GETLAV FLAVOPARMELIA CAPERATA OCH ANDRA SÄLL- SYNTA BLADLAVAR VID FLYGSTADEN I HALMSTAD 2013 NATURCENTRUM RAPPORT 2013-11-11 Örjan Fritz, Naturcentrum AB
Uppdragsgivare Halmstads kommun c/o Anna Baeck Teknik- och fritidsförvaltningen Box 246 301 06 Halmstad Uppdragstagare Naturcentrum AB, 2013 Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Tel. 0303-72 61 60 ncab@naturcentrum.se Uppdragsansvarig på Naturcentrum: Naturvårdsbiolog Örjan Fritz Tel. 0761-47 68 77 orjan.fritz@naturcentrum.se Kartmaterial Underlagskartor har tillhandahållits av uppdragsgivaren Omslagsbild Getlav Flavoparmelia caperata på planterad lönn utmed Kristinebergsvägen i Flygstaden utanför Halmstad i oktober 2013. Foton i rapporten: Örjan Fritz Naturcentrum AB om inget annat anges. 2
Innehåll SAMMANFATTNING... 4 SÄLLSYNTA BLADLAVAR VID FLYGSTADEN 2013... 5 INLEDNING & UPPDRAG... 5 METODIK... 5 RESULTAT... 6 DISKUSSION... 11 REKOMMENDATIONER... 11 REFERENSER... 12 BILAGA 1 - INVENTERINGS- OCH FYNDKARTOR... 13 Vid Flygstaden utanför Halmstad finns ett stort antal relativt nyplanterade träd av flera olika trädslag, främst oxel Sorbus austriaca och lönn Acer platanoides men även gråal Alnus incana, ask Fraxinus excelsior, pil Salix och hästkastanj Aesculus hippocastaneum. Bilden visar lönnar utmed Kristinebergsvägen. På en av dessa lönnar upptäcktes den fridlysta arten getlav Flavoparnelia caperata (se omslagsbild) i oktober 2013. 3
Sammanfattning På uppdrag av Halmstads kommun inventerade Naturcentrum AB sällsynta bladlavar i Flygstaden norr om Halmstad den 30 oktober 2013. Anledningen var att den fridlysta arten getlav nyligen upptäckts i området samtidigt som många av de träd som planterats i Flygstaden måste flyttas, eftersom de växer på olämplig (allt för fuktig) mark. Syftet var därför att identifiera träd med getlav och andra sällsynta bladlavar för att kunna ta hänsyn till dessa arter vid omplacering av träd. Totalt inventerades ca 455 träd. Fynd av sällsynta bladlavar gjordes på fyra av dessa träd. Det rörde sig om arterna getlav (fridlyst och rödlistad som sårbar), liten getlav (mycket sällsynt men ej fridlyst eller rödlistad) och punktsköldlav (rödlistad som kritiskt hotad men är inte fridlyst). Alla dessa arter är mycket sällsynta i Sverige. För liten getlav och punktsköldlav finns inga tidigare rapporterade fynd från Halland. Förekomsten av getlav och ett av träden med liten getlav är inte aktuella att flytta. Däremot kan det bli aktuellt att flytta träd med punktsköldlav och en av förekomsterna av liten getlav. Flyttning av lavar har prövats i olika sammanhang, och just omplacering av planterade träd med sällsynta bladlavar har utförts i Göteborgs Stad med lyckat utfall. Det bedöms därför som att chansen är stor att lavarna klarar en flytt., särskilt om träden med bålarna flyttas till liknande öppna och ljusexponerade växtplatser i närheten, och helst med samma orientering av lavbålarna. Punktsköldlav Punctelia subrudecta hittades som troligen en ny lavart för Halland på Flygstaden utanför Halmstad 2013. 4
Sällsynta bladlavar vid flygstaden 2013 Inledning & uppdrag På uppdrag av Teknik- och fritidsförvaltningen på Halmstad kommun genomförde Naturcentrum AB en inventering av sällsynta bladlavar i området kring Flygstaden norr om Halmstad den 30 oktober 2013. Syftet var att undersöka om det finns fridlysta (enligt Artskyddsförordningen), rödlistade (Gärdenfors 2010) och i övrigt sällsynta bladlavar på de relativt nyplanterade träd som finns i stort antal i området. Detta var motiverat och påkallat av en spontan rapport av en trolig getlav Flavoparmelia caperata, som rapporterades in till Teknik och fritidsförvaltningen tidigare i oktober av Jonas Sondell Eklund. Inventeringen gjordes också med syftet att identifiera de träd som hyser sådana sällsynta bladalavar, och där speciella hänsyn bör tas vid en eventuell flyttning av dessa träd. En stor del av de planterade träden vid Flygstaden måste nämligen flyttas eftersom de står på olämpliga ståndorter (för fuktigt). Sällsynta bladlavar på relativt unga och nyplanterade träd har uppmärksammats på senare år på flera platser i Sverige. De flesta artfynden har gjorts i Göteborg med nära omgivningar (Arvidsson m.fl. 2012, Larsson 2012). I en rapport från Göteborgs Stad (Hammarström & Sundell Eklund 2013) listas de arter av sällsynta bladlavar som påträffats och de hänsynstaganden som gjorts för dessa arters fortlevnad i tätortsmiljöerna. Av dessa sällsynta bladlavar är getlav Flavoparmelia caperata fridlyst och flera är inkluderade i senaste rödlista (Gärdenfors 2010). Metodik Totalt planerades 66 lönnar Acer platanoides och 166 oxlar Sorbus austriaca, vilka ligger i riskzonen att flyttas, att inventeras i Flygstaden (markerade i Bilaga 1). I fält visade det sig vara 87 lönnar och 180 rönnar. Dessutom ingick gråal Alnus incana (50 st), hästkastanj Aesculus hippocastaneum (14 st) och ask Fraxinus excelsior (9 st) samt pil Salix (minst 5 st) i detta område. Även några angränsade trädrader av lönn (ca 110 st) inventerades utmed Kristinebergsvägen och Kundvägen som bedömdes vara intressanta för sällsynta bladlavar. Totalt inventerades därför 455 trädstammar i de tre delområdena (östra, centrala och västra) i fält av Örjan Fritz den 30 oktober 2013. Vädret var tämligen gynnsamt med växlande molnighet, bara några enstaka regndroppar, +11 grader och en måttlig-frisk västlig vind. Rapportförfattaren och inventeraren Örjan har erfarenheter av sällsynta bladlavar i denna typ av miljö från besök på två av de artrikaste lokalerna för sällsynta bladlavar i Göteborgsregionen. Han var därför väl förtrogen med de olika tänkbara arternas utseenden. De aktuella lavarna visade sig också vara relativt lätta att hitta, vilket gjorde att trädstammar snabbt kunde avsökas under inventeringen. Vid fynd av trädstam med sällsynt bladlav antecknades GPS-koordinater (SWEREF99TM), trädslag, trädets omkrets i brösthöjd, antalet lavbålar, bålens storlek och orientering. För att identifiera lavarna till art, vilket i vissa fall kan vara knepigt, användes en handlupp med inbyggd belysning (10x) samt kemiska reagens (K och C) som 5
tillsattes på en liten del av lavbålens märg. För artbestämning användes huvudsakligen Thell & Moberg (2011), vars nomenklatur också använts i denna rapport. Artbestämningarna har kontrollerats via foton (som även kan användas för att följa utvecklingen) och beskrivningar med lavexperten Svante Hultengren. Artfynden av sällsynta bladlavar kommer att rapporteras på Artportalen innan årets slut. Resultat Getlav Flavoparmelia caperata Ett fynd gjordes av denna art på en trädstam vid cykelbanan utmed Kristinebergsvägen. Trädslaget var lönn och omkretsen 33 cm. Endast en bål noterades. Den mätte ca 5 x 4 cm, dvs bålytan var ca 20 cm 2. Bålen växte på ca 1 m höjd och vette mot sydöst. Getlav är en av få särskilt utpekade fridlysta lavar i Sverige enligt Artskyddsförordningen. Arten är också rödlistad som sårbar (VU) på senaste rödlistan (Gärdenfors 2010). Från Halland finns ett tidigare fynd av arten, i ett kustnära naturreservat i Kungsbacka kommun. Enligt fyndrapportering på Artportalen (2013-11-01) finns ett 20-tal fynd spridda i södra Sverige. Getlav Flavoparmelia caperata är den ljusa (gultonade) bålen på mitten av trädstammen. 6
Närbild av getlav Flavoparmelia caperata på lönnen vid Kristinebergsvägen. Liten getlav Flavoparmelia soredians Arten påträffades på två trädstammar under inventeringen, båda var lönnar. För det ena fyndet var trädets omkrets 40 cm. Den enda bålen mätte ca 4 x 3 cm, dvs en bålyta om ca 12 cm 2. Bålen vette mot söder och växte på 150 cm höjd. GPSkoordinater var 6283654 365627. För det andra fyndet var trädets omkrets 33 cm. Även där rörde det sig om endast en bål, som växte mycket tilltryckt på stammen och mätte ca 2,5 x 2,5 cm, dvs en bålyta om ca 6,25 cm 2. Bålen vette mot söder och växte på 90 cm höjd. GPS-koordinater var 6283161 365218. Liten getlav påträffades först i Lund år 2010 (Frödén & Thell 2010), och har därefter noterats främst i Göteborgstrakten (Hammarström & Sundell Eklund 2013). Såvitt känt finns inga tidigare rapporter av denna art från Halland. Liten getlav är inte rödlistad i Sverige och heller inte fridlyst. Däremot är den fortfarande mycket sällsynt rapporterad. På Artportalen (2013-11-01) finns bara ett fåtal lokaler rapporterade från södra Sverige. Växtsättet för de båda bålarna var lite olika. Den ena bålen växte tilltryckt till stammen, medan den andra växte lite lösare, mer likt getlav. Båda bålarna hade dock tydliga finkorniga soral på bålen och märgen reagerade tydligt på tillsats av reagens K, dvs först gult som snabbt övergick i rött. Även getlaven ovan testades på motsvarande sätt, men då syntes ingen tydlig reaktion (möjligen en svag gul, men som aldrig övergick till röd). Dessa resultat stödjer artbestämningarna. 7
Liten getlav Flavoparmelia soredians kan skönjas på stammens nedre del, ungefär i jämnhöjd med den utgående grenen på vänster sida av stammen. Närbild av liten getlav Flavoparmelia soredians från trädstammen ovan. 8
Liten getlav Flavoparmelia soredians växer mitt på trädstammen i jämnhöjd med den röda MAXI-skylten. Närbild av liten getlav Flavoparmelia soredians från trädstammen ovan. 9
Punktsköldlav Punctelia subrudecta Arten hittades på en hästkastanj utanför återvinningscentralen och vid entrén till Blomdahl Medical Beauty. Hästkastanjen mätte endast 20 cm i omkrets. Själva bålen var dock stor och omfattande relativt den klena stammen. Bålen mätte 3 x 4 cm, varvid bålytan var 12 cm 2. Bålen växte på 135 cm höjd och vette mot öster. GIS-koordinaterna var 62833389 365012. Punktsköldlav har i Sverige hittills bara rapporterats från stadsmiljöer i Lund (Malmqvist m.fl. 2011) och i Göteborgstrakten (Hammarström & Sundell Eklund 2013). Den är således, såvitt känt, inte tidigare rapporterad från Halland. Arten är rödlistad som kritiskt hotad (CR) i Sverige men är inte fridlyst. Punktsköldlav Punctelia subrudecta (CR) växer på 135 cm höjd på den klena unga trädstammen bakom och till vänster om den närmaste lyckstolpen. Närbild av punktsköldlav Punctelia subrudecta från trädstammen ovan. 10
Diskussion Lönn var det trädslag varpå de flesta sällsynta bladlavarna noterades växa. Hästkastanjen med punktsköldlav var undantaget. Däremot påträffades inga sällsynta bladlavar på det vanligaste trädslaget vid Flygstaden, som är österrikisk oxel. Detta kan bero på de olika trädslagens barkegenskaper, där lönn naturligt har både ett högre ph-värde och en högre vattenhållande förmåga i barken jämfört med oxel. Man kan spekulera i de sällsynta bladlavarnas ursprung. Den mest sannolika förklaringen är att de koloniserat trädplantorna då de drivits upp i plantskola utomlands (söderut på kontinenten, troligen i norra Tyskland eller i Holland), och sedan utvecklats vidare i Sverige, först på plantskola och sedan på de platser där träden planterats vid Flygstaden. En alternativ, men mindre sannolik, förklaring är att lavarna representerar naturliga koloniseringar i Sverige som en följd av en ökande trend för dessa bladlavar i nordvästeuropa orsakad av klimatförändringar (Søchting 2004) som resulterat i temperatur- och nederbördsökningar. Vad som möjligen talar något lite mer för den alternativa förklaringen i just detta fall är den låga frekvensen av trädstammar med dessa arter (totalt sett <1%). I flera fall i Göteborgstrakten har frekvensen av bladlavar varit betydligt större, och flera arter har påträffats på enskilda träd. I vilket fall har det mildare och regnrikare klimatet gett dessa arter större möjlighet att överleva och sprida sig vidare i södra Sverige. Rekommendationer Det mest troliga scenariot är alltså att de sällsynta bladlavarna vid Flygstaden fått mänsklig hjälp till spridning via substratet (träden). Sådana antropogent gynnade och införda förekomster av lavar berörs inte med automatik av rödlistan, eftersom den behandlar naturligt förekommande arter. Behovet av specifika naturvårdsåtgärder för planterade träd med sådana bladlavar kan diskuteras. Trots det kan det finnas anledning att ta extra hänsyn till dessa arter, som varande en del av den biologiska mångfalden. Vid kommunens förvaltning och skötsel av trädstammar med dessa bladlavar bör i så fall särskilda hänsyn tas i första hand till getlav, som i dagsläget är fridlyst. Erfarenheter från Göteborg visar att det går att omplacera trädstammar med sällsynta bladlavar (Arvidsson 2013). Om trädstammar med sällsynta bladlavar måste omplanteras, så bör det ske i en liknande miljö och med träden i en liknande orientering, så att lavbålarna vetter mot samma väderstreck som de gjorde tidigare. Med liknande miljö avses i detta fall ett ljusöppet landskap, gärna där damm och stoft virvlas upp från omgivningarna, landar på träden och ger lavarna ett ökat näringsunderlag. Många av de i övrigt noterade, men mer triviala lavarna, är också gynnade av en sådan miljö. Luftföroreningsbelastningen på den nya platsen bör inte vara för hög, eftersom de aktuella arterna är relativt känsliga, särskilt för svavelföroreningar. Erfarenheterna från Flygstaden tyder dock inte på att de sällsynta bladlavarna där påverkas påtagligt negativt. Tvärtom ser bålarna ut att var i gott skick. 11
För träd som omplaceras bör uppföljning ske. Någon form av uppföljning av läget för sällsynta bladlavar bör även ske framdeles i Flygstaden. Referenser Arvidsson, L. 2013. Flyttning av träd en metod för att rädda hotade lavar. Svensk Botanisk Tidskrift 107. Opublicerat manuskript refererat i Hammarström & Sundell 2013 (se nedan): Arvidsson, L., Hultengren, S. & Larsson, U. 2012. Mångfruktig silverlav Parmelina quercina en för Sverige ny bladlav. Svensk Botanisk Tidskrift 106: 214-216. Frödén, P. & Thell, A. 2010. Liten getlav Flavoparmelia soredians ny för Norden. Lavbulletinen 2010: 166-168. Gärdenfors, U. (red.). 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. ArtDatabanken, Uppsala. Hammarström, O. & Sundell Eklund, J. 2013. Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun. Sällsynta parmeliacéer. 2013. Göteborgs Stad. Park och Natur. Larsson, U. 2012. Om getlav, liten getlav och några andra arters utbredning i Göteborg med omgivningar. Lavbullletinen 2012: 44-49. Malmqvist, A., Westberg, M., Hultengren, S. & Arvidsson, L. 2012. Daggig punktsköldlav och punktsköldlav gamla och nya bekantskaper i Sverige. Svensk Botanisk Tidskrift 106: 3-10. Søchting, U. 2004. Flavoparmelia caperata a probable indicator of increased temperatures in Denmark. Graphis Scripta 15: 53-56. Thell, A. & Moberg, R. (eds.) 2011. Nordic Lichen Flora. Volume 4. Parmeliaceae. The Nordic Lichen Society. Göteborg. 12
Bilaga 1 inventerings- och fyndkartor Delområde 1 Kartan visar inventerade träd i den östra delen av Flygstaden. Inga fynd av sällsynta bladlavar gjordes dock i detta område, som huvudsakligen domineras av österrikisk oxel. 13
Delområde 2 Kartan visar inventerade träd i denna centrala del av Flygstaden. De flesta av dessa träd är oxlar, men också alar och pilar. Inventeringen utsträcktes också att omfatta hela Kundvägen och Kristinebergsvägen med planterade lönnar. Ett fynd av liten getlav gjorde i lönnallé vid Kundvägen vid sidan av de ordinarie träden att inventera. Fyndet av getlav gjordes i lönnallé utmed Kristinebergsvägen, som ligger väster om kartans utsträckning. 14
Delområde 3 Kartan visar inventerade träd i denna västra del av Flygstaden. Ett fynd av liten getlav gjordes på lönn utanför Klaséns bilar vid rondellen. Fyndet av punktsköldlav gjorde på hästkastanj tvärs över gatan vid återvinningscentralen, vid entrén till Blomdahl Medical Beauty. 15