NUMMER 12 Malmöbornas socialistiska veckotidning Foto: sxc.hu Bullspecialisten åter i blåsväder»[...]skillnaderna - alltså lägre arvoden rör sig mellan 5 000-10 000 kronor...» DEBATT SID 2.
E-post: redaktionen@rodaogon.se Postadress: S. Förstadsgatan 132 214 28 Malmö Besöksadress: S. Förstadsgatan 132 Plusgiro: 421 53 84-1 Hemsida: www.rodaogon.se För obeställt material ansvaras ej. Citera oss gärna, men ange källan. Redaktör: Fredrik Jönsson Telefon: 0763-227201 E-post: fj@rodaogon.se Fotograf: Magdi Gzouli Telefon: 040-6928008 E-post: md@rodaogon.se Telefonnummer till redaktionen: 040-6928008 Ansvarig utgivare: SKP Malmö INNEHÅLL Ledare... 2 Debatt... 3 Nyheter... 4 Sport... 7 I Backspegeln...8-9 Veckans bild...10 TV...11 Veckans fråga...12 LEDARE I en huvudledare den 27/2-11 påstår Sydsvenskan att problemet är inte för höga elpriser, utan att många hushåll har för hög elkonsumtion. Rekommendationen blir köp värmeljus och självklart en harrang till försvar av den huvudlösa avregleringen av elmarknaden som politiker av olika kulörer genomfört i sin strävan att följa EU-byråkratins direktiv om avregleringar och marknadsanpassning. Nu är det väl förmodligen ingen som hade väntat sig något annat, när det gäller försvar av storfinansen och kapitalägarnas intressen står Sydsvenskan alltid i första ledet, och för dem är det självklart att försvara marknadens diktatur över våra liv och existens. Vi som lever i verkligheten ser en hel del andra problem med den avreglering som skedde till förmån för i synnerhet den marknadsledande el-juntan Vattenfall, Eon och Fortum som i stort sett har monopol på att producera den el som sedan säljs på elbörsen i norden. Priserna är med andra ord dikterade innan de kommer fram till marknaden. Dessutom har el-juntan också monopol på distributionsnäten och kan där ta ut orimliga leveranspriser i nätt som i huvudsak är finansierade av samhället och konsumenterna. Det är snart dyrare att få hem elen än att åka taxi i storstäderna. Monopolsituationen utnyttjar dessa 2 Politikerna kan påverka om de har den politiska viljan och modet svindlare till att ta ut enorma överpriser av konsumenterna, överpriser som sedan späs på med utsläppsrätter och elcertifikat. I de flesta industrigrenar ligger den justerade vinsten per anställd och år på ca 300 000 kronor, el-juntan nöjer sig inte med detta utan tar ut en vinst motsvarande denna per månad och anställd. Påståendena om att politikerna inte kan påverka elpriserna eftersom de sätts på den nordiska elbörsen är falska, de har faktiskt redan påverkat dessa genom politiskt fattade beslut, visserligen beslut som präglas av den nyliberala ideologin, men varför skulle man inte kunna ändra på dessa beslut. Om det går att fatta beslut om att minska sjukersättningar och arbetslöshetsersättningar, varför skulle man inte kunna fatta beslut om att dra ner profitnivåerna för monopolföretagen i den för samhället viktiga energisektorn. Politikerna kan påverka om de har den politiska viljan och modet, de har egentligen en skyldighet att agera därför att samhällets kostnader för den huvudlösa energipolitiken är på väg att avindustrialisera Sverige, och hur många tvingas gå arbetslösa för att garantera elmonopolens profiter. Vi kunde för en tid sedan läsa och höra om hur industrier tvingades stänga ner de dagar energipriserna blev så dyra att det inte var försvarligt att producera. I Sverige har vi låga produktionskostnader för elen, dessutom rena energislag, samtidigt som stora delar av vår industri är energiintensiv. Den billiga och rena elenergin har länge varit ett redskap för att ge svensk industri konkurrensfördelar. De spelar politikerna bort genom passivitet och slaviskt följande av EU-direktiv som dikteras av den europeiska storfinansen, som hellre ser lönedumpning för ökad konkurrenskraft än billig energi. Det är dags att regeringen, och oppositionen släpper alla ideologiska blockeringar om marknadslösningarnas övernaturliga krafter och inser att experimenten på elmarknaden blev ett fiasko som stått oss osedvanligt dyrt. Ta ert ansvar avskaffa elmarknaden, avbolagisera Vattenfall och återgå till en reglerad elproduktion och försäljning, det finns inga formella hinder.
DEBATT RAPPORT FRÅN EN SKURHINK ELLER IN- FÖR KVINNODAGEN Rapport från en skurhink vadan denna rubrik. ja, nog är vi kvar i skurhinken alltid och behandlas i alla fall som skurtrasor på alltför många sätt och vis i dagens samhälle år 2011 när man trodde att man skulle ha gått framåt ordentligt på jämställdhetsfronten. Det är bara att se sig omkring. Hur ser det egentligen ut idag. I alla kommuner har man jämställdhetsprogram som förnyas varje mandatperiod/ år men som blir och förblir hyllvärmare. Det är bara att titta på löneförhandlingarna aldrig en susning om att ens försöka höja de yrkesgrupper som domineras av kvinnor. Där försummar också fackföreningarna sorgligt nog sina feminina medlemmar. Ändå är både Kommunal och Kommunaltjänstemannaförbundet kvinnodominerade. Det är bara att konstatera hur det ser ut inom styrelser och nämnder i den offentliga sektorn, ja, även i den privata och inom näringslivet förstås. På papperet skryter man med att man är 50/50 kvinnor och män men i verkigheten fungerar det alls icke så. Kvinnorna sidsteppas ständigt. Förslag, t ex motioner inom kommuner och landsting, nonchaleras på ett helt annat sätt än när män skriver dessa. Det kan klart konstateras efter alla mina år i kommunalpolitiken. Lönemässigt visar NSD på skillnaden i arvoden hos manliga respektive kvinnliga kommunalråd. Bland Norrbottens 17 kommuner har vi faktiskt 7 kvinnliga kommunalråd. Skillnaderna - alltså lägre arvoden rör sig mellan 5 000 10 000 kronor. Jag går inte in på detaljerade siffror. En förklaring till detta är naturligtvis att vi som kvinnor varken är vana vid eller vill övervärdera oss på samma sätt som männen gör. Kirunas kommunalråd t ex förhandlade själv fram sitt arvode och ansåg sig inte behöva mer. Luleås jämställdhetskommitté för såna ska ju finnas enligt jämställdhetspolicyn svarar på förfrågan att dom inte har granskat arvodesskillnaderna. Arvodena har inte varit uppe i kommittén. Ordföranden i kommittén säger att generellt är det så att om arbetet är likvärdigt så är arvodesskillnaden något man måste titta på och att hon kan ta upp det i kommittén nu när NSD uppmärksammat detta. Ni ser själva hur långt vi har kommit. När t o m jämställdhetskommittén bara finns på papperet och inte gör ett uns verkligt jobb. Så ointressant är det och så nonchaleras kvinnorna. Luleå har alltså två kommunalråd, en man och en kvinna, där skillnaden på arvodena var 12 120 kronor. Man ska dock försöka rätta till det till bara 9 287 kronor. I skillnad alltså. I Gällivare kommun har man nyligen gjort en arvodeshöjning som heter duga. Man övergick från prisbasbelopp till inkomstbasbelopp som gav en mycket hög procentuell skillnad. Det manliga kommunalrådet fick en höjning med 14.5% eller drygt 7000 kronor. Den kvinnliga socialnämndsordföranden fick lägsta höjningen av alla nämndsordföranden. Beträffande kvinnolöner kan man se att t ex personal inom vård och omsorg har en lön på knappt 18 000 kronor. Om man söker ett jobb inom LKAB dit ju många kvinnor också kan söka idag - får man en lön på initialt 23 000 kronor. Likadant så börjar man inom databranschen som ju är mer mansdominerad, på mellan 25 30 000. Vi har en lång väg kvar att gå. Beträffande det fantastiska RUT- avdraget som sittande regering infört handlar det ju också om kvinnor som städar hos det rikaste klientelet för skamligt låga löner. Företrädesvis utländska kvinnor. Beträffande kvinnovåldet har situationen inte ljusnat det minsta tvärtom. Man ser också att många kommuner i besparingssyfte drar in allt stöd till kvinnojourerna. Där ser man prioriteringsgraden. All kvinnojoursverksamhet Skicka in debattartiklar till redaktionen@rodaogon.se eller via snigelpost. skall egentligen bekostas av staten och inte ligga på kommunerna. Men det lär vi nog få se oss i stjärnorna efter. Inom försäkrings- och arbetsmarknadsmyndigheterna är det också kvinnorna som far mest illa det visar all statistik. Det är också kvinnorna som drabbas hårdast när regeringen nu som arbetsmarknadshöjande åtgärd vill införa deltider. För det är inom dessa sektorer, inom sjukvård, vård, omsorg, skola mm, som vi har mest kvinnor som jobbar och där deltiderna är mest önskvärda. Vem kan i dagens läge, inte i gårdagens heller, försörja sig på en deltid. Att få stämpla upp till heltid är ju en chimär eftersom du inte får stämpla mer än 75 dagar. Bra uttänkt av regeringen, kåkstäderna väntar, ingen kan betala dagens hyror, matpriser, taxor mm på en deltidslön. Knappt på en heltid i de lägsta inkomstklasserna. Men vi ger oss inte. Internationella kvinnodagen skall fortsätta och kvinnorna bli alltmer stärkta i arbete med jämställdhet. Om inte annat så kommer hela samhällsoch världsomvandling som nu sker inte bara i Malmfälten att visa detta. Håll ut alla kvinnor. Vi kommer med stora steg nu. Gun Isaxon 3
4 NYHETER Alla Fas-3 platser är inte av ondo Debatt. Det har skrivits mycket i media om hur Fas-3 personal utnyttjas och behandlas illa av sina arbetsgivare. Hur de varit gratis arbetskraft och behandlats som vita slavar. Men vad som inte kommit fram i media är att vissa Fas-3 anställningar är rena drömjobben! Jag har nämligen ett! Min arbetsgivare har ett friskvårdsprogram som de uppmanar mig att utnyttja dagligen. De har ett frukt-initativ som gör att jag får en färsk frukt varje dag. Jag får veta de övergripande ramarna för mitt arbete men jag får planlägga och genomföra mitt arbete helt själv. Eller i samråd med mina kollegor. Jag har god tid varje dag för att leta och söka nytt jobb, och är uppmanad av arbetsgivaren att göra så... Det finns en social agenda hos min arbetsgivare och det gör arbetstiden så mycket trevligare. Min arbetsuppgifter är intressanta och skojiga. Men... Hade inte jag fått göra dem så hade ingen annan gjort dem för min arbetsgivare har inte möjlighet att anställa någon. Och då jag berättade för min chef att jag skulle vilja skriva något om situationen som Fas- 3 anställd, uppmanade han mig att göra detta på arbetstid. Kanske är det för att min Fas-3 plats är en ideell förening men jag anser att jag kunde inte haft ett roligare och trevligare jobb. Hade de ekonomiska villkoren varit bättre är jag säker på att folk stått i kö för att få mitt jobb. Jörgen Persson, Fas-3 anställd på Värnhems Byalag. Bullspecialisten i blåsväder igen Vandrarhemmet Bullspecialisten på Jägersrovägen är åter i blåsväder. Nu ska de boende flyttas, rapporterar TV4Nyheterna Malmö. Det var Röda Ögons systertidning Riktpunkt som avslöjade missförhållandena på Bullspecialisten 2008. Då skrev tidningen att det i vissa rum bodde fem personer, och familjerna bodde alltså mycket trångt. Riktpunkt skrev att en av de boende var Sabiha Saraa från Irak. Hon bodde i ett litet rum med sin man och två barn. Rummet är endast ett par kvadratmeter. De 20 familjerna som då bodde på vandrarhemmet delade på ett enda kök. Ägaren av vandrarhemmet öppnade köket 8.00 på morgonen och låste det 21.00. Efter denna tid hade de boende inte tillgång till matlagningsutrymmet. Nu har Miljöförvaltningen gjort en inspektion på vandrarhemmet efter att TV4Nyheterna Malmö granskat det. Bristerna finns kvar säger Leif Persson, miljöinspektör. Möglet som har tagit bort är bara tvättat, den kalla ytan är inte isolerad och vidgjord så det här Miljöförvaltningen har besökt vandrarhemmet Bullspecialisten. kommer tillbaka inom en snar framtid, säger Leif Persson till TV4Nyheterna Malmö. Det rapporteras om att utrymmena städats och målats innan inspektionen, och det finns fortfarande allvarliga brister. Kommunen anser att vandrarhemmet inte duger till bostadslösa flyktingfamiljer, rapporterar TV4Nyheterna Malmö också: Just nu vill jag själv inte skicka en enda familj till boendet, säger Andreas Konstantinides (S), ordförande för Rosengårds stadsdelsfulmäktige. De som bor där ska flytta ut där så fort som möjligt. Detta är inget rimligt boende.
NYHETER Inför kvinnodagen den 8 mars Kommentar. Den 7 mars 1980 undertecknade Sverige FN- deklarationen Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor vilken trädde i kraft den 3 september 1981. Artikel 11 lyder som följer: 1. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att avskaffa diskriminering av kvinnor på arbetsmarknaden för att, med jämställdheten mellan män och kvinnor som grund, säkerställa samma rättigheter särskilt a) rätten till arbete såsom en oförytterlig rätt som tillkommer alla människor; b) rätten till samma anställningsmöjligheter, inklusive användning av samma urvalskriterier vid anställning; c) rätten till fritt val av yrke och anställning, rätten till befordran, anställningstrygghet samt alla anställningsförmåner och tjänstevillkor, liksom rätten till yrkesutbildning och omskolning, inklusive lärlingsutbildning, högre yrkesutbildning och återkommande utbildning; d) rätten till lika lön, inklusive förmåner, och till lika behandling vad beträffar arbete av lika värde liksom till lika behandling i fråga om arbetsvärdering; e) rätten till social trygghet, särskilt då det är fråga om pensionering, arbetslöshet, sjukdom, invaliditet och ålderdom samt annan arbetsoförmåga liksom rätten till betald semester; f) rätten till arbetarskydd, inklusive skydd för fortplantningsfunktionen. I samband med FN- deklarationen har internationella kvinnokonferenser avhållits i Mexico City 1975, Köpenhamn 1980, Nairobi 1985 och Peking 1995. Varför uppfyller inte Sverige villkoren för mänskliga rättigheter? Vi vet svaret, profiten går förre. SKP startar kampanj för rätten till arbete Vi frågar partisekreteraren Håkan Jönsson, varför SKP vill starta en kampanj. Den viktigaste frågan för vårt parti är allas rätt till ett arbete, fastslagit i FN stadgan paragraf 23, säger Håkan Jönsson. Att ha ett arbete att gå till varje dag är en omistlig del av ett lyckligt liv. Att ha ett arbete innebär inte bara att man har sin försörjning tryggad, det innebär också att man varje dag är väntad och att man behövs. Det innebär att man är en del i en gemenskap, att man är en del av ett socialt nätverk. Det kapitalistiska systemet förnekar många utav denna rättighet. Vi går därför nu ut med en kampanj för att uppmärksamma brotten mot de mänskliga rättigheterna däribland massarbetslösheten. Vi vill visa att det finns ett alternativ. Vi visar med vår politik att det finns en lösning på de problem som kapitalismen orsakar. Vår förhoppning är naturligtvis också att kampanjen skall locka fler medlemmar till SKP, Sveriges Kommunistiska Parti. För Sverige behöver fler kommunister. Flygblad till kampanjen kan beställas via SKP:s particentral, adressen finns på vår hemsida www.skp.se 5
NYHETER KULTUR Camino - en filmrecension Camino är ett gripande och välgjort spanskt drama som är baserat på den unga flickan Alexia González Barros liv. För regin står Javier Fesser. Filmen handlar om den 11-åriga Camino, spelad av Nerea Camacho, en fantasifull och drömmande flicka med ett brinnande teaterintresse och en svaghet för sagor med lyckliga slut. Hon bor med sina religiöst fanatiska föräldrar i Madrid som för övrigt tillhör den katolska sekten Opus Dei. Caminos har också en storasyster som heter Nuria. En dag slås den unga Caminos liv i spillror då hon får beskedet att hon lider av en aggressiv form av cancer, närmare bestämt en malign tumör i ryggraden som både förlamar henne och gör henne blind. Trots detta, tappar hon inte livsgnistan. Hon försvinner in i drömmarnas och sagornas värld för att åtminstone tillfälligt kunna bearbeta cancern. Fantasierna hjälper henne att hålla uppe hoppet. Personligen tror jag dock att Caminos drömmar är uppenbarelser, en påminnelse om det tragiska öde som väntar henne. I drömmarna finns också en viss symbolik som man kan tolka på olika sätt. Vidare tror jag också att regissören vill förmedla en ung flickas upplevelser av sin obotliga cancer. Han vill berätta historien ur Caminos perspektiv och därmed framhäva hennes fantasi. Detta lyckas han utomordentligt med genom hennes drömmar som dessutom innehåller häftiga effekter som i sin tur gör filmupplevelsen ännu mäktigare. I skolan blir hon kär i den jämnåriga Jesús, även kallad Cuco vilket för övrigt är strängt förbjudet enligt Opus Dei. Gloria, Caminos mamma uppmuntrar inte heller dotterns intressen då hon varken får spela teater eller läsa böcker. Mamman vill enbart befästa Caminos religiösa tro på Opus Dei. Därmed är religiös fanatism ett återkommande tema i filmen. Pappan José Maria är dock en fadersgestalt då han är snäll och omtänksam. Camino berättar hemligheter för honom. Han bryter ihop totalt när Camino får sin cancer och kör ihjäl sig senare i filmen då han frontalkrockar med en lastbil. Filmen slutar väldigt tragiskt då Camino dör i en sjukhussäng i Pamplona. Filmens uppbyggnad är en intressant aspekt då man har valt att inleda med slutscenen där Camino dör på ett sjukhus i Pamplona omgiven av mamman, en präst och ett antal Opus Dei anhängare redo att ta emot den sista smörjelsen. Efter denna scen, transporteras man tillbaka till Madrid fem månader tidigare där man får följa Camino från att vara en frisk och livlig tjej till dess att cancern har tagit hennes liv. I slutet av filmen återkommer regissören till sjukhusscenen i Pamplona, men har då kompletterat den med bland annat en scen där Camino i himmelen träffar sin pappa och pussar sin stora kärlek Jesús. Personligen tyckte jag att filmen var bra, men dock väldigt förutsägbar. Den kändes stundtals också väldigt utdragen och seg vilket gjorde att jag ibland tappade koncentrationen. Man hade kunnat korta ner den lite. Musiken i filmen var dock ett positivt inslag då denna gjorde mig känslomässigt engagerad. Ibland var det svårt också att avgöra vad som var drömmar och vad som var verklighet då dessa emellertid blev ganska överflödiga. Jag tycker att skådespelarinsatserna i filmen var mycket bra och den var även skickligt filmad med vackra miljöer. Vidare anser jag också att man fokuserade för mycket på religionen. Filmen innehöll dessutom ett flertal religiösa namn såsom Camino, José Maria, Jesús och Gloria. Camino är till exempel namnet på Opus Deis heliga skrift. Opus Dei betyder för övrigt Guds verk på latin. Camino fick 6 Goyas i Spanien för bland annat bästa kvinnliga huvudroll och bästa manus. Goya är ett spanskt filmpris och är motsvarigheten till den amerikanska Oscarn. Filmen får en 3:a av mig på en femgradig skala. Charlie Paulsson charlie.paulsson@rodaogon.se 6
Annonser: Behöver du ha tryckt? Vi trycker stora och små upplagor. Prisexempel: A4 färg 1,50 kr A4 svart/vitt 50 öre A3 färg 3 kr A3 svart/vitt 75 öre SKP Malmö S. Förstadsgatan 132 Telefon: 040-6928008 E-post: malmo@skp.se Vill du stödja oss? Om du gillar tidningen du håller i får du mer än gärna ge ett ekonomiskt bidrag, både små och stora bidrag välkomnas, märk med Röda Ögon. Tidningen drivs ideellt. Kampfonden: PG. 421 53 84-1 eller BG. 636-7080 www.rodaogon.se Kom gärna förbi på en kopp kaffe och lite snack hos oss på redaktionen (ring före), Södra Förstadsgatan 132. Vi har öppet vardagar 09.00-16.00 7
HISTORIA Sundsvall på 1870-talet. Sundsvallstrejken 1879 Sundsvallstrejken kom att vara endast 9 dagar men det var en strejk som för evigt förändrade Sverige. Det var här som arbetarna insåg sin egen styrka och deras behov av organisering och det var här som arbetarna vände ryggen till frikyrkorna och de arbetarvänliga liberala rörelserna. Men framförallt så lärde man sig att även om man inte får som man vill så är det alltid rätt att resa sina krökta ryggar för att kämpa för det som är rätt. Bakgrund Sundsvall hade under ett par decennier förändrats från ett jordbrukssamhälle till centrum för sågverksindustrin. Det möjliggjordes genom produktionsutveckling inom ångkraften vilket gjorde sågverken oberoende av vattenkraft. De nya sågverken var mer effektiva och kunde förläggas vid utskeppningshamnarna vilket i sin tur resulterade i att mängder av arbetare sökte sig till sågverksindustrin. De flesta arbetare var daglönare och säsongsanställda och arbetsplatsen byggde på det gamla systemet där sågbrukspatron skulle tillgodose de anställda med en vis omsorg men det uppfylldes aldrig. Det fanns inga kollektiv- eller enskilda avtal utan endast muntliga avtal som arbetsköparna satte. 8
Foto: sxc.hu Sågverken hade under en lång tid gått väldigt bra och de stod för nästan hälften av landets totala export men i slutet på 1878 till 1879 så gick industrin in i en depression och det drabbade arbetarna hårt då de fick se sina snittlöner sänkta med 20-25%. Arbetarna satte sin förhoppning till att lönerna skulle höjas på våren som var brukligt men det skedde inte trots att sågverksindustrin fått tre miljoner kronor i stöd under den då pågående depressionen. Med tanke på att arbetarnas löner var satta så att de skulle ha möjlighet att spara under sommaren för att klara sig under vintern när det inte var säsong längre så insåg de att de aldrig skulle kunna försörja sig på den lön som de nu hade. Strejk 26 maj 1879 bröt strejken ut vid Heffners sågverk i Sundsvall. Strejken var oorganiserad och spontan till sin karaktär men som Isak Boström, en av ledarna vid strejken, själv sade Om någon strejk varit berättigad, så var det den.. Strejken föranleddes inte av någon agitation eller dylikt utan arbetarna bara la ner arbetet och de krävde en återgång till 1878 års löner innan de upptog arbetet. Nästa dag så kom fler sågverk arbetare att lägga ner arbetet och när strejken var som mest omfattande så inbegrepp den 6000 arbetare och 21 sågverk. De strejkande som vandrat från sågverk till sågverk kom att upprätta ett läger på Skarpskytteslätten som låg strax utanför Sundsvall. Samma dag så reset Landshövdingen Curry Treffenberg till Sundsvall med 22 man från Svea artilleriregemente för att tala reson med de strejkande arbetarna och få dem att återvända till sitt arbete men han fick inget gehör. Nästa dag så träffade Treffenberg en förhandlingsgrupp med Boström i spetsen. Där framlade de sina krav där de viktigaste var återgång till 1878 års löner och att de arbetare som deltagit i strejken inte skulle utsättas för några repressalier. Treffenberg som stod på arbetsköparnas sida svarade att de måste återvända till sitt arbete. På så vis fortsatte de under nio dagar. Hoten från landshövdingen blev allt grövre med uttalanden som t.ex. Nästa gång jag träder bland eder, kommer jag i spetsen för krigsmännens bajonetter och d e som inte lydde äventyras nedstickas eller nedskjutas. Man kallade in strejkbrytare och hotade med att verkställa vräkningar men de kunde inte knäcka arbetarnas vilja. Tvärtemot vad man kan tänka så svarade de strejkande med hård disciplin och de hölls sig lunga trots konstanta hot och strejkbryteriet misslyckades eftersom strejkbrytarna solidariserade med arbetarna. Tillslut så kallade Treffenberg in ca 1000 soldater och kanonbåtar för att sättas in om de inte lydde honom och på så vis ändades strejken. Efterspel De strejkande fick återgå till sina arbeten utan att ha fått igenom sina krav och många kom att flytta från Sverige till Amerika för att söka en bättre inkomst. Trots det så var inte strejken en förlust, tvärtom så var det startskottet för den socialistiska arbetarrörelsen. Medlemmar ur frikyrkorna kom att vara ledande under strejken men arbetarna var ändå inte så glada för deras agerande under strejken. Den religiösa hierarkin kom under strejken att förhålla sig passiva och Per Åhlin, en av de strejkande vittnar om att folket som bodde i strejklägret började tröttna på att höra ständiga predikningar av olika personer med kyrklig koppling eller som han nämner i Nya Samhället 1929-05-25, det religiösa inslaget dominerade nämligen icke bland de strejkande.. Nej, det arbetande folket insåg att de behövde organisera sig i något som kunde förklara varför de var så exploaterade och hur de skulle kunna förändra sin situation istället för predikningar om kommande belöningar i himmelriket. Svaret kom att bli den vetenskapliga socialismen och än idag så är det lösningen på våra problem. Victor Diaz De Filippi 9
Veckans bild 10
TV Fredag 4 mars kl.20.00 Min far Adonis K special. Syriskfödde Adonis är inte bara arabvärldens största diktare utan också en framstående intellektuell, ifrågasatt och bannlyst av flera arabiska regimer och hotad till livet av terrororganisationer. Filmen Min far Adonis är en skildring av den moderna litteraturens gigant sedd genom sin dotters Ninars ögon. En berättelse om sökande efter närhet till sin berömde far som försvinner ut genom dörren med en bok under armen. Även i SVT2 6/3 och SVT2 8/3 Textat sid. 299 Söndag 6 mars kl.23.40 Korrespondenterna Utrikesmagasin. Del 7 av 10. Vägen till havet. Just nu bygger Brasilien och Peru La Carretera Inter-Oceánica, vägen som skall gå från Amazonas sojafält, genom Anderna till Perus Stillahavs-kust. Vägen kantas av förhoppningar om ekonomisk utveckling av ett underutvecklat hörn av världen, men skapar också nya konflikter mellan primitiva indianstammar och skrupellösa lycksökare som drar fram längs vägbygget. Vägen till havet är en roadmovie av SVT:s Lars Moberg och Bo Öhlén, om när globaliseringen når världens bakgård. Från 2/3 i SVT2 Textat sid. 299 Måndag 7 mars kl.20.00 Vetenskapens värld Del 6 av 18. Den fruktade nervförstörande sjukdomen ALS drabbar allt fler i Sverige. Sjukdomen är en gåta men forskare undersöker nu om gifter i vår närmiljö kan orsaka sjukdomen. Söderhavsön Guam i Stilla havet har sedan många år stått i vetenskapens fokus eftersom ovanligt många öbor är drabbade. Nu undrar svenska forskare om det misstänkta giftet också finns i Östersjön. Att fånga en boll som kommer farande i luften är enkelt för en del men desto svårare för andra, vi undersöker vad det här med bollsinne kommer ifrån. Programledare är Victoria Dyring. Även i SVT2 11/3 och SVT2 12/3 Textat sid. 299 Tisdag 8 mars kl.22.00 Dox: Women are Heroes Fransk dokumentär från 2011. En serie porträtt av kvinnor från hela världen. Den unge konstnären JR gör en svindlande och inspirerande resa till platser som sällan syns i medierna för att dokumentera och ge de kvinnor som lever där ett ansikte - bokstavligen. Även i SVT1 9/3 KALENDER Barnvagnspromenad: I arbetande kvinnors spår Passa på att lära känna stadens historia medan du är ute och promenerar. Under våren erbjuder vi rundvandringar med olika teman. Promenaderna varar cirka 1,5-2 timmar. Vi vandrar i spåren efter 18- och 1900-talskvinnor som varit fabriksarbeterskor, författare, prostituerade och politiker. Stadsplanering och arkitektur tittar vi lite närmare på liksom industrialismen och arbetarrörelsen. Vi berör några fascinerande människoöden och även minnesvärda stunder från 1900-talets nöjesetablissemang. Veckans Sudoku Guide: Jeanette Rosengren, historiker och författare Samling: Statyn på Möllevångstorget Kostnad: 60 kr, betalas på plats. Ha gärna jämna pengar med dig. Föranmälan till info.malmo@abf.se eller 040-35 24 00 Tips på evenemang? Mejla redaktionen@rodaogon.se eller ring 040-6928008 11
VECKANS FRÅGA Tänker du fira internationella kvinnodagen den 8:e mars? VECKANS VÄDER Vera Karlsson, pensionär. Är det kvinnornas dag, då skall gubben få diska. Lena Tillberg, undersköterska. Ja kanske, men jag vet inte hur. Louis Rosen, egen företagare. Jag deltar inte i kommunistiska jippon. Fredrik Berg, studerande. Ja, genom att köpa en blomma till min sambo. Johnny Tillberg, diversearbetare. Nej, tycker du att jag ser ut som en kvinna? Fredag: Kring nollan men blåsigt, molnigt på morgonen men uppklarnande uppåt dagen. Lördag: Tilltagande blåst kring 12 m/s gör att det idag känns kallare men i övrigt som gårdagen. Söndag: Något avtagande blåst, soligt men lite kallare. Måndag: Kallt så att EON och andra i Eljuntan gnuggar händerna, när profiterna väller in, men soligt. Tisdag: Nu mulnar det, men samtidigt lite varmare temperaturer kring nollan. Onsdag: Sol och kallare och knappast läge för vårkänslor. Torsdag: Mulet och risk för nederbörd, men varmare, fuck EON. ( I sedvanlig ordning ber vädret om ursäkt för att det inte alltid håller sig till redaktionens prognoser. ) Vill du annonsera? Ring till 040-6928008 för mer information Annonsplats Fram bokförlag - www.skp.se/fram Hjälp oss! Jag gillar Röda Ögon och vill ha antal tidningar skickat till dig mig varje vecka för att dela ut till vänner med flera. Namn: Postadress: Telefon: E-post: