fjärrvärmecentralen kopplingsprinciper Rapport 2009:3

fjärrvärmecentralen kopplingsprinciper Rapport 2009:3

FJÄRRVÄRMECENTRALEN KOPPLINGSPRINCIPER Rapport 2009:3 ISSN 1401-9264 2009 Svensk Fjärrvärme AB Art nr 09-03

Innehållsförteckning 1. Allmänt... 5 2. Kopplingar för radiatorer, ventilation och varmvatten... 7 2.1. Parallellkoppling... 7 2.2. Tvåstegskoppling... 8 2.3. Trestegskopppling... 9 2.4. Varmvatten, laddningsväxlare med ackumulator... 10 2.5. Tvåstegskoppling ansluten till fjärrvärmens returledning... 11 3. Sekundäranslutna flerbostadshus... 12 3.1. Gemensam fjärrvärmecentral, sekundär växlare för varmvatten och grupper för radiatorer... 12 3.2. Gemensam fjärrvärmecentral, sekundär tvåstegsvärmeväxlare för varmvatten och grupper för radiatorer... 13 3.3. Gemensam fjärrvärmecentral, system Grudis... 14 4. Småhus... 15 4.1. Fjärrvärmecentral för småhus, parallellkopplad... 15 5. Gruppanslutna småhus... 16 5.1. Gruppanslutna småhus med gemensam fjärrvärmecentral... 16 5.2. Central värmeväxlare med fjärrvärmecentraler i varje småhus 17 5.3. Värmeväxlare för varmvatten parallellkopplad med termostatstyrda radiatorer... 18 5.4. Värmeväxlare för varmvatten parallellkopplad med lokalt styrda radiatorer... 19 5.5. Värmeväxlare för varmvatten parallellkopplad med luftvärmeaggregat för garage eller liknande lokaler.... 20 6. Principkopplingar för byggnaders värmesystem... 21 6.1. Värmegrupper med huvudpump för radiatorer och ventilation 21 6.2. Värmegrupper utan huvudpump för radiatorer och ventilation 22 7. Komfortsystem... 23 7.1. Ventilationssystem med återvinning... 23 7.2. Komfortsystem med anslutning till fjärrvärme och fjärrkyla... 24 8. Markvärme för snösmältning... 25 8.1. Värmeväxlare för markvärme, ansluten till en fjärrvärmecentrals returledning... 25 8.2. Värmeväxlare för markvärme ansluten till fjärrvärmens returledning... 26 8.3. Värmeväxlare för markvärme ansluten till fjärrvärmens framledning och returledning 1... 27 3

8.4. Värmeväxlare för markvärme ansluten till fjärrvärmens framledning och returledning 2... 28 9. Fjärrvärme för övriga behov...29 9.1. Tvätta och torka med fjärrvärme 1... 29 9.2. Tvätta och torka med fjärrvärme 2... 30 9.3. Hushållsmaskiner anslutna till både varmt och kallt vatten... 31 10. Fjärrvärme och värmepump för flerbostadshus och småhus...32 10.1. Värmepump med värmelager, kopplad till både varmvatten och värme 1... 33 10.2. Värmepump med värmelager, kopplad till både varmvatten och värme 2... 34 10.3. Värmepump utan värmelager, kopplad till både varmvatten och värme 1... 35 10.4. Värmepump utan värmelager, kopplad till både tappvarmvatten och värme 2... 36 10.5. Värmepump utan värmelager, kopplad till både varmvatten och värme 3... 37 10.6. Värmepump utan värmelager, kopplad till enbart värme 1... 38 10.7. Värmepump utan värmelager, kopplad till enbart värme 2... 39 10.8. Värmepump för småhus 1... 40 10.9. Värmepump för småhus 2... 41 10.10. Värmepump för småhus 3... 42 11. Fjärrvärme och solfångare...43 11.1. Primärinkopplad solfångare, leverans till framledningen... 44 11.2. Primärinkopplad solfångare, leverans till returledningen... 45 11.3. Sekundärinkopplad solfångare, enbart tappvarmvatten, med värmelager... 46 11.4. Sekundärinkopplad solvärme, enbart tappvarmvatten, utan värmelager... 47 11.5. Sekundärinkopplad solvärme, med värmelager, kopplad till både tappvarmvatten och värme... 48 11.6. Solfångare för småhus, enbart tappvarmvatten, med värmelager.... 49 11.7. Solfångare för småhus, med värmelager, kopplat till både tappvarmvatten och värme.... 50 12. Industrisystem...51 12.1. Luftaggregat direktanslutet till fjärrvärme systemet... 51 12.2. Återvinning anslutet till radiatorsystemet... 52 13. Symbolsammanställning...53 14. Referenser...54 4

1. Allmänt Fjärrvärme används för olika uppvärmningsbehov. Den här sammanställningen är ett komplement till Svensk Fjärrvärmes tekniska bestämmelser för utförande och installation av fjärrvärmecentraler F:101 Det är olika lösningar på principkopplingar som här redovisas och som har används sedan fjärrvärmen etablerades i Sverige. Vissa av principerna är inte längre aktuella på grund av teknikutveckling. Vad man väljer för kopplingsprincip är beroende av lokala förutsättningar och behov. Byggnadens eller anläggningens värmesystem har också betydelse för vilken teknik som är lämplig. Det är en god regel att alltid ta kontakt med värmeleverantören och diskutera ett lämpliga alternativ. Alla förändringar som påverkar värmemätarens eller fjärrvärmecentralens funktion ska alltid meddelas fjärrvärmeleverantören. När kopplingsprincipen är bestämd och effektbehov och dimensioneringsdata är fastställda, då kan fjärrvärmecentraler levereras, som förtillverkat aggregat eller som platsbyggd fjärrvärmecentral. Prefabricerade fjärrvärmecentraler är att föredra då tillverkaren tar ansvarar för att centralen uppfyller gällande EG-direktiv och branschkrav. Observera att detta dokument inte ger tillräckligt underlag för att fullt ut dimensionera och konstruera en färdig anläggning. Svensk Fjärrvärmes tekniska bestämmelser F:101 ska användas vid upphandling och övertagande av anläggning. Leverantören och entreprenören ska kunna dokumentera att fjärrvärmecentralen kan klara både fjärrvärmeleverantörens och anläggningsägarens krav. Kvalitets- och säkerhetskraven är prioriterade. Det är viktigt att komponenter som ingår i fjärrvärmecentralen specificeras i dokumentationen. Det bör särskilt observeras att arbetstemperatur och tryck i de flesta fjärrvärmenät är höga vilket ställer särskilda krav på material och kompetens hos de som arbetar med fjärrvärmenät. Fjärrvärmecentraler för bostadshus certifieras och får en så kallad P-märkning. Det har visat sig att certifieringen höjer kvalitén på fjärrvärmecentraler. I certifieringen ingår en funktionstest efter Svensk Fjärrvärmes provprogram F:103-x, resultatet redovisas i provrapporter. Fjärrvärmecentraler för småhus ska ha ett lika robust utförande, som större fjärrvärmecentraler. Orsaken är att småhuscentraler är placerade i anslutning till bostadsutrymmen. I F:101 framgår vilka krav som ställs på tillverkning och kontroll av fjärrvärmecentraler. För att få stabil varmvattentemperatur är det viktigt att välja komponenter som samverkar väl. Om det inte finns cirkulationsledning för vvc så bör temperaturgivaren för varmvattnet placeras direkt i anslutning till utgående varmvattenledning från växlaren. Styrventiler ska klara de differenstrycksvariationer som uppträder mellan fjärrvärmens fram- och returledning och ha god reglerbarhet inom hela reglerområdet. Vid svåra driftsförhållanden kan differenstrycksregulator behöva installeras områdesvis. Differensregulatorn placeras då i fjärrvärmesystemets fördelningsledningar till området. Grundprincipen för alla fjärrvärmeanslutna fastigheter är att fjärrvärmevattnets avkylningskrav ska uppfyllas. En kombinationsanläggning får inte resultera i någon 5

ändring av avkylningskraven. Det måste finnas funktioner i fjärrvärmecentraler, som varmhåller fjärrvärmeledningen till byggnaden om fjärrvärme under perioder inte används för byggnadens uppvärmningsbehov. Följande krav skall alltid ställas på fjärrvärmeinstallationen och fjärrvärmecentralen. - god avkylning av fjärrvärmevattnet - god systemfunktion inom hela effektområdet - enkel och överskådlig teknikuppbyggnad - enkel och överskådlig styr och reglerteknik För kopplingsprinciperna finns förklarande texter. Cirkulationspumparna för radiatorkretsen är i de redovisade kopplingarna placerad i utgående ledning från växlaren, men pumparna kan med fördel placeras i returledningen. Varvtalsstyrda cirkulationspumpar är att rekommendera. 6

2. Kopplingar för radiatorer, ventilation och varmvatten 2.1. Parallellkoppling Parallellkoppling är en variant av fjärrvärmecentral där värmeväxlarna är inkopplade mellan fjärrvärmesystemets fram- och returledning. En värmeväxlare betjänar radiatorkretsen och den andra varmvattnet. Den här kopplingen är den vanligast förekommande. Kopplingen kan med fördel användas för flerfamiljshus. För att få stabil varmvattentemperatur är det viktigt att välja reglerutrustning, som samverkar väl med övrig utrustning. Styrventilen ska klara de differenstrycksvariationer som uppträder mellan fjärrvärmens fram- och returledning, och ha bra reglerbarhet inom hela reglerområdet. Om differenstrycket över fjärrvärmecentralen eller lastuttaget varierar kraftigt kan med fördel två parallellkopplade sekvensstyrda styrventiler användas. Det är då viktigt att de båda ventilerna balanseras sinsemellan till de flöden som beräknas uppstå. 7

2.2. Tvåstegskoppling Tvåstegskoppling är även den en vanligt använd koppling. Här utnyttjas fjärrvärmevattnet från radiatorväxlaren till att förvärma varmvattnet. Vattenvärmarens föroch eftervärmare delas effektmässigt upp så att returtemperaturen från radiatorväxlaren utnyttjas på bästa sätt. Om förvärmarsteget ger för stort tryckfall vid maximal radiatorlast så kan i de flesta fall en parallellkopplad FC användas. Låga radiatortemperaturer och sällan förekommande varmvattentappningar ger dock mindre fördelar för tvåstegskopplingen. En tvåstegskopplad fjärrvärmecentral ger bättre avkylning än en parallellkopplad men skillnaden märks först när det finns en varaktig varmvattenlast. Som tumregel kan sägas att när den totala anslutningseffekten överstiger 1 MW (för ett bostadshus) är tvåstegskoppling att föredra. För att få stabil varmvattentemperatur +55 o C så är det viktigt att välja utrustning som samverkar väl med övrig utrustning. Styrventilen ska klara de differenstrycksvariationer som uppträder mellan fjärrvärmens fram- och returledning, och ventilen ska ha bra reglerbarhet inom hela reglerområdet. Krävs extra höga säkerhetskrav att hålla temperaturnivån på varmvattnet från vattenvärmaren så kan en säkerhetsblandare installeras. Den tillför kallvatten om temperaturgränsen +65 o C överskrids Om differenstrycket över fjärrvärmecentralen eller lastuttaget varierar kraftigt kan med fördel två parallellkopplade sekvensstyrda styrventiler användas. Det är då viktigt att de båda ventilerna balanseras sinsemellan till de flöden som beräknas uppstå. 8

2.3. Trestegskopppling Trestegskopplingen avviker från tvåstegskopplingen genom att fjärrvärmevattnet leds till radiatorväxlaren via vattenvärmarens eftervärmare. Temperaturstyrningen av varmvattnet sker med en trevägsventil placerad i varmvattenkretsen, och blandar för- och eftervärmt vatten. Då radiatorväxlaren är aktiv finns alltid ett flöde av fjärrvärmevatten genom vattenvärmarens för- och eftervärmare. Om flödet inte räcker för att tillgodose behovet av varmvatten, då kan en förbigångsventil öppna. När radiatorlast inte förekommer så är det förbigångsventilen som reglerar temperaturen på varmvattnet. Om förvärmarsteget ger för stort tryckfall vid maximal radiatorlast så kan i de flesta fall en parallellkopplad FC användas. Kopplingen är olämplig om det finns risk för utfällning av kalk på heta växlarytor d.v.s. om vattnet är hårt. Det är vattenvärmarens eftervärmare som är utsatt. Genom att värmeväxlarna nu är kompakta plattväxlare med snabb funktion så har trestegskopplingen blivit mindre aktuell. En trestegskopplad fjärrvärmecentral ger bättre avkylning än en parallell- eller tvåstegskopplad fjärrvärmecentral men skillnaden märks först när det finns en mycket stor och varaktig varmvattenlast. 9

2.4. Varmvatten, laddningsväxlare med ackumulator I fjärrvärmeanslutna anläggningar värms varmvatten normalt momentant efter behov direkt i värmeväxlare. Det finns dock andra möjligheter om varmvattenbehoven är stora i förhållande till tillgänglig fjärrvärmekapacitet. Här redovisas en kombination av laddningsväxlare och ackumulator. Att använda laddningsväxlare möjliggör en bättre kylning av fjärrvärmevattnet, än om laddningen av ackumulatorn sker på ett konventionellt sätt. Utgående varmvatten ska hålla en temperatur på minst +60 o C från ackumulatorn. För att få maximal energilagring i ackumulatorn och samtidigt erhålla god avkylning är det viktigt att upprätthålla god skiktning i ackumulatortanken. Vid all ackumulering och lagring av varmvatten måste man vara uppmärksam på att skadlig bakterietillväxt kan uppstå. Problemet undviks om man håller en temperaturnivå på +60 o C i ackumulatorn. Man ska också se till att byggnadens varmvattenledningar utförs på ett sätt, så att varmvattnet uppfyller Boverkets krav För småhus krävs inte vvc-ledning för varmvattnet men kan förekomma om man vill höja komforten. Det är viktigt att vvc-ledningens inlopp placeras så att inte skiktningen i ackumulatorn förstörs. Dimensioneringsdata för laddningsväxlare: 65-25 o C / 10-60 o C Blandningsventilen kan vara termiskt eller elektroniskt styrd 10

2.5. Tvåstegskoppling ansluten till fjärrvärmens returledning Den här kopplingsprincipen är en variant på tvåstegskopplingen där värme i fjärrvärmereturledningen utnyttjas för att förvärma radiatorkretsen och tappvarmvattnet. P1 varvtalsstyrs i sekvens med SV2. Vid fallande värmebehov stängs först SV2, därefter regleras pumpen till sitt lägsta flöde. När inget värmebehov föreligger i radiatorkretsen kopplas radiatorsystemets förvärmare bort primärt och P1 går på inställt minflöde. Anläggningen måste dimensioneras med hänsyn till det tillgängliga flödet och temperaturen i returledningen. Dessutom bör hänsyn tas till att eventuella framtida åtgärder i eller utbyggnad av fjärrvärmesystemet kan påverka tillgängligt flöde och vattentemperatur i returledningen. Genom att ha två värmemätare installerade så får man möjlighet att utnyttja differentierad prissättning. Avståndet mellan uttag och tillopp till returledningen måste vara tillräckligt långt för att förhindra återcirkulation. Ev. kan backventil monteras i returledning. 11

3. Sekundäranslutna flerbostadshus 3.1. Gemensam fjärrvärmecentral, sekundär växlare för varmvatten och grupper för radiatorer Kopplingsprincipen är användbar vid inkoppling av högtemperatursystem (HTsystem) till befintlig grupphusbebyggelse, som tidigare har haft panncentral och lokalt försörjningssystem och som inte har fjärrvärmestandard. Sekundärsystemet modifieras (ST-system). Pannor ersätts med gemensam fjärrvärmecentral och lokala förrådsberedare byts ut mot effektivare värmeväxlare för varmvatten. Befintliga shuntgrupper kopplas om så att okylt vatten inte går direkt till fjärrvärmecentralen. I en väl underhållen och korrekt dimensionerad anläggning kommer avkylningen att vara väl så god som avkylningen från en konventionell fjärrvärmecentral. För ST-systemet bör framledningstemperaturen hålla 60 o C oberoende av rådande utomhustemperatur. Dimensioneringstemperaturer: Gemensam fjärrvärmecentrals värmeväxlare: Lokal växlare för varmvatten: flerbostadshus 65-28 o C / 23-60 o C 60-23 o C / 10-55 o C Den gemensamma fjärrvärmecentralens värmeväxlare måste även dimensioneras för att klara radiator- och ventilationsbehoven. Behovet av varmvatten framgår av F:101 - utförande och installation. Påfyllning av vatten i ST-systemet kan ske med fjärrvärmevatten från HT - systemets returledning om fjärrvärmevattnet passar mot ST-systemets egenskaper. Vattenmätare installeras som mäter påfyllningsvattnet. 12

3.2. Gemensam fjärrvärmecentral, sekundär tvåstegsvärmeväxlare för varmvatten och grupper för radiatorer Den här kopplingen är en variant på föregående koppling. Här har man valt den tvåstegskopplade varianten av växlare för varmvatten. Den kan ge något lägre returtemperatur och flöden. I en väl underhållen och korrekt dimensionerad anläggning kommer avkylningen att vara väl så god som avkylningen från en konventionell fjärrvärmecentral. Om förvärmarsteget ger för stort tryckfall vid maximal så bör kopplingsprincip 3.1 användas. Påfyllning av vatten i ST-systemet kan ske med fjärrvärmevatten från HT-systemets returledning om fjärrvärmevattnet passar mot ST-systemets egenskaper. Vattenmätare installeras som mäter påfyllningsvattnet. 13

3.3. Gemensam fjärrvärmecentral, system Grudis Det här systemet är ett lågtemperatursystem avsett för grupphusbebyggelse bestående av flerbostadshus eller småhus. Det lokala försörjningssystemet är en varmvattenkrets, som även är värmebärare för radiatorsystemen i husen. Varje hus har sin egen radiatorväxlare. Den mellanliggande kretsens kan utföras för olika temperaturnivåer. Temperaturen på vattnet från den gemensamma värmeväxlaren till radiatorväxlarna är mellan 80-60 o C Mediarörens material i den mellanliggande kretsen kan vara av koppar eller armerad plast s.k. PEX. Temperaturen i den mellanliggande kretsen anpassas efter utomhustemperaturen för att tillgodose radiatorernas temperaturbehov. För att säkerställa temperaturkravet och säkerheten att inte överskrida att den högsta temperaturnivån 65 o C för varmvattnet inte överskrids så installeras en trevägsventil som blandar in kallvatten lokalt i varje hus. Temperaturen för varmvattnet vid tappstället ska vara lägst 50 o C. Kopplingsprincipen har fallit i glömska på senare år men har aktualiserats som en lämplig lösning i s.k. passiv- eller lågenergihus. Då varmvattnet kyls mot radiatorkretsen kommer varmvattentemperaturen tillfälligt att vara under det rekommenderade gränsvärdet vilket kan innebära risk för legionellatillväxt. Ska kopplingsprincipen användas ställs med andra ord höga krav på att systemet konstrueras så att dessa risker minimeras. 14

4. Småhus 4.1. Fjärrvärmecentral för småhus, parallellkopplad Denna koppling är avsedd för småhus, som direktansluts till fjärrvärme. Den här typen av fjärrvärmecentral kan ha både termisk- och elektronisktstyrd reglerutrustning för varmvattnet och radiatorkretsen. Denna fjärrvärmecentral har ingen vvc men kan förses med sådan. Finns vvc ska dimensionerande varmvattentemperatur höjas till 55 C. skall vara robust utförd och ha få flänsförband och få kopplingar på fjärrvärmesidan. Kopplingsprincipen kan användas både för HT-,LT- och ST-system. Dimensioneringsdata för vattenvärmare: HT- och LT-system: 65-22 o C / 10-50 o C ST-system: 60-22 o C / 10-50 o C Radiatorväxlaren dimensioneras efter radiatorernas behov och för temperaturprogrammet för aktuellt fjärrvärmesystem se F:101. Exempel: HT-system: LT-system: ST-system 100-63 o C / 60-80 o C 80-43 o C / 40-60 o C 60-43 o C / 40-55 o C 15

5. Gruppanslutna småhus 5.1. Gruppanslutna småhus med gemensam fjärrvärmecentral Med gemensam fjärrvärmecentral kan småhus gruppanslutas till fjärrvärme. är en konventionell fjärrvärmecentral. Från fjärrvärmecentralen distribueras värme och varmvatten i ett ledningssystem, som ansluts till småhusens ledningssystem. och lokala ledningssystemet är en gemensam anläggning för ett småhusområde. I småhusen behövs ingen speciell utrustning för temperaturstyrning av radiatorerna. Temperaturen styrs centralt i fjärrvärmecentralen. Man kan dock komplettera med en shunt och pump eller med termostatventiler på utvalda radiatorer om man vill ha möjlighet till individuell temperaturstyrning. Det kan finnas behov av att i småhusen montera differenstrycksregulatorer i värmekretsen eller att använda fasta strypventiler. Varmvattnet temperaturstyrs från fjärrvärmecentralen. En vvc-ledning är framdragen till varje småhus, som garanterar att varmvattnet tillhandahålls med god komfort. Med undermätare placerade i varje småhus mäts värme- och varmvattenförbrukning. Dessa mätare ger underlag för att fördela värmeleverantörens debiteringsmätning, som sker i fjärrvärmecentralen. Fördelningsmätarna omfattas inte av Boverkets föreskrifter. 16

5.2. Central värmeväxlare med fjärrvärmecentraler i varje småhus Med en central värmeväxlare kan småhus gruppanslutas. Småhusägarna är kunder direkt till fjärrvärmeleverantören. Ett lokalt distributionsnät byggs enligt ST-principen. I småhusen installeras fjärrvärmecentraler, som kan vara utförda enligt ovanstående schema. Den centrala värmeväxlaren fungerar som en övergång mellan det primära och det sekundära systemet. Andra alternativ av fjärrvärmecentraler kan väljas i stället för den variant med lokal shuntning för radiatorer som redovisas i ovanstående schema. Växlare för varmvatten: seriekopplad med termostatstyrda radiatorer parallellkopplad med termostatstyrda radiatorer laddningsväxlare med ackumulator och med termostatstyrda radiatorer parallellkopplad med luftvärmeaggregat För sekundärsystemet kan framledningstemperaturen höjas efter fallande utomhustemperatur, eller hållas konstant på 60 o C oberoende av rådande utomhustemperatur. Det är viktigt att styra flöde och temperaturer i sekundärsystemet så att lägst 60 o C framledningstemperatur alltid finns tillgängligt för fjärrvärmecentralerna i småhusen. Dimensioneringstemperaturer för central värmeväxlare: 65-28 o C / 23-60 o C Växlaren beräknas också för radiatorlasterna. Reglercentralen för den centrala värmeväxlaren förses med min-begränsning. Den ställs in på 60 o C då reglercentralen styrs efter utomhustemperaturen. I annat fall används en reglercentral med konstanthållning. Erfarenhet visar att denna typ av inkoppling ofta ger dålig avkylning. Avsaknad av regelbunden organiserat underhåll av undercentralerna är ofta orsaken. 17

5.3. Värmeväxlare för varmvatten parallellkopplad med termostatstyrda radiatorer Denna koppling är avsedd för småhus i ett sekundärsystem. Övergång från primärtill sekundärsystemet sker med en central värmeväxlare. Metoden beskrivs i kopplingsschema 5.2 Central värmeväxlare med fjärrvärmecentraler i varje småhus. Växlaren för varmvatten är parallellkopplad med radiatorerna. En differenstrycksregulator stabiliserar trycket över radiatorerna. Sekundärsystemets ledningar dimensioneras utifrån fjärrvärmecentralernas sammanlagrade effektbehov. Det är viktigt att styra flöde och temperaturer i sekundärsystemet så att lägst 60 o C framledningstemperatur alltid finns tillgängligt för fjärrvärmecentralerna i småhusen. Dimensioneringsdata för växlare för varmvatten: 60-25 o C / 10-50 o C Dimensioneringsdata för radiatorer: 60-40 o C Förekommer golvvärme i delar av huset är dess dimensioneringsdata: 35-25 o C, vilket kräver en separat shuntning. 18

5.4. Värmeväxlare för varmvatten parallellkopplad med lokalt styrda radiatorer Denna koppling är avsedd för småhus i ett sekundärsystem. Övergång från primärtill sekundärsystemet sker med en central värmeväxlare. Metoden beskrivs i kopplingsschema 5.2 Central värmeväxlare med fjärrvärmecentraler i varje småhus. Växlaren för varmvatten är parallellkopplad med radiatorerna. En differenstrycksregulator stabiliserar trycket över radiatorerna. Sekundärsystemets ledningar dimensioneras utifrån fjärrvärmecentralernas sammanlagrade effektbehov. Det är viktigt att styra flöde och temperaturer i sekundärsystemet så att lägst 60 o C framledningstemperatur alltid finns tillgängligt för fjärrvärmecentralerna i småhusen. Dimensioneringsdata för växlare för varmvatten: 60-25 o C / 10-50 o C Dimensioneringsdata för radiatorer: 60-40 o C Förekommer golvvärme i delar av huset är dess dimensioneringsdata: 35-25 o C, vilket kräver en separat shuntning. 19

5.5. Värmeväxlare för varmvatten parallellkopplad med luftvärmeaggregat för garage eller liknande lokaler. Den här kopplingen är avsedd för småhus i ett sekundärsystem med luftvärme. Övergång från ett HT-system till ST-systemet sker med en central värmeväxlare. Metoden beskrivs i kopplingsschema 5.2 Central värmeväxlare med fjärrvärmecentraler i varje småhus. Växlaren för varmvatten är parallellkopplad med luftvärmeaggregatet. En differenstrycksregulator stabiliserar trycket över luftaggregatet. Sekundärsystemets ledningar dimensioneras utifrån fjärrvärmecentralernas sammanlagrade effektbehov. Det är viktigt att styra flöde och temperaturer i sekundärsystemet så att lägst 60 o C framledningstemperatur alltid finns tillgängligt för fjärrvärmecentralerna i småhusen. Dimensioneringsdata för växlare för varmvatten: 60-25 o C / 10-50 o C Dimensioneringsdata för luftaggregatet ST-krets är: 60-40 o C 20

6. Principkopplingar för byggnaders värmesystem 6.1. Värmegrupper med huvudpump för radiatorer och ventilation För att värmeväxlares dimensioneringsdata ska överensstämma med byggnadens värmesystems driftsdata så ska värmesystem regleras in. Det gäller även vid konvertering av äldre byggnader till fjärrvärme. Grundregeln är att allt vatten i returledningen ska ha passerat en kylyta. Rundgångar är inte lämpliga men om de ändå installeras, för att garantera funktionen, så ska de vara temperaturstyrda och väl dokumenterade i driftsmanualer. Injustering av reglercentralerna utförs så att samtliga gruppers temperaturbehov tillgodoses. Denna koppling har både huvudpump och gruppumpar och det är högst sannolikt att sekundärflödet kommer att bli variabelt. Det är därför en fördel om huvudpumpen förses med varvtalsreglering. 21

6.2. Värmegrupper utan huvudpump för radiatorer och ventilation För att värmeväxlares dimensioneringsdata ska överensstämma med byggnadens värmesystems driftsdata så ska värmesystem regleras in. Det gäller även vid konvertering av äldre byggnader till fjärrvärme. Grundregeln är att allt vatten i returledningen ska ha passerat en kylyta. Rundgångar är inte lämpliga men om de ändå installeras, för att garantera funktionen, så ska de vara temperaturstyrda och väl dokumenterade i driftsmanualer. Injustering av reglercentralerna utförs så att samtliga grupper får sina behov tillgodosedda. Den här kopplingen har ingen huvudpump utan grupperna har sina egna pumpar dimensionerade för hela kretsen. Denna typ av shuntkoppling har den fördelen att systemets blandningspunkt hamnar inne i styrventilen. Det innebär att kopplingen blir mindre tryck- och flödeskänslig och därmed lättare att injustera. Ventilens flödeskarakteristik måste vara lin.-lin. alternativt log.-lin typ vilket innebär att tryckfallet över ventilen är detsamma oavsett ventilläge. 22

7. Komfortsystem 7.1. Ventilationssystem med återvinning Denna koppling är exempel på en lösning där man återvinner frånluftens värme och utnyttjar låga systemtemperaturer. Kopplingsprincipen visar på hur ventilationsaggregat med detta utförande ansluts till fjärrvärmecentraler. För att få en fullständig information om aggregatet, så kan den fås från de företag som tillverkar produkterna. Dimensioneringsdata för ventilationsväxlaren: 65-20 o C / 15-35 o C. Kretsen mellan tilluft- och frånluftsaggregaten kan vara utförd som en separat krets med egen expansionsmöjlighet. Kretsen avskiljs från det övriga systemet med en värmeväxlare (vvx 1) som tillhör aggregatet. Kretsen innehåller frysskyddsvätska på 10-30% beroende på klimat- zon. I de fall ventilationsaggregatet är placerat nära fjärrvärmecentralen så kan vvx 1 utelämnas. De lokala förutsättningarna avgör vilken lösning som är lämpligast. Värmeväxlaren (vvx 1) som tillhör ventilationsaggregatet dimensioneras för temperaturerna: 35-15 o C / 10-30 o C. Observera att man i beräkningsprogrammet skall ange medium för vätska, som i detta fall är vatten/frysskyddsvätska. 23

7.2. Komfortsystem med anslutning till fjärrvärme och fjärrkyla Denna koppling är exempel på en möjlighet att med fjärrvärme och fjärrkyla ge ett ventilationssystem med återvinning möjligheten att värma och kyla i samma system. Kopplingsprincipen visar på hur ventilationsaggregat med detta utförande ansluts till fjärrvärmecentraler. För att få en fullständig information om aggregatet, så kan den fås från de företag som tillverkar produkterna. Dimensioneringsdata för fjärrvärmens ventilationsväxlare: 65-20 o C / 15-35 o C. Dimensioneringsdata för fjärrkylans ventilationsväxlare: 7-16 o C / 18-8 o C. Kretsen mellan tilluft- och frånluftsaggregaten kan vara utförd som en separat krets med egen expansionsmöjlighet. Kretsen avskiljs från det övriga systemet med värmeväxlare (vvx 1 o. 2) som tillhör aggregatet. Kretsen innehåller frysskyddsvätska på 10-30 % beroende på klimatzon. I de fall ventilationsaggregatet är placerat nära fjärrvärmecentralen, så kan aggregatets värmeväxlare 1 o. 2 utelämnas. De lokala förutsättningarna avgör vilken lösning som är lämpligast. Värmeväxlare 1 o. 2 som tillhör ventilationsaggregatet dimensioneras för temperaturerna - värme vvx 1: 35-15 o C / 10-30 o C - kyla vvx 2: 8-18 o C / 20-9 o C. Observera att man i beräkningsprogrammen skall ange medium för vätska, som i detta fall är vatten/frysskyddsvätska. 24

8. Markvärme för snösmältning 8.1. Värmeväxlare för markvärme, ansluten till en fjärrvärmecentrals returledning Den här kopplingen för markvärme bygger på att returledningen från en fjärrvärmecentral har tillräckligt hög temperaturnivå och har flöden för att tillgodose ett markvärmebehov. Värmeväxlaren för markvärme kombineras med fjärrvärmecentralen och ansluts till fjärrvärmecentralens returledning. Värmemätaren i den gemensamma fjärrvärmereturen mäter både fjärrvärmecentralens och markvärmens energianvändning. Temperaturgivaren för markvärmekretsen kan placeras i rörledningen eller i mark. Dimensioneringstemperaturer för markslingorna är: Framtemperatur: 35 o C Returtemperatur: 20 o C Effektbehovet är beroende av klimatzon och kan variera mellan 170-500 W/m 2. Markslingorna är ofta fyllda med en vätska som förhindrar frysning. Vid dimensionering av värmeväxlaren beaktas detta. Är kraven på att viss framledningstemperatur eller värmeeffekt ska kunna upprätthållas stora bör kopplingsprincip 8.3 eller 8.4 användas. 25

8.2. Värmeväxlare för markvärme ansluten till fjärrvärmens returledning Den här kopplingen för markvärme bygger på att returledningen i fjärrvärmesystemet har tillräckligt hög temperaturnivå och har flöden för att tillgodose markvärmeanläggningens behov. Temperaturgivaren för markvärmekretsen kan placeras i rörledningen eller i mark. Dimensioneringstemperaturer för markslingorna är: Framtemperatur: 35 o C Returtemperatur: 20 o C Effektbehovet är beroende av klimatzon och kan variera mellan 170-500 W/m 2. Markslingorna är ofta fyllda med en vätska som förhindrar frysning. Vid dimensionering av värmeväxlaren beaktas detta. Kopplingen kommer vid låg värmelast att ge liten differenstemperatur över fjärrvärmekretsen. Därför är det viktigt att välja ett integreringsverk som klarar den låga temperaturdifferensen ( t). Materialet i fjärrvärmepumpen ska uppfylla fjärrvärmesystemets konstruktionsdata. Fjärrvärmepumpen varvtalsstyrs i sekvens med 3- vägsventilen. Vid fallande värmebehov regleras först pumpen till sitt lägsta flöde innan 3-vägsventilens port mot shuntledningen tillåts börja öppna. Avståndet mellan uttag och tillopp till returledningen måste vara tillräckligt långt för att förhindra återcirkulation. Ev. kan backventil monteras i returledning. 26