Mötesanteckningar från användarrådet för arbetsmarknadsstatistik, 25 november 2014.

Avd/Enhet/Ort Dokument Sida Mötesanteckningar 1(11) Datum ES/FRS 2014-11-25 Utfärdare Susanne Gullberg Brännström Mötesanteckningar från användarrådet för arbetsmarknadsstatistik, 25 november 2014. Närvarande: Eskil Wadensjö, SOFI, Stockholms universitet (ordförande) John Ekberg, Medlingsinstitutet Linnea Källqvist, Finansdepartementet Erika Ekström, Arbetsmarknadsdepartementet Therese Landerholm, ersättare för Håkan Gustavsson, Arbetsförmedlingen Håkan Hellstrand, Sveriges Kommuner och Landsting Maria Sjödin, Riksbanken Erik Mellander, IFAU Karine Raoufinia, Konjunkturinstitutet Åsa Löfström, Umeå universitet Kent Eliasson, Tillväxtanalys Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet SCB: Folke Carlsson, ES/LEDN Inger Eklund, BV/LEDN Mikael Fredberg, ES/FRS Hassan Mirza, BV/AKU Håkan Swan, ES/LA Fredrik Andersson, ES/LEDN Susanne Gullberg Brännström (sekreterare), ES/FRS Frånvarande: Eiwor Höglund Dávila BV/PI Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506 940 00 08-661 52 61 701 89 ÖREBRO Klostergatan 23 019-17 60 00 019-17 70 80 www.scb.se E-post: scb@scb.se Organisationsnummer: 20 21 00-0837 Momsregnummer: SE202100083701

2(11) Mötets öppnande Ordförande öppnade mötet. 1. Fastställande av dagordning Dagordningen fastställdes utan tillägg eller ändringar. 2. Mötesanteckningar från föregående sammanträde Föregående mötesanteckningar godkändes utan tillägg eller ändringar. 3. Vägarna till första jobbet. Vad säger SCB:s statistik om unga på och utanför arbetsmarknaden (Therese Hedlund, Susanne Gullberg Brännström, SCB) Therese Hedlund och Susanne Gullberg Brännström redovisade en del av den presentation som de höll i Almedalen. De har genomfört en registerstudie med alla folkbokförda som var födda år 1984. Personerna följdes från att de var 19 år 2003 fram till att de var 28 år. Populationen bestod år 2003 av ca 103 300 personer men minskar över tid i och med att vissa emigrerar och avlider. Redan vid 19 års ålder, år 2003, hade 49 procent av personerna fått sitt första jobb (förvärvsarbetande enligt RAMS). 12 procent av dem studerade vid sidan av jobbet. Den vanligaste branschen för det första jobbet för både kvinnor och män var Detaljhandel. Den näst vanligaste branschen var för kvinnor Äldre- och handikappsomsorg och för män Byggverksamhet. Fem år senare, 2008, förvärvsarbetade 69 procent varav 15 procent studerade vid sidan av. För både kvinnor och män var den vanligaste branschen för det första jobbet Andra företagstjänster, i vilken personaluthyrning och bemanningsföretag är de dominerande branscherna. För de som arbetade inom denna bransch var årsmedelinkomsten 25 000 kr högre för män än för kvinnor. Skillnaden var ännu större om inte bara första jobbet jämförs. Det handlar inte enbart om lön utan all form av förvärvsinkomst, inklusive förvärvsrelaterade ersättningar. Ingen hänsyn tas till tjänsteomfattningen. År 2012, vid 28 års ålder, förvärvsarbetade 80 procent av den följda kohorten. Den vanligaste branschen för alla, oavsett om det är det första jobbet eller inte, var för kvinnor Utbildning och för män Byggverksamhet. Den näst vanligaste branschen för både män och kvinnor var Detaljhandel och där låg skillnaden i medelinkomst mellan män och kvinnor på drygt 40 000 kr per år. Om hänsyn inte tas till bransch, går det att se att skillnaden i medelinkomst mellan könen var förhållandevis liten år 2003, men ökar med tiden och år 2012 låg den på 50 000 kr. Något som kan påverka siffrorna är att de som invandrade nära 19 års ålder inte haft samma möjlighet att komma in på arbetsmarknaden under den undersöka tidsramen som inrikes födda haft. År 2003 tillhörde 5 procent av populationen gruppen unga som varken arbetar eller studerar (UVAS). År 2008 omfattade gruppen 10 procent och år 2012 var den 12 procent. Definitionen av denna grupp är i huvudsak att individerna inte ska ha tjänat över ett basbelopp, inte ha arbetspendlat till Norge/Danmark och inte varit inskrivna vid studier eller erhållit studerandeinkomster.

3(11) År 2010 hade 33 procent av de som tillhörde UVAS år 2008 sin huvudsakliga inkomst från studier eller arbete och år 2012 handlar det om 42 procent. År 2008 saknade 19 procent av denna grupp inkomst, år 2010 var det 13 procent och år 2012 9 procent. Ingen hänsyn tas till hushållets inkomst, utan enbart till individens. I RTB finns en viss övertäckning vilket medför att andelen som saknar inkomst kan vara något överskattad. År 2008 hade en femtedel av UVASgruppen aktivitetsersättning. Gruppen var ungefär lika stor 2010 och 2012. Begreppet UVAS kommer ursprungligen från myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Liknande uppgifter som grundas på AKU brukar benämnas NEET men även då används benämningen unga som varken arbetar eller studerar, vilket kan vara förvirrande. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors rapportserie Tema Unga rekommenderas för beskrivningar av definitionerna. Länk till artikeln Bemanningsjobb vanlig väg in på arbetsmarknaden som bygger på data framtaget till presentationen till Almedalen: http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/artiklar/bemanningsjobb-vanlig-vag-in-paarbetsmarknaden/ Presentation Therese Hedlund, Susanne Gullberg Brännström Microsoft PowerPoint Presentation 4. Övergång från arbete till pension. (Peter Beijron, Cecilia Westin, SCB) Peter Beijron och Cecilia Westin presenterade resultat från AKU:s temarapport för andra tredje kvartalet 2014 som behandlade Övergång från arbete till pension. Temarapporten publicerades den 18 november och baseras på den tilläggsundersökning (Ad-hoc modul) som genomfördes i AKU under 2012. Adhoc moduler, med varierande innehåll, har genomförts som tilläggsundersökningar i AKU sedan 1999 i enlighet med EU-regleringar. En undersökning om övergången från arbete till pension gjordes även 2006, men innehållet i tilläggsundersökningen har ändrats så pass mycket att de inte är jämförbara. Detta är första gången som Sverige publicerar resultat från en Adhoc modul. Ambitionen är att det ska bli årligt återkommande. Målpopulationen är dels sysselsatta i åldern 50 69 år, dels ej sysselsatta i åldern 50 69 år som arbetat någon gång efter 50 års ålder. Avgränsningen gör att 10 procent av 50 69 åringarna inte är med i målpopulationen. Med pensionsålder menas den ålder då man börjar att ta ut pension. Man har försökt att ställa kontrollfrågor för att inte få med de personer som tar ut minsta möjliga pension enbart för att kunna utnyttja pensionärsrabatter. De internationella jämförelserna påverkas av flera faktorer såsom olika utformning på pensionssystem och kvinnors skiftande förvärvsgrad i olika länder. I Sverige börjar vi i genomsnitt ta ut pension vid 64 års ålder mot 59 år i EU. 46 procent i Sverige tar ut pension i förtid medan EU-snittet är 39 procent. Andelen sysselsatta av de som tar ut pension är 38 procent i Sverige och 19 procent i EU. 30 procent i Sverige och 28 procent i EU uppger att de har tagit ut pension och slutat arbeta även om de skulle velat fortsätta arbeta. Man vet inte var eller med vad de skulle vilja arbeta, bara att de skulle vilja fortsätta. Det är stora differenser mellan länderna. Detta kan till stor del bero på utformningen av

4(11) pensionssystemen. I vissa länder får man inte arbeta efter en viss ålder eller efter att man börjat ta ut pension. I Sverige finns inget övre tak för när man måste gå i pension, men inom offentlig sektor får man i regel inte arbeta efter 67 och även många avtal inom privata sektorn följer LAS och tillämpar samma regler. Ett öppet svarsalternativ som kodats till vissa förvalda grupperingar är frågan om varför man slutat arbeta och börjat ta ut pension. 19 procent i Sverige och 37 procent i EU uppger att det beror på att de uppnått den lägsta gränsen för pension som är 61 år i Sverige. 17 procent i Sverige och 10 procent i EU uppger att det beror på att de uppnått den övre gränsen. Det är den upplevda känslan av att man uppnått den gränsen som gäller, eftersom det inte finns något fast övre gräns i Sverige. Att man slutat på grund av hälsa uppger 20 procent i Sverige och 21 procent i EU. Man har även frågat om man fortsätter arbeta av andra skäl än rent ekonomiska och där uppger 65 procent i Sverige och 29 procent i EU att det är så. Med reservation för att skattningarna är något osäkra visar det sig att viljan att arbeta blir lägre hos män än hos kvinnor med stigande utbildningsnivå. För kvinnor och män med förgymnasial utbildningsnivå är nivån lika mellan kvinnor och män. Män arbetar vidare på grund av andra skäl än ekonomiska oavsett utbildningsnivå, medan det för kvinnor är ganska lika om man arbetar vidare på grund av ekonomiska eller andra skäl. Att anledningen till att man slutat arbeta är hälsa är avtagande för män i takt med stigande utbildningsnivå, medan det för kvinnor oftare och oavsett utbildningsnivå är hälsan som är avgörande. Länk till rapporten Övergången från arbete till pension 2012 : http://www.scb.se/statistik/am/am0401/2014k03z/am0401_2014k03z_sm_ AM110SM1404.pdf Presentation Peter Beijron, Cecilia Westin Microsoft PowerPoint Presentation 5. Regionala matchningsindikatorer Ny statistik för att fånga regional tillgång och efterfrågan på arbetskraft (Katja Olofsson, SCB) Katja Olofsson presenterade de regionala statistikindikatorer som Prognosinstitutet tagit fram på uppdrag av REGLAB (Forum för lärande om regional utveckling). Förfrågan från REGLAB avsåg att utveckla en uppsättning indikatorer som beskriver behov och tillgång på arbetskraft på regional nivå. Dels förutsättningarna för matchning, dels den faktiska matchningen. Behovet hade uppstått i och med ett regeringsuppdrag från 2010 om regionala kompetensplattformar, vilket innebar ett ökat behov av jämförbar statistik på regional nivå. Man ville via indikatorerna kunna svara på frågorna: Hur ser matchningen mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft ut i regionerna? Insatser som görs leder de till önskade förändringar? Indikatorerna ska vara jämförbara över tid, mellan regioner och sinsemellan, hållbara över tid samt möjliga att bygga vidare på.

5(11) Utmaningarna har dels varit att mäta kompetens. Utbildningsgrupper används istället eftersom i stort sett alla har en utbildningsuppgift, till skillnad mot yrkesuppgift, dels har utmaningarna varit att fånga efterfrågan kvantitativt. För att mäta matchning används vakanser arbetslösa samt yrke utbildning Utbildningsmatchningen bygger på den genomgång som SCB gör inom ramen för Trender och prognoser med 100 utbildningsgrupper och 144 yrkesgrupper vilket ger mer än 14 000 kombinationer, som behandlas individuellt. De indikatorer som finns i dagsläget är: Efterfrågan: Lediga jobb, jobbinflöden, matchad förvärvsgrad Utbud: Arbetsmarknadsställning, in- och utpendlare, utbildningsflöden, åldersavgångar, antagna till yrkeshögskolan, nybörjare på yrkesexamensprogram Matchning: Lediga jobb och arbetslösa, matchningsgrad bland anställda Regionala förutsättningar: Befolkningsstruktur, demografisk försörjningskvot, näringsgrensstruktur, högskoleövergångar Indelningen görs i huvudsak efter ålder (20 64 år), kön, utbildningsgrupper och län. De redovisade tidsperioderna är 2006 2012 respektive 2008 2012 För att ta fram den matchade förvärvsgraden tas andelen av de utbildade som arbetar i yrken med god matchning fram per utbildningsgrupp. Tanken är att få fram arbetsgivarnas efterfrågan på utbildningar, snarare än efterfrågan på individer. Den matchade förvärvsgraden blir alltid lite lägre än förvärvsgraden enligt RAMS. Utbildningsflöden används för att mäta hur regionens utbud av utbildade har förändrats jämfört med året närmast innan. Indikatorer för utbildningsinflödet är: Åldersinträden (hur många 19-åringar som blir 20), inflyttare över regiongräns samt examinerade (bytt utbildningsgrupp). Indikatorer för utbildningsutflödet är: Åldersutträden (hur många 64-åringar som blir 65), utflyttare över regiongräns samt antalet som går till vidareutbildning. För att mäta hur matchningen ser ut mellan arbetslösa och lediga jobb på makronivå används indikatorerna: Totalt antal lediga jobb enligt Konjunkturstatistik över vakanser (KV) i relation till totalt antal arbetslösa enligt AKU. Det kom en fråga om KV endast mäter privat sektor då man kan få den uppfattningen på hemsidan. KV samlar in uppgifter för lediga jobb för både privat och offentlig sektor. Men fördelningen av lediga jobb på kategorier (där en av dom är vakanser) gäller sedan några år tillbaka enbart privat sektor. Alltså finns vakanser enbart för privat sektor. Tillväxtverket håller på att ta över förvaltningen från REGLAB. Det finns tankar och önskemål inför framtiden, som att skapa en databas med indikatorerna, göra fler regionala indelningar samt att arbeta in fler statistikkällor, t.ex. från AF och KI. Troligen kommer en analysrapport under våren 2015. Länk för statistik och mer information: www.reglab.se Presentation Katja Olofsson

6(11) Microsoft PowerPoint Presentation 6. Info från SCB (Folke Carlsson, Inger Eklund, SCB) SCB:s Insynsråd får två nya ledamöter från den 1 januari 2015. Christina Zedell ersätts av riksdagsledamoten Johanna Haraldsson (s) och Jens Hedström ersätts av Ann Öberg, chefsekonom på Svenskt Näringsliv. Övriga sex ledamöter kvarstår (Anna Ekström, Ingemar Hansson, Jesper Hansson, Anna Hedborg, Ebba Lindsö och Jörgen Andersson). SCB:s webbplats har genomgått en förändring gällande ingången Hitta statistik där det nu finns symboler för de olika ämnesområdena samt sökord, etiketter, så man lättare ska få förslag på relevant statistik rörande det sökord man valt. Enligt förslaget i Budgetpropositionen kommer SCB:s anslag planenligt att minskas med knappt 7,3 miljoner kronor då tidsbegränsade medel för kvalitetsförbättringar upphör. Det minskas även med 906 000 kronor då engångsvisa medel upphör för en förstudie av statistik inom ramen för cirkulär migration. Vidare föreslås anslaget minskas med 483 000 kronor 2015 för att bidra med finansiering till prioriterade satsningar. Därutöver minskas anslaget med 132 000 kronor fr.o.m. 2015 för att under åren 2015 2018 finansiera gemensam e-förvaltning. Regeringen föreslår att SCB totalt får 545 442 tkr under anslaget 1:9 Statistiska centralbyrån för 2015. SCB har även särskilda anslag från Social-och Utbildningsdepartementet. Det pågår diskussioner om de särskilda uppdrag som finansieras via dessa medel. SCB har framfört behov av medel för AES och CVTS, vissa omprioriteringar föreslås från elevenkätundersökningar till AES, medan det för CVTS i princip saknas finansiering. En del av förberedelsearbetet måste prioriteras redan 2015 och eventuella ambitionsförändringar göras då. Det kan bli ett problematiskt att genomföra undersökningarna under 2016 om inte särskilda medel anslås. SCB lämnar förslag till Budgetunderlaget 2015 2017 om speciella satsningar på bland annat CVTS och AES enligt ovan, förstärka demokratistatistiken och genomföra hushållsprognoser. I den s.k peer review som genomförts verkar SCB uppfylla principerna i CoP (Code of Practice/Kvaliteten i Europeisk statistik) och även de tre andra SAM som ingick i genomgången har fått goda omdömen. En rapport med 18 rekommendationer har lämnats till SCB för faktagranskning. SCB ska lämna åtgärdsförslag avseende rekommendationerna som tillsammans med rapporten kommer att publiceras på Eurostats webbplats. Eurostats Code of practice för kvalitetsuppföljning av EU-statistik togs fram 2005 och reviderades 2011. Den består av 15 principer som omfattar den institutionella miljön, processerna för statistikframställning och de statistiska produkterna. Det har kommit regelförenklingsdirektiv om att mikroföretag ska få enklare årsbokslut. Detta påverkar alla företagsundersökningar då man inte längre får uppgift om helårsekvivalenter för ca 300 000 företag. Även viss ekonomisk data från företagen kan utebli.

7(11) Det har gått en skrivelse till bland annat Arbetsmarknads- och näringsdepartementet kring behov av gränsregional statistik avseende gränspendling. Arbetsmarknadsdepartementet nämnde att den nya politiska ledningen är mycket statistikintresserad och efterfrågar statistik enligt vissa indelningar rörande t.ex. utbildningsnivå bland unga som finns på Eurostats hemsida. Det vore önskvärt om dessa indelningar även fanns på SCB:s hemsida. 7. Lägesrapporter från enheterna (Hassan Mirza, Fredrik Andersson, Håkan Swan, Mikael Fredberg, Eiwor Höglund Dávila) Lägesrapport BV/AKU Arbetskraftsundersökningen (BV/AKU) 1. Temarapporten (SM) för första kvartalet 2014 behandlade Arbetsmarknadssituationen för utrikesfödda. Rapporten publicerades den 11 juni. http://www.scb.se/statistik/am/am0401/2014k01c/am0401 _2014K01C_SM_AM110SM1402.pdf 2. Temarapporten (SM) för andra kvartalet 2014 behandlade utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden sedan finanskrisen. Rapporten publicerades den 2 september. En presentation på samma ämne gjordes i Almedalen. Punkt 3 i dagordningen. http://www.scb.se/statistik/am/am0401/2014k02x/am0401 _2014K02X_SM_AM110SM1403.pdf 3. Den 18 november publicerades AKU:s tema för kvartal 3. Ämnet är övergången från arbete till pension och baseras på den EU-tilläggsundersökning som genomfördes under 2012. Det är första gången som data från EU-tilläggen används för nationella publiceringar. Punkt 4 i dagordningen. http://www.scb.se/statistik/am/am0401/2014k03z/am0401 _2014K03Z_SM_AM110SM1404.pdf 4. Arbetet med att anpassa blanketten enlig den nya utbildningsklassificeringen ISCED2011 är avklarat och implementerat. 5. SCB genomför på uppdrag av arbetsmarknadsdepartementet en enkätundersökning med fokus på visstidsanställda. Syftet med denna undersökning är främst att verifiera om visstidsanställning missbrukas, d.v.s. förekomsten av visstidsanställning hos samma arbetsgivare under mer än 5 år

8(11) med avbrott från tjänsten under perioder på högst 2 månader, och i så fall skatta dess omfattning. 6. I juni undertecknades avtalet med Evry för att genomföra datainsamlingen för en delmängd av AKUs månatliga urval, ca 5200 av total 29500 vid fullskala. Arbetet med att implementera avtalet är i ett intensivit läge. 7. Arbetet med att framställa ett nytt tabellpaket avseende redovisning över hushåll fortsätter. Programmering av tabellerna påbörjas i november. Det handlar om årsvisa publiceringar från och med 2013. 8. En förstudie kring AKU:s output har inletts i form av ett projekt tillsammans med kommunikationsavdelningen (KOM). Projektet är ännu i ett inledande skede där förutsättningar för att förbättra AKU:s publiceringar och strukturen på produktsidan kartläggs. 9. Vid årsskiftet kommer AKU att dubbelkoda yrkesklassificeringarna enligt SSYK96 och SSYK2012. En utredning har gjorts för att undersöka hur mycket merarbete det kommer att bli för kodningsgruppen att även koda enligt SSYK2012. Dessutom har en beräkning gjorts på hur AKU:s grundtabeller skulle påverkas av en övergång till SSYK2012. Lägesrapport ES/LA Löner och arbetskostnader (ES/LA) Enheten (ES/LA) arbetar framför allt med den officiella löne- och arbetskostnadsstatistiken ett uppdrag från Medlingsinstitutet. Produktion All löpande produktion går enligt plan och under hösten är det enbart konjunkturstatistiken som har återkommande publiceringar. Strukturstatistiken har all publicering under första halvåret. SSYK SSYK 2012 implementeras nu i strukturstatistiken avseende 2014 med publicering under maj 2015. Insamlingen av SCB-delen för Strukturlönerna för privat sektor pågår. Huvuddelen samlas in av arbetsmarknadens parter med Svensk Näringsliv i spetsen. Lönebildningskonferens Medlingsinstitutet arrangerade den 3 november en mycket välbesökt lönebildningskonferens. Diskussionerna handlade bl.a. om den framgångsrika svenska modellen som gett stabilitet på arbetsmarknaden och huruvida det trots det behövs något nytt. Inte minst om takten på de minskande löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska kunna öka.

9(11) Lägesrapport Analys Artikelforum ES avdelningen fortsätter med artikelforumet för att stimulera skrivandet av kortare artiklar av mera analyserande karaktär. Målet är att publicera dessa som webbartiklar. Ämne som behandlas för närvarande är löner och yrke, operativa företagsledares löner i ett könsperspektiv, ekonomisk inaktivitet, skillnader i socioekonomisk indelning mellan inrikes- och utrikesfödda, civila samhället, hushållskonsumtion av livsmedel, utrikeshandel m.m. Fokus på Näringsliv och arbetsmarknad publiceras den 10 december - Flytt av verksamhet till andra länder Resultat för svenskt näringsliv - Sannolikheten att byta jobb den kommunala jobbalansens betydelse - Kombinatörer - Broadband Connected Employees and Labour Productivity - A Comparative Analysis of 14 European Countries Based on Distributed Microdata Access Pågående analysprojekt Externa uppdrag där fokus ligger på att analysera individer som varken arbetar eller studerar arbetsmarknadsutfall ett antal år efter deras inaktivitet. Lägesrapport ES/FRS Företags- och registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (ES/FRS) Arbetet kring Yrkesregistret kretsar mycket kring den kommande publiceringen (12/2 2015) och arbetet med SSYK2012. Insamling av yrkesuppgifter pågår och dessutom med ett glädjande högt inflöde, 77 procent efter första påminnelsen. Arbetet med att implementera den nya nomenklaturen SSYK 2012 fortsätter enligt plan. Implementeringsarbetet sträcker sig fram t.o.m. 2016 för Yrkesregistrets del. Arbetet sker i samarbete med ES/LA. Yrkesregistret har sedan mitten av april samlat in yrkesuppgifter enligt SSYK 2012. Dessutom ska det framöver publiceras en artikel (webb) kring den nya YSEG-variabeln, en yrkesbaserad socioekonomisk indelning. RAMS och LSUM (Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik) publiceras den 4/12. Statistik från LAPS (Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt) publicerades 19 nov. Kortperiodisk Sysselsättningsstatistik (KS) och Konjunkturstatistik över vakanser (KV) publicerade ny

10(11) kvartalsstatistik 19 nov. Fortfarande relativt stort bortfall (runt 10-11 procent) även om ökningstakten ser ut att stabilisera sig. En preliminär bedömning av det experiment som tidigare genomförts för att minska bortfallet visar att små företag i större utsträckning besvarar enkäten på papper än på webben (SIV). Fortsatta diskussioner kring finansiering för den gränsregionala statistiken (GRS). De senaste åren har Region Skåne och Västra Götalandsregionen tillsammans med Region Värmland och Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor (MUCF) stått för finansieringen av gränspendlingsutbytet med Danmark och Norge. En lista med argument för en långsiktig finansiering håller på att upprättas och ska därefter kommuniceras med Finansdepartementet via bl.a. Arbetsmarknads- och Näringsdepartementet. I övrigt arbetar de olika produkterna med implementering av nya effektiva produktionsverktyg. Lägesrapport, BV/PI Prognosinstitutet (BV/PI) Eiwor är på ICO-uppdrag till Guatemala för Fact finding v 48. Produktion (inklusive uppdrag och projekt) Befolkningsprognoser Publiceringsdatum för rapporten om utrikes föddas kohortfruktsamhet är satt till 18 december. Integration Nästa integrationsrapport om andelen förvärvsarbetande bland utrikes födda som invandrade 1997 1999 och som bott kvar i Sverige hela tiden fram till 2012 går till tryck i slutet av veckan. Publicering 9 december. Utbildning & arbetsmarknad Prognosdag 11 december tillsammans med Af Trender och prognoser 2014, Arbetskraftsbarometer publiceras 9 december och resultat kommer att presenteras på Prognosdagen. Utåtriktad verksamhet och övrigt Prognosdag 11 december i Stora hörsalen. 8. Nästa möte samt diskussion kring punkter till nästa möte Nästa års möten bestämdes till 16 april, 22 september och 19 november 2015. Vid mötena uppskattas det om rådets ledamöter har presentationer inom sitt område med fokus på statistikanvändning. Förfrågningar kommer att skickas från sekreteraren. Förslag på punkter tas tacksamt emot av sekreteraren.

11(11) 9. Övriga frågor Inga övriga frågor togs upp. Justeras Eskil Wadensjö