Förväntningsgap småföretags förväntningar på revision efter avskaffad revisionsplikt

LINKÖPINGS Universitet Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Förväntningsgap småföretags förväntningar på revision efter avskaffad revisionsplikt Expectation gap small companies expectations on auditing after the abolition of the statutory audit. Internationella ekonomprogrammet Victoria Norell Anna Strand Magisteruppsats i företagsekonomi 15 hp 2011-01-10 Handledare: Stefan Schiller

Abstract Title: Expectation gap Small companies expectations on auditing after the abolition of the statutory audit. Authors: Anna Strand & Victoria Norell Background: During a long period of time there have been discussions regarding the abolition of the statutory audit in Sweden and on the 1 st of November 2010 the statutory audit was abolished for small companies in Sweden. According to the government, after the removal, companies will be given a greater choice of purchasing services that will assist them with quality assurance. Audit is described by FAR as a process which involves planning, reviewing and to express an opinion about annual reports and the management administration using a professional skepticism. However, it sometimes appears that the society has different expectations or perceptions on what audit involves according to rules and laws. If the expectations do not match each other, it might lead to an expectation gap. Purpose: The purpose of this study is to examine what causes an expectation gap between small companies and auditors. Furthermore, we want to investigate what measures would be required to reduce the expectation gap and how a change in the range of audit services after the abolition of the statutory audit for small business would affect the expectation gap. Methodology: A qualitative study has been used which is based on interviews with representatives from three small companies and from representatives from three firms of auditing. Result and conclusions: The analysis shows that there are differences in how the representatives from the small companies view audit as compared to the auditors view and according to the laws and rules. According to Porters (1993) model it is possible to see that an expectation gap exists. The expectation gap is associated with poor standards and unreasonable expectations of auditors. To reduce the expectation gap, small companies and auditors should improve their communication between themselves. Small companies need to gain a better understanding of what audit means and auditors need to know what expectations there are to be able to fulfill them better. The study also shows that the alternative audit procedures probably could reduce the expectation gap if they would have the same quality assurance against creditors and banks. Keywords: Small companies, expectation gap, alternative audit procedures

Sammanfattning Författare: Anna Strand & Victoria Norell Handledare: Stefan Schiller Titel: Förväntningsgap småföretags förväntningar på revision efter avskaffad revisionsplikt Bakgrund och problem: I Sverige har revisionspliktens vara eller icke vara för småföretag diskuterats under en längre tid och från och med den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för mikroföretag i Sverige. Enligt regeringens utredning gällande avskaffandet ska företagen ges en större valmöjlighet i fråga om köp av tjänster som kan ta tillvara på intresset av ordning och reda i verksamheten. Revision innebär enligt FAR en process där en revisor planerar, granskar och uttalar sig om årsredovisningar, bokföringar och förvaltningar med en professionell skepticism. Dock har det ibland visat sig att allmänheten har andra förväntningar eller uppfattningar på vad revision innebär enligt gällande lagar och regler. Att förväntningarna inte stämmer överens med varandra har lett till ett så kallat förväntningsgap. Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska vad som orsakar ett förväntningsgap mellan småföretag och revisorer. Vidare vill vi utreda vilka åtgärder som skulle krävas för att minska förväntningsgapet och hur ett ändrat tjänsteutbud av revisionstjänster i och med avskaffandet av revisionsplikten i Sverige för småföretag skulle påverka förväntningsgapet. Metod: En kvalitativ metod har använts som är baserad på intervjuer med representanter från tre småföretag samt representanter från tre revisionsbyråer. Analys och slutsatser: Analysen visar att det finns skillnader i hur småföretagens representanter ser på revision i jämförelse med revisorernas syn. Enligt Porters (1993) modell går det att se att förväntningsgap föreligger i form av prestationsgap som är kopplat till bristfällig standard samt orimliga förväntningar på revisorerna. För att minska förväntningsgapet borde representanterna från småföretagen förbättra kommunikationen mellan dem själva och sina revisorer för att få en bättre förståelse i vad revision innebär och syftar till. Studien visar även att alternativa granskningsåtgärder som skulle ha samma kvalitetsstämpel gentemot kreditgivare och banker troligtvis skulle kunna minska förväntningsgapet. Nyckelord: småföretag, förväntningsgap, alternativa granskningsåtgärder

Förord Vi vill tacka studiens respondenter, både från företag samt revisionsbyråer för att de tog sig tid och för att de gav oss tillgång till värdefull information. Ett tack riktas även till vår handledare Stefan Schiller och seminariegruppens deltagare för att de har bidragit med goda idéer och konstruktiv kritik under hela processen Linköping 2011-01-10 Victoria Norell Anna Strand

Innehållsförteckning 1 INTRODUKTION... - 1-1.1 BAKGRUND... - 1-1.2 PROBLEMDISKUSSION... - 3-1.3 PROBLEMFORMULERING... - 4-1.4 SYFTE... - 5-1.5 AVGRÄNSNINGAR... - 5-1.6 MÅLGRUPP... - 5-1.7 DISPOSITION... - 5-2. METOD... - 7-2.1 METODVAL... - 7-2.1.1 Val av referensram... - 9-2.2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... - 9-2.2.1 Insamling av data... - 9-2.2.2 Urval av undersökningsobjekt... - 10-2.2.3 Intervjuer... - 10-2.2.4 Analysmetod av insamlad data... - 12-2.3 METODKRITIK... - 12-2.4 KÄLLKRITIK... - 14-3 TEORETISK REFERENSRAM... - 15-3.1 EN REVISORS ROLL... - 15-3.1.1 Revisionens syfte... - 15-3.1.2 God revisionssed och god revisorssed... - 16-3.1.3 Revisorns rapportering... - 17-3.1.4 Uppdragsbrev... - 18-3.1.5 Revisorns oberoende... - 18-3.2 FÖRVÄNTNINGSGAP... - 19-3.2.1 Förväntningar... - 19-3.2.2 Begreppet förväntningsgap... - 20-3.2.3 Faktorer bakom förväntningsgapet... - 22-3.2.4 Åtgärder för att minska förväntningsgapet... - 24-3.3 RÅDGIVNING HOS SMÅFÖRETAG... - 25-3.3.1 Alternativa revisionstjänster... - 26-3.4 SAMMANFATTNING REFERENSRAM... - 27-4 EMPIRI... - 29-4.1 FÖRETAGEN... - 29-4.1.1 Presentation av företagen... - 29 - Företag A... - 29 - Företag B... - 29 - Företag C... - 30-4.1.2 Revision i företagen... - 30-4.1.3 Förväntningar på revisorn... - 31 -

4.1.4 Uppdragsbrev och revisionsberättelse... - 33-4.1.5 Rådgivning och årsredovisning... - 34-4.2 REVISIONSBYRÅER... - 35-4.2.1 Presentation av revisorerna... - 35-4.2.2 Utförande av revision i småföretag... - 36-4.2.3 Kvalitetssäkring... - 38-4.2.4 Förväntningar på revisorn... - 40-4.2.5 Förväntningsgap... - 41-4.2.6 Minskandet av förväntningsgap... - 43-4.3 SAMMANFATTNING EMPIRI... - 45-5 ANALYS... - 47-5.1 REVISORNS ROLL... - 47-5.2 FÖRVÄNTNINGSGAP... - 48-5.2.1 Förväntningar... - 49-5.2.2 Begreppet förväntningsgap... - 51-5.2.3 Faktorer bakom förväntningsgap... - 54-5.2.4 Att minska förväntningsgapet... - 56-5.3 ALTERNATIVA REVISIONSTJÄNSTER... - 57-6 SLUTSATS... - 60-7 REFLEKTIONER... - 62-7.1 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING... - 63-8 KÄLLFÖRTECKNING... - 64-8.1 Litteratur... - 64-8.2 Artiklar... - 65-8.3 Internetkällor... - 66 - BILAGOR Bilaga 1. Intervjufrågor företag Bilaga 2. Intervjufrågor revisorer FIGURFÖRTECKNING Modell 1: Omarbetad figur av förväntningsgapets struktur tagen från Porter (1993).s.21 Modell 2: Förväntningsgapets struktur hos småföretag tagen från Porter (1993)...s.51 Modell 3: Modifierad modell tagen från Porter(1993) s.62

1 Introduktion Detta första kapitel syftar till att ge läsaren en bakgrund till diskussionen angående revisionsplikt och dess avskaffande i Sverige och även introducera begreppet förväntningsgap. Kapitlet ska vidare presentera vår problemdiskussion som behandlar förväntningsgap och problematiken kopplad till begreppet. Sedan presenteras uppsatsens frågeställningar och syfte samt uppsatsens avgränsningar, målgrupp och disposition. 1.1 Bakgrund Revisionspliktens vara eller icke vara för mindre företag har under en längre tid diskuterats i Sverige. Svensk lagstiftning från 1895 föreskriver att ett bolags räkenskaper och styrelsens förvaltning ska granskas av revisorer (Öhman, 2006). Revision beskrivs av FAR 1 som en process där en revisor med en professionellt skeptisk inställning, planerar, granskar, bedömer och uttalar sig om en årsredovisning, bokföring och förvaltning (FAR, 2005). Affärsverksamheter har sedan länge blivit granskade av revisionsliknande åtgärder och det anses belagt att revisionen har funnit sedan mitten av 1600-talet (Öhman, 2006). Sverige och Norden har traditionellt sett varit stora förespråkare av revision (Thorell & Norberg, 2005). Enligt EG:s direktiv om revisionsplikt (Fjärde bolagsdirektivet artikel 51) har medlemsländerna rätt att undanta små bolag från revisionsplikt. Inom EU har det under de senaste åren endast varit Sverige och Malta som har haft kvar revisionsplikt för samtliga aktiebolag. Successivt har våra grannländer under de senaste åren avskaffat revisionen för mindre bolag (Regeringens proposition 2009/10:204). Regeringen beslutade den 25 mars 2010 att även Sverige ska följa i våra grannländers fotspår och avskaffa revisionsplikten för mikroföretag från och med den 1 november 2010. Detta beslut innebär att totalt 72 % av Sveriges aktiebolag, ca 250 000 företag, kommer att ha valmöjligheten att välja bort revision i framtiden (FAR, 2010-03-25). Enligt regeringens utredning avseende avskaffande av revisionsplikten ska den inskränkta revisionsplikten ge företagen en större valmöjlighet i fråga om köp av tjänster som på det mest kostnadseffektiva sättet kan ta tillvara på intresset av ordning och reda i 1 Organisationen för revisions och rådgivningsbranschen - 1 -

verksamheten. Regeringens mål är att minska företagens administrativa kostnader med 25 % till hösten 2010 och avskaffandet av revisionsplikten är ett viktigt delmål i denna strävan. Regeringens utredning framhäver revisionens nytta tillsammans med den sakkunniga rådgivning som revisionen kan förenas med. De menar att revisionens nytta kommer att medföra att många aktiebolag kommer att välja att behålla sin revisor och dessutom att flertalet bolag kommer att välja att behålla sin revisor på grund av krav och förväntningar från utomstående intressenter såsom banker och kunder (Regeringens proposition 2009/10:204). Regeringens utredning menar vidare att bolag som väljer bort revisionen sannolikt kommer att använda den inbesparade kostnaden till att anlita externa redovisningskonsulter och att bolagen kan förväntas köpa andra, icke lagreglerade granskningstjänster av kvalificerade revisorer. Dessa typer av granskningstjänster har blivit vanliga i andra länder med inskränkt revisionsplikt. Slutligen menar utredningen att reformen av revisionsplikten kan leda till lägre priser på konsulttjänster i fråga om redovisning, revision och organisation (Regeringens proposition 2009/10:204). Enligt Öhman (2006) så har flertalet av de lagar och regelverk som styr revisionen vuxit fram som ett resultat av de företagsskandaler som har förekommit. Enligt revisorlagen ska en revisor arbeta utifrån god revisorssed och vid granskningen genomföra uppdragen självständigt och opartiskt. Det finns även ett flertal andra lagar som utgör en grund för hur en revisor ska arbeta, däribland ISA 2 och dess svenska tolkningar i regleringarna i RS, Revisionsstandard (FAR, 2005). I vissa avseenden har det visat sig att allmänheten har andra förväntningar eller uppfattningar på revision än vad som finns skrivet i lagar, regler eller rekommendationer. En del av dessa regler innehåller enligt många vaga och ibland svårdefinierade begrepp såsom rimliga, materiella och professionell skepticism där innebörden och tolkningen av begreppen varierar hos olika revisorer samt hos allmänheten. Att förväntningarna inte stämmer överens med varandra har lett till vad som kallas ett 2 International Standard of Auditing - 2 -

förväntningsgap. Ett förväntningsgap speglar en upplevd skillnad mellan vad någon förväntas uppnå och vad en person klarar av (Zikmund, 2008). 1.2 Problemdiskussion Thorell och Norberg (2005) menar att avskaffandet av revisionsplikten för små bolag kommer att innebära att revisionsbolagen måste förändra sina tjänster i och med att revisionen blir efterfrågestyrd. De anser att mer ändamålsenliga redovisnings- och revisionstjänster kommer att utvecklas i och med fri konkurrens på marknaden och att det kommer att vara upp till revisionsbolagen att sälja in sina tjänster hos små bolag så att de förstår nyttan och meningen med revision. Att revisionen blir efterfrågestyrd gör att småbolagen får göra ett aktivt val om de vill behålla sin revisor eller ej. Thorell och Norberg (2005) menar vidare att företag kommer att behålla sin revisor om de ser och förstår nyttan av revision. Det finns många olika uppfattningar om vad en revisors roll egentligen innefattar. Enligt Cassel (1996) skiljer sig teorin om revisorsrollen mot hur den i praktiken utövas. Dessa olika skillnader och uppfattningar skapar förväntningsgapet inom revision. Revisorns roll innefattar att säkerställa att informationen som ett företags intressenter delges inte är felaktig och det är styrelse samt ledning som bär ansvaret för den ekonomiska rapporten samt förvaltningen. Utförd revision ligger till grund för företags beslut och är avgörande för att näringslivet och samhället i stort ska fungera samt utvecklas (FAR, 2006). Ett företags intressenter har olika behov av information. Enligt Öhman, Häckner, Jansson och Tschudi (2006) är förväntningsgapet en effekt av att det som revisorn genomför inte infriar de förväntningar som de olika intressenterna har på vad revisorn ska ansvara för och utföra vid revisionstillfället. Förväntningsgapet skulle kunna bidra till att ett företag väljer bort revision, om de inte tycker att deras förväntningar avseende meningen med revision uppfylls. Diskussionen som föreligger gällande förväntningsgap beskriver att revisorn ofta lägger ner mycket tid på uppgifter som framställs som ren formalia och allt för enkla att kontrollera istället för att koncentrera sig på en mer kvalitativ granskning (Wennberg, 2005). Enligt - 3 -

Cassel (1996) kan ett vanligt missförstånd mellan revisorn och uppdragsgivaren vara att revisorn allt för ofta koncentrerar sig på framtagandet av en årsredovisning. Detta resulterar i att många uppdragsgivare anser att revisorn framför allt har ansvar för årsredovisningen och dess kvalitet. Denna problematik är särskilt vanlig när ett företag endast har en ägare. Enligt Wennberg (2005) anser även företagen att utformandet av revisionsberättelsen är alltför endimensionell. Med detta menas att en revisionsberättelse antingen är ren eller oren och enligt företagen borde det finnas något mer nyanserande. Wennberg (2005) menar även att revisorns oberoende ifrågasätts, där kritiken avser revisorns ofta utvecklade relation till ägarna och ledning som anses ifrågasätta revisorns roll och oberoende. Enligt Johansson (2005) vill intressenterna att revisorerna ska utöka förvaltningsrevisionen för att bättre kunna uttala sig och bedöma huruvida styrelsen och ledningen förvaltat företagets tillgångar på ett tillfredsställande sätt. Johansson (2005) menar vidare att förväntningsgapet ofta beskrivs som ett problem för stora företag men att det även förekommer inom småföretag. Däremot menar han att förväntningsgap inom småföretag karaktäriseras av bristfällig kommunikation eller att förväntningsgapet uppkommer när småföretag förväntar sig mer rådgivning och mindre av revision. 1.3 Problemformulering Problematiseringen gällande förväntningsgap ovan leder oss till vår första problemformulering om orsaken till förväntningsgap. Vad orsakar fenomenet förväntningsgap hos småföretag? Utifrån befintlig teori om åtgärder för att minska förväntningsgap vill vi granska hur dessa kan påverka förväntningsgapet mellan småföretag och revisorer. Vilka åtgärder skulle kunna reducera förväntningsgap och vilken effekt har eventuella åtgärder haft på förväntningsgapet i studien? Thorell och Norberg (2005) förutspår en ändring av tjänsteutbudet från revisionsbyråerna och det vore då intressant att undersöka vilken påverkan det kan ha på förväntningsgapet. På vilket sätt kan ett förändrat tjänsteutbud inom revisionsbranschen påverka förväntningsgapet hos småföretag? - 4 -

1.4 Syfte Syftet med uppsatsen är att granska vad som orsakar ett förväntningsgap mellan småföretag och revisorer. Vidare vill vi utreda vilka åtgärder som skulle krävas för att minska förväntningsgapet och hur ett ändrat tjänsteutbud av revisionstjänster i och med avskaffandet av revisionsplikten i Sverige för småföretag skulle påverka förväntningsgapet. 1.5 Avgränsningar Studien kommer att avgränsas till småföretag som faller inom ramen för slopad revisionsplikt men som frivilligt väljer att behålla sin revisor. Studien kommer även att innefatta intervjuer med verksamma revisorer och dessa kommer att avgränsas till revisorer som arbetar för välkända revisionsbyråer. 1.6 Målgrupp Målgruppen för uppsatsen är främst revisionsbranschen som står inför utmaningen att behålla småföretag som kunder när de nu får möjlighet att avskaffa revision. Förväntningsgapets orsaker och åtgärder kommer att stå i fokus för studien samt hur revisionsbolagens alternativa tjänster kan medföra en minskning av förväntningsgapet. Även småföretag kan ha nytta av studien då de kan få perspektiv på revision och reflektera kring hur deras förväntningar påverkar deras val av tjänster. 1.7 Disposition Kapitel 1 - Introduktion: I uppsatsens första kapitel beskrivs bakgrunden gällande avskaffandet av revisionsplikten samt begreppet förväntningsgap som följs av problemdiskussionen och problemformuleringar. Uppsatsens syfte presenteras tillsammans med dess avgränsningar. Kapitel 2 - Metod: Uppsatsens tillvägagångssätt beskrivs och förklaras. Kritik mot valda källor kommer även att presenteras. Kapitel 3 - Teoretisk referensram: Kapitlet inleds med en beskrivning av revisionens syfte och en revisors roll. Vidare presenteras teorier avseende förväntningar på revision, vad - 5 -

förväntningsgap innebär samt teorier om minskningsåtgärder för förväntningsgapet. Annan teori som tas upp är alternativa granskningsåtgärder. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av presenterade teorier. Kapitel 4 - Empiri: Kapitlet presenterar en redogörelse för utförda intervjuer, dels med små företag och dels med verksamma revisorer. Kapitlet avslutas med en sammanfattning. Kapitel 5 - Analys: Avsnittet kommer att syfta till att jämföra den empiriska undersökningen med studiens syfte och problem. Orsaker till förväntningsgapet, minskningsåtgärder samt alternativa granskningsåtgärder analyseras. Kapitel 6 - Slutsats: Kapitlet syftar till att besvara de problemformuleringar som presenterats tidigare i studien. Vidare kommer reflektioner samt förslag till fortsatt forskning att presenteras. - 6 -

2. Metod I kapitlet presenterar författarna val av metod och de tillvägagångssätt som använts för att genomföra uppsatsen. Målet med metoden är att visa läsaren hur studien har genomförts för att uppfylla uppsatsen syfte. Vidare behandlas även metod- och källkritik. 2.1 Metodval Både kvalitativa och kvantitativa studier har som mål att ge en djupare förståelse för ett undersökningsobjekt (Jacobsen, 2002). Enligt Bryman och Bell (2007) är den största skillnaden mellan kvalitativa och kvantitativa studier hur ord och siffror används som en fundamental del i analysen. En kvalitativ metod syftar till att omvandla registrerad och observerad information till ord och skrift. Enligt Björklund och Paulsson (2003) leder detta till en djupare förståelse för ett speciellt undersökningsobjekt eller några få undersökningsobjekt samtidigt som de menar att i en kvantitativ metod, samlar forskaren in statistik data för att få en övergripande förståelse för ett problem. Den metod som valts har styrts av studiens syfte och frågeställningar. Studiens syfte är att granska vad som orsakar ett förväntningsgap samt utreda hur de förväntningsgap som uppstår mellan revisorer och småföretag kan minskas och hur revisionspliktens avskaffande kan komma att påverka förväntningsgapet. Detta görs genom att undersöka tre utvalda revisorers syn på förväntningsgapet samt tre utvalda småföretags syn på förväntningar de har gentemot revisorer. En kvalitativ metod syftar till att få en djupare förståelse för undersökningsobjektet som oftast är ett komplext problem (Bryman & Bell, 2007). Jacobsen (2002) argumenterar för att få denna djupare förståelse, är det av stor vikt att forskaren undersöker människans syn på den sociala verkligheten. Detta går endast att få reda på genom att observera människans beteende som till exempel vad de gör, vad de säger och lyssna till dess egna ord. En kvalitativ metod föredrogs därför då fokus låg på att skapa en förståelse för förväntningsgapets existens genom att fokusera på känslor, attityder och idéer genom respondenternas intervjuer. Enligt Bryman och Bell (2007) är ofta kvalitativa studier flexibla vilket leder till att det går att göra förändringar under studiens gång. - 7 -

En undersökning kan ha olika abstraktionsnivåer där författarna väljer vilket synsätt på relationen mellan teori och empiri som skall användas (Patel & Davidsson, 2003). Induktion är när teorin genereras utifrån praktiken, det vill säga studien genomförs innan författaren väljer vilka teorier som ska användas. Om författaren väljer en deduktiv ansats undersöks empirin på en grund av redan innan valda teorier (Bryman & Bell, 2007). Uppsatsen har därför inslag av den deduktiva ansatsen då den insamlade informationen grundar sig utifrån befintlig genomgången teori. Enligt Flyvbjerg (2006) är ett vanligt missförstånd att vetenskap inte kan genereras endast utifrån ett enskilt fall och han argumenterar även att samhällsvetenskapen kan stärkas genom flera bra fallstudier. I denna studie studeras endast några enstaka fall då studien är ämnad att ge en djupare förståelse för de undersökta företagens situation och därför valdes avgränsningen till ett fåtal för att kunna ta del av fler detaljer under den tid som fanns till förfogande. Flyvbjerg (2006) menar vidare att en fallstudie ger en närhet till verkliga situationer och att rikedomen av detaljer som ges är viktig enligt två aspekter. Den första aspekten är att den ger en djupare förståelse för mänskligt beteende och den andra aspekten är att det är viktigt för forskarens egen lärprocess där närheten till den studerande verkligheten utvecklar kompetens att utföra bra forskning. Studien omfattar ett fåtal fall som är utvalda inom det område som ämnats undersökas. Genom intervjuerna har det erhållits en större mängd detaljer än vad en kvantitativ ansats skulle ha gjort. Intervjuerna har gett författarna en närhet till de studerade fallen eftersom författarna i de flesta fall har träffat personerna i verkligheten och kunnat studera deras reaktioner och beteenden. Yin (2008) anser att fallstudien som design skapar möjligheter att studera verkliga händelser i sitt verkliga sammanhang. Dessutom menar han att frågor som hur och varför är grunden för en deskriptiv fallstudie. I denna studie föll valet av fallstudien som design då vi avsåg att undersöka hur företagen ser på revision och hur deras förväntningar ser ut och varför förväntningsgapet uppstår utifrån de fall som studerats. Enligt Bryman och Bell (2007) visar fallstudien samspelet mellan olika faktorer i en specifik situation. Fördelen - 8 -

med en fallstudie är att det finns möjlighet för forskaren att koncentrera sig på en specifik händelse och finna de faktorer som påverkar händelsen i fråga. Genom denna fallstudie har fokus varit att finna de faktorer som påverkar förväntningsgapet och dess existens. 2.1.1 Val av referensram Valet av referensram motiveras även det med dess relevans för att uppnå studiens syfte. För att undersöka orsaker till att förväntningsgapet uppkommer används teorier som tar upp revisorns roll för att visa vad en revisor har som uppgift och vad syftet med revision innebär enligt gällande lagar, regler och rekommendationer. För att kunna undersöka orsaker används även teorier gällande förväntningsgapet som tar upp dess definition och vad det kan tänkas bero på. I studien används Porters (1993) modell om förväntningsgapet. Den beskriver vad för slags förväntningar som uppkommer från användare av revision gentemot vad revisorer kan och får utföra. Den tar även upp skillnader i dessa och vad som orsakar dem. För att kunna undersöka hur förväntningsgapet kan minskas används teorier och forskning gällande minskandet av förväntningsgapet tillsammans med Porters modell om förväntningsgapet. För att kunna se påverkan av alternativa granskningsåtgärder på förväntningsgapet har ett antal alternativa granskningsåtgärder valts ut för att sammankopplas med tidigare teorier om orsaker till förväntningsgapet. 2.2 Tillvägagångssätt I kommande avsnitt beskriver vi hur insamlandet av data har genomförts, hur urvalet har gjorts samt hur intervjuerna har genomförts. 2.2.1 Insamling av data Genom datainsamlingen samlades primär och sekundärdata in. Sekundärdata som utgör referensramen består av dokumenterat material såsom böcker och artiklar. När sekundärdata undersöks och väljs är det viktigt att granska kritiskt eftersom den informationen har samlats in och dokumenterats för ett helt annat syfte än vad i detta fall vårt syfte handlar om (Björklund & Paulsson, 2003). Primärdata består av den informationen som samlas in för en viss studies ändamål och syfte, normalt sett genom - 9 -

intervjuer eller andra insamlingsprocedurer (Bryman & Bell, 2007). Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med representanter från tre olika revisionsbyråer och tre olika småföretag som valt att behålla revision. 2.2.2 Urval av undersökningsobjekt Vid val av undersökningsobjekt användes ett subjektivt urval som enligt Denscombe (2000) innebär att urvalet handplockas då forskaren redan till viss del känner till undersökningsobjektet. Det subjektiva urvalet grundar sig i detta då endast aktiebolag som omfattas av den avskaffade revisionsplikten kontaktades. Kraven på dessa företag är att de är aktiebolag som har högst tre anställda, en omsättning på högst 3 miljoner kronor eller en balansomslutning mindre än 1,5 miljoner kronor. Författarna tog kontakt med tre olika revisorer och tre olika företag som uppfyllde kraven och kunde därmed få ta del av båda sidors uppfattning om förväntningsgapet. Revisorerna i studien är därmed inte revisorer hos småföretagen som valts ut. När revisorerna kontaktades och valdes var kravet att de reviderade mindre bolag eftersom detta var en del av urvalet. Valet föll på revisorer från några av de största revisionsbyråerna då det ansågs att dessa har bra kunskap och erfarenhet samt ett bra kontaktnät med mindre aktiebolag. Revisionsbyråerna som valdes var Ernst & Young, KPMG och BDO. Vid val av företag var kravet att de uppfyllde de tidigare nämnda kraven med avseende på revisionskrav men däremot har ingen hänsyn tagits till vilken bransch företagen var verksamma i. Istället valdes företag ut som alla valt att frivilligt behålla revision, som har haft en långvarig relation med sin revisor, som själva sköter bokföringen i företagen samt varit verksamma inom sin bransch under en längre period. Urvalet gjordes på dessa grunder på grund av att företagen skulle ha lång erfarenhet av revision och även kontroll över sin bokföring för att bättre kunna ge sin bild av vad revisionen betyder för deras företag. 2.2.3 Intervjuer Studien grundas på intervjuer med representanter från tre olika revisionsbyråer och representanter från tre olika småföretag som valt att behålla revision även efter att revisionsplikten avskaffats för småföretag. Intervjuerna har haft som mål att ge en djupare - 10 -

förståelse för faktorer som orsakar förväntningsgapet, för eventuella minskningsåtgärder samt påverkan på förväntningsgapet med avseende avskaffandet av revisionsplikten. Enligt Bryman och Bell (2007) skapar kvalitativa intervjuer mer förståelse för den intervjuades perspektiv och visar vikten av att förstå hur de uppfattar sin omgivning. Bryman och Bell (2007) menar även att genom kvalitativa intervjuer är det lättare att upptäcka mer och ny information. Genom kvalitativa intervjuer ses intervjun mer som en dialog där det går att utveckla kunskap. Det finns två olika intervjumetoder i en kvalitativ metod, semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer. Båda intervjusätten tillåter intervjuaren att vara flexibel (Bryman & Bell, 2007). Semistrukturerade intervjuer genomfördes då det hade förberetts intervjufrågor innan som författarna ville ha specifika svar på. Samtidigt försöktes intervjuerna hållas öppna för att det under intervjuns gång skulle kunnas ställas följdfrågor. Genom detta tillvägagångssätt fick även respondenterna chansen att prata mer fritt och därmed beroende på svaren kunde även det även ställas mer följdfrågor. Den kvalitativa intervjumetoden gjorde att författarna kunde vara flexibla och öppna för de svaren som mottogs för att kunna göra justeringar och fråga relevanta följdfrågor. Genom detta tillvägagångssätt tror vi att intervjupersonerna fann det lättare att dela med sig av informationen och vi kunde vara flexibla med följdfrågor för att säkerställa att respondenterna gav uttömmande svar. Först intervjuades representanterna från revisionsbyråerna för att få deras syn på förväntningsgap och vad de anser att det innebär för dem. Sedan intervjuades representanterna från småföretagen för att få deras syn på deras förväntningar på revisorns roll och varför de valt att behålla revision. De som intervjuades hade tillgång till en intervjuguide där frågorna var presenterade. Två av intervjuerna med revisorerna genomfördes på plats hos respondenterna och spelades in och transkriberades sedan för att lättare kunna bearbetas. En av intervjuerna med revisorerna genomfördes via telefon. Innan intervjuerna gjordes frågade författarna respondenterna om intervjuerna kunde spelas in och detta gick samtliga med på. En av intervjuerna med företagen genomfördes på plats och transkriberades sedan. De andra två intervjuerna med företagen genomfördes via telefon. - 11 -

Däremot ville en respondent vara anonym i studien så beslutet togs att behandla samtliga respondenter anonymt då författarna inte anser att det försämrar studiens resultat. Författarna har därför valt att benämna samtliga respondenter endast med deras förnamn. 2.2.4 Analysmetod av insamlad data Efter transkriberingen analyserades intervjuerna var för sig med hjälp av analysmetoden meningskoncentrering. Denna metod är en analysmetod som inspireras av fenomenologin vilket innebär att intervjupersonernas yttranden koncentreras till korta formuleringar, det viktigaste uttrycks i färre ord utan att det betydelsefulla i intervjupersonernas utsagor försämras (Kvale, 2009). Den analyserade datan sammanfattades sedan till att innefatta en del där småföretagens åsikter presenterades tillsammans och en del där revisorernas åsikter presenterades tillsammans för att underlätta för den senare gemensamma analysen. 2.3 Metodkritik De val som gjorts angående metod i undersökningen har påverkat resultatet och därför är det viktigt att förhålla sig kritisk till de undersökningsmetoder som använts. För att belysa studiens trovärdighet är det även viktigt att känna till de brister som finns och våga belysa dessa. Kritiken mot en kvalitativ ansats sägs vara att resultaten oftast bygger för mycket på vad som forskaren tycker är viktigt och betydelsefullt och även på det nära och personliga förhållande som kan etableras med undersökningsobjektet (Bryman & Bell, 2007). Ambitionen har genom studiens gång varit att undvika att personliga åsikter lyser igenom genom att förbereda och testa intervjufrågorna i förväg och även fundera och diskutera igenom möjliga följdfrågor i förväg. Det finns även risker att intervjuer kan bli missvisande genom att den som intervjuar misstolkar svar och åsikter (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 2006). På grund av detta har ambitionen varit att gå igenom svaren noggrant under transkriberingen för att öka trovärdigheten och undvika missförstånd från vår sida. Först gick var och en igenom svaren och sedan gjordes detta tillsammans för att undvika missförstånd. - 12 -

I de allra flesta studier som genomförs finns en risk att fel och problem uppkommer och detta är något som är viktigt att ha i åtanke när val av metod görs. Jacobsen (2002) diskuterar om hur viktigt det är att minimera uppkomsten av problem genom validitet och reliabilitet. Bryman och Bell (2007) menar däremot att dessa är viktiga kriterier för att kunna genomföra en kvantitativ undersökning. När det handlar om en kvalitativ undersökning som i denna studies fall finns det enligt Bryman och Bell (2007) ett annat sätt att mäta validitet och reliabilitet och detta sker då genom att mäta studiens trovärdighet. Trovärdighet kan mätas genom dess tillförlitlighet, överförbarhet och pålitlighet. Med tillförlitlighet menas att den teoretiska referensramen och den empiriska informationen överensstämmer med varandra (Bryman & Bell, 2007). Trovärdigheten för studien har säkrats genom att författarna i förhand har studerat litteratur och artiklar som handlar om revision i allmänhet samt revision och förväntningsgap hos små aktiebolag för att finna relevanta teorier som passar till syftet med studien. Genom de kvalitativa intervjuer har även tillförlitligheten stärks då de flesta intervjuerna genomfördes på plats och live med respondenterna. Nackdelen när intervjuer görs via telefon är att kroppsspråk och reaktioner inte observeras utan att den som intervjuar får förlita sig på hur den uppfattar respondentens röstläge (Kvale, 2009). Överförbarhet syftar till vilken utsträckning resultaten av en studie kan på ett generellt sätt representera en liknande studie. Överförbarhet har setts som ett problem för kvalitativa undersökningar då dessa studier ofta består av fallstudier och ett begränsat urval (Bryman & Bell, 2007). Studien är begränsad till ett visst antal undersökningsobjekt som kan motiveras av tid och omfångsbegränsningen. Det bör påpekas att det utifrån vårt resultat inte kommer att gå att dra några generella slutsatser om vad som gäller förväntningsgapets existens men med tanke på våra undersökningsobjekt bör det kunna ges en guidning i vilken utsträckning förväntningsgapet existerar hos små aktiebolag och vad som orsakar det. Pålitlighet handlar om hur en studie som genomförs på nytt kommer att ge samma resultat som första gången den genomfördes (Bryman & Bell, 2007). Eftersom studien behandlar orsaker till förväntningsgapets existens mellan småföretag och revisorer efter den slopade - 13 -

revisionsplikten och bygger på enskilda företags och personers åsikter anser vi att om studien skulle göras om finns det en möjlighet till att resultaten såg annorlunda ut. De specifika företagen och revisorerna kan ha olika uppfattningar vad gäller förväntningar. Däremot anser vi att studien kan komma att visa på en tendens som sedan i vidare forskning kan verifieras. 2.4 Källkritik Källorna i uppsatsen kommer från böcker, artiklar, skrivelser och internetsidor vilket vi har ansett ge en bred och nyanserad bild av revision och förväntningsgap. Böckerna kommer från båda nya och äldre författare som anses vara erkända inom sina respektive områden. Artiklarna och skrivelserna kommer från databaser som anses vara pålitliga men något som bör tas i beaktning är att dessa har publicerats för ett annat syfte än det vi undersöker. Rapporter från regeringskansliet och lagrum har även använts och dessa bör anses vara tillförlitliga källor. För det inledande avsnittet gällande en revisors roll har vi främst valt att använda oss av litteratur utgiven av branschrelaterade organisationer som exempelvis FAR och lagtext kopplat till revisionsyrket. Denna teoridel syftar till att förklara en revisors roll i samhället och ge läsaren en bild av hur styrd revisorn är av lagar och regler. Beskrivningen ska användas till en jämförelse av intervjupersonernas syn på revision med hur lagtext och branschrelaterade skrivelser beskriver revision. För det följande avsnittet har vi valt att använda oss av tidigare forskning gällande förväntningsgap. Avsnittet kommer främst att basera sig på forskning av Porter (1993) då hennes studie ofta refereras till i sammanhanget kring förväntningsgap. Porters (1993) modell om förväntningsgap har blivit accepterad och erkänd inom forskningen och vi finner den vara ändamålsenlig för vår studie. Porters (1993) teorier kommer även att kompletteras med andra forskares perspektiv på förväntningsgap som vi ser som bra komplement och jämförelser till Porters (1993) forskning. - 14 -

3 Teoretisk referensram Detta kapitel kommer att presentera de teorier som vi ämnar använda som grund för analysen av studiens empiri. Kapitlet inleds med att vi redogör för vad revision innebär och vad en revisor har för roll utifrån de lager och regler som styr revisorns arbete. Detta följs sedan av teorier kopplade till förväntningsgap inom revision, vad ett förväntningsgap är, hur de uppstår och hur ett förväntningsgap kan minskas. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av presenterade teorier. 3.1 En revisors roll En kvalificerad revisors verksamhet regleras och definieras i 2 p. 7 revisorslagen (RL) där begreppet revisionsverksamhet definieras. Revisionsverksamheten innebär enligt definitionen granskning av förvaltning eller ekonomisk information som följer av författning, bolagsordning, stadgar eller avtal som sammanfattas i en rapport eller annan handling som är avsedd att utgöra bedömningsunderlag för andra än bara uppdragsgivaren. 3.1.1 Revisionens syfte FAR:s (2006 sid. 19) definition för revision lyder: Revision är att med en professionell skeptisk inställning planera, granska, bedöma och uttala sig om årsredovisning, bokföring och förvaltning. Enligt FAR (2005) behövs en revisor för att de olika intressenterna i ett bolag ska kunna lita på den information som bolaget lämnar om sin ekonomiska ställning och på förvaltningen av företaget. Ansvariga för informationen är styrelsen och VD medan revisorns roll är att kvalitetssäkra den presenterade informationen. FAR (2005) menar att revisorn ger ökad trovärdighet åt företagens finansiella ställning och information och att revisorn därmed är en förutsättning för ett väl fungerande näringsliv och samhälle. Thorell och Norberg (2005) menar vidare att revision inte enbart utförs för ägarnas räkning utan att det även finns flertalet andra intressenter i sammanhanget såsom samhället, anställda och även övriga borgenärer som är i behov av informationen. Granskningen av bolaget har stor betydelse för ägarna samt andra intressenter såsom kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda samt stat - 15 -

och kommun och alla dessa intressenter har direkt eller indirekt nytta av vad revisorn gör (FAR, 2005). Enligt FAR (2005) är revisionens mål rent konkret att revisorn ska lämna en revisionsberättelse. I revisionsberättelsen uttalar sig revisorn om årsredovisningen och bokföringen samt om styrelsens och VD:s förvaltning. Bolagets årsredovisning och revisionsberättelsen utgör tillsammans bolagets intressenters beslutsunderlag. Revision kan delas upp i två delar, förvaltningsrevision och redovisningsrevision. Tillsammans avser dessa två delar att kvalitetssäkra ett företags information. Förvaltningsrevisionen syftar till att granska hur väl ett bolags verkställande direktör och styrelse har förvaltat finansiella medel medan redovisningsrevisionen kännetecknas av en mer löpande granskning av bolagets bokföring, bokslut och slutligen en kontroll av årsredovisningens innehåll (FAR, 2006). 3.1.2 God revisionssed och god revisorssed God revisionssed kan beskrivas i förenklade termer som hur en revision ska genomföras. Enligt 10 kap. 3 ABL ska granskningen av redovisning och bokföring samt förvaltning vara så omfattande och ingående som god revisionssed kräver. Lagen preciserar inte hur själva granskningen skall ske. Detta beror enligt Thorell och Norberg (2005) på en medveten lösning från lagstiftarens sida för att revisionen ska kunna utvecklas i takt med förändringar på området och för att hänsyn ska kunna tas till olika förhållanden hos företag. Hur en granskning ska genomföras avgörs istället av FAR som sedan 1970-talet har publicerat rekommendationer och uttalande inom revision. I Sverige gäller sedan den 1 januari 2004 Revisionsstandard i Sverige (RS). RS bygger på IFAC:s internationella revisionsstandarder, ISA (Thorell & Norberg, 2005). God revisorssed innebär att uppfylla FAR SRS:s yrkesetiska regler och det anses vara en allmän plikt för en revisor. En revisor som inte uppfyller god revisorssed i sitt yrkesutövande kan tilldömas varningar och uteslutning av FAR och kommerskollegium. - 16 -

FAR:s regler för god revisorssed hänvisar huvudsakligen till yrkesmässigt uppträdande, tystnadsplikt och oberoende (FAR, 2006). 3.1.3 Revisorns rapportering Revisorn lämnar efter varje räkenskapsår en revisionsberättelse till bolagsstämman enligt 10 kap 5 ABL. Revisionsberättelsen är den enda rapporten som en revisor offentliggör. En revisionsberättelse ska enligt 10 kap. 27-31 ABL innehålla uttalanden: - om årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning - om bolagsstämman bör fastställa balans- och resultaträkningen - om bolagsstämman bör fastställa styrelsens förslag till vinstdisposition - om styrelse och VD bör beviljas ansvarsfrihet gentemot bolaget Vidare skall i förekommande fall revisionsberättelsen innehålla: - yttrande om styrelse och VD upprättat förteckning över vissa lån och säkerheter när sådan skyldighet förelegat - anmärkning om någon styrelseledamot eller VD företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet gentemot bolaget - anmärkning om någon styrelseledamot eller VD på annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen - angivande av att i årsredovisningen inte lämnats sådana upplysningar som skall lämnas enligt årsredovisningslagen; om det kan ske skall revisorn lämna behövliga upplysningar i sin revisionsberättelse Enligt Thorell och Norberg (2005) visar dessa lagrum hur omfattande den svenska förvaltningsrevisionen är. Revisorn har skyldighet att rapportera om skatter, brott och penningtvätt och dessa skyldigheter anses tillgodose samhällsintressen. Dessa lagrum gäller alla aktiebolag i Sverige fram till och med den 1 november 2010, oavsett aktiebolagets storlek och hur dess intressekrets ser ut. - 17 -

Utöver revisionsberättelsen lämnar revisorn rapporter till styrelsen som inte ska offentliggöras. Dessa rapporter syftar till att belysa eventuella brister kopplade till den interna kontrollen som har iakttagits under revisionen. Rapporterna innehåller vanligtvis förslag på åtgärder som bolaget bör beakta för att stärka identifierade brister. Rapporterna kan även avse små förändringar som behöver göras för att revisionen ska mynna ut i en ren revisionsberättelse (FAR, 2004). 3.1.4 Uppdragsbrev Ett uppdragsbrev inom revision syftar till att revisorn och kunden ska definiera uppdragets villkor och på så sätt minska risken för missförstånd. Kravet om att definiera villkoren för ett uppdrag kommer från RS. FAR SRS har utarbetat mallar för uppdragsbrev och villkor, dessa återfinns i Villkor för revisionsuppdrag, RS 210. Revisorer uppfattas idag ur ett marknadsperspektiv som en leverantör av en tjänst vilket innebär att upphandlingar och offerter begärs i enlighet med företags interna upphandlingsregler. Detta har skapat ett behov av att klargöra affärsvillkoren i ett revisionsuppdrag. (FAR SRS, 2009) Enligt FAR SRS (2009) är deras förhoppning att kravet på uppdragsbrev ska innebära ett stöd för revisorer, öka informationen gällande revisionstjänsters innehåll och klargöra parters rättigheter och skyldigheter. Vidare uttrycks en förhoppning om ett minskat förväntningsgap i och med införandet av regler för uppdragsbrev. Uppdragsbrevet ska bekräfta att revisorn åtagit sig uppdraget, specificera revisionens syfte och omfattning samt klargöra eventuella särskilda villkor. Det ska slutligen även finnas en hänvisning till allmänna villkor för lagstadgad revision som reglerar förhållandet mellan den aktuella revisionsbyrån och uppdragsgivaren. 3.1.5 Revisorns oberoende I takt med att näringslivet har blivit allt mer komplext och behovet av tillförlitlig information om företags verksamheter och resultat har ökat har även diskussionerna om revisorns oberoende blivit allt mer livliga. De senaste årens utveckling har inneburit att det blivit allt viktigare att säkerställa att revisorn utför sitt arbete med opartiskhet, självständighet och objektivitet. När den nya revisorslagen implementerades 2002 var en nyhet att revisorns oberoende inkluderades. Detta gjordes med hjälp av den så kallade - 18 -

analysmodellen. Analysmodellen föreskriver att vid varje nytt uppdrag, och när anledning föreligger i befintliga uppdrag, ska revisorn pröva och dokumentera om det finns omständigheter som kan rubba oberoendet. Om det föreligger hot mot revisorns oberoende måste revisorn avsäga sig uppdraget. Hoten mot en revisors oberoende kan uppkomma i ett flertal former, däribland självgranskningshot, egenintressehot, skrämselhot och vänskapshot. Självgranskningshot är den risk som föreligger att revisorn bedömer arbete som tidigare har utförts av antingen revisorn själv eller medarbetare i revisionsteamet t.ex. rådgivning som getts i tidigare sammanhang. Egenintressehot föreligger om revisorn har ett direkt eller indirekt ekonomiskt intresse i klientens verksamhet t.ex. i form av aktier. Skrämselhot avser hot och påtryckningar från uppdragsgivare och slutligen vänskapshot som föreligger när revisorn och den reviderade står varandra nära (FAR, 2006a). 3.2 Förväntningsgap 3.2.1 Förväntningar Vid köp av en tjänst eller service är det viktigt att tänka på de förväntningar som finns vid köpet eftersom dessa ligger till grund för hur tillfredsställd kunden kommer att bli. Förväntan grundar sig i kunders behov och önskemål och påverkas av faktorer såsom tidigare erfarenheter och upplevelser av en viss tjänst. Förväntan går inte enbart att hänföra till antingen kunden eller den som erbjuder en tjänst utan även till samspelet mellan kund och tjänst. Det är i många fall vid tjänstens utförande som förväntningarna mäts och dessa kan under utförandes gång ändras (Echeverri & Edvardsson, 2002). På detta sätt kan ibland mätningar i samband med tjänstens eller servicens utförande blir missvisande. Dock visar detta vikten av att mäta och känna till förväntningar som finns hos kunder eftersom om förväntningarna är kända, borde det vara lättare att i sin tur leva upp till dessa förväntningar (Hubbert, Sehorn & Brown, 1994). Förväntningar och dess hantering spelar en stor roll gällande den upplevda tjänstekvaliteten (Echeverri & Edvardsson, 2002). Ojasalo (2001) diskuterar förväntningar såsom antingen luddiga, underförstådda eller orealistiska förväntningar. Luddiga förväntningar kan visa sig genom att kunder inte alltid förstår vad de vill få ut av den som erbjuder en tjänst eller att kunden inte inser vad som är fel när det de upplever att det finns ett fel eller problem. De kan vilja ha en förbättring av - 19 -

något men vet inte av vad. De underförstådda förväntningarna uppkommer när kunden inte medvetet tänker på att förväntningar finns. När förväntningarna är omöjliga att uppnå eller nästan omöjliga att uppnå definieras dem som orealistiska förväntningar. Ju mer realistiska förväntningarna är, desto högre är sannolikheten att förväntningarna kommer att gå i uppfyllelse (Ojasalo, 2001). 3.2.2 Begreppet förväntningsgap Inom revision kan förväntningar hänföras till vad kunden förväntar sig av att revisorn ska utföra vid revisionen gentemot kunden. Detta har lett till att ett förväntningsgap uppstått. När begreppet förväntningsgap först uppkom beskrevs det som en skillnad mellan vad revisorerna och användarna av redovisningsinformationen förväntar sig att en oberoende revisor ska uträtta (Liggio, 1974). Det har sedan diskuterats och gjorts en del undersökningar för att få en bättre och klarare definition av begreppet. Alla definitioner eller beskrivningar stämmer inte alltid överens med varandra men det har kunnat urskiljas en del gemensamma nämnare vad gäller det centrala i begreppet. Det centrala i samtliga beskrivningar har varit att det finns en skillnad i vad de som använder sig av revision uppfattar att revisorn ska göra och vad revisorn själv uppfattar att den ska göra. Förväntningsgapet har uppfattats som skillnader i vad allmänheten förväntar sig av revision, då med avseende på deras roll och ansvar och vad allmänheten faktiskt får hjälp med av revisorer (Öhman, 2007). En annan beskrivning som gjorts är att förväntningsgapet är skillnader mellan uppfattningar hos revisorer och intressenter med avseende på revisorernas roll och skyldigheter (Guy & Sullivan 1988 i Öhman, 2007). Porter (1993) gjorde i Nya Zeeland en omfattande undersökning om förväntningsgap mellan revisorer och företag. Hennes uppfattning om vad begreppet innebär ser något annorlunda ut än föregående beskrivningar men är det som har fått mest genomslagskraft definitionsmässigt. Hon beskriver det på följande sätt: as the gap between society s expectations of auditors and auditors performance, as perceived by society (Porter 1993 sid.64). - 20 -

Hennes beskrivning är mer jämförande där problemet ligger i vad revisorerna anses göra i olika intressenters synvinkel och deras uppfattningar om vad de förväntar sig av revisorerna. Enligt Porter (1993) kan förväntningsgapet förklaras och delas upp enligt följande modell: Modell 1: Omarbetad figur av förväntningsgapets struktur tagen från Porter (1993). Prestationsgapet skildrar vad allmänheten rimligtvis kan förvänta sig att en revisor ska utföra och vad allmänheten uppfattar att revisorn faktiskt utför. Detta gap har Porter (1993) delat upp i två underrubriker. Den ena delen är bristfällig standard vilket innebär en skillnad i vad revisorns arbetsuppgifter innebär enligt lag, regler och rekommendationer och i vad allmänheten förväntar sig att revisorerna ska utföra. Skillnaden består i vad som är rimligt av allmänheten att förvänta sig att en revisor ska utföra och vad den faktiskt utför. Om det finns arbetsuppgifter som allmänheten rimligen förväntar sig ska utföras men som inte utförs av en revisor går dessa under denna del av prestationsgapet. Detta kan vara olika typer av tilläggstjänster. Den andra delen av prestationsgapet går under namnet bristfällig prestation. Detta innebär att en revisor inte utfört ett arbete enligt lagar, regler och rekommendationer. Detta gap är därmed mellan de regelverk som finns och mellan revisorns utförande av revisionsprocessen. Med detta menas att revisorn utför det som förväntas av revisorn men på ett bristfälligt/otillräckligt sätt (Porter, 1993). - 21 -

Den andra delen inom förväntningsgapet är rimlighetsgapet. Denna del beskrivs som gapet mellan vad allmänheten förväntar sig av revisorn och vad revisorn rimligtvis kan uppnå i praktiken. Gapet uppstår därför att allmänheten har orimliga förväntningar på vad en revisor skall göra i sitt arbete. Det uppkommer inte på grund av att revisorn gör ett dåligt eller för lite arbete utan beror på att allmänheten har för höga förväntningar på revisorn jämförelsevis med vad som är möjligt eller rimligt för revisorn att göra. Rimlighetsgränsen går där nyttan överstiger kostnaden för revisorn (Porter, 1993). När det handlar om små företag har det visat sig att företagaren i vissa fall har en uppfattning att revisorn är mer inblandad i företaget än vad revisorn egentligen får vara. Det händer att företag anser att revisorn är den som är ansvarig eller delansvarig för informationen i årsredovisningen och dess upprättande (Cassel, 1996). Enligt FAR (2006) förklaras förväntningsgapet som att intressenters förväntningar är för stora i förhållande till vad revisorn kan och får genomgå enligt god revisionssed. Sammanfattningsvis går det att se utifrån dessa definitioner att förväntningsgapet är ett problem där det uppstår olika förväntningar mellan revisorer och allmänheten. 3.2.3 Faktorer bakom förväntningsgapet Enligt Porter (1993) beror förväntningsgapet till en stor del av att standarder och rekommendationer är bristfälliga och även på allmänhetens orimliga förväntningar på revisorn samt på ett bristfälligt utförande av revisorn. Andra forskare har kommit fram till liknande resultat som menar att det beror på otillräckliga redovisningsstandarder samt svårigheter i att förstå standarderna. Allmänheten och intressenter som kräver finansiell information har även dem orimliga förväntningar på revisorn. Intressenterna och revisorerna har ansetts ha olika syn på vad revision innebär samt till exempel vad begreppet rättvisande bild står för. Revisorer anser att begreppet innebär att gällande regelverk följs medan intressenter anser att det överensstämmer med en god representation av verkligheten. Stora företagsskandaler (till exempel Enron och Worldcom) har även pekats ut som en orsak till att förväntningsgap uppkommer. En del - 22 -

anser att det är revisorernas ansvar att förhindra sådana redovisningsskandaler (Shaikh & Talha, 2003). En annan anledning till att ett förväntningsgap uppkommer kan vara att de som använder sig av revision inte är helt insatta i vad rollfördelningen är mellan företaget och revisorn och detta kan då leda till en felaktig bild av vad revisorsrollen faktiskt är. Eftersom en del uppdragsgivare inte är helt införstådda i rollfördelningen kan detta leda till ett förväntningsgap. Då revisorn är en del av företagsorganisationen anser många att revisorn även har en del i ansvaret för verksamheten. Existerar ett sådant tänkande är det lätt att det uppstår missförstånd mellan uppdragsgivaren och revisorn. Om revisorn inte har påpekat några felaktigheter anser ofta uppdragsgivaren att det inte förekommer några felaktigheter alls när det inte är upp till revisorn att enbart söka felaktigheter. Detta visar att det finns ett antagande att revisorns roll är större och annorlunda inriktad än vad den egentligen skall vara. Allmänheten kan sägas ha svårigheter att särskilja mellan redovisning och revision samt ser revision som en garanti att allt är i sin ordning i de berörda företagen (Cassel, 1996). Det har även diskuterats att terminologin i revisionsberättelsen är en orsak till att ett förväntningsgap uppkommer. McEnroe och Martens (2001) genomförde en studie där de kom fram till att investerare och revisorer anser att terminologin är viktigt. Däremot har de skilda uppfattningar om vad revisorn ska göra eller bedöma innan en korrekt revisionsberättelse utan anmärkning skrivs på. Det har visat sig att kraven från intressenterna ofta är högre än vad gällande regelverk säger. Revisionsberättelsen kan således tolkas på olika sätt vad gäller revisorns ansvar i granskningen av ett företags redovisning och att det inte är preciserat vad för ansvar företagsledningen har (Shaikh & Talha, 2003). Wennberg (2005) menar att av många företag uppfattas revisionsberättelsen som alltför endimensionell, det vill säga att det antingen är ren eller oren och företagen anser därför att det borde finnas något mer nyanserande än bara en ren eller oren revisionsberättelse. - 23 -

Det har även diskuterats andra tänkbara faktorer såsom att revisorerna själva skapar förväntningar när de vill skapa en trovärdighet i sitt arbete, genom att försäkra att deras arbete fokuserar kring oberoende, integritet och objektivitet. Genom dessa uttryck kan förväntningarna på revision öka och därmed öka förväntningsgapet. Det är ofta så att intressenterna missförstår revisorns ansvar och arbete på grund av detta (Butler, Zibelman & Ward, 2000). Wennberg (2005) diskuterar att kriteriet för oberoende ifrågasätts av många företag eftersom revisorn ofta kan ha en utvecklad relation till ägarna eller ledning. Detta anses betvivla revisorns roll och oberoende. Johansson (2005) menar att användarna av revision vill att revisorerna ska utvidga förvaltningsrevisionen för att kunna göra en bättre bedömning om styrelse och ledning skött företagets tillgångar på ett bra sätt. Johansson (2005) menar vidare att förväntningsgapet ofta beskrivs som ett problem för stora företag men att det även förekommer inom småföretag. Han beskriver dock att förväntningsgapet hos små företag mest beror på bristfällig kommunikation eller att det existerar när små företag förväntar sig mer rådgivning än revision. 3.2.4 Åtgärder för att minska förväntningsgapet En del forskare menar att det inte går att totalt eliminera förväntningsgapet men det går att minska. De menar att revision är en slags social företeelse som hela tiden går igenom förändringar och sätts på prov av olika intressenter i samhället samt att syftet och innebörden med revision förändras över tiden. Därför borde revisionens syfte anpassas till förändringar som sker i samhället, förväntningarna förändras också på revision men mer långsamt. Revisorer har gjort försök med att utbilda allmänheten och upplysa intressenterna i vad revision innebär. Dessa försök har dock varit tämligen svaga (Shaikh & Talha, 2003). Porter (1993) menar för att kunna minska gapet, ska varje enskilt fall granskas när allmänheten har missbedömt eller kritiserat en revisors prestation. Den särskilda prestationen bör därmed analyseras för att kunna identifiera vad för slags otillräcklighet det handlar om enligt hennes modell. När problemet identifierats bör lämpliga åtgärder sättas in för att minska gapet. - 24 -

McEnroe och Martens (2001) menar för att kunna minska förväntningsgapet bör allmänheten informeras mer om vad revisorns roll innebär. De diskuterar problemet att allmänheten inte alltid har den rätta kunskapen om vad som står i standarder som revisorer följer och därmed kanske inte är medvetna om revisorernas ansvar. Deras förslag är att det medföljer en upplysning om revisorns ansvar, före eller efter revisionsberättelsen. Vid bolagsstämman borde revisorerna kunna framföra en liknande förklaring med avseende på frågor gällande revisionen. Åtgärder som dessa borde kunna utbilda allmänheten och därmed minska förväntningsgapet (McEnroe & Martens, 2001). I bland annat USA, England och Australien har det genomförts flera studier gällande revisionsberättelsen och vad allmänheten förväntar sig utav den. Resultaten visar att det skulle hjälpa allmänheten att få en större inblick och bättre förståelse för revision om revisionsberättelsen utvidgades. Detta skulle i sin tur kunna leda till att förväntningsgapet minskades. Studierna har visat att de mer utförliga revisionsberättelserna gett en bättre förståelse och att de är mer användbara än de korta revisionsberättelserna. De utförligare berättelserna har visat sig ge en bättre förståelse för revisionens betydelse och omgivning. Även detta ses som ett sätt att minska förväntningsgapet (Koh & Woo, 1998). 3.3 Rådgivning hos småföretag Offentliga undersökningar och forskning inom ämnet småföretag har vid flera tidpunkter visat att småföretag har ett stort behov av hjälp och rådgivning för att kunna driva och förbättra sina verksamheter. Det har sedan länge funnits experter inom området som har rekommenderat att småföretag ska använda sig av extern kompetens. Det finns många forskare som menar att om småföretag inte tar hjälp av utomstående kompetens försvinner förutsättningen att bli framgångsrikt (Kullman, 2006). Att småföretag har ett behov av rådgivning kan sammankopplas med kravet på att snabbt kunna utvecklas och hänga med i en föränderlig och mer och mer komplex miljö. Det uppkommer hela tiden nya teknologiska förändringar, världen blir mer globaliserad, det uppkommer ständigt nya regelverk och nya konkurrensmöjligheter för småföretag och därmed växer även deras behov av att använda sig av extern hjälp för att effektivisera sin verksamhet. Johansson (1997) anser att stora företag ofta har mer kompetens än mindre - 25 -

företag och därför borde småföretag vara i större behov av rådgivning. Dock visar det sig att större företag använder sig av rådgivning mer än vad småföretag gör. Eftersom småföretag har det svårare att behålla samma kompetens som de större företagen borde de anlita extern rådgivningshjälp i en större utsträckning (Kullman, 2006). 3.3.1 Alternativa revisionstjänster Om ett företag väljer att använda sig utav en översiktlig granskning innebär detta att granskningen blir mindre detaljerad än vad en vanlig revision innebär. Granskningen görs av en revisor och innebär att revisorn gör en övergripande analys av den finansiella informationen. Målet med granskningen är att revisorn ska kunna säga om det finns några väsentliga fel i den finansiella informationen. När en översiktlig granskning gjorts skrivs en rapport avseende den översiktliga granskningen i enlighet med SÖG 2410 Översiktlig granskning av finansiell delårsinformation utförd av företagets valda revisor (FAR, 2010). Om ett företag behöver en djupgående granskning av en avgränsad del i en av de finansiella rapporterna till exempel olika projekt, varulager eller en enskild transaktion kan de välja att använda sig av en revision för särskilt syfte enligt RS 800 Revisors rapport avseende revisionsuppdrag med särskilt syfte. Denna granskning innebär att revisorn fokuserar speciellt på ett område i ett företags verksamhet. Det är alltid en revisor som utför och väljer vilka åtgärder som ska genomföras och granskas. När revisorn är klar, lämnas en rapport där revisorn ger en slutsats avseende det granskade området (FAR, 2010). En annan alternativ granskningsåtgärd kan vara en granskning enligt särskild överenskommelse i enlighet med SNT 4400 Uppdrag att utföra granskning enligt särskild överenskommelse rörande finansiell information. Denna granskningsåtgärd genomförs om företaget har en klar uppfattning om vad som behövs granskas. Vid denna granskning bestäms i förväg med hjälp av revisorn och företaget vilka granskningsåtgärder som bör göras. Skillnaden jämfört med andra granskningstjänster är att revisorn inte lämnar några slutsatser gällande det granskade området. Revisorn avger istället en rapport med faktiska iakttagelser där företaget sedan får dra egna slutsatser utifrån revisorns rapport (FAR, 2010). - 26 -

3.4 Sammanfattning referensram Revisorslagens (RL) andra paragraf reglerar och definierar en revisors verksamhet. En revisors verksamhet innebär enligt lagen granskning av förvaltning eller ekonomisk information som kommer ifrån författning, bolagsordning, stadgar eller avtal som sammanfattas i en rapport som har syftet att fungera som ett bedömningsunderlag för utomstående intressenter än enbart uppdragsgivaren. En granskning utförd av revisorer har stor betydelse för ägarna samt andra intressenter som leverantörer, kreditgivare, kunder, anställda samt stat och kommun och samtliga av dessa har en direkt eller indirekt nytta av revision. Revision ska ske enligt god revisionssed och god revisorssed vilket förklarar hur revisionen ska gå till och att revisorer måste följa FAR:s yrkesetiska regler. Revisorn lämnar efter genomförd revision en revisionsberättelse med bland annat uttalanden om årsredovisningen samt om bolagsstämman bör godkänna resultat och balansräkningen. Innan ett revisionsuppdrag börjar bör ett uppdragsbrev upprättas där uppdragets villkor definieras för att undvika missförstånd under revisionens utförande. En annan viktig del inom revision är revisorns oberoende. Det är viktigt att säkerställa att revisorn utför sitt arbete opartiskt, självständigt och med objektivitet. Det kan uppkomma hot mot revisorns oberoende såsom självgranskningshot, egenintressehot eller vänskapshot och därmed är det viktigt att i vissa fall granska revisorns oberoende. När förväntningar från allmänheten samt uppdragsgivare inom revision inte överensstämmer med vad god revisionssed samt god revisorssed innefattar uppstår ett förväntningsgap. Det centrala i begreppet är att det finns en skillnad vad de som använder sig av revision uppfattar att revisorn ska göra och vad revisorn själv uppfattar att den ska göra. Viktiga faktorer som påverkar förväntningsgapet är enligt Porter bristfälliga standarder och rekommendationer samt orimliga förväntningar på revisorn. Andra viktiga faktorer som påverkar förväntningsgapet är att uppdragsgivare och allmänheten inte har förstått syftet med vad revision innebär. Andra orsaker har diskuterats vara missförstånd gällande - 27 -

terminologin i revisionsberättelsen samt att de olika intressenterna har olika uppfattningar om vad en ren eller oren revisionsberättelse innebär. De åtgärder för att minska förväntningsgapet som diskuterats är bland annat att revisorer, uppdragsgivare samt revisorer måste förbättra sin kommunikation mellan varandra för att skapa bättre förståelse gällande revisionens innebörd samt förväntningar som finns på revision. Detta borde därav ske genom bland annat bättre utbildning/upplysning inom revision och mer utförliga revisionsberättelser. Det har utvecklats alternativa granskningsåtgärder som revisorer kan utföra. Dessa är främst en översiktlig granskning, revision med särskilt syfte samt uppdrag att utföra granskning enligt särskilt överenskommelse rörande finansiell information. - 28 -

4 Empiri I kapitlet presenteras resultaten av vårt insamlade material. Först presenteras de tre småföretagen och dess verksamhet samt den information som framkom vid intervjuerna med småföretagen, deras syn och förväntningar på revision. Efter det presenteras de tre intervjuade revisorerna och deras syn på småföretags förväntningar på revision. Kapitlet avslutas med en sammanfattning. 4.1 Företagen Företagen som medverkar i studien har alla haft ett längre samarbete och en kontinuitet med sin revisor. Samtliga intervjuade företag faller utanför gränsen för revisionsplikt, det vill säga de har högst tre anställda, en omsättning på högst 3 miljoner kronor eller en balansomslutning mindre än 1,5 miljoner kronor. Vi har valt att intervjua småföretag som alla själva hanterar bokföringen i företaget och som varit verksamma i minst 10 år. 4.1.1 Presentation av företagen Företag A Företaget är familjeägt och har drivits i Katrineholm sedan år 2000. Företaget är ett vårdboende för personer med psykiska funktionshinder och som behöver hjälp att skapa struktur i sin vardag. Klienterna klarar inte det vardagliga livet på egen hand och behöver stöd och hjälp för att i framtiden kunna slussas ut i samhället. Företaget har tre anställda och en omsättning på i snitt 2,8 miljoner de senaste två åren. Vi har intervjuat Maria som är föreståndare och VD för företaget. Hon driver företaget tillsammans med sin pappa och sin bror. Företag B Företaget är ett familjeägt bageri i en förort till Stockholm som har funnits i 15 år. Företaget säljer bröd och bakverk genom den lilla butik som finns i anslutning till bageriet. Butiken är öppen 4 dagar i veckan och stängd vissa vintermånader på året. Företaget drivs och ägs av ett gift par, Jan och Annika. Företaget hade föregående år en omsättning uppgående till 2,1 miljoner kronor. Vår intervju har genomförts med Jan. - 29 -

Företag C Företaget drivs och ägs av Tommy som har haft sitt företag i 30 år. Företaget är beläget i Tranås och ägnar sig åt legotillverkning på uppdrag av andra företag med en inriktning mot tillverkning av verktyg. Företaget har inga övriga anställda utan Tommy driver och sköter verksamheten på egen hand. Företaget hade föregående år en omsättning på 1,8 miljoner kronor. 4.1.2 Revision i företagen Företagen har alla haft långvariga relationer med sina nuvarande revisorer. Maria har haft samma revisor sedan starten år 2000 medan Tommy och Jan har haft sina revisorer i 15 respektive 8 år. Både Tommy och Jan uttrycker att det har en bra kontakt med sina revisorer och att det har spelat stor roll för valet att behålla revisorn efter att den nya lagen trätt i kraft gällande avskaffandet av revisionen. Maria menar att hon enbart ringer till sin revisor om hon har en specifik fråga och att deras kontakt är som mest intensiv vid bokslutet. Enligt Tommy har han kontakt med sin revisor löpande och minst en gång i månaden i samband med momsdeklarationen. Alla intervjuade företag uttrycker att det ser revisionen som en typ av kontroll av företaget. Maria menar att revisionen syftar till att kontrollera att bokföringen och förvaltningen är korrekt och även att deras årsredovisning inte ger en felaktig bild av företagets resultat och ställning. Tommy ser revisionen som (...) en kontroll av det arbete som jag utför och det känns extra viktigt eftersom jag är själv i företaget då det blir för stor arbetsbörda att kontrollera allt själv. Alla respondenter menar att revisorn skapar en form av trygghet för både dem själva och deras intressenter och kvalitetssäkrar de arbete som de utför i sina respektive verksamheter. Maria menar att hon har valt att behålla sin revisor på grund av att kvalitetsstämpeln som revisionen ger har kommit till användning vid kontakten med kreditgivare och banker. Hon menar att det har varit viktigt för företaget vid deras förhandlingar med Landstinget som är deras största uppdragsgivare. Maria nämner Jag tror att det skulle ha varit en nackdel för oss vid dessa förhandlingar om vi inte hade haft en revisionsberättelse kopplad till vår - 30 -

årsredovisning. Därav tycker Maria att hon ser nyttan av att företaget revideras, dock så uttrycker hon till viss del även att revisionen för hennes företag känns nödvändig på grund av detta. Maria tror också att om hon avskaffade revisionen i företaget så skulle de istället få skatterevision från Skatteverket. Även Tommy håller med om att revisionen ger mer trovärdighet mot allmänheten och vid kontakt med banken. 4.1.3 Förväntningar på revisorn Maria uttrycker att hon förväntar sig att revisorn ska hitta de eventuella fel som hon kan ha gjort i bokföringen. Hon säger att hon förväntar sig att revisorn ska vara kunnig, erfaren och uppdaterad på frågor som specifikt rör företagets bransch. Eftersom vårdföretag verkar enligt vissa specialregler, företaget är till exempel inte momspliktigt, menar hon att hon förväntar sig att revisorn är uppdaterad på specifika branschfrågor som rör just hennes företag. Även Jan uttrycker att han förväntar sig att revisorn ska vara uppdaterad på de lagar och regler som rör deras verksamhet. Tommy förväntar sig att hans revisor ska hjälpa honom med både juridiska, skattemässiga och bokföringstekniska frågor. Han understryker dock Jag ser mig själv som ytterst ansvarig eftersom det alltid är jag som skriver under till sist. Tommy anser också att revisionen förmodligen skiljer sig för hans företag mot ett större företag eftersom han sköter allt på egen hand. Han säger att han förväntar sig stöd, rådgivning och hjälp utöver att revisorn ska vara en kontrollant. Jan menar att han ofta behöver hjälp av revisorn avseende skatter och avgifter men att han även förväntar sig att revisorn ska informera om han ser områden i verksamheten som de skulle kunna förbättra. Företagen använder sig inte av andra typer av konsulter i verksamheten, de anser att det är tillräckligt med det arbete och den rådgivning som revisorn erbjuder även om samtliga efterfrågar en utökad rådgivning. Enligt både Maria och Jan får de hjälp av de företagen som de har köpt sina bokföringsprogram ifrån om det gäller tekniska frågor i programmet. Annars har Maria bokföringshjälp av sin mamma som arbetar med redovisning på ett stort företag så då kan hon ringa till henne med frågor. Samtliga respondenter uttrycker att de ringer till sina revisorer om de har några funderingar eller behöver rådgivning i någon specifik fråga. Respondenterna menar även att revisorerna i förekommande fall hör av sig till företagen och Maria berättar att hon vid några tillfällen blivit inbjuden till - 31 -

informationsträffar på revisionsbyråns kontor. Det kan då gälla uppdateringar om nya lager och regler som kommer att påverka deras verksamhet. Hon berättar vidare att informationen ofta kommer väldigt långt i förväg och att ändringar som berör hennes verksamhet oftast inte träder i kraft förrän mer än ett år senare. Tommy menar att han hör av sig till sin revisor om han uppmärksammar att några ändringar i lagar och regler ska ske och det händer även att revisorn hör av sig om förändringar kommer att påverka honom. Han tycker att han kan föra en bra dialog med sin revisor gällande kommande ändringar. Revisorerna är enligt respondenterna tillräckligt insatta i respektive företags verksamhet och bransch. Eftersom de alla har haft en långvarig relation med sina revisorer tycker de att den kunskap och kontakt som revisorerna nu har med företagen är viktiga. Jan menar att det skulle vara svårt och tidskrävande att byta revisor eftersom det skulle ta tid för den nya revisorn att lära sig verksamheten och de specifika frågeställningar som företaget arbetar med. Enligt Jan hör hans revisor av sig med jämna mellanrum för att höra om verksamheten går bra och för att uppdatera sig om eventuella förändringar av verksamheten. Jan menar att det känns tryggt att revisorn visar intresse för företaget och han uppskattar deras goda relation. Enligt Maria händer det att hennes revisor ringer för att uppdatera sig i utfallet av frågor som de tidigare har behandlat. Hon menar att det då känns som att revisorn engagerar sig i deras verksamhet vilket är något som hon värdesätter. Enligt Maria är ( ) en revisors ansvar att granska bokföringen och säkerställa att skatterna är korrekta så att jag inte får en eftertaxering som jag inte har reserverat för. Hon tycker även att revisorn ska komma med råd vid bokslutet gällande fördelning av vinst och om eventuella periodiseringsfonder eller andra bokslutsdispositioner ska användas och vad de syftar till. Hon ser gärna att revisorn kommer med förslag på hur hon kan minska företagets skattetryck och vill att revisorn säkerställer att de periodiseringar hon har gjort är korrekta. Enligt Jan ( ) ansvarar revisorn även för årsredovisningen och att den ger en korrekt bild av vårt företag och att den slutligen lämnas in i rätt tid till Bolagsverket. Tommy menar också att han ofta tar hjälp av sin revisor gällande värdering av lager. - 32 -

Samtliga respondenterna är eniga om att deras revisor tittar på de väsentliga saker som kan medföra felaktigheter. Jan säger att han ibland tycker att revisorn är för petig med småsaker med tanke på att deras företag är ganska litet. Maria berättar att hon något år har hittat felaktigheter även efter revisionen men då har de varit av mindre karaktär och förmodligen har revisorn förbisett detta av den anledningen. Enligt Maria för hon en lista över saker som hon har kompletterat med till revisorn varje år så att hon vid förberedelserna inför revisionen även bilägger detta när hon skickar materialet till revisionsbyrån. Detta för att göra revisionen så effektiv som möjligt och på så sätt minska revisionsarvodet eftersom hon menar att revisionen är dyr. 4.1.4 Uppdragsbrev och revisionsberättelse Revisionens uppdragsbrev syftar till att klargöra revisionens omfattning och syfte. Tommy menar att innan han anlitade sin revisor gick de igenom vad revisionsuppdraget skulle innebära. Jag har inte signerat något uppdragsbrev och jag är osäker på vad det skulle innebära säger Tommy. Han menar vidare att han vet vad revisorn ska göra och att den dialogen och kontakten de har löpande under året räcker. Maria har erhållit ett uppdragsbrev från sin revisionsbyrå. Jag läste igenom det första året men eftersom det är standardiserat har jag sedan dess inte läst det igen utan förutsätter att revisionen kommer se likadan ut som tidigare år tillägger Maria. Maria anser inte att uppdragsbrevet klargjorde revisionens syfte utan hon menar att hon har lärt sig under åren vad revisionen syftar till och vad revisorn efterfrågar. Jan berättar att ( ) jag får ett uppdragsbrev varje år som jag skriver under men jag har aldrig läst hela eftersom jag istället alltid frågar min revisor vad det syftar till och därefter enbart skriver på det. Samtliga intervjuade företag menar att revisionen slutar i en påskriven revisionsberättelse. Tommy menar att revisionsberättelsen ska spegla vad revisorn har utfört under året och han menar att den ska visa att redovisningen är korrekt. Han uttrycker att han ( ) litar fullt på min revisor eftersom jag själv inte tycker att jag är tillräckligt kunnig inom bokföring och särskilt skatterelaterade frågor. Tommy tillägger dock att han alltid har det yttersta ansvaret för att redovisningen är korrekt och han skulle aldrig skylla på revisorn om det i efterhand visade sig vara fel eftersom det trots allt är hans ansvar. Jag tycker att - 33 -

revisionsberättelsen är lite krånglig men min revisor förklarar på ett bra sätt innehållet och innebörden av vad som står i den uttrycker Jan. Han berättar att han endast vid kontakt med banken har haft användning av revisionsberättelsen så därför ser han den mest som en bilaga till årsredovisningen. Enligt Maria är revisionsberättelsen enkelt utformad och uttrycker de nödvändigaste. Det viktigaste är att den är ren så att jag kan visa upp den som bevis på mitt företags välmående anser Maria. Ingen av respondenterna har tydliga svar på vad som skulle kunna förbättras och förtydligas i revisionsberättelsen utan samtliga tycker att den fyller sin funktion som kvalitetsstämpel av årsredovisningen. Maria menar att revisionsberättelsen i sig inte säger allt om hur revisionen har utförts men hon får ett PM av sin revisionsbyrå efter utförd granskning där det framgår om revisorn har några förslag på förbättringar av bokföring eller den interna kontrollen. Även Jan nämner de PM han brukar erhålla och uttrycker att det är en bra del av revisionen då PM:et ibland innehåller förslag på förbättringsområden. 4.1.5 Rådgivning och årsredovisning Alla intervjuade företag uttrycker att deras revisorer innehar en rådgivande roll men att det främst avser deklarationer och skattefrågor. Enligt Tommy har han även haft frågor angående bokföringen av pågående arbete, lager och reserveringar för kundförluster. Maria berättar att hon även har kontaktat sin revisor för råd gällande en offert till landstinget. Samtliga respondenter tycker att revisorn gärna skulle få ge råd angående hur företagens verksamheter skulle kunna utvecklas. Däremot uttrycker Jan att han ( )skulle förmodligen inte vara villig att betala extra för den typen av rådgivning. Maria uttrycker att hon gärna skulle vilja ha specifika råd gällande utvecklingsmöjligheter för företaget. Jan och Tommy upprättar sina företags årsredovisningar med viss hjälp från sina revisorer. Tommy tycker att ansvaret för årsredovisningen ligger hos honom men att han förlitar sig på att revisorn även kvalitetssäkrar årsredovisningen så det inte har blivit fel någonstans. Årsredovisningen för Marias företag upprättas av hennes revisor. Hon anser att revisorn har ansvar för att den blir korrekt men att hon samtidigt i rollen som företagsägare rent formellt har det yttersta ansvaret för att det blir korrekt eftersom det är hon som skriver under den - 34 -

tillsammans med revisorn. Hon brukar läsa igenom årsredovisningen för att se om hon hittar några felaktigheter innan hon skriver under. Alla intervjuade företag tycker att risken för att företagets redovisning innehåller felaktigheter klart minimeras i och med att det har revisorer anlitade. Jan säger att han hoppas att revisorn upptäcker om han har gjort något fel. Maria tycker att risken för fel är väldigt låg i förhållande till om hon inte skulle ha haft en revisor. Hon menar dock att mindre fel fortfarande kan föreligga så felaktigheterna kan inte sägas ha eliminerats i och med revisionen. Företagen anser att de skulle vara skönt att få hjälp med bokföringen eftersom det är tidskrävande för småföretagen att sköta det själva. Respondenterna uttrycker dock att ingen av dem skulle ha råd att ha både en redovisningskonsult och en revisor. En redovisningskonsult skulle däremot kunna vara ett alternativ till revision. Dock tror de inte att redovisningsintyget som går att erhålla från en redovisningskonsult skulle ge samma kvalitetsstämpel som en revisor. Om det skulle bli allmänt accepterat i samhället efter avskaffandet av revisionsplikten för småbolag att även den typen av intyg skulle gälla vid kontakt med kreditgivare så säger samtliga att de skulle vara intresserade av att byta till en redovisningskonsult. Maria understryker dock att den konsulten i sådana fall skulle behöva vara duktig på skatter och avgifter samt upprättandet av skattedeklarationer eftersom det är den del som hon främst behöver hjälp och råd med. Samtliga menar att utan revisorn skulle de fortfarande behöva hjälp med deklaration och upprättande av årsredovisning. 4.2 Revisionsbyråer 4.2.1 Presentation av revisorerna De tre revisorerna arbetar på Ernst & Young, KPMG och BDO. Rebecka som arbetar på Ernst & Young har arbetat där i 10 år och blev auktoriserad revisor år 2008. Johan från KPMG har arbetat som revisor i 16 år och blev auktoriserad revisor för tio år sedan. Peter från BDO har arbetat som revisor i 12 år och blev auktoriserad revisor 2005. - 35 -

4.2.2 Utförande av revision i småföretag Enligt samtliga respondenter är revisionen väldigt lagreglerad och styrd. Rebecka berättar att detta innebär att revisionen har färdigplanerade faser och steg som måste följas. Revisionsprocessen följer FAR SRS:s riktlinjer för revision och på Ernst & Young finns dessa steg integrerade i ett dataprogram som används vid revisionen. En revision börjar enligt Peter med en planeringsfas som följs av insamling av information. Därefter genomförs och slutförs revisionen innan den rapporteras och slutligen utvärderas uppdraget internt. Rebecka och Johan berättar att det ser likadant ut hos deras revisionsbyråer. Rebecka menar att revisionen även innefattar en förvaltningsrevision där granskning och utvärdering av styrelse och företagsledningens förehavande utförs. Detta genomförs för att granska att styrelsen eller företagsledningen inte har gjort något för att skada företaget. Just för småföretag omfattar även revisionen ofta att upprätta företagens årsredovisningar samt skattedeklarationer men detta ligger dock utöver den vanliga planerade revisionen men ingår ofta i uppdrag för småföretag säger Rebecka. Nyttan med revision för småföretag menar samtliga respondenter vara att det är en kvalitetsstämpel på att räkenskaper och förvaltning av företaget är i sin ordning. Revision är även den informationskällan som finns gentemot företags utomstående intressenter. Johan nämner att ( ) ur ett skatteperspektiv och kreditvärdighetsperspektiv är revision väldigt viktigt för just småföretag. Samtliga respondenter menar att revisionen ökar tillförlitligheten till ett företags räkenskaper och för småföretag har revisorn även en rådgivande roll eftersom de säkerställer att skattedeklarationer och årsredovisningar ger en rättvisande bild av företagets ställning. Rebecka anser även att ( ) nyttan för ett mindre företag består i att dess räkenskaper granskas av en oberoende part som kan upptäcka väsentliga fel i bokföringen. Samtliga respondenter nämner vikten av att informera småföretag om vad revision innebär då det visat sig att förståelsen och kunskapen om vad revision egentligen är och syftar till varit sämre hos småföretag. Rebecka menar att eftersom revisionsprocessen ser likadan ut varje år har hennes kunder en viss förväntning på vad revisionen kommer att innefatta. Är det däremot en ny kund brukar hon försöka ha ett möte med kunden innan revisionen - 36 -

påbörjas, dels för att försöka få en övergripande bild av företagets verksamhet samt att försöka förstå verksamheten för att på ett så effektivt sätt som möjligt utföra revisionen. Hon berättar även att möten med småföretag ofta sker per telefon på grund av tidsbristen och tajt budget. Jag tycker att revisionsbranschen behöver bli bättre på att informera och utbilda företag, och framförallt småföretag, i vad revisionen innebär säger Johan och syftar till att det är vanligt att företagen inte ens vet skillnaden på en redovisningskonsult och en revisor. Han berättar att innan revisionen påbörjas brukar han skicka en förberedelselista till kund där han ber kunden att förbereda och kopiera upp vissa standarddokument som är obligatoriska vid revisionen och som måste dokumenteras. På detta sätt tycker Johan att kunderna vet vad han rent praktiskt ska göra. Sen om kunderna vet vad dessa uppgifter syftar till menar Johan varierar. Peter betonar även att ( ) det är viktigt att revisorn har en social kompetens och man är lyhörd inför varje ny kund eftersom varje kund har olika förväntningar och krav på revisorns arbete. När det gäller hur revisorerna informerar sina kunder om deras skyligheter respektive uppgifter säger alla tre revisorer att de gör detta genom de möten som de har med kund inför en revision. Där tycker Rebecka att hon har en dialog om vad som revisionen kommer att handla om och vad för uppgifter hon har. Johan nämner att det kan skilja sig åt beroende på vilken kund det handlar om eftersom kunderna har olika förutsättningar och kunskap om revisorns skyldigheter eller uppgifter. De nämner att de ofta möts av kunder som är fokuserade på frågor om årsredovisningen och skattedeklarationer samt andra rådgivande frågor när det gäller småföretag. Peter säger att den lagstadgade revisionen visar småföretag ofta inte lika stort intresse för. Han menar att de skyldigheter han har oftast framkommer i fall där företag måste ändra på något i bokföringen eller förbättra sin hantering av skatter och avgifter eftersom det kan leda till en oren revisionsberättelse. Han blir då skyldig att förklara att han har en skyldighet att rapportera felaktigheterna i revisionsberättelsen om inte en ändring eller förbättring sker. Enligt Johan uttrycker revisionsberättelsen att revisorn har tittat på väsentlighet och risk och att den på ett indirekt sätt innehåller alla de delar som en revision ska omfatta. Peter menar att en revisionsberättelse antingen är ren eller oren och den ska inte beskriva i detalj - 37 -

vad revisorn har gjort under revisionen eftersom den inte är avsedd att göra det samt att det finns kompletterande dokument till detta. Enligt Rebecka är en ren revisionsberättelse en fördel för företagen främst ur ett skattemässigt perspektiv eftersom det då tar längre tid innan Skattemyndigheten besöker företaget för en skatterevision. Johan menar att revisionsberättelsen skulle kunna utformas annorlunda för att ge uttryck för att revisorn till exempel har lämnat ett PM under året och även uttrycka de risker som revisorn har tittat på. Peter tycker att revisionsberättelsen till viss del saknar djup eftersom den ser likadan ut för samtliga företag när den är standardutformad. Avvikelser är direkt en form av oren revisionsberättelse som kan leda till att företag inte får kredit från banker. Rebecka tycker också att revisionsberättelsen kan innehålla mer information kopplad till lämnade rekommendationer i PM eller hänvisningar till vad som står i årsredovisningen om det är något man vill belysa eller uppmärksamma läsaren på. 4.2.3 Kvalitetssäkring För att säkerställa kvaliteten på tjänsterna som utförs berättar samtliga respondenter att respektive revisionsbyrå har fastställda riktlinjer för intern utbildning av medarbetarna. Rebecka menar ( ) utbildningar är nödvändiga när revisorer arbetar i en så pass föränderlig värld där lagar och förordningar konstant är under utveckling. Revisionen utförs sedan utifrån väl beprövade mallar och revisionsprogram där en revisionsmedarbetare utför själva revisionen som Rebecka sedan går igenom och kontrollerar att den är rätt utförd. Hos Ernst & Young utför alla revisionsmedarbetare arbetet i dualitet, vilket innebär att det en person utfört alltid kontrolleras av någon mer senior person med längre erfarenhet. Detta gäller även hos KPMG berättar Johan. Rebecka menar att revisionen är väldigt formaliserad och reglerad vilket kan vara en nackdel för småföretag eftersom revisorn måste ägna mycket tid åt formalia och dokumentation av tidskrävande saker men som kanske inte ger kunden så mycket annat än ett högt och dyrt arvode. Detta är på grund av att revision av småföretag ska ske på exakt samma sätt som revision av större företag. Samtidigt menar Rebecka å andra sidan att det har sina fördelar med att revisionen är så pass reglerad. Den omfattande dokumentationen som krävs gör det enklare att bli insatt i ett nytt uppdrag om någon annan har haft uppdraget tidigare på byrån. Hon menar att då behövs inte exakt samma frågor ställas till - 38 -

kunden varje år utan fokus kan ligga på det som förändrats i verksamheten. Peter nämner att regleringen även innebär en säkerhet för revisorn som kan luta sig mot lagstiftningen och de genomförda processerna ifall något skulle hända. Enligt Peter skulle dock (..:) en förenklad revision av småföretag skulle vara önskvärd eftersom jag som revisor då skulle kunna inrikta mig på att utföra mer väsentliga granskningsmoment. Samtliga respondenter skickar ut förberedelselistor till sina kunder innan de ska genomföra granskningen. De menar dock att det inte går att specifikt berätta för kunden exakt vad eller vilka konton de ska granska eftersom det skulle kunna ge kunden möjlighet att göra ändringar och justera bokföringen för de områden revisorn tänkt granska. Peter betonar just att det går att göra förberedelser med kunden på generella plan men inte på detaljnivå. Rebecka menar att det ibland blir så att företagen främst intresserar sig för sin årsredovisning och sin deklaration. Samtidigt menar hon att företagen ofta tror att revisorer letar efter alla fel och inte bara de väsentliga felen. Både Johan och Peter nämner samma problematik i småföretags förväntningar på revisorn. De nämner även att revisorns väsentlighetskriterium är något som de flesta småföretag är omedvetna om. Rebecka uttrycker att om hon hittar fel när hon stickprovsvis granskar ett företags räkenskaper, även om felen är små, brukar hon upplysa företaget om det. Det är då vanligt att företaget vill ändra och rätta till felen även om felet är oväsentligt ur ett revisionsperspektiv. Rebecka menar att det ibland är mer kostsamt för företaget att korrigera småfel än att låta det vara. Ur ett revisionsperspektiv behöver endast väsentliga fel korrigeras säger Peter. Johan nämner att i många småföretags fall vill de att revisorn hittar alla fel och rapporterar dessa men anser själv att detta inte är poängen med granskningen. Enligt Peter är en annan vanlig missuppfattning att kunden tror att han kan allt som har med siffror och papper att göra och att han kan svara på alla typer av specifika frågor direkt ur huvudet. Något som samtliga respondenter nämner är att det är vanligt att de tror att de får göra allt och svara på alla typer av frågor medan regleringarna kring revisorns oberoende begränsar deras behörighet. - 39 -

4.2.4 Förväntningar på revisorn Både Rebecka och Johan säger att deras småföretag förväntar sig att de ska ha en roll som rådgivande person. Detta förekommer speciellt i frågor som rör bokslutet såsom att det är korrekt och att skatt deklareras till skatteverket för att undvika eventuella böter. Rebecka upplever att småföretag ofta även är väldigt intresserade av olika skattelösningar och hur de skulle kunna få betala så lite skatt som möjligt. Hon menar också att deras fokus ofta ligger kring årsredovisningen och att bolagen ställer kontrollfrågan om de kommer att få en ren revisionsberättelse eftersom det är värdefullt ur kreditsynpunkt. Rebecka tycker att förväntningarna från stora bolag skiljer sig från små bolag. De större företagen har ekonomer anställda som är utbildade i skillnaden mellan redovisning kontra revision vilket leder till att de kräver och ifrågasätter hennes arbete mer frekvent. Johan menar att fokus hos stora företag ligger på att revisionen är korrekt utförd, att den rapporteras i tid och att de kan ha en öppen dialog med revisorerna om deras synpunkter. Stora företag intresserar sig för granskning av deras interna kontroller och förvaltning mer än småföretag nämner Peter. Han menar även att revisionen i stora företag genererar större rapporter som ska presenteras för ledning och styrelse och där brukar kunden vara noga med att vara delaktig i rapportens utformande. Enligt Rebecka skiljer sig även förväntningarna inom ett stort företag där till exempel de anställda på ekonomiavdelningen uppfattar revisionen som nyttig medan styrelse och ledning kanske mest ser revisionen som en stor kostnadspost. Alla tre revisorer anser sig ha en rådgivande roll i sitt arbete som revisorer. Rebecka menar att eftersom revisionen har utvecklats och förändrats under de senaste åren ställer kunderna idag högre krav på henne just speciellt när det gäller rådgivning. Hon menar att gränsen för rådgivning måste gå där lagen och revisionsseden sätter stopp. Däremot är jag mer än gärna en rådgivare inom gränserna eftersom den typen av frågor ofta är utmanande och roliga säger Rebecka. Även Peter betonar att den rådgivande delen måste ligga inom rimliga gränser men att det alltid är kul och utmanande när han kan hjälpa en del småföretag att utvecklas eller förbättras inom vissa områden. Johan nämner att det är en del i utvecklingen som revisor, att i början av sin karriär ser kanske revisorn inte sådana möjligheter utan att det kommer med erfarenheten och berättar att det var tillfredställande - 40 -

när han även kunde börja ge rådgivning till sina kunder inom vissa områden och inom rimliga gränser. På frågan om vilka uppgifter som kunder brukar värdera högst nämner Peter att hans kunder brukar värdesätta en relation där det finns en bra kommunikation mellan revisor och kunden. De värdesätter när jag sätter min in i verksamheten och förklarar vad det är som behövs göras om det blivit några felaktigheter enligt Peter. Rebecka berättar att hon tycker småföretagen oftast värdesätter relationen till revisorn och den rådgivning som småföretag gärna vill ha. Hennes kunder ser gärna att hon fungerar som ett bollplank och att hon är insatt i deras rörelse och bransch och kan komma med goda råd. Hon nämner även att de värdesätter framtagandet av årsredovisningen. 4.2.5 Förväntningsgap Peter menar att förväntningsgapet uppkommer då kunden inte är insatt i vad revision egentligen syftar till. Han säger att det är vanligare bland små företag då dessa i en del fall inte är helt insatta i detta då de hellre ser revision som rådgivning och stöd i många frågor. Han säger att han direkt brukar märka om det finns ett förväntningsgap och då brukar han försöka lösa detta redan från början av revisionen i form av ett uppdragsbrev som tydligt klargör revisorns uppgifter och ansvar. Han nämner att ( ) jag försöker klargöra och gå igenom grundläggande delar inom revisionen som verkar oklara inför till exempel en ny kund om jag märker att det finns oklarheter. Rebecka anser att det ganska ofta föreligger att förväntningsgap och att det även kan ge upphov till missförstånd. Hon anser dock att dessa problem oftast lätt kan redas ut genom en öppen dialog med kunden. Rebecka menar ( ) på ett sätt är bra att revisionen är så pass styrd och lagreglerad eftersom jag då kan hänvisa kunder som ifrågasätter någon del av revisionen till redovisningsstandard. Rebecka menar att förväntningsgap kan definieras som det hon utför i relation till det som kund förväntar sig att hon ska utföra. Hon menar att hennes förväntningar på revision är förankrade i lagar och regler och hon vet genom sin erfarenhet vad som är väsentligt och viktigt i en revision. Att kunder sedan förväntar sig att hon ska ha en annan roll än vad lagar och regler säger menar hon är en stor del av - 41 -

uppkomsten till förväntningsgapet och att det måste ha sin grund i okunskapen som finns kopplade till vad revision innebär. Hon menar att ( ) en stor del av problemet härrör sig från att branschen är dålig på att marknadsföra sig och informera om vad revision egentligen syftar till. Hon tycker även att problemet blivit större efter införande av auktoriserade redovisningskonsulter som ofta förvirrar kunder att tro att en auktoriserad revisor är samma sak och att deras intyg är likvärdiga. Johan menar att det är väldigt viktigt att direkt klargöra sin roll som revisor om det märks att ett förväntningsgap existerar. Han anser dock att det vanligaste förväntningsgapet uppkommer mellan allmänheten och revisorerna. Han nämner nuvarande diskussioner som pågår i media gällande granskningen av revisionsbyråerna då dessa skrivelser ofta innehåller många sak- och faktafel som sprids till allmänheten som inte är lika insatta i branschen som dem som verkar inom den. Rebecka anser att det till stor del är upp till revisorn att bemöta förväntningar och se till att infria dem. Hon menar att det skulle kunna förbättras genom bättre kommunikation. Hon anser att de företag som inte får sina förväntningar uppfyllda kommer att hitta alternativa lösningar till revision efter revisionspliktens avskaffande. Därför är de nu extra viktigt att informera om revision och att ha en dialog med kunden. Hon tycker att hon infriar sina kunders förväntningar och detta genom att hon har en bra kontakt med sina kunder. De kunder som hon inte har lyckats upprätta en bra kontakt med eller som hon inte har kommit överens med har efter ett tag bytt revisor. Rebecka säger ( ) revisorer erbjuder en tjänst, och är kunden inte nöjd med tjänsten kommer de att se sig om efter alternativ. Rebecka anser inte att förväntningarna skiljer sig inom några specifika områden. Som hon nämnde tidigare har småföretag andra förväntningar än större företag och annat fokus på vad de anser är viktigt i revisionen. Förväntningarna från småföretag kan enligt Rebecka ibland vara för höga på grund av att de förväntar sig att hon ska kunna allt och kunna utföra allt de ber om. Peter och Johan har samma synpunkt just i att småföretag förväntar sig att ofta att de ska kunna allt. Samtliga revisorer menar att det inte alltid är möjligt att göra allt i och med kriteriet för oberoendet för revisorer. Rebecka och Peter säger att de har flertalet kunder som vill att de ska sköta deras bokföring och vara deras revisor men detta skulle innebära att de i och med det granskade sig själva. Johan berättar att han har stött på samma - 42 -

problematik just med småföretagare som vill att han sköter deras bokföring. Han betonar även vikten av att ha en god relation till kunden för att undvika att missförstånd uppkommer när dessa förväntningar på revisorn uppkommer. Det är viktigt med en öppen och kontinuerlig kommunikation eftersom detta underlättar revisorns arbete enligt Johan. Det är viktigt med en social kompetens och att vara lyhörd inför varje ny kund eftersom varje kund har olika förväntningar och krav på revisorns arbete. Samtliga revisorer i studien anser att de har bra fungerande kundrelationer. Johan betonar dock att han önskar han kunde ha mer tid till kontinuerlig kontakt. Han försöker ringa kunder regelbundet för att höra sig för hur verksamheten utvecklas men det inte alltid som han hinner kontakta alla och den största kommunikationen sker kring bokslut när det gäller småföretag. Både Rebecka och Peter nämner att den främsta kontakten med småföretag sker kring bokslutet. Peter nämner även att han förväntar sig att kunden följer sina åtagande i form av att skicka in alla dokument i tid och fullständiga. Han säger att ( ) detta är en förutsättning för fungerande kundrelationer och det måste fungera åt båda håll. 4.2.6 Minskandet av förväntningsgap När det gäller frågan kring i vilken utsträckning som revisorerna informerar kunder om nya lagar och regler anser samtliga revisorerna i studien att det är ett område som skulle kunna utveckla. Johan säger att byrån i stort har informationsdagar och träffar för kunder när nya regler och lagändringar sker. Peter och Rebecka nämner att det sköts på samma sätt på deras byråer när regler och lagar ändras. Johan nämner att han ibland skriver ihop ett informationsblad till kunder som han vet kommer att beröras om det sker någon större förändring. Ofta sker det i kontakt med andra kollegor och då gör det ett utskick tillsammans. Dock säger han att det är vanligast att detta sker centralt på byrån. Samtliga revisorer nämner även att det händer att kunderna kontaktar dem om de har uppmärksammat själva att något som berör dem har inträffat. För att revisorer ska kunna minska förväntningsgapet nämner alla tre revisorer att en viktig del är kommunikationen till kunderna om vad revision faktiskt innebär. Peter säger att det är lätt att han tar för givet att kunden vet vad revision är och vad de betalar för men det är - 43 -

inte alltid säkert. Johan nämner att ibland känner han att det handlar om tidsbrist när det gäller att informera kunden om viktiga delar inom revisionen som kan vara svåra för kunden att förstå och nämner även han att det inte alltid så är fallet att alla kunder vet exakt allt om revision och särskilt då hos småföretag. Samtliga revisorer i studien anser att även kunden måste bli bättre på att kommunicera vad de förväntar sig för att ge revisorerna en chans att bemöta och infria förväntningarna som finns. Rebecka tror att ( ) kunder som framöver frivilligt har valt revision kommer att våga ställa högra krav eftersom det nu är valfritt och efterfrågestyrt att betala för tjänsten revision. På frågan om förväntningarna som småföretag har på revision kommer att förändras efter avskaffandet av revisionsplikten tror både Peter och Rebecka att detta kommer leda till högre krav från småföretagen och därmed driva förväntningarna att innefatta ännu mer av den rådgivande rollen. Detta eftersom det är det som de upplever att kunderna uppskattar mest. Johan däremot tror inte att förväntningarna kommer att ändras allt för mycket efter avskaffandet. Han tror att småföretagen fortfarande kommer att ha liknande förväntningar då han upplever att många har revisionen för att kvalitetssäkra sina räkenskaper främst för utomstående intressenter såsom banker och andra kreditgivare. Rebecka berättar att Ernst & Young nu utvecklar sin avdelning som sköter bokföring åt mindre företag. Vidare berättar hon att det finns en avdelning som är specialiserad på årsredovisningar och framtagandet av dessa. Bolaget utvecklar just nu sin strategi för hur de ska bemöta de förändringar som avskaffandet innebär. Hon poängterar dock att eftersom gränserna för avskaffad revisionsplikt blev så pass mycket lägre än förväntat får revisionsbolagen en form av uppskov för hur problemet ska hanteras i framtiden. Hon menar att det går att förvänta sig att beloppsgränserna för avskaffad revisionsplikt successivt kommer att höjas precis som det har gjort inom resten av EU. Hon menar att det främst är vilande bolag som först kommer att försvinna som kunder. Hon säger att överlag har de stora revisionsbolagen (Big Four) inriktning mot stora företag eftersom lönsamheten - 44 -

oftast är högre där. Detta gör att fokus kommer att ligga på andra typer av tjänster till småföretag och som sagt förmodligen mer mot rådgivning och bokföringshjälp. 4.3 Sammanfattning empiri Samtliga respondenter för småföretag i studien uttrycker att de ser revision som en slags kontroll av verksamheten. De menar även att revisionen ger ett bättre intryck gentemot utomstående intressenter och då främst mot banker och andra kreditgivare. Respondenterna för småföretagen i studien menar vidare att det är på grund av dessa faktorer som de valt att behålla sina revisorer efter avskaffandet av revisionsplikten. Förväntningar som representanterna för småföretagen har på revision är bland annat att de eventuella fel som gjorts hittas och påpekas av revisorn. Andra förväntningar är att revisorn ska vara kunnig, uppdaterad och erfaren inom sitt område. Samtliga respondenter uttrycker att de vill få hjälp med att upprätta årsredovisningen så att den ger en korrekt bild av verksamheten. De ser även att revisorn har en slags rådgivande roll i deras respektive verksamheter och samtliga efterfrågar en utökning av den rådgivande rollen. Rådgivningen företagen erhåller idag avser främst skatter och deklarationer. Revisorerna i studien ser på revision som lagstadgad och styrd. Samtliga respondenter nämner att de arbetar efter vissa mallar när de genomför sin revision. De ser att nyttan ligger i att ett företags räkenskaper kvalitetssäkras gentemot utomstående intressenter. Hos små företag är det extra viktigt ur ett kredit- och skatteperspektiv. Revisorerna i studien nämner att småföretag ofta förväntar sig mer rådgivning än revision. Respondenterna anser dock att de har en rådgivande roll också men att de ibland uppfattar att företagen vill ha mer hjälp än vad revisionen innefattar. Samtliga revisorer i studien nämner att det är viktigt att informera småföretagen redan från början om vad revisionen kommer att innefatta för att undvika att missförstånd uppkommer vad gäller revisorns roll. En respondent understryker att det ofta är här som missuppfattningar uppkommer då revisorn ibland tar för givet att kunden är väl insatt i vad revision innebär. - 45 -

Revisorerna i studien anser att det ofta finns ett förväntningsgap mellan dem och deras kunder. De menar att det beror på missuppfattningar om vad revisionen innebär och vad den ska omfatta. För att minska förväntningsgapet och att det uppkommer menar revisorerna att kommunikationen mellan revisorer och småföretag måste förbättras. Revisorerna bör klargöra bättre vad de ämnar utföra och småföretagen bör klargöra vad de förväntar sig så att det blir lättare för revisorn att infria dessa förväntningar. Revisorerna tror att förväntningarna kan komma att ändras i och med avskaffandet av revisionsplikten för småföretag. En av revisorerna understryker att revisionsbyråerna kommer att behöva se över sina tjänster och erbjuda mer rådgivning och bokföringshjälp åt småföretag för att få behålla dem som kunder. - 46 -

5 Analys I kapitlet presenteras författarnas analys, informationen som har framkommit vid intervjuer med småföretag och revisorer jämförs med syfte och frågeställningar. Kapitlet kommer att struktureras utifrån referensramen som inleds med revisorns roll och följs av förväntningsgap, hur de kan minskas och hur alternativa revisionstjänster kan komma att påverka förväntningsgapet. 5.1 Revisorns roll FAR (2005) menar att revision behövs för att de olika intressenterna i ett bolag ska kunna lita på den information som företaget lämnar om sin ekonomiska ställning och med avseende på förvaltningen av företaget. Samtliga intervjuade företag understryker att den avgörande faktorn för att behålla sina revisorer utgörs av utomstående intressenters krav och förväntningar. Maria (Företag A) menar att nyttan av revisionen tydligt har framkommit vid förhandlingar med Landstinget medan Tommy (Företag C) understryker nyttan av revisionen i samband med kontakt med bank och kreditgivare. Även samtliga revisorer i studien har uttryckt att revisionen är den informationskälla som finns gentemot företagens utomstående intressenter. Alla intervjuade företag uttrycker att revisionen är en form av kontroll av företaget och att en revisor är en form av kontrollant. Revisorerna i studien uttrycker att deras granskning ger en kvalitetsstämpel på att räkenskaper och förvaltning är i sin ordning men ingen av dem nämner ordet kontroll eller kontrollant vid sina beskrivningar vilket skiljer sig mot företagens beskrivningar. FAR:s (2006) definition av revision lyder Revision är att med en professionell skeptisk inställning planera, granska, bedöma och uttala sig om årsredovisning, bokföring och förvaltning. Revisorerna i studien beskriver revisionen som en process med en planeringsfas, en genomförandefas, en rapporteringsfas samt en slutlig utvärdering. Vidare nämns att en förvaltningsrevision och en granskning av årsredovisningen utförs i samband med revisionen. Företagen i studien understryker främst att revision handlar om att granska företagens bokföring och årsredovisning. Ingen av respondenterna för företagen nämner att revision innefattar en planeringsfas eller - 47 -

bedömningar och endast ett av företagen nämner granskning av bolagets förvaltning som en del av revisionen. Företagens beskrivning av revisionsprocessen skiljer sig på så sätt mot revisorernas beskrivningar. Detta beror förmodligen på att representanterna för småföretagen beskriver de delar av revisionen som de främst har kommit kontakt med och känner sig bekanta med som en del av den granskning som deras revisorer utför. Enligt FAR (2005) är revisionens mål att revisorn ska lämna en revisionsberättelse som tillsammans med årsredovisningen ska utgöra bolagets intressenters beslutsunderlag. Samtliga intervjuade företag menar att revisionen avslutas i och med att revisionsberättelsen skrivs under. Företagen i studien uttrycker att det främst handlar om att revisionsberättelsen ska vara ren (utan noteringar) så att den kan användas vid kontakt med externa intressenter så som kreditgivare. Jan (Företag B) ser revisionsberättelsen som lite krånglig men han har fått hjälp att tolka och tyda den. Inget småföretag i studien har förbättringsförslag för revisionsberättelsen utan samtliga är nöjda med dess utformning, dock främst eftersom den fyller sin funktion som ett bevis på att granskning av företagens räkenskaper har utförts. Enligt Thorell och Norberg (2005) är den svenska förvaltningsrevisionen väldigt omfattande då revisorn har skyldighet att i revisionsberättelsen rapportera om skatter, brott och penningtvätt. Revisorerna i studien uttrycker dock att revisionsberättelsen är väldigt standardiserad och Peter (BDO) anser att den saknar djup när den ser likadan ut för samtliga företag med en ren revisionsberättelse. Rebecka (EY) och Johan (KPMG) uttrycker att revisionsberättelsen skulle kunna innehålla mer information genom att till exempel hänvisa till lämnade PM eller hänvisningar till väsentliga delar i årsredovisningen som bör belysas. 5.2 Förväntningsgap Följande avsnitt kommer att inledas med en analys av förväntningarna som ställts av parterna i studien. Efter det kommer förväntningsgapet att analyseras utifrån Porters (1993) modell. I efterföljande del analyseras faktorer bakom förväntningsgapet samt åtgärder för att minska förväntningsgapet. - 48 -

5.2.1 Förväntningar Revisorer erbjuder en tjänst, och är kunden inte nöjd med tjänsten kommer de att se sig om efter andra alternativ (Rebecka EY). Echeverri och Edwardsson (2002) menar att det är viktigt att tänka på de förväntningar som finns vid köp av en tjänst eftersom det ligger till grund för hur tillfredsställd kunden kommer att bli. Revisorerna i studien uttrycker att de inför revisionen ofta har ett möte med kunderna för att förklara sina uppgifter och skyldigheter vid revisionen. Vid dessa möten har kunderna en chans att ställa frågor och få förklarat för sig vad tjänsten de köper syftar till och mötet kommer förmodligen att vara avgörande för hur förväntningarna på revisionstjänsten kommer att se ut. Johan (KPMG) uttrycker att förväntningarna skiljer sig åt mellan hans småföretagskunder och menar att det beror på att kunderna har olika förutsättningar och kunskaper om revisorns skyldigheter och uppgifter. Peter (BDO) menar att småföretag ofta visar lite intresse för den lagstadgade revisionen, som egentligen är revisionens huvudsyfte, och att fokus och förväntningar kretsar kring årsredovisning, skattedeklarationer och andra rådgivande frågeställningar. Hubbert (1994) menar att det är av stor vikt att mäta och känna till förväntningar som finns hos kunder eftersom att när förväntningarna är kända borde det i sin tur vara lättare att leva upp till förväntningarna. Revisorerna i studien har inledande samtal med sina kunder inför revisionen och det är vid dessa samtal som förväntningarna mäts och klargörs. Peter (BDO) uttrycker att det är viktigt att en revisor har en social kompetens och är lyhörd inför varje ny kund eftersom alla kunder har olika, individuella, förväntningar och krav på en revisors arbete. Echeverri och Edwardsson (2002) menar vidare att förväntningar ofta mäts i samband med utförandet av tjänsten men att förväntningar ofta kan ändras under utförandets gång. Detta skulle kunna leda till att förväntningarna sedan under revisionens gång, speciellt med nya kunder, förändras och blir svårare att nå upp till. Ändrade förväntningar skulle kunna leda till ett ökat förväntningsgap om revisorn inte är medveten om att förväntningarna förändras. - 49 -

Samtliga representanter för småföretagen i studien uttrycker att det är viktigt att kontakten med revisorerna sker kontinuerligt och de värdesätter att revisorn visar intresse för deras verksamhet. Respondenterna har haft långvariga relationer med sina revisorer och den grundläggande förväntningen är att revisionen ska utföras i enlighet med tidigare år. Förväntningarna hos respondenterna är satta sedan flera år tillbaka och förändras i takt med revisionens utveckling i företagen. Respondenterna uttrycker att den största förväntningen är att revisorn ska hitta eventuella fel som de kan ha gjort i bokföringen. Enligt 10 kap 3 ABL ska granskningen av redovisningen och bokföringen vara så omfattande som god revisionssed kräver men lagen preciserar inte hur själva granskningen ska ske. Revisorn kommer med stöd av detta lagrum inte att granska all bokföring och därmed har de inte heller möjlighet att hitta alla potentiella fel. Peter (BDO) och Johan (KPMG) berättar att det är vanligt att småföretag är omedvetna om en revisors väsentlighetskriterium och att detta innebär att en revisor inte försöker hitta alla fel, utan enbart de väsentliga. Ojasalo (2001) beskriver förväntningar så som luddiga, underförstådda eller orealistiska. Luddiga förväntningar beskrivs såsom att kunden inte alltid förstår vad de vill få ut av den som erbjuder en tjänst medan orealistiska förväntningar är omöjliga att uppnå. Tommy (Företag C) uttrycker att han förväntar sig att revisorn ska kunna hjälpa honom med både juridiska, skattemässiga och bokföringstekniska frågor. Tommys förväntningar kan sägas vara väldigt breda och ställer höga krav på revisorn för att kunna leva upp till Tommys förväntningar. Delar av de Tommy förväntar sig, till exempel juridiska frågor, ligger utanför den lagstadgade revisionen och hans förväntningar kan därmed tyckas vara orealistiska. Jan (Företag B) menar att han förväntar sig att revisorn ska informera om han ser områden som kan förbättras i verksamheten och att han ska få tillförlitlig hjälp med sina skattemässiga frågeställningar. Jans förväntan om potentiella utvecklingsområden i företaget skulle kunna beskrivas som luddiga då varken Jan eller revisorn kan veta exakt vad det är som parterna förväntas uppnå. Maria (Företag A) förväntar sig att revisorn ska vara kunnig och uppdaterad på branschspecifika frågor och revisorn ska dessutom vara behjälplig med att upprätta en korrekt årsredovisning. - 50 -

5.2.2 Begreppet förväntningsgap Representanterna för småföretagen i studien har förväntningar på vad deras revisorer ska utföra. De ställda förväntningarna är omfattande och olika personerna uttrycker olika typer av förväntningar. Liggio (1974) beskrev ursprungligen begreppet förväntningsgap som en skillnad mellan vad revisorerna och användarna av redovisningsinformation förväntar sig att en oberoende revisor ska uträtta. Forskningen har presenterat en rad olika beskrivningar av förväntningsgap men det centrala i beskrivningarna har varit att det finns en skillnad mellan vad de som använder sig av revision uppfattar att revisorn ska göra och vad revisorn själv uppfattar att den ska göra. Revisorerna i studien har beskrivit deras uppgifter och revisionsprocessen i enlighet med FAR:s definition av revision medan företagsrepresentanterna endast har beskrivit delar av revisionsprocessen som deras syn på revision. Skillnader i beskrivningarna kan härledas till att parterna har olika förväntningar och även olika kunskaper. Porters (1993) modell angående förväntningsgapets struktur visar på hur förväntningsgapet mellan revisor och klient kan beskrivas. Porters modell talar om allmänhetens förväntningar på revision. Vi har valt att använda och omarbeta modellen utifrån småföretagens förväntningar. Nedan presenteras en omarbetad figur av Porters modell för att schematisera för läsaren hur modellen kommer att användas i analysen. Modell 2: Omarbetad figur av förväntningsgapets struktur tagen från Porten (1993). Porter (1993) delar in förväntningsgapet i prestationsgap och rimlighetsgap. Prestationsgapet delas i sin tur upp i bristfällig prestation och bristfällig standard. Med - 51 -

bristfällig prestation vill Porter (1993) visa på skillnaden mellan vad en revisor ska göra enligt lag och vad revisorn egentligen gör, det vill säga om revisorn brister i sin yrkesutövning. Revisorerna i studien uttrycker att revisionen är väldigt reglerad och styrd och utförs enligt god revisionssed. Dock har huruvida revisorerna brister i sin yrkesutövning inte varit föremål för denna studie då intervjuade revisorer inte varit småföretagens revisorer och därmed kan någon slutsats gällande bristfällig prestation inte dras. Denna del av förväntningsgapet utesluts därför ur analysen. Med bristfällig standard menar Porter (1993) gapet mellan revisorns lagstadgade uppgifter samt de uppgifter som intressenterna kan förvänta sig att revisorn kan åta sig utöver lagstadgad revision. Skillnaden består i vad som är rimligt att allmänheten förväntar sig av en revisor i förhållande till vad revisorn utför. Porter (1993) anser att förväntningsgapet till stor del beror på att standarder och rekommendationer är bristfälliga. Enligt Thorell och Norberg (2005) har 10 kap 3 ABL utformats och formulerats så att revisionen ska kunna utvecklas i takt med förändringar på området och för att särskild hänsyn ska kunna tas till olika förhållanden hos företag. Lagen är utformad för att tolkas. Revisorerna i studien beskriver att revisionen är väldigt lagförankrad och styrd men det bör understrykas att revisorerna använder sig av rekommendationer som är föremål för tolkning och detta skulle kunna innebära en svårighet för utomstående att förstå revisorns roll. Denna del av prestationsgapet inkluderar även arbetsuppgifter som allmänheten förväntar sig att revisorn kan utföra, detta kan exempelvis syfta på de tilläggstjänster som en revisor kan bistå med. Respondenterna för småföretagen påpekar att skulle vilja att revisorn har en förstärkt rådgivande roll, något som skulle ligga utanför den allmänna lagstadgade revisionen. Rebecka (EY) beskriver att gränsen för rådgivning måste gå där lagen och revisionsseden sätter stopp. Rebecka (EY) berättar vidare att revisionsbolaget utvecklar avdelningen som sköter bokföring åt småföretag och den avdelning som är specialiserad på framtagandet av årsredovisningar. Maria (Företag A) använder sig av tjänsten att revisionsbolaget tar fram hennes årsredovisning och skattedeklaration (tjänster som avtalas om i ett separat uppdragsbrev). Vidare kan tilläggstjänster bestå av oberoende granskningar av enskilda transaktioner, till exempel förvärv, ansökan om lån och bidrag. Efterfrågan på - 52 -

denna typ av tilläggstjänster skulle kunna komma att öka i och med att revisionen blir efterfrågestyrd. Småföretagen som medverkar i studien har i dagsläget inte anlitat några övriga konsulter eller tilläggstjänster (utöver skattedeklarationer och årsredovisningar) till revisionen. Däremot finns förväntningar på en utökad rådgivning. Denna förväntning som inte automatiskt uppfylls i och med köpet av tjänsten revision utgör ett prestationsgap inom den bristfälliga standarden mellan småföretagen och revisorerna. Med rimlighetsgap menar Porter (1993) de orimliga förväntningar som allmänheten kan ha på revisorer. Detta avser de uppgifter som en revisor inte kan ta på sig utan att bryta mot gällande lagar och regler. Representanterna för småföretagen i studien har uttryckt att de förväntar sig att revisorn ska hitta felaktigheter, säkerställa att skatter och avgifter är regelrätta och upprätta en korrekt årsredovisning. De förväntar sig även att revisorn ska inneha en rådgivande roll för företaget. Förväntningarna på revisorernas prestationer är därmed högt ställda. Dock uttrycker samtliga representanter att det yttersta ansvaret ligger hos dem själva vilket krymper förväntningsgapet något. Samtliga representanter för revisionsbyråerna i studien påpekar att de gärna har en rådgivande roll för småföretagen men att den rollen måste utövas inom rimliga gränser för vad som är accepterat inom god revisionssed och kravet för oberoende. Rebecka (EY) och Peter (BDO) beskriver att de har flertalet kunder som vill att de ska sköta deras bokföring och vara deras revisorer, men detta skulle ligga i strid med kravet för oberoende. En revisors oberoende har flera risker och hot kopplat till sig. Representanterna för småföretagen i studien uttrycker att de gärna skulle se att revisorn hade en mer uttalad rådgivningsroll men självgranskningshotet som FAR (2006a) beskriver som en revisors granskning av tidigare erlagd rådgivning begränsar revisorns handlingsutrymme. Cassel (1996) uttrycker att förväntningsgapet uppkommer på grund av att de som använder sig av revision inte är helt insatta i hur rollfördelningen är mellan företaget och revisorn och att detta då kan leda till en felaktig bild av vad revisorrollen faktiskt är. Kravet på revisorns oberoende begränsar en revisors handlingsmöjligheter. Önskan om en utveckling av revisorns rådgivning i småföretagen skulle kunna äventyra revisorns oberoende om revisorn gav verksamheten råd i frågor som sedan ska granskas vid revisionen. - 53 -

Både revisorer och småföretag i studien uttrycker att de uppfattar kommunikationen och en god relation parterna emellan som viktig. Risken för småföretagen som har långvariga relationer med sina revisorer är vänskapshotet som enligt FAR (2006a) föreligger när revisorn och den reviderade står varandra nära. Andra exempel på orimliga förväntningar är som tidigare beskrivet Tommys förväntningar på sin revisors kompetens inom juridiska och skattemässiga områden. 5.2.3 Faktorer bakom förväntningsgap Cassel (1996) beskriver att allmänheten kan ha svårigheter att särskilja redovisning och revision och se revisionen som en garanti för att allt är i sin ordning i företaget. Tommy (Företag C) uttrycker han att fortfarande ser sig själv som den ytterst ansvariga för företaget välmående eftersom det i slutändan alltid är han som skriver under. Han menar dock att han litar på att revisorn gör ett bra arbete och hittar de eventuella fel som kan ha uppstått och att han utöver den vanliga revisionen även erhåller stöd och hjälp eftersom han sköter allt på egen hand. Även Maria (Företag A) uttrycker att hon brukar kontrollera årsredovisningen som hennes revisor upprättar eftersom hon trots allt är den ytterst ansvariga för att allt är i sin ordning. Företagen i studien har inte uttryckt att revisionen är en form av garanti för att företagens räkenskaper inte innehåller felaktigheter, dock anser företagsrepresentanterna att risken för felaktigheter klart minimeras i och med revisionen. Enligt Wennberg (2005) anser många företag att utformandet av revisionsberättelsen är allt för endimensionell, det vill säga antingen ren eller oren. McEnroe & Martens (2001) konkluderade i sin studie att terminologin i revisionsberättelsen är en viktig faktor och att det kan vara en orsak till att förväntningsgap uppkommer. Jan (Företag B) menar att revisionsberättelsen är lite krångligt utformad och att den är svår att förstå medan Maria (Företag A) tycker att den uttrycker det nödvändigaste. Revisorerna i studien menar att revisionsberättelsen skulle kunna utformas att innehålla mer information kopplad till den utförda granskningen eller hänvisningar till årsredovisningen respektive PM. Peter (BDO) menar att revisionsberättelsen inte är ämnad att uttrycka vad revisorn har utfört under revisionen utan att det finns andra kompletterande dokument för det syftet. Revisorerna i studien är överens om att revisionsberättelsen antingen är ren eller oren och att - 54 -

standardutformningen gör att avvikelser uppmärksammas. Maria (Företag A) uttrycker att det viktigaste med revisionsberättelsen är att den är ren och att revisorn inte ändrat standardutformningen för att den ska kunna användas som bevis på företagets välmående. Enligt Shaikh och Talha (2003) kan revisionsberättelsen tolkas på olika sätt vad gäller revisorns ansvar i granskningen av ett företags räkenskaper och att den inte preciserar företagsledningens ansvar. Detta kan innebära att revisorns ansvar missuppfattas och att intressenterna förväntar sig att revisorn har ett större ansvar än vad lagstiftningen avser. Representanterna för småföretagen har i studien uttryckt att de bär det yttersta ansvaret för sitt företags räkenskaper men det uttrycker även att de förväntar sig att revisorn identifierar eventuella felaktigheter så att redovisningen är korrekt. Wennberg (2005) beskriver att diskussionen som föreligger gällande förväntningsgap framställer att revisorn ofta lägger ner för mycket tid på uppgifter som framställs som ren formalia. Rebecka (EY) förklarar att på grund av att revisionen är formaliserad och reglerad förvandlas det lätt till en nackdel för småföretag eftersom revisorn ägnar mycket tid åt en omfattande dokumentation då revisionen av småföretag sker på exakt samma sätt som revision av större företag. Jan (Företag B) uttrycker att han ibland tycker att revisorn är för petig och att det blir tidskrävande. Johan (KPMG) berättar att han brukar skicka förberedelselistor till kund för att vissa standarddokument ska kunna förberedas som han måste ta in varje år, det är en del av dokumentationsprocessen. Peter (BDO) påpekar att en förenklad revision av småföretag skulle vara önskvärt då revisionen skulle ha tid med fler väsentliga granskningsmoment. Cassel (1996) menar att ett vanligt missförstånd mellan revisorer och uppdragsgivare är att revisorn ofta koncentrerar sig på upprättande av årsredovisningar. Detta har resulterat i att många företag med endast en ägare anser att revisorn har ansvar för årsredovisningen och dess kvalitet. Jan (Företag B) anser att hans revisor ansvarar för årsredovisningen och att den ger en korrekt bild av företaget samt att den lämnas i rätt tid till Bolagsverket. Tommy (Företag C) tycker att ansvaret för årsredovisningen ligger hos honom men han förlitar sig på att revisorn kvalitetssäkrar årsredovisningen så det inte har blivit några fel. - 55 -

5.2.4 Att minska förväntningsgapet Shaikh och Talha (2003) skriver att många forskare menar att det inte går att totalt eliminera ett förväntningsgap men det ska gå att minska. Syftet och innebörden av revision är under konstant förändring och intressenterna i samhället ifrågasätter ständigt förväntningarna på revision. Shaikh och Talha (2003) menar att förväntningar på revision förändras långsammare än revisionens syfte i samhället. Revisorer har gjort försök att utbilda allmänheten och upplysa intressenter i vad revision innebär men dessa försök har varit tämligen svaga menar författarna. McEnroe och Martens (2001) menar å andra sidan att för att minska förväntningsgap så bör allmänheten informeras om vad revisorns roll innebär. Johan (KPMG) menar att revisionsbranschen måste bli bättre på att informera och utbilda företag, och framför allt småföretag, i vad revision innebär. Han menar vidare att det är vanligt att småföretag inte ens vet skillnaden mellan en redovisningskonsult och en revisor. Rebecka (EY) håller med om att kunskap hos småföretag om revision och dess innebörd är sämre än hos stora företag. Hon menar att en viktig faktor för uppkomsten av förväntningsgap är att kunder ofta förväntar sig att hon ska ha en annan roll än vad lagar och regler säger. Detta grundar sig i okunskapen som finns kopplad till vad revision innebär. McEnroe och Martens (2001) menar att det saknas kunskap om vad revisionsstandarder innebär och därmed saknas en medvetenhet om revisorernas ansvar. Författarna föreslår att revisionsberättelsen ska följas av en upplysning om revisorns ansvar. Johan (KPMG) uttrycker att revisionsberättelsen skulle kunna innehålla information om vilka typer av risker som revisorn tittat på och även hänvisa till PM. Rebecka (EY) menar att hänvisningar till information i företags årsredovisning skulle kunna vara en del som revisionsberättelsen. Tilläggsupplysningarna i revisionsberättelsen skulle kunna vara ett sätt att utbilda intressenterna gällande vad för ansvar som revisorn har angående företagens räkenskaper. Att även delge vilka risker som bedömts och införa hänvisningar till andra dokument skulle kunna hjälpa företagsledningen att förstå revisionens syfte. Även Koh och Woo (1998) menar att en utvidgad revisionsberättelse skulle kunna hjälpa till att minska förväntningsgapet och utbilda intressenter i revisionens innebörd. - 56 -

Enligt FAR SRS (2009) ska kravet på uppdragsbrev innebära ett stöd för revisorer, öka informationen gällande revisionstjänsters innehåll och klargöra parters rättigheter och skyldigheter. Förhoppningen uttrycks även vara ett minskat förväntningsgap när revisionens syfte och omfattning klargörs i uppdragsbrevet. Maria (Företag A) och Jan (Företag B) uttrycker att de har erhållits uppdragsbrev men att de inte har läst igenom dessa speciellt noggrant och eftersom uppdragsbrevet är standardiserat och har samma utformning varje år skriver de bara under utan att lägga speciellt stor vikt vid uppdragsbrevets innebörd. Tommy (Företag C) menar att han inte har erhållit något uppdragsbrev eller vet vad det skulle innebära för honom och hans företag. Porter (1993) menar att för att minska ett förväntningsgap måste varje enskilt fall granskas och bedömas. Revisorns prestation behöver analyseras för att identifiera vilken typ av otillräcklighet som föreligger enligt Porters modell. Lämpliga åtgärder bör sedan sättas in när förväntningsgapets slag har identifierats. 5.3 Alternativa revisionstjänster FAR (2005) menar att revision är en förutsättning för ett fungerande näringsliv och samhälle och att granskningen har en stor betydelse för intressenter så som kreditgivare, kunder, anställda samt stat och kommun. Företagen i studien uttrycker att de ser revisionen som ett krav även om företagen idag faller utanför revisionsplikten. De påpekar att den främsta nyttan de har haft av revisionen är i samband med kontakt med externa intressenter. På grund av detta kan möjligheten att avskaffa sin revisor begränsas för småföretagen vilket är tvärt emot syftet med en avskaffad revisionsplikt. Syftet med avskaffandet av revisionsplikten är att ge företagen en större valmöjlighet i fråga om köp av tjänster och ett av regeringens mål är att minska företagens administrativa kostnader (Regeringens proposition 2009/10:204). Att revisionen blir efterfrågestyrd i och med avskaffandet av revisionsplikten menar Thorell och Norberg (2005) kommer att innebära att revisionsbolagen kommer att behöva förändra sina tjänster när kunderna kommer att ange vad de vill ska genomföras och på så sätt blir det även tydligare vad som ska levereras. En efterfrågestyrd marknad av revisionstjänster skulle på så sätt kunna innebära en ökad kommunikation mellan kund och en leverantör av en tjänst. Rebecka (EY) uttrycker i - 57 -

studien att kunder som frivilligt har valt revision kommer att våga ställa högre krav eftersom det är valfritt och efterfrågestyrt att betala för tjänsten revision. Det finns idag alternativa granskningstjänster som en revisor kan erbjuda, SÖG 2410 Översiktlig granskning av finansiell delårsinformation, RS 800 Revisors rapport avseende revisionsuppdrag med särskilt syfte och SNT 4400 Uppdrag att utföra granskning enligt särskild överenskommelse rörande finansiell information (FAR, 2010). I samtliga fall utför revisorn en form av begränsad revision utifrån förutbestämda förutsättning och lämnar sedan ett intyg eller en rapport med faktiska iakttagelser. I dagsläget använder sig företagen i studien av sin revisionsberättelse kopplad till årsredovisningen som en bekräftelse gentemot företagens intressenter. De alternativa granskningstjänsterna skulle kunna utgöra ett alternativ till fullskalig revision för mindre bolag om dessa intyg accepterades på samma sätt som en vanlig revisionsberättelse. Eftersom dessa tjänster beställs och mer eller mindre skräddarsys gentemot kund kan småföretagen på detta vis ange vad de vill ska genomföras och deras efterfråga skulle ha genererat tjänsten istället för en lagreglering. Flertalet författare menar att förväntningsgap kan minskas i och med kommunikation och förtydligande gällande syfte och förväntningar på revision. Alternativa granskningstjänster skulle på så sätt kunna vara ett komplement och valmöjlighet för småföretag som fortfarande vill ha en form av kvalitetsstämpel gentemot externa intressenter. Johansson (2005) menar att förväntningsgap uppkommer när småföretag förväntar sig mer rådgivning och mindre av revision. Revisorerna i studien nämner att de ofta möts av kunder som är fokuserade på frågor om årsredovisningen och skattedeklarationer samt andra rådgivande frågor. Peter (BDO) menar att småföretagen ofta visar lite intresse för den lagstadgade revisionen. Kullman (2006) menar att undersökningar som utförts gällande ämnet småföretag visar att småföretag har ett stort behov av rådgivning och det finns forskare som menar att om småföretag inte tar hjälp av utomstående kompetens försvinner förutsättningen att bli framgångsrikt. Representanterna för småföretagen i studien efterfrågar mer rådgivning och intervjuade revisorer menar på att den lagstadgade revisionen är lika omfattande för små som för stora företag vilket innebär en tidskrävande - 58 -

dokumentation. Peter (BDO) uttrycker att en förenklad revision av småföretag skulle vara önskvärd eftersom revisionen då skulle kunna innefatta fler väsentliga granskningsmoment. - 59 -

6 Slutsats I kapitlet presenteras författarna de slutsatser som analysen har föranlett. Kapitlet kommer att struktureras utifrån de frågeställningar som presenterades i det inledande kapitlet. Uppsatsens slutsatser ämnar besvara författarnas syfte. Kapitlet avslutas med reflektioner och förslag till vidare forskning. Vad orsakar fenomenet förväntningsgap hos småföretag? Analysen av en revisors roll visar på skillnader mellan representanterna för småföretags syn på revision i jämförelse med revisorerna i studiens syn. För småföretagen ligger fokus främst på bokföring och årsredovisning medan revisorerna utrycker sig i enlighet med lagar och reglers beskrivning av revisionens innebörd. Revisorns roll är grundläggande för tjänsten revision och när synen på revision skiljer sig åt mellan parterna kan detta vara inledningen till att ett förväntningsgap skapas. Författarna kan konstatera att det föreligger ett prestationsgap kopplat till bristfällig standard och orimliga förväntningar hos småföretagen i studien. Förväntningsgapet kopplat till bristfällig standard avser att småföretagen i studien förväntar sig en mer omfattande rådgivning än vad som den lagstadgade revisionen innehåller och tillåter. Revisorerna i studien tillför en annan dimension till förväntningsgapet som beskriver att eftersom revisorer använder sig av rekommendationer som är föremål för tolkning innebär det svårigheter för kunder att förstå deras roll och ökar prestationsgapet ytterligare. Förväntningsgapet kopplat till orimliga förväntningar grundar sig i att småföretagen i studien har högt ställda förväntningar och förväntar sig att deras revisorer ska utföra mer omfattande granskningar och inkludera fler granskningssteg än vad som väsentlighetstänkande inom revision medför. Vilka åtgärder skulle kunna reducera förväntningsgap och vilken effekt har eventuella åtgärder haft på förväntningsgapet i studien? - 60 -

Revisorerna i studien menar att förväntningsgap ofta uppkommer på grund av den okunskap som finns gällande revisionens syfte. Studien utgår från småföretags synvinkel och i det fallet anser författarna att en utbildning och kommunikation gällande vad revision innebär kan minska förväntningsgap. Förväntningar är något som är individuellt för varje person. Detta försvårar dock minskningen av förväntningsgap då det ställer höga krav på kommunikationen mellan revisorer och kunder för att förväntningsgap inte ska uppstå. Småföretagen i studien har utryckt att en ren revisionsberättelse fyller en funktion som bevis för företagets välmående. Revisorerna i studien anser att revisionsberättelsen skulle kunna göras tydligare och med fördel inkludera mer information till intressenterna. Författarna ser McEnroe och Martens (2001) förslag om en upplysning om revisorns ansvar som ett bra alternativ då det har framkommit i studien att uppfattningen om revisorns roll genererar ett förväntningsgap. Kravet på uppdragsbrev kan inte sägas ha haft inverkan på företagens syn på revisionen och de har inte varit avgörande för förtydligande eller minskning av förväntningsgap i de studerade företagen. På vilket sätt kan ett förändrat tjänsteutbud inom revisionsbranschen påverka förväntningsgapet hos småföretag? Syftet med revisionspliktens avskaffande äventyras i och med att småföretagen i studien ser revisionen som tvingande även efter avskaffandet, detta på grund av att företagens intressenter kräver en form av kvalitetssäkring av företagens välmående. Författarna drar slutsatsen att alternativa granskningstjänster så som SÖG 2410, RS 800 och SNT 4400 skulle kunna utgöra ett alternativ till en fullständig revision av bolaget om dessa intyg accepterades av småföretagens intressenter, främst kreditgivare och banker. De alternativa granskningstjänsterna skulle i många fall kunna vara en förenklad revision vilket skulle ge småföretagen utrymme för de rådgivande tjänster som många idag efterfrågar. Slutsatsen om att kommunikation och förtydligande gällande syfte och förväntningar på revision skulle minska förväntningsgapet föranleder oss att tro att alternativa granskningstjänster skulle kunna vara en sätt att minska förväntningsgapet. - 61 -

7 Reflektioner Författarna har kommit fram till att förväntningsgapet borde se annorlunda ut mellan stora och små företag. Detta stärks ytterligare enligt Johansson (2006) som menar att förväntningsgap främst uppkommer av bristfällig kommunikation eller mer förväntning av rådgivning hos småföretag vilket inte är fallet hos större företag. Studien har även visat att rimlighetsgapet i Porters (1993) modell borde vara större när det gäller småföretag. Eftersom ett rimlighetsgap har identifierats i studien borde fokus läggas på detta när det gäller minskandet av gapet. Rimlighetsgapet borde vara större hos småföretag och för att minska det borde det fokuseras mer på det som orsakar det hos småföretag. Detta skulle kunna vara att förbättra och öka kommunikationen mellan småföretagen och dess revisorer. Det skulle behövas mer utbildning eller upplysning om revisorns roll då det framkommit i studien att uppfattningen inte stämmer med vad lagar och regler säger. I modellen nedan visas hur skillnader kan tänkas se ut när det gäller småföretag jämförelsevis stora företag. Modell 3: Modifierad modell tagen från Porter(1993). Även delar i prestationsgapet borde skilja sig åt mellan små och stora företag med samma motivering som tidigare. De tilläggstjänster som kan tänkas förväntas skiljer sig ofta åt mellan små och stora företag. Här kommer den rådgivande rollen in som småföretag förväntar sig. - 62 -