Remiss REGERINGSKANSLIET 2011-08-23 Fi2011/2977 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för inkomstskatt och socialavgifter Peter Österberg 7e/efon Og-405 48 97 ##-;< Skatteverkets promemoria med förslag till ändringar i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2013 av elproduktionsenheter Remissinstanser: 1. Kammarrätten i Stockholm 2. Förvaltningsrätten i Malmö 3. Förvaltningsrätten i Härnösand 4. Lantmäteriet 5. Konkurrensverket 6. Affärsverket svenska kraftnät 7. Statens Energimyndighet 8. E.ON Sverige AB 9. Egnahemsägarnas Riksförbund 10. Fastighetsägarna Sverige 11. Fortum Sweden AB 12. Föreningen Svenskt Näringsliv 13. Företagarna 14. Jämtkraft AB 15. Lantbrukarnas Riksförbund 16. Näringslivets Regelnämnd 17. Regelrådet 18. Skellefteå kraft AB 19. Svensk Energi 20. Svensk Fjärrvärme 21. Svensk Solenergi 22. Svensk Vattenkraftförening 23. Svensk Vindenergi 24. Svensk Vindkraftförening 25. Svenska Bioenergiföreningen 26. Sveriges Energiföreningars Riksorganisation 27. Sveriges Jordägareförbund Postadress 103 33 Stockholm Besöksadress Drottninggatan 21 Telefonväxel 08-405 10 00 08-21 73 86 E-post: registrator@finance.ministry.se 117 41 FINANS S
28. Vattenfall AB 29. Villaägarnas Riksförbund 30. Värme- och Kraftföreningen Remissvaren i 1 exemplar ska vara inkomna till Finansdepartementet senast tisdagen den 4 oktober 2011. Vi är tacksamma om remissvaren även lämnas i word-format per e-post till registrator@finance.ministiy.se. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i promemorian. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens publikation "Svara på remiss. Hur och varför?". Publikationen kan beställas från Regeringskansliet, Information Rosenbad, 103 33 Stockholm eller hämtas från Internet: www.regeringen.se Christina Eng Departementsråd Kopia till Riksdagens utredningstjänst Skatteutskottet Registrator, Fi Anneli Edstam, Ju
A Skatteverket HEMSTÄLLAN 1(1) 2011-06-20 131 169051-11/113 Finansdepartementet 103 33 Stockholm ink 20M -06-2 2 Hemställan om ändringar i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) Skatteverket hemställer härmed om ändringar i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) på sätt framgår av bifogade promemoria. Hemställan grundar sig främst på behovet av förbättringar och förtydliganden av värderingsmodellen för elproduktionsenheter inför den allmänna fastighetstaxeringen 2013 (AFT 13). Förslagen i promemorian bygger på analyser som har tagit fram i samarbete mellan Skatteverket och Lantmäteriet. Det är angeläget att lagändringarna blir tillämpbara vid förberedelserna inför AFT 13. Ikraftträdande bör därför med hänsyn till tidplanen för AFT 13 sättas till den 1 januari 2012. Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad generaldirektör. Vid den slutliga handläggningen har även närvarit rättschefen Andersson, skattedirektören Alggtssonrsektiohschefen Abrahamsson och rättslige experten Neikter, ^.föredragande. ) rhansson Torbjörn Neikter www.skatteverket.se Postadress 171 94 Solna Skatteverket 0771-567 567 E-postadress huvudkontoret@skatteverket.se
Promemoria Med förslag till ändringar i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2013 av elproduktionsenheter.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING 4 2 Författningsförslag 5 3 Bakgrund 9 4 Överväganden och förslag 12 4.1 Gasturbinerna och kondenskraftverken 12 4.2 Kraftverksbyggnad med värde under 50 000 kr 13 4.3 Andels- och ersättningskraften 13 4.4 Precisering av avkastningsberäkningen 14 4.5 Beräkning av riktvärdeangivelse för kärnkraftverk 15 4.6 Normkraftverk för vattenkraftverk 16 4.7 Beräkning av riktvärdeangivelse för vindkraftverk 17 5 Konsekvensanalys 18 5.1 Offentligfinansiella konsekvenser 18 5.2 Konsekvenser för Skatteverket 18 5.3 Konsekvenser för fastighetsägare 18 6 Författningskommentar 19 6.1 Fastighetstaxeringslagen (1979:1152) 19 6.2 Fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) 20
4 SAMMANFATTNING Nästa allmänna fastighetstaxering av elproduktionsenlieter genomförs under 2013. Då taxeras även hyreshus-, industri-, ägarlägenhets- och specialenheter. Det förberedelsearbete som skall föregå en sådan allmän fastighetstaxering (AFT), reglerad i fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL, och fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199), FTF, har påbörjats. Detta arbete fullföljs med en prowärdering under våren 2012. De nya taxeringsvärdena skall grundas på den genomsnittliga värdenivån under 2011. Några omfattande förändringar av de värderingsmodeller som skall tillämpas under nämnda taxering är inte aktuella. Värderingsmodellerna kommer istället i princip att bygga på motsvarande värderingsmodeller från AFT 07. AFT 07 och det förberedelsearbete som föregick taxeringen har dock påvisat ett behov av förtydliganden och förbättringar av värderingsmodellen för elproduktionsenheter. Detta behov aktualiserar förändringar av såväl lagtext som förordningstext. I denna promemoria föreslås därför vissa nödvändiga förändringar av FTL och FTF som berör värderingsmodellen för elproduktionsenheter. Det begynnande förberedelsearbetet kommer även att initiera vissa nödvändiga förändringar av det tekniska regel- och tabellverket i FTF för övriga enheter som taxeras AFT 13. Dessa kommer Skatteverket att återkomma till i en särskild hemställan som kommer att tillställas departementet under våren 2012. Ikraftträdandedatum bör med hänsyn till tidsplanen sättas till den 1 januari 2012.
Författningsförslag Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Härigenom föreskrivs ifråga om fastighetstaxeringslagen att 2 kap 2, 6 kap. 2, 7 kap. 16, 15 kap. 1, 3 och 12 och 16 kap. 1 och 4 ska ha följande lydelse, Nuvarande lydelse 2 Byggnader ska indelas i de byggnadstyper som anges i det följande. Specialbyggnad Med specialbyggnad avses Distributionsbyggnad Byggnad som ingår i överförings- eller distributionsnätet för gas, värme, elektricitet eller vatten. Föreslagen lydelse Byggnader ska indelas i de byggnadstyper som anges i det följande. Specialbyggnad Med specialbyggnad avses Distributionsbyggnad Byggnad som ingår i överförings- eller distributionsnätet för gas, värme, elektricitet eller vatten samt gasturbin och annan byggnad som används för att upprätthålla balansen i elsystemet.. 2 Nuvarande lydelse Varje småhus, ägarlägenhet, hyreshus, industribyggnad och övrig byggnad med värde av minst 50 000 kronor ska utgöra en värderingsenhet, om inte annat anges i 3 eller 5. Komplementhus på småhusenheten ska i regel ingå i samma värderingsenhet som det mest värdefulla småhuset på taxeringsenheten. Småhus, hyreshus, industribyggnader och övriga byggnader vilkas värde inte uppgår till 50 000 kronor, ska ingå i samma värderingsenhet som den mest värdefulla byggnaden inom samma tomt. Uppgår den mest värdefulla byggnadens värde inte till 50 000 kronor ska samtliga byggnader inom tomten utgöra en värderingsenhet. Föreslagen lydelse Varje småhus, ägarlägenhet, hyreshus, kraftvei-ksbyggnad, industribyggnad och övrig byggnad med värde av minst 50 000 kronor ska utgöra en värderingsenhet, om inte annat anges i 3 eller 5. Komplementhus på småhusenheten ska i regel ingå i samma värderingsenhet som det mest värdefulla småhuset på taxeringsenheten. Småhus, hyreshus, industribyggnader och övriga byggnader vilkas värde inte uppgår till 50 000 kronor, ska ingå i samma värderingsenhet som den mest värdefulla byggnaden inom samma tomt. Uppgår den mest värdefulla byggnadens värde inte till 50 000 kronor ska samtliga byggnader inom tomten utgöra en värderingsenhet.
Nuvarande lydelse För egendom som anges under punkterna 1-6 skall inte bestämmas något värde 1. byggnad eller byggnader inom samma tomt, om byggnadsbeståndets sammanlagda taxeringsvärde ej skulle uppgå till 50 000 kronor 2. övrig mark och vattentäckt område som inte är täktmark 3. markanläggning som används for sådant ändamål som avses i 3 kap. 4. egendom som avses i 2 kap 3 jordabalken 5. aggregat tillhörande kondenskraftverk som inte varit i drift under året före taxeringsåret eller som varaktigt tagits ur drift 6. outbyggd fallrätt för vilken det inte finns tillstånd till utbyggnad Föreslagen lydelse För egendom som anges under punkterna 1-6 ska inte bestämmas något värde 1. byggnad eller byggnader inom samma tomt, om byggnadsbeståndets sammanlagda taxeringsvärde ej skulle uppgå till 50 000 kronor 2. övrig mark och vattentäckt område som inte är täktmark 3. markanläggning som används för sådant ändamål som avses i 3 kap. 4. egendom som avses i 2 kap 3 jordabalken 5. kondenskraftverk 6. outbyggd fallrätt for vilken det inte finns tillstånd till utbyggnad. Till ett vattenkraftverk hänförs kraftverksbyggnad och mark för elproduktion med vattenkraft. Till ett värmekraftverk hänförs kraftverksbyggnad och mark för elproduktion med kärnkraft, kraftvärme, kondenskraft, gasturbin och vindkraft. Med mark avses i detta kapitel tomtmark, övrig mark, fallrätt och markanläggning som ingår i elproduktionsenhet. Av bestämmelsen 1 kap. 4 a andra stycket följer att vad som sägs om mark i denna lag gäller också annat utrymme som ingår i en fastighet eller är samfällt för flera fastigheter. Till ett vattenkraftverk hänförs kraftverksbyggnad och mark för elproduktion med vattenkraft. Till ett värmekraftverk hänförs kraftverksbyggnad och mark för elproduktion med kärnkraft, kraftvärme, kondenskraft och vindkraft. Med mark avses i detta kapitel tomtmark, övrig mark, fallrätt och markanläggning som ingår i elproduktionsenhet. Av bestämmelsen 1 kap. 4 a andra stycket följer att vad som sägs om mark i denna lag gäller också annat utrymme som ingår i en fastighet eller är samfällt för flera fastigheter. 3 ^ I en riktvärdeangivelse enligt 7 kap. 3 skall värden per kilowattimme anges för ett normkraftverk och for mark till ett sådant verk. Med ett normkraftverk avses ett kraftverk som har tagits i drift under år 1955, som har en normalårsproduktion på 500 miljoner kilowattimmar, som har en genomsnittlig utnyttjandetid på 5 000 timmar per år och som saknar möjlighet till flerårsreglering samt levererar sin elproduktion till stamnätet i inmatningspunkt Forsse-Hjälta. Värdena i en riktvärdeangivelse får endast bestämmas till belopp i en fastställd värdeserie. I en riktvärdeangivelse enligt 7 kap. 3 skall värden per kilowattimme anges för ett normkraftverk och för mark till ett sådant verk. Med ett normkraftverk avses ett kraftverk som har tagits i drift under år 1955, som har en normalårsproduktion på 500 miljoner kilowattimmar, som har en genomsnittlig utnyttjandetid på 4 500 timmar per år och som saknar möjlighet till flerårsreglering samt levererar sin elproduktion till stamnätet i inmatningspunkt Forsse-Hjälta. Värdena i en riktvärdeangivelse får endast bestämmas till belopp i en fastställd värdeserie. Totalvärdet i nybyggt skick för ett värmekraftverk bestäms för skilda förhållanden för följande värdefaktorer. Med effekt avses aggregatets installerade effekt i kilowatt. Totalvärdet i nybyggt skick för ett värmekraftverk bestäms för skilda förhållanden för följande värdefaktorer. Med effekt avses aggregatets installerade effekt i kilowatt. Med typ av värmekraftverk avses Med typ av värmekraftverk avses
vännekraftverk om elproduktionen sker med kärnkraft, kraftvärme, kondenskraft, gasturbin eller vindkraft. värmekraftverk om elproduktionen sker med kärnkraft, kraftvärme, kondenskraft eller vindkraft. Vid särskild fastighetstaxering fastställs nästföregående års fastighetstaxering oförändrad om ny taxering enligt 2-5 inte skall ske. Vid särskild fastighetstaxering fastställs det föregående årets fastighetstaxering oförändrad om ny taxering enligt 2-5 inte skall ske eller om mottagande taxeringsenhet ska påföras värde av sådan andels- eller ersättningskraft som anges i 15 kap. 8-9. Då värde av andels- eller ersättningsh-aft ska påföras mottagande värderingsenhet vid särskild fastighetstaxering ska det föregående årets fastighetstaxering i övrigt lämnas oförändrad. Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande taxeringsperiod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat 1. genom beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser 2. genom annat beslut av myndighet om beslutet innebär ändring i rätten att förfoga över eller i övrigt använda enheten 3. genom att avgift till allmän va-anläggning eller allmän fjärrvärmeanläggning (anslutningsavgift) eller ersättning för gatukostnader erlagts för enheten 4. genom att driftsförhållandena ändrats för ett kondenskraftverk. Ny taxering skall ske endast om taxeringsenhetens taxeringsvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kronor. Om förändringen medför en ökning eller minskning av taxeringsvärdet med mindre än 100 000 kronor skall ny taxering ske endast efter framställning av taxeringsenhetens ägare. Ny taxering av taxeringsenhet ska ske om under löpande taxeringsperiod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat 1. genom beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser 2. genom annat beslut av myndighet om beslutet innebär ändring i rätten att förfoga över eller i övrigt använda enheten 3. genom att avgift till allmän va-anläggning eller allmän fjärrvärmeanläggning (anslutningsavgift) eller ersättning för gatukostnader erlagts för enheten Ny taxering ska ske endast om taxeringsenhetens taxeringsvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kronor. Om förändringen medför en ökning eller minskning av taxeringsvärdet med mindre än 100 000 kronor ska ny taxering ske endast efter framställning av taxeringsenhetens ägare Förslag till förordning om ändring i fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199). Härigenom föreskrivs ifråga om fastighetstaxeringsförordningen dels att 1 kap. 34 i samt rubriken närmast före 1 kap. 34 i ska upphävas, dels att nuvarande 1 kap. 25 a ska betecknas 1 kap. 26 a, dels att 1 kap. 4, 34 och 34g samt rubriken närmast före 1 kap. 34 ska ha följande lydelse Nuvarande lydelse Brytningsfaktor enligt 12 kap. 9 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och riktvärde Föreslagen lydelse Brytningsfaktor enligt 12 kap. 9 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och riktvärde
enligt 15 kap. 5 samma lag skall vid avkastningsberäkning bestämmas med utgångspunkt i en kalkylränta av fem procent. enligt 15 kap. samma lag ska vid avkastningsberäkning bestämmas med utgångspunkt i en kalkylränta av fem procent. Härvid ska även skattekostnad beaktas. Allmänt om värmekraftverk utom kärnkraftverk Allmänt om värmekraftverk Vid bestämmande av riktvärdeangivelse för värmekraftverk skall värdet av kraftverket anges i kr/kw installerad effekt. Värdet skall avse mark och byggnader for en nybyggd anläggning. Det skall anges i hela hundratal kronor. Vid bestämmande av riktvärdeangivelsen skall en jämkning göras med hänsyn till lönsamhet enligt 15 kap. 13 fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Jämkningen skall ske med utgångspunkt i ortspriser för värmekraftverk eller delar därav och i avkastningsberäkningar med ledning av genomsnittliga elpriser och nödvändiga kostnader under nivååret och de fem föregående åren. Till grund för avkastningsberäkningen för jämkningen skall de elpriser ligga som noterats vid Nord Pool Spöt AS för produkten Elspot, prisområde Sverige, och de genomsnittliga löpande kostnaderna för samma tidsperiod. Förnyelsekostnaderna under perioden beaktas särskilt. Vid beräkning av genomsnittligt elpris för den nivågrundande tidsperioden skall beaktas vilka priser som erhållits vid leveransen för den under året producerade kraften. Elpriser och kostnader skall vid avkastningsberäkningen räknas om till nivåårets penningvärde. Det skall för den i 15 kap. 12 fastighetstaxeringslagen angivna värdefaktorn typ av värmekraftverk finnas tre klasser förutom kärnkraftverk. Var och en av kraftverkstyperna kraftvärmeverk och vindkraftverk skall utgöra en klass. Kondenskraftverk och gasturbiner skall tillsammans utgöra en klass. Med ett värmekraftverks ålder avses det år då kraftverket kunde tas i bruk. Den installerade effekten avrundas enligt reglerna i 30 tredje stycket. Vid bestämmande av riktvärdeangivelse för värmekraftverk ska värdet av kraftverket anges i kr/kw installerad effekt. Värdet ska avse mark och byggnader för en nybyggd anläggning. Det ska anges i hela hundratal kronor. Vid bestämmande av riktvärdeangivelsen ska en jämkning göras med hänsyn till lönsamhet enligt 15 kap. 13 fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Jämkningen ska ske med utgångspunkt i ortspriser för värmekraftverk eller delar därav och i avkastningsberäkningar med ledning av genomsnittliga elpriser och nödvändiga kostnader under nivååret och de fem föregående åren. Till grund för avkastningsberäkningen för jämkningen ska de elpriser ligga som noterats vid Nord Pool Spöt AS för produkten Elspot, prisområde Sverige, och de genomsnittliga löpande kostnaderna för samma tidsperiod. Förnyelsekostnaderna under perioden beaktas särskilt. Vid beräkning av genomsnittligt elpris för den nivågrundande tidsperioden ska beaktas vilka priser som erhållits vid leveransen för den under året producerade kraften. Elpriser och kostnader ska vid avkastningsberäkningen räknas om till nivåårets penningvärde. Det ska för den i 15 kap. 12 fastighetstaxeringslagen angivna värdefaktorn typ av värmekraftverk finnas fyra klasser. Var och en av kraftverkstypema kärnkraftverk, kraftvärmeverk och vindkraftverk ska utgöra en klass. Kondenskraftverk ska utgöra en klass. Med ett värmekraftverks ålder avses det år då kraftverket kunde tas i bruk. Den installerade effekten avrundas enligt reglerna i 30 tredje stycket Vid bestämmande av riktvärdeangivelsen skall jämkning enligt 34 ske med utgångspunkt i en avkastningsberäkning för ett kraftverk med en installerad effekt av 600 kw och en årlig produktion av 1 200 000 kwh. Vid bestämmande av riktvärdeangivelsen ska jämkning enligt 34 ske med utgångspunkt i en avkastningsberäkning för ett kraftverk med en installerad effekt av 2 000 kw och en årlig produktion av 4 000 000 kwh.
3 Bakgrund Reglerna om värdering av vattenkraftverk och värmekraftverk återfinns sedan 1988 års fastighetstaxering i 15 kap. FTL. Då fick även taxeringsenheter som omfattar dessa kraftverk beteckningen elproduktionsenheter. De ändringar i värderingsreglerna beträffande vattenkraftverken och värmekraftverken som skett vid de allmänna fastighetstaxeringarna har syftat dels till att förbättra och enhetliggöra värderingsmetodiken, dels att vid ändrade förhållanden eller andra förutsättningar korrigera och förbättra inverkan av olika värdefaktorer i värderingsmetodiken. De nya och ändrade regler som infördes i FTL och FTF för värderingen av elproduktionsenheter inför AFT 00 var omfattande och hade en avgörande betydelse för den värderingsmodell som nu tillämpas. Detta gäller främst värderingen av vattenkraftverken. Allt sedan FTL infördes 1981 har värderingen av dessa kraftverk skett enligt en avkastningsmetod. Inför AFT 00 ändrades denna på så sätt att värderingen ska utgå från verkets normalårsproduktion i kwh (energimetoden) istället för som tidigare från installerad effekt (effektmetoden). Värderingsmodellen utgår vidare från värdet av produktionen från ett s.k. normkraftverk istället för som tidigare från produktionen i ett nybyggt vattenkraftverk. Även den sedan tidigare omfattande regleringen i FTF av värderingen av vattenkraftverken reviderades i stor skala. I FTF finns numera tjugo paragrafer som reglerar värderingen av vattenkraftverken. Främst regleras här metodiken för den avkastningsberäkning som ska tillämpas vid värderingen och då främst de värdefaktorer - normalårsproduktion, utnyttjandetid, flerårsreglering, belägenhet och ålder - som ska tillämpas vid taxeringen av vattenkraftverken. Värdefaktorernas inverkan på värdet beaktas genom föreskrivna riktvärde- och beräkningsformler samt korrektioner. Förvärmekraftverken återfinns värderingsreglerna i 15 kap. 10-15 FTL. Lagtexten föreskriver en värdering med ledning av en produktionskostnadsberäkning. Med hänsyn till det generella målet i 5 kap. FTL att taxeringen ska resultera i ett taxeringsvärde som motsvarar 75 procent av marknadsvärdet, ska produktionskostnadsvärdet om möjligt relatera till ortspriser. För värmekraftverken stadgas vidare att en jämkning av värdet ska ske med hänsyn till lönsamheten av elproduktionen i landet. Inför AFT00 gjordes inte några ändringar i sak av värderingsreglerna i FTL avseende värmekraftverken. Dessa regler hade inför 1988 års taxering förts över från 11 kap. FTL som avser värdering av industrienheter, till 15 kap. som avser värdering av elproduktionsenheter. Samtidigt infördes nämnda jämkningsregel. De ändringar som skedde inför taxeringen AFT 00 gav värderingsreglerna för värmekraftverken en uppbyggnad som till stor del motsvarar riktvärdesystematiken i de övriga kapitlen om värdering i FTL. Värmekraftverkens värderingsmodell i FTL kompletteras med ett antal paragrafer i 1 kap. (34-35 ) FTF. Dessa innehåller riktvärdeformler, definition m.m. av installerad effekt samt regler om nedräkningsomräkningsfaktorer med tabeller. Tidigare innehöll FTF inte någon reglering av hur den jämkning med hänsyn till lönsamheten skulle ske enligt FTL. Jämkningen skedde därför för varje individuellt värmekraftverk utifrån en
10 avkastningskalkyl som inte reglerats vare sig i FTL eller FTF. Svårigheter vid tillämpligheten av dessa regler samt ett antal rättstvister medförde att man inför taxeringen AFT 07, föratom ett antal preciseringar av värderingsmodellen för båda vattenkraftverken och vännekraftverken, i FTF föreskrev att till grand för nämnda avkastningsberäkningar skall ligga uppgifter från den nordiska elbörsen Nord Pool Spöt AS. Genom 1996 års elmarknadsreform och den nya ölagstiftningen, infördes fr.o.m. 1 januari 1996 fri konkurrens när det gäller produktion av och handel med el. Vidare övergick den norska elbörsen samma år till att vara en svensknorsk elbörs, Nord Pool Spöt AS, ägd till hälften var av Svenska Kraftnät och Statnett i Norge. Svenska Kraftnät ansvarar för balansen mellan elproduktion/import och elanvändning/export. Nord Pool Spöt AS består huvudsakligen av en spotmarknad för fysisk handel och en terminsmarknad. Den senare är en finansiell marknad för kontrakt om framtida elleveranser, vilken aktörerna kan utnyttja för prissäkring och riskspridning. Aktörerna handlar på spotmarknaden med timkontrakt för nästföljande dygns 24 timmar. Priset sätts som jämviktspris där utbuds- och efterfrågekurvan korsar varandra. Elspotpriset är referenspris för elmarknaden och även för Nord Pool Spöt AS terminsmarknad. Inför AFT 07 kunde, till skillnad från mot vad som gällde vid AFT 00, således erfarenheter och uppgifter som kommit fram genom elmarknadsreformen utnyttjas. Denna reform möjliggjorde en genomlysning av intäkter och kostnader m.m. för elproduktionen. Uppgifter om produktion, kostnader m.m. framgick även mera utförligt än tidigare i de officiella redovisningar som kraftbolagen lämnar. Tillgången till alla dessa uppgifter var en god förutsättning för de avkastningsberäkningar som ska göras vid taxeringen av elproduktionsenheter enligt 15 kap. 6 FTL. Bestämmelserna om att uppgifter från den nordiska elbörsen Nord Pool Spöt AS ska ligga till grand för nämnda avkastningsberäkningar togs därför in i 1 kap. 25 a och 1 kap. 34 FTF. Ett ytterligare intressant förtydligande av värderingsmodellen för elproduktionsenhetema inför AFT 07 var hur värdepåverkan av s.k. elcertifikat skulle beaktas vid taxeringen. Denna värdepåverkan beaktades inte i värderingsmodellen för vattenkraftverken och värmekraftverken fram till AFT 07. Åtgärder i det energipolitiska programmet har sedan 1997 omfattat bl.a. åtgärder för att öka tillförseln av el producerad med fömybara energikällor. Stöd och subventioner ersattes dock fr.o.m. maj 2003 med elcertifikatsystem (jfr. lagen 1993:113)om elcertifikat). Handeln med dessa certifikat påverkar värdet av de kraftanläggningar som producerar förnybar el. Värdepåverkan av elcertifikat sker fr.o.m. AFT 07 genom justering för säregna förhållanden, vilket för vattenkraftsverkens del framgår av 1 kap. 25 a FTF och för kraftvärmens del framgår av 1 kap. 34 f FTF. För vindkraftverken beaktas dock elcertifikatens värde genom tillämpbar värderingsmodell. Detta framgår av 1 kap. 34 i FTF. Inför den allmänna fastighetstaxeringen 2013 av elproduktionsenheter bör enligt Skatteverkets mening några omfattande förändringar av tillämpliga värderingsmodeller inte vara aktuella. Värderingsmodellerna kommer istället i princip att bygga på motsvarande värderingsmodeller från AFT 07.
Erfarenheter från denna taxering liksom det förberedelsearbete som föregick taxeringen har dock påvisat ett behov av förtydliganden och förbättringar av värderingsmodellen för elproduktionsenheter även inför AFT 13. 11
12 4 Överväganden och förslag Ändringar i värderingsreglerna vid fastighetstaxeringen syftar till att nå ett värderingsresultat som allt bättre svarar mot den lagstiftande målsättningen för taxeringen. Denna är enligt 5 kap. FTL att fastigheternas taxeringsvärde ska bestämmas till 75 procent av deras marknadsvärden. Som nämnts har AFT 07 och det förberedelsearbete som föregick taxeringen påvisat ett behov av förtydliganden och förbättringar av värderingsmodellen för elproduktionsenheter. Detta behov aktualiserar inför AFT 13 ett antal förändringar av såväl lagtext som förordningstext. 4.1 Gasturbinerna och kondenskraftverken Kondenskraftverk är ett värmekraftverk som enbart producerar el. Sedan 1998 har flera sådana kraftverk tagits ur drift. Dessa anläggningar, som oftast fått dyrbar reningsutrustning installerad, har blivit olönsamma främst gentemot importerad kolbaserad elproduktion. I den mån kondenskraftverken inte helt tagits ur drift fungerar de mestadels som reservaggregat, framförallt vintertid då elbehovet är mycket högt i landet. Detsamma gäller de enbart elproducerande gasturbinerna vilka i stort sett ingår i Svenska Kraftnäts effektreserv. Dessutom har ett antal gasturbiner sålts till utlandet eller skrotats. I gasturbiner och kondenskraftverk som båda enbart levererar el producerades 2010 ca. 0,3 TWh. För närvarande finns 8 stycken taxeringsenheter avseende kondenskraftverk registrerade. För gasturbinernas del är motsvarande siffra 21 stycken. Verksamheten får sammantaget i sig anses drivas utan lönsamhet och något marknadsvärde torde därmed inte anses föreligga. Ifråga om de elproducerande gasturbinerna ingår de som nämnts normalt som reservaggregat i Svenska Kraftnäts effektreserv. De används för att upprätthålla balansen i elsystemet och bör därför hänföras till distributionsbyggnader. Skatteverkets förslag är att dessa gasturbiner indelas som specialbyggnader och blir skattefria enligt 3 kap. 1 FTL. Denna indelningsregel bör tas in i 2 kap. 2 FTL. Skatteverket föreslår att regeln i 2 kap. 2 om indelningen av gasturbinerna som specialbyggnad och distributionsbyggnad får följande utformning: Byggnad som ingår i överförings- eller distributionsnätet för gas, värme, elektricitet eller vatten samt gasturbin och annan byggnad som används för att upprätthålla balansen i elsystemet. Med annan byggnad avses härvid bl.a. kraftvärmeverk som används av Svenska Kraftnät på motsvarande sätt som beskrivits beträffande gasturbinerna. När det gäller kondenskraftverken har nämnts att verksamheten med dessa får anses drivas utan lönsamhet, inte minst med hänsyn till höga underhållskostnader när de inte är i drift. Något marknadsvärde anses därför inte föreligga. Mot bakgrund av detta föreslår Skatteverket att något värde inte ska bestämmas för kondenskraftverken. En regel om detta bör tas in i 7 kap. 16 FTL och ersätta den nuvarande regeln i samma lagrum om kondenskraftverk som tagits ur drift. Med hänsyn till nämnda förslag om indelningen av gasturbinerna som specialbyggnad och att något värde inte ska bestämmas för kondenskraftverken bör några värderingsregler beträffande dessa inte tas in
13 15 kap. FTL. Detta medför att värderingsreglerna för gasturbinerna i 15 kap. 1 resp. 15 kap. 12 FTL, liksom i 1 kap. 34 i FTF och rubriken närmast före detta lagrum, bör slopas. Beträffande kondenskraftverken bör dessa även fortsättningsvis hänföras till värmekraftverk även om det enligt nämnda förslag inte ska bestämmas något värde för dessa. Detta medför att värderingsreglerna för kondenskraftverken endast bör slopas i 1 kap. 34 i FTF liksom rubriken närmast före detta lagrum. Enligt 16 kap. 4 punkt 4 FTL ska ny taxering av ett kondenskraftverk ske om kraftverkets värde ökat eller minskat med minst en femtedel. Med hänsyn till Skatteverkets förslag att dessa kraftverk enligt en ny regel i 7 kap. 16 inte ska åsättas något värde, bör en ytterligare följdändring av nämnda förslag bli att nuvarande regel om kondenskraftverk i 16 kap. 4 ska utgå. 4.2 Kraftverksbyggnad med värde under 50 000 kr Av 6 kap. 2 första stycket FTL framgår att varje småhus, ägarlägenhet, hyreshus, industribyggnad och övrig byggnad med värde av minst 50 000 kronor ska utgöra en värderingsenhet. Kraftverksbyggnader indelades tidigare som industribyggnader och omfattades därmed av nämnda lagrum. Värderingen av kraftverken omarbetades inför taxeringen 2000 och elproduktionsenheterna kom då att utgöra en särskild typ av taxeringsenhet (jfr. prop. 1998/99:109). Reglerna i 6 kap. 2 FTL om minsta värde för indelning i värderingsenheter kom dock inte att omfatta ägare av elproduktionsenheter. Någon grund för att vid fastighetstaxeringen ha en annan ambitionsnivå för indelning i värderingsenheter beträffande elproduktionsenheter finns inte. Skatteverkets föreslår därför att regeln i 6 kap. 2 första stycket FTL om minsta värde för indelning i värderingsenheter även ska omfatta kraftverksbyggnader. 4.3 Andels- och ersättningskraften Vid uppskattning av kraftverks värde skall avdrag göras för skyldighet att leverera andels- och ersättningskraft enligt domstols avgörande eller enligt avtal. De krav som skall vara uppfyllda för att ett avtal om ersättningskraft utanför vattenlagen skall beaktas vid taxeringen framgår av SOU 1972:32 s. 678 och prop. 1979/80:40 s 143 och är således att 1. leveransskyldigheten skall vara knuten till kraftstation och utgå som vederlag för rätt till i kraftverket tillgodogjord vattenkraft, 2. rätten till ersättningskraften skall vara knuten till i avtalet angiven fastighet 3. kraftleveransen får inte vara begränsad till viss tid. Regler om värdepåverkan på den härskande resp. tjänande fastighetens värde av rätt till leverans av ersättnings- och andelskraft har funnits i både kommunalskattelagen och i FTL. De ändrades senast 1999 genom prop. 1998/99:109. Reglerna togs in i 15 kap. 9 och 10 FTL. Riktvärdena för den härskande och den tjänande fastigheten påverkas inte av det enligt särskilda regler beräknade värdet av överförd kraft. En justering för säregna förhållanden enligt 7 kap. 5 FTL görs istället på kraftverkets och den mottagande fastighetens riktvärde. Sedan AFT 00 blev mottagarens, dvs. den
14 härskande fastighets, skyldighet att betala uttagskostnader avgörande för om reglerna för andelskraft (procentuell del av produktionen) eller för ersättningskraft (kr/kw per taxeringseffekt) skulle tillämpas. I 4 kap. 5 FTL punkt 7 anges att en taxeringsenhet, vars värde till övervägande del utgörs av rätt till andels- eller ersättningskraft, ska indelas som elproduktionsenhet. I övrigt finns inga särregler om indelningen och redovisningen för andels- eller ersättningskraften. Eftersom indelningen av andels- eller ersättningskraften endast i undantagsfall sker enligt nämnda bestämmelse, redovisas värdet av andels- eller ersättningskraften istället som avdrag för säregna förhållanden för den levererande fastigheten och tillägg för säregna förhållanden för den mottagande fastigheten. Vid den senaste allmänna fastighetstaxeringen 2007 kan antalet ärenden där sådana avdrag respektive tillägg fördelades ut på levererande och mottagande fastighet beräknas till åtminstone 120 stycken. Totalt antal justeringar för säregna förhållanden utgjorde 434 stycken. Detta sätt att beakta andels- eller ersättningskraft har medfört svårigheter att identifiera de fall då rätten till kraften faktiskt beaktats vid taxeringen eftersom levererande fastighet och mottagande fastighet inte är föremål för taxering samma år. Till följd av detta föreslår Skatteverket ett ytterligare undantag från den i 16 kap. 1 FTL angivna huvudregeln att vid särskild fastighetstaxering fastställs föregående års fastighetstaxering oförändrad. Enligt lagrummets nuvarande lydelse kan den särskilda fastighetstaxeringen innebära att nytaxering sker om det föreligger nytaxeringsgrund. Om det inte föreligger sådan grund fastställs formellt föregående års taxering. Skatteverket har ett intresse i att rätten till kraften faktiskt beaktats vid samma års taxering för såväl levererande som mottagande fastighet. Därför föreslås att föregående års fastighetstaxering inte heller ska fastställas oförändrad om en mottagande taxeringsenhet bör påföras värde av sådan andels- eller ersättningskraft som anges i 15 kap. 8-9 FTL. En möjlighet hade naturligtvis varit att beakta detta senare förhållande som en nytaxeringsgrund, men Skatteverket bedömer att det inte har kapacitet att behandla alla nytaxeringsärenden som kan komma att bli följden av en sådan reglering. Istället föreslås således att endast värdet av andels- eller ersättningskraften i dessa fall påförs aktuella fastigheter vid särskild fastighetstaxering. Enligt ordalydelsen i 16 kap. 1 första stycket FTL ska vid särskild fastighetstaxering nästföregående års fastighetstaxering som huvudregel fastställas oförändrad. Från branschen har framhållits önskemål om ett förtydligande av begreppet "nästföregående års". I förtydligande syfte föreslår Skatteverket därför att detta begrepp i nämnda lagrum byts ut mot "det föregående årets". 4.4 Precisering av avkastningsberäkningen Vid beräkning av värdet i riktvärdeangivelsen för vattenkraft- respektive värmkraftverken ska enligt 15 kap. FTL en jämkning göras med hänsyn till lönsamheten. 11 kap. 4 FTF anges att riktvärde enligt 15 kap. 5 FTL vid avkastningsberäkning ska bestämmas med utgångspunkt i en kalkylränta av fem procent avseende riktvärdet för mark som hör till ett vattenkraftverk. Den
15 ändring som föreslås är att riktvärdet enligt 15 kap. FTL, dvs. både vatten- och värmekraftverk, vid en avkastningsberäkning ska bestämmas med utgångspunkt i en kalkylränta av fem procent. Den föreskrivna jämlcningen ska således ske genom en avkastningsberäkning utifrån en kalkylränta om fem procent. Orsaken till föreslagen ändring är att elproduktionsenheter skiljer sig från andra fastighetstyper i och med att en normal marknad saknas för dem. Genom praxis är det dock denna värderingsmodell som kommit att användas för dessa fastigheter. I nuvarande 1 kap 25a respektive 1 kap. 34 FTF regleras de komponenter beträffande intäkts- och kostnadssidan i kalkylen som har avseende på vattenkraftverken respektive de olika slagen av värmekraftverken utom kärnkraftverk. I de delar särskilda förhållanden finns för bestämmandet av riktvärdeangivelsen för de olika slagen av värmekraftverken, regleras detta i de avsnitt i förordningen som gäller de olika kraftverkstyperna. Eftersom rubriken "Vattenkraftverk" återfinns mellan nuvarande 1 kap 25a FTF, som reglerar förutsättningarna för avkastningsberäkningen för vattenkraftverken, och 1 kap 26 FTF, som reglerar formeln för bestämmande och redovisning av riktvärdet för en värderingsenhet avseende ett vattenkraftverk, föreslås att nuvarande 1 kap. 25 a ska betecknas 1 kap. 26 a. Härigenom kommer det på ett bättre sätt framgå att lagrummet reglerar förutsättningarna för bestämmandet av riktvärde för vattenkraftverken. En avgörande komponent beträffande kostnadssidan i en avkastningskalkyl utgörs av skattekostnaden. Frågan om denna kostnad ska beaktas i den avkastningskalkyl som ligger till grund för nämnda jämkning av riktvärdet är oreglerad i 1 kap. 4 FTF. För att i framtiden undvika rättstvister är det angeläget att i lagrummet i förtydligande syfte föreskriva att sådan kostnad ska beaktas i lönsamhetsberäkningen. Således föreslås i 1 kap. 4 FTF att även skattekostnad beaktas i avkastningsberäkningen. 4.5 Beräkning av riktvärdeangivelse för kärnkraftverk För den i 15 kap. 12 FTL angivna värdefaktorn typ av värmekraftverk ska. det finnas fyra klasser, däribland kärnkraftverk. Vid beräkning av värdet i riktvärdeangivelsen för värmekraftverk ska som tidigare nämnts enligt 15 kap. 13 FTL en jämkning göras med hänsyn till lönsamheten. Fram till den allmänna fastighetstaxeringen 2007 fanns varken i FTL eller FTF någon reglering av hur föreskriven jämkning skulle ske. Inför AFT 07 lämnade Skatteverket och representanter för elbranschen in en hemställan till Finansdepartementet om ändringar i FTF. Ett av dessa ändringsförslag innebar att begreppet "jämkning med hänsyn till lönsamheten i landet" skulle preciseras. Detta ändringsförslag omfattade samtliga typer av värmekraftverk. Innehållet av preciseringen framgår av den nuvarande lydelsen i 1 kap. 34 FTF (SFS 2006:327). Efter synpunkter från ett branschbolag bröts, under beredningen i departementet, reglerna för kärnkraftverk ut från det lämnade förslaget. Detta resulterade i att samma värderingsmodell som gällde AFT 00 för kärnkraftverk även skulle tillämpas vid AFT 07. Detta förde med sig följdändringar för den föreslagna nya regeln i 1 kap. 34 FTF, vilket framgår av nuvarande rubrik närmast före lagrummet, nämligen att lagrummet reglerar allmänna förutsättningar för alla slag av värmekraftverk, utom kärnkraftverk.
16 Nuläget inför AFT 13 är således att det finns klara värderingsregler i FTF för samtliga typer av värmekraftverk, med undantag för kärnkraftverk. Det är Skatteverkets uppfattning att samtliga typer av värmekraftverk bör behandlas lika vad avser nämnda jämkning enligt 15 kap. 13 FTL. Någon egentligt grund för att särskilja kärnkraftverken i detta hänseende finns inte. Detta kan även sägas stå i överensstämmelse med de allmänna reglerna om likformighet i taxeringen enligt 1 kap. 2 FTL. För att råda bot på dels den osäkerhet som nu råder beträffande hur riktvärdeangivelsen för kärnkraftverken ska bestämmasoch den risk som detta kan medföra i form av olikformig taxering, föreslår Skatteverket att nuvarande rubrik närmast före 1 kap. 34 FTF får lydelsen "Allmänt om värmekraftverk". Genom ändringen av rubriken kommer preciseringen av begreppet "jämkning med hänsyn till lönsamheten i landet" i nämnda lagrum att omfatta samtliga typer av värmekraftverk, inklusive kärnkraftverk. Ändringen av rubrikens lydelse medför också en följdändring i fjärde stycket av 1 kap. 34 FTF där det bör preciseras att för värdefaktorn typ av värmekraftverk ska finnas fyra klasser, av vilka kraftverkstypen kärnkraftverk ska utgöra en klass. 4.6 Normkraftverk för vattenkraftverk Av 7 kap. 3 FTL framgår att taxeringsvärde för byggnader och ägoslag som avses i 8-15 kap. samma lag ska bestämmas med utgångspunkt i riktvärden. Dessa ska för varje värderingsenhet bestämmas för kombinationer av värdefaktorer, som i någon utsträckning varierar inom värdeområdet och som har särskild betydelse för marknadsvärdet. Enligt lagrummet utgörs de värdefaktorer som särskilt ska beaktas vid riktvärdets bestämmande för vattenkraftverk av normalårsproduktion, utnyttjandetid, flerårsreglering och ålder. Beträffande vattenkraftverk anges i 15 kap 3 FTL att i en riktvärdeangivelse enligt 7 kap. 3 ska värden per kilowattimme anges för ett normkraftverk och för mark till ett sådant verk. Med ett noimkraftverk avses ett kraftverk som har tagits i drift under år 1955 och som har en normalårsproduktion på 500 miljoner kilowatthnmar. Vidare ska normkraftverket ha en genomsnittlig utnyttjandetid på 5 000 timmar per år och sakna möjlighet till flerårsreglering samt leverera sin elproduktion till stamnätet i inmatningspunkt Forsse-Hjälta.. Vattenkraftverken ska värderas med utgångspunkt i vad som anges vara den genomsnittliga utnyttjandetiden för vattenkraften. De utredningar som gjorts under förberedelsearbetet inför AFT 13 visar att den genomsnittliga utnyttjandetiden för elproduktionen vid vattenkraftverken numera är 4 500 timmar och inte som anges i gällande regler, 5000 timmar. Normenheten bör därför anges ha 4 500 timmar som utnyttjandetid. Med den föreslagna utnyttjandetiden kommer hälften av produktionen vid vattenkraftverken att ligga på kraftverk med en längre utnyttjandetid än 4 500 timmar per år och hälften med en kortare utnyttjandetid. De korrektioner som enligt 15 kap. 7 FTL får göras vid en längre eller kortare utnyttjandetid per år än normenheten, kommer därvid att bli av samma storleksordning. Den föreslagna ändringen för med sig följdändringar i 1 kap. 31 FTF, vilken reglerar hur stor utnyttjandefaktorn ska vara vid normkraftverkets
17 utnyttjandetid (1,000). Eftersom det är osäkert om föreberedelsearbetet inför AFT 13 kan komma att påverka de timantal för utnyttjandetider som anges i lagrummets andra stycke, får dock denna ändring anstå till den hemställan som berör nödvändiga förändringar av det tekniska regel- och tabellverket i FTL. Som nämnts kommer denna hemställan i vanlig ordning att tillställas departementet under våren 2012. 4.7 Beräkning av riktvärdeangivelse för vindkraftverk Det finns i landet ett avsevärt antal vindkraftverk. Dessa kraftverk producerade dock endast drygt 3 procent av landets hela elproduktion. Med hänsyn till den stora variationen av vindkraftverkens typ och storlek har det funnits ett behov av att schematisera värderingen av dessa. Detta behov framgår av 1 kap 34 f - 34 h FTF. Av 1 kap. 34 g FTF ska, beträffande vindkraftverk, vid bestämmandet av riktvärdeangivelsen jämkning enligt 34 ske med utgångspunkt i en avkastningsberäkning för ett kraftverk med en installerad effekt av 600 kw och en årlig produktion av 1 200 000 kwh. Dessa specifikationer kan anses spegla den norm som var gällande inför AFT 07 för de på marknaden vanligast förekommande vindkraftverken vid denna tidpunkt. Sedan dess har den tekniska utvecklingen för vindkraftverk utvecklats betydligt. Den tekniska utvecklingen inom vindkraftsområdet har varit explosionsartad. För 20 år sedan tillverkades det vindkraftverk i Sverige med en effekt på några 100 kw medan man idag bygger verk på 5 MW. Av tillgänglig statistik från Energimyndigheten kan konstateras att de nu vanligast förekommande vindkraftverken på markanden har en sådan medeleffekt och en sådan årlig produktion, att normen för det vindkraftverk som ska vara utgångspunkt för den avkastningsberäkning som ska ske enligt 1 kap. 34 g FTF bör sättas till en installerad effekt av 2 000 kw och en årlig produktion av 4 000 000 kwh.
18 Konsekvensanalys 5.1 Offentligfinansiella konsekvenser Skatteverket bedömer att föreslagna ändringar i promemorian inte medför några statsfinansiella konsekvenser. 5.2 Konsekvenser för Skatteverket Förslaget om att något värde inte ska bestämmas för kondenskraftverk och att gasturbiner indelas som specialbyggnad innebär for Skatteverkets del en förenkling av förberedelsearbetet. Vidare innebär förslaget i viss mån besparing genom minskat antal deklarationsutskick. I nuvarande regler av andels- och ersättningskraft kan Skatteverket inte påföra andels- och ersättningskraft såsom en justering för säregna förhållanden direkt, eftersom levererande och mottagande fastighet inte är föremål för taxering under samma år. Genom införande av en nytaxeringsgrund för andels- och ersättningskraft underlättas Skatteverkets hanteringen av arbetsmaterial. En önskvärd konsekvens av att infora förtydligande av kostnader som ska beaktas i den avkastningskalkyl som ligger till grund for jämkning av riktvärdet avseende vattenkraft och värmekraft är att rättstvister i framtiden kan undvikas. Förtydligandet innebär att även kärnkraftverk ska omfattas av 1 kap. 34 fastighetstaxeringsförordningen samt att det ska finnas fyra klasser av vilka kraftverkstypen kärnkraftverk ska utgöra en klass. Detta medför en förbättrad kvalitet på fastställandet av riktvärdeangivelsen för kärnkraftverk. Med beaktande av kravet på likformighet i taxeringen bör samtliga typer av kraftvärmeverk behandlas lika. En önskvärd konsekvens av föreslagna förtydligande är att rättsliga processer på hur riktvärdet för kärnkraftverk ska beräknas kan undvikas. Förslagen innebär förenklingar för Skatteverket. De förändringar som behövs i system, blanketter och broschyrer ingår i det normala underhållet och medför inga ökade kostnader. 5.3 Konsekvenser för fastighetsägare För fastighetsägarnas del innebär förslaget att något värde inte ska bestämmas för kondenskraftverk och att den administrativa bördan minskar genom att de inte behöver lämna några uppgifter till Skatteverket. Dessutom bör föreslagna förtydliganden i promemorian medföra en förenkling genom att framtida rättstvister avseende vilka kostnader som ska beaktas i avkastningskalkyl och hur riktvärdeangivelsen för kärnkraftverk ska beräknas kan undvikas. Den administrativa börda som kan uppkomma uppvägs av att kravet på rättvis och likformig fastighetstaxering uppnås.
19 6 Författningskommentar 6.1 Fastighetstaxeringslagen (1979:1152) 2 Den nya regeln i 2 kap. 2 om indelningen av gasturbinerna som specialbyggnad och distributionsbyggnad motiveras av att de elproducerande gasturbinerna normalt ingår som reservaggregat i Svenska Kraftnäts effektreserv. De används för att upprätthålla balansen i elsystemet och bör därför hänföras till distributionsbyggnader. Då gasturbinerna indelas som specialbyggnader blir de skattefria enligt 3 kap. 1 FTL. 2 Regeln i 6 kap. 2 första stycket FTL om minsta värde för indelning i värderingsenheter, 50 000 kr, bör även omfatta kraftverksbyggnader. 16 Mot bakgrund av att något marknadsvärde för kondenskraftverken inte torde föreligga föreslår Skatteverket att något värde inte ska bestämmas för dessa kraftverk. En regel om detta bör tas in i 7 kap. 16 FTL och ersätta den nuvarande regeln i samma lagrum om kondenskraftverk som tagits ur drift. 1 Med hänsyn till förslaget om indelning av gasturbinerna som specialbyggnad bör några värderingsregler beträffande dessa inte tas in i 15 kap. FTL. Detta medför att värderingsreglerna för gasturbinerna i 15 kap. 1 resp. 15 kap. 12 FTL bör slopas. Beträffande kondenskraftverken bör dessa även fortsättningsvis hänföras till värmekraftverk även om det enligt nämnda förslag i 7 kap. 16 FTL inte ska bestämmas något värde för dessa. 3 De utredningar som gjorts under förberedelsearbetet inför AFT 13 visar att den genomsnittliga utnyttjandetiden för elproduktionen vid vattenkraftverken numera är 4 500 timmar och inte som anges i gällande regler, 5000 timmar. Normenheten bör därför anges ha 4 500 timmar som utnyttjandetid. 12 Sel.
20 16 kap. 1 Skatteverket har beträffande andels- och ersättningskraft ett intresse i att rätten till kraften faktiskt beaktats vid samma års taxering för såväl levererande som mottagande fastighet. Därför föreslås att föregående års fastighetstaxering inte heller ska fastställas oförändrad för det fall att en mottagande taxeringsenhet bör påföras värde av sådan andels- eller ersättningskraft som anges i 15 kap. 8-9 FTL. Från branschen har framhållits önskemål om ett förtydligande av begreppet "nästföregående års". I förtydligande syfte föreslås därför att detta begrepp i nämnda lagrum byts ut mot "det föregående årets". 4 Med hänsyn till Skatteverkets förslag att kondenskraftverk enligt en ny regel i 7 kap. 16 inte ska åsättas något värde, blir en följdändring av nämnda förslag att nuvarande regel om dessa kraftverk i 16 kap. 4 ska utgå. 6.2 Fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) 4 Enligt lagrummets nuvarande lydelse ska riktvärde vid avkastningsberäkning av mark som hör till ett vattenkraftverk enligt 15 kap. 5 FTL bestämmas med utgångspunkt i en kalkylränta av fem procent. Den ändring som föreslås är att riktvärdet enligt 15 kap. FTL, dvs. både vatten- och värmekraftverk, vid en avkastningsberäkning ska bestämmas med utgångspunkt i en kalkylränta av fem procent. En avgörande komponent beträffande kostnadssidan i en avkastningskalkyl utgörs av skattekostnaden. Frågan om denna kostnad ska beaktas i den avkastningskalkyl som ligger till för nämnda jämkning av riktvärdet är oreglerad i 1 kap. 4 FTF. För att i framtiden undvika rättstvister bör i förtydligande syfte föreskrivas att sådan kostnad ska beaktas i lönsamhetsberäkningen. 25 a och 26 a Eftersom rubriken "Vattenkraftverk" återfinns mellan nuvarande 1 kap 25 a FTF, vilken reglerar förutsättningarna för avkastningsberäkningen för vattenkraftverken, och 1 kap 26 FTF, vilken reglerar formeln för bestämmande och redovisning av riktvärdet för en värderingsenhet avseende ett vattenkraftverk, föreslås att nuvarande 1 kap. 25 a istället ska betecknas 1 kap. 26 a. Härigenom kommer det på ett bättre sätt framgå att lagrummet reglerar förutsättningarna för bestämmandet av riktvärde för vattenkraftverken. 34 6
21 För att råda bot på dels den osäkerhet som nu råder beträffande hur riktvärdeangivelsen för kärnkraftverken ska bestämmas och dels den risk som detta kan medföra i form av olikformig taxering, föreslås att nuvarande rubrik närmast före 1 kap. 34 FTF får lydelsen "Allmänt om värmekraftverk". Genom ändringen av rubriken kommer preciseringen av begreppet "jämkning med hänsyn till lönsamheten i landet" att omfatta samtliga typer av värmekraftverk, inklusive kärnkraftverk. Ändringen av lydelsen beträffande nämnda rubrik för även med sig en följdändring i fjärde stycket av 1 kap. 34 FTF genom att det bör preciseras att för värdefaktorn typ av värmekraftverk ska finnas fyra klasser, av vilka kraftverkstypen kärnkraftverk ska utgöra en 34g Av 1 kap. 34 g FTF ska, beträffande vindkraftverk, vid bestämmandet av riktvärdeangivelsen jämkning enligt 34 ske med utgångspunkt i en avkastningsberäkning för ett kraftverk med en installerad effekt av 600 kw och en årlig produktion av 1 200 000 kwh. Dessa specifikationer kan anses spegla den norm som var gällande inför AFT 07 för de på marknaden vanligast förekommande vindkraftverken vid denna tidpunkt. Av tillgänglig statistik från Energimyndigheten kan konstateras att de nu vanligast förekommande vindkraftverken på markanden har en sådan medeleffekt och en sådan årlig produktion, att normen för det vindkraftverk som ska vara utgångspunkt för den avkastningsberäkning som ska ske enligt 1 kap. 34 g FTF bör sättas till en installerad effekt av 2 000 kw och en årlig produktion av 4 000 000 kwh. 34i Som angivits under 15 kap. FTF bör, med hänsyn till förslaget om indelning av gasturbinerna som specialbyggnad, några värderingsregler beträffande dessa kraftverk inte tas in i detta kapitel. Detta medför att värderingsreglerna för gasturbinerna i 15 kap. 1 och 12 FTL, liksom i 1 kap. 34 i FTF och rubriken närmast före detta lagrum, bör slopas. Som nämnts bör beträffande kondenskraftverken dessa även fortsättningsvis hänföras till värmekraftverk även om det enligt förslaget till ny reglering i 7 kap. 16 FTL inte ska bestämmas något värde för dessa. Detta medför att värderingsreglerna för kondenskraftverken endast bör slopas i 1 kap. 34 i FTF liksom rubriken närmast före detta lagrum