlustavdrag baseras på företagets uppskattningar av framtida beskattningsbara inkomster i olika skattejurisdiktioner och inbegriper antaganden om huruvida kostnader som ännu inte har varit föremål för beskattning är avdragsgilla. Uppskjuten skatt redovisas över resultaträkningen förutom i de fall uppskjuten skatt är hänförlig till poster som redovisas i övrigt totalresultat då uppskjuten skatt redovisas tillsammans med underliggande transaktion i övrigt totalresultat (se not 22). Uppskjutna skattefordringar och skulder kvittas när det finns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar. 2.13 Upplåning Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp och det belopp som ska återbetalas redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tilllämpning av effektivräntemetoden. Checkräkningskrediter redovisas som upplåning bland skulder till kreditinstitut i balansräkningen. 2.14 Ersättningar till anställda Pensionsförpliktelser Koncernen har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner varav vissa med tillgångar i särskilda stiftelser eller motsvarande. Koncernens svenska bolag omfattas generellt av ITP-planen. Förmånsbestämda planer Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön. Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid rapportperiodens slut minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna, med justeringar för ej redovisade aktuariella vinster och förluster samt för oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s k projected unit credit method. Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för förstklassiga bolagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas i med löptider jämförbara med den aktuella pensionsförpliktelsens. Alla omvärderingar av pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar, med tillägg för eventuell löneskatt, redovisas i övrigt totalresultat. Avgiftsbestämda planer För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo. 2.15 Intäktsredovisning Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor, tjänster och uthyrning i koncernens löpande verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, rabatter och returer samt efter eliminering av koncernintern försäljning. Intäkter redovisas när huvudsakligen alla risker och rättigheter som är förknippade med ägandet övergått till köparen, vilket normalt inträffar i samband med leverans, priset har fastställts och inkassering av fordran är skäligen säkerställd. Intäktsredovisning avseende tjänster intäktsförs i takt med att tjänsterna utförs. För större uppdrag som sträcker sig över mer än en redovisningsperiod där utfallet kan mätas på ett tillförlitligt sätt redovisas intäkter och kostnader i förhållande till uppdragets färdigställandegrad på balansdagen med tillämpning av metoden för succesiv vinstavräkning. Ränteintäkter Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. Utdelning Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts. CARL BENNET AB ÅRSREDOVISNING 2013 17
noter för koncernen Not 2 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper (forts) 2.16 Leasing Leasingavtal där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Leasingavtal av anläggningstillgångar där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet klassificeras som finansiell leasing. Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. 2.17 Avsättningar Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och att det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen än att så inte sker samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar för garantikostnader är uppskattningar av gjorda garantianspråk och uppskattas med hjälp av samlad erfarenhet i form av statistik över historiska anspråk, förväntade kostnader för åtgärder samt den genomsnittliga tidsåtgången mellan det att felet uppstår och anspråk riktas mot koncernen. Avsättningar för omstruktureringar innefattar kostnader för uppsägning och ersättningar för avgångsersättningar. Avsättningar för omstrukturering görs när en detaljerad formell plan för åtgärden finns och en välgrundad förväntan har skapats hos dem som berörs. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster. 2.18 Aktiekapital Stamaktier klassificeras som eget kapital. 2.19 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Denna innebär att rörelseresultatet justeras för transaktioner som inte medfört in eller utbetalningar under perioden. 2.20 Moderbolagets redovisningsprinciper I samband med övergången till redovisning enligt IFRS i koncernredovisningen, har moderbolaget övergått till att tillämpa RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Övergång till redovisning enligt RFR 2 har inte lett till någon effekt på Carl Bennet AB. Redovis- ningsprinciperna avseende redovisningen av koncernbidrag har förändrats jämfört med tidigare år. Tidigare princip innebar att koncernbidrag redovisades över eget kapital. Den nya principen innebär att koncernbidrag redovisas över resultaträkningen som en bokslutsdisposition. Bytet av redovisningsprinciper har inte medfört någon effekt på eget kapital. Moderbolaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen i de fall som anges nedan. Uppställningsformer Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens (ÅRL) uppställningsform. Rapport över förändring av eget kapital följer koncernens uppställningsform men innehåller de kolumner som anges i ÅRL. Uppställningsformerna för moderbolaget ger skillnad i benämningar, jämfört med koncernredovisningen, främst avseende finansiella intäkter och kostnader och poster inom eget kapital. Andelar i dotterbolag Andelar i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet inkluderas förvärvsrelaterade kostnader och eventuella tilläggsköpeskillingar. När det finns en indikation på att andelar i dotterbolag minskat i värde görs en beräkning av återvinningsvärdet. Är detta lägre än det redovisade värdet görs en nedskrivning. Nedskrivningar redovisas i posten Resultat från andelar i koncernbolag. Koncernbidrag Koncernbidrag redovisas enligt alternativregeln, vilket innebär att såväl lämnade som erhållna koncernbidrag redovisas som en bokslutsdisposition. Leasing Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som operationell leasing. Finansiella instrument Moderbolaget tillämpar inte IAS 39: Finansiella instrument redovisning och värdering utan dessa redovisas enligt Årsredovisningslagen (ÅRL). 18 CARL BENNET AB ÅRSREDOVISNING 2013
Not 3 Finansiell riskhantering 3.1 Finansiella riskfaktorer Carl Bennet AB-koncernen är ett konglomerat med verksamhet inom olika branscher och med en stor geografisk spridning, vilket i sig utgör riskbegränsande faktorer. Trots detta utsätts koncernen genom sin verksamhet för olika slags finansiella risker relaterade till kundfordringar, leverantörsskulder, lån och derivatinstrument: marknadsrisk (omfattande främst ränterisk och valutarisk, men även i mindre omfattning prisrisk), kreditrisk och likviditetsrisk. Hanteringen av riskerna och ansvaret för den totala finansverksamheten är såväl centraliserad som decentraliserad. I koncernen finns inte någon central finansavdelning. Dock fastställs en finanspolicy årligen av respektive moderbolag i underkoncernernas styrelser (Getinge, Lifco och Elanders). Då dotterbolagens policy skiljer sig åt redovisas endast moderbolagets policy i riskbeskrivningarna. Uppsatta mål avseende koncernens kapitalstruktur syftar till att trygga förmågan att fortsätta verksamheten. Moderbolaget använder derivatinstrument (ränteswapar) för att minska viss ränteriskexponering. a) Marknadsrisk (i)valutarisk Dotterbolagen utsätts för valutarisk då de har stor del av sin verksamhet utanför Sverige. Valutakursrisker består i att valutakursförändringar har en påverkan på resultat och eget kapital. Valutaexponering uppstår i samband med betalningsflöden i utländsk valuta (transaktionsexponering) och vid omräkning av utländska dotterbolags balans- och resultaträkningar i svenska kronor (omräkningsexponering). I respektive underkoncern hanteras valutarisker genom att derivatinstrument används för att säkra valutaflöden från exponeringar av plötsliga kursförändringar. I moderbolaget används inte derivatinstrument för att säkra flöden i utländsk valuta främst då exponeringen mot utländska valutor i moderbolaget är låg. (ii) Ränterisk Med ränterisk avses risken att förändringar i marknadsräntor påverkar koncernens räntenetto. I moderbolaget görs upplåning med rörlig ränta, vilket utsätter bolaget för ränterisk avseende kassaflöde, vilket delvis neutraliseras av kassamedel med rörlig ränta. Under 2012 och 2013 har moderbolaget endast lån i svenska kronor. Under 2012 och 2013 har moderbolaget hanterat ränterisken avseende kassaflödet genom att använda ränteswapar med den ekonomiska innebörden att konvertera upplåning från rörliga till fasta räntor. Den genomsnittliga räntan, med hänsyn tagen till ränteswapavtal, uppgick till 2,75 % (3,10 %) för moderbolaget. Samtliga banklån i moderbolaget förfaller till betalning inom ett år och samtliga lån löper med rörlig ränta (som dock i vissa fall swapas till fast). Koncernen har analyserat dess känslighet mot ränteförändringar. Om genomsnittsräntan för de valutor som finns representerade i koncernens låneportfölj per utgången av året skulle förändras momentant med 1 procentenhet skulle detta medföra en resultatpåverkan med +/ 60 mkr på årsbasis. Marknadsvärdet avseende finansiella räntederivatinstrument, som uppfyller kraven för kassaflödessäkring, vilken redovisat i eget kapital, uppgick per 31 december 2013 till 416 mkr ( 775). (iii) Prisrisk Moderbolaget exponeras för prisrisk avseende aktier på grund av placeringar som innehas av moderbolaget och som klassificeras antingen som finansiella instrument som kan säljas eller som tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. För att hantera prisrisken som uppstår genom placeringar i aktier sprider moderbolaget sina placeringar. Placeringar i aktier i moderbolaget utgör ej väsentliga belopp ur ett koncernperspektiv varför exponeringen för prisrisk bedöms som låg. b) Finansieringsrisk Finansieringsrisk definieras som risken för att ej kunna uppfylla betalningsåtaganden som en följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att erhålla finansiering. Skuldsättningen i moderbolaget är låg. Enligt överenskommelse med bankerna förfaller moderbolagets samtliga lån till betalning inom ett år. Lånen har dock hittills förlängts varje år och det finns ett informellt kreditlöfte från bankerna om förlängning av lånen. Omförhandling sker vidare utan väsentliga risker för avsevärda kostnader. b) Kreditrisk Kreditrisk eller motpartsrisk är risken för att motparten i en finansiell transaktion inte fullgör sina förpliktelser på förfallodagen. Kreditrisk uppstår dels i finansiella, dels i kommersiella transaktioner. För att reducera moderbolagets finansiella kreditrisk placeras likviditeten i banker med god kreditvärdighet, t ex SEB och Handelsbanken, och används instrument med hög likviditet. Den kommersiella exponeringen består främst av kreditrisken i koncernens kundfordringar och utgörs av risken att kunderna inte kan fullfölja sina betalningsåtaganden. Moderbolaget har inte någon kommersiell exponering. Redovisat värde på koncernens kundfordringar i balansräkningen visar den maximala exponeringen för kreditrisk. Branschspridningen och den diversifierade kundstocken gör att koncernen inte har någon väsentlig koncentration på enskilda kunder. Kundfordringarna analyseras löpande i dotterbolagen för att fastställa om ett nedskrivningsbehov föreligger. Bedömningar görs dels utifrån individuella bedömningar men även utifrån historiska data om inställda betalningar (se även not 23 för analys av kundfordringar). c) Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att koncernen saknar likvida medel för betalning av sina åtaganden avseende finansiella skulder. Koncernen har en balanserad skuldsättning och genom att planera sin likviditet bedöms det säkerställt att det finns tillräckligt med likvida medel i moderbolaget och dotterbolagen för att säkerställa att koncernen har tillräckligt med kassamedel för att möta behovet i den löpande verksamheten. Per den 31 december 2013 har koncernen en likviditet om 1 816 mkr (674). Koncernen har kreditfaciliteter och extern upplåning. Framtida likviditetsbelastning i övrigt avser betalning av leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder. 3.2 Hantering av kapitalrisk Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet så att den kan fortsätta generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere. Koncernens nettoskuldsättning uppgick till 19 709 mkr (3 929), motsvarande en nettoskuldsättningsgrad om 0,35 (0,70). Det egna kapitalet uppgick vid utgången av året till 56 856 mkr (5 586), vilket ger en soliditet på 62,75 % (46,97 %). CARL BENNET AB ÅRSREDOVISNING 2013 19
noter för koncernen Not 3 Finansiell riskhantering (forts) 3.3 Beräkning av verkligt värde I nivå 1 återfinns värdepapper i form av aktier och fonder vilka handlas på en aktiv marknad. Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. En marknad betraktas som aktiv om noterade priser från en börs finns tillgängliga lätt och regelbundet och dessa priser representerar verkliga och regelbundet förekommande marknadstransaktioner. I nivå 2 återfinns derivatinstrument. Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad fastställs med hjälp av värderingstekniker. Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden baserat på observerbara avkastningskurvor. Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av kurser för valutaterminer på balansdagen där det resulterande värdet diskonteras till nuvärde. Det har ej skett några överföringar mellan nivå 1 och nivå 2 under året. Nettoredovisning av finansiella tillgångar och skulder Upplåning samt finansiella instrument är i koncernen redovisat brutto. Upplåning samt finansiella instrument i koncernen redovisat brutto Tillgångar Skulder Netto Lån 19 709 19 709 Räntederivat 193 483 290 Valutaderivat 562 199 363 Summa 755 20 391 19 636 Koncernen har ISDA-avtal med samtliga av sina väsentliga motparter för upplåning och handel med finansiella instrument. Detta innebär att samtliga fordringar och skulder som innehas av koncernen är fullt ut kvittningsbara. Koncernen har nettoredovisat värdet av koncernens basis swapar mot lån i balansräkningen. Värdet på nettoredovisade basis swapar per 31 december 2013 är +141 mkr (+148). Koncernen tillämpar inte nettoredovisning för några av sina övriga väsentliga tillgångar och skulder. 20 CARL BENNET AB ÅRSREDOVISNING 2013