HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN GRUNDNIVÅ SAMHÄLLSPLANERARPROGRAMMET Programkod: TGSAK Fastställd av Utbildnings- och forskningsnämnden 2010-09-23 Utbildningsplan Samhällsplanerarprogrammet 180 hp (Study Programme in Spatial Planning, 180 credits) Denna utbildningsplan gäller för studerande antagna höstterminen 2011 eller senare.
SAMHÄLLSPLANERARPROGRAMMET vid Högskolan i Gävle 1 Övergripande upplägg Samhällsplanerarprogrammet leder till filosofie kandidatexamen 180 högskolepoäng. Hållbar utveckling av samhället genomsyrar hela utbildningen med fokus på nationella miljömål som t.ex. God bebyggd miljö. De två första åren har fokus på ämneskurser inom fysisk planering, samhällsgeografi och naturgeografi samt tekniska kurser som geografisk informationsteknologi och avancerade ritverktyg. Eftersom geografisk informationsteknologi och avancerade ritverktyg är viktiga arbetsverktyg för både samhällsplanerare och geografer i deras yrkesliv används det kontinuerligt under hela utbildningen. Genomförandet av kurserna bygger till stor grad på projektbaserad inlärning där studenterna ska söka kunskaper på egen hand och diskutera aktuella problemställningar i samhällsplaneringen med akademin och näringslivet. Studenterna får genom samarbete med näringslivet kontakt med verklighetsanknuten fysisk planering. Traditionella föreläsningar och övningar/laborationer säkrar baskunskaperna hos alla studenterna, medan seminarier och projektarbeten ger specifika kunskaper om den aktuella problemställningen samt lär studenterna om gruppdynamik och kommunikation. Under hela utbildningen får studenterna dessutom kunskaper om metoder inom genomförande av planer, plan- och textförfattande, skapande av kartor, insamling och hantering av statistik, tekniska verktyg samt en kontinuerlig utveckling av studenternas skrivförmåga fram till examensarbetet. 2 Mål 2.1 Mål för högskoleutbildning på grundnivå enligt Högskolelagen, 1 kap. 8, och examensbeskrivning enligt Högskoleförordningen, bilaga 2. 2.1.1 Mål för högskoleutbildning på grundnivå enligt Högskolelagen, 1 kap. 8. Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning. Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas: förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att: söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå följa kunskapsutvecklingen utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. 2
2.1.2 Examensbeskrivningar enligt Högskoleförordningen, bilaga 2. 2.1.2.1 Kandidatexamen Omfattning Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Mål Kunskap och förståelse För kandidatexamen skall studenten: visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga För kandidatexamen skall studenten: visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen skall studenten: visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Övrigt För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade kraven gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. 3
2.2 Särskilda mål för Samhällsplanerarprogrammet Utbildningens mål är att studenterna ska förvärva goda grundläggande kunskaper och färdigheter på vetenskaplig och praktisk grund för att kunna verka med en yrkesidentitet som samhällsplanerare eller geograf på den offentliga och privata arbetsmarknaden. Kunskaper och förståelse Efter genomgången utbildning skall studenten ha förståelse för och kunskaper i: - huvudområdena samhällsplanering och geografi och hur de har påverkat samt påverkar samhällets utveckling - gällande lagstiftning och förordningar som styr samhällsutvecklingen - fysisk rumslig gestaltning, planeringsmetoder och programvaror som stöd för analyser och visualisering - gruppdynamik och att genomföra projekt - en specialisering inom antingen samhällsplanering eller geografi - aktuella forskningsfrågor rörande samhällsplanering, samhällsgeografi och naturgeografi. Färdighet och förmåga Genom utbildningen skall studenten ha utvecklat färdigheter och förmågor att: - formulera sökfrågor och samla in och kritiskt värdera information ur relevanta källor samt hantera geografisk information - kritiskt kunna analysera och diskutera aktuella problemställningar inom samhällsplaneringen och geografin utifrån olika perspektiv - visa förmåga att arbeta i ett projekts olika roller bl.a.i genomförandeskedet i samhällsplaneringsprocessen - att genomföra uppgifter inom givna tidsramar med tillämpliga metoder - presentera resultat i såväl skriftlig som muntlig form (planförfattande, populärskrifter samt vetenskapligt skrivande) samt visualisering - kunna redogöra för och diskutera sitt kunnande med andra, såväl med som utan specialkunskaper inom huvudområdet - visa färdighet som fordras för att självständigt kunna initiera, medverka och driva planeringsprocessen och utvecklingsprojekt genom ett examensarbete. Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten ska efter utbildningen visa förmåga: - att inom samhällsplanering och geografi göra bedömningar inom aktuella problemställningar utifrån etiska och demokratiska samhällsvärden samt utifrån en yrkesroll som samhällsplanerare eller geograf - att analysera och kritiskt förhålla sig till kunskapsprocesser och kommunikation i samhället - att kontinuerligt följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet för att få ytterligare kunskap och ständigt öka sin kompetens. 4
3 Beskrivning av programmet 3.1 Huvudområden Programmet innefattar två huvudområden: - Samhällsplanering Ämnet omfattar den fysiska planeringen av samhället som bl.a. stadsbyggande och utformning, landsbygden, trafikförhållanden och miljö. Dessutom ingår gällande lagstiftning och regelverk som följer den fysiska planeringen samt metoder för att utföra den. Samhällsplaneringen innehåller även delar av samhällsgeografi som ger olika perspektiv och förståelse för samhällets sociala, politiska och ekonomiska frågor och deras inbördes förhållanden. Miljöfrågor genomsyrar alla delar där det handlar om den fysiska eller sociala miljön för att skapa attraktiva hållbara livsmiljöer. - Geografi Ämnet delas oftast in i naturgeografi och samhällsgeografi. Naturgeografin studerar hur miljö och landskapet har formas, både genom naturliga processer och också människans påverkan. Dessutom vilka förändringar som sker idag och på långt sikt bl.a. förebyggande av naturrisker i samhällsplaneringen med bl.a. analyser, modellering och visualisering av naturrisker som översvämningar, skred och vindförhållande. Samhällsgeografin studerar samhällets sociala, politiska och ekonomiska frågor och hur de förhåller sig geografiskt till varandra på en lokal som på en global skala. 3.2 Undervisning och examination 3.2.1 Undervisning Det pedagogiska synsättet bygger på att allt lärande är en aktiv dynamisk process som sker i samverkan mellan lärare och studenter. All undervisning och handledning ska utgå från att studenten tar eget ansvar för studierna och för aktivt kunskapssökande. Djupinlärning innebär att de teoretiska och praktiska kunskapsmomenten som kurserna innehåller ska integreras till användbara kunskaper och färdigheter hos varje individ. På så sätt ges studenten möjlighet till personlig utveckling som är av stort värde för den kommande yrkesfunktionen och ett livslångt lärande. Studenten ska också tillägna sig beredskap för förändringar och förmåga att ompröva sina kunskaper för att aktivt kunna medverka i utveckling och utvärdering av professionens kompetensområde. Olika undervisnings- och arbetsformer ska träna studenten i ett aktivt sökande efter kunskap, kritiskt tänkande och reflektion, träning i att uttrycka sig i tal och skrift samt i att kunna använda sig av vetenskaplig kurslitteratur. Undervisningen kan från årskurs två bedrivas på engelska varför engelsk kurslitteratur ofta förekommer. Exkursioner förekommer och kan medföra en viss kostnad för studenten. Progressionen inom utbildningen erhålls genom en succesiv fördjupning inom det valda huvudområdet både genom ämnesfördjupning och utveckling av det vetenskapliga förhållningssättet och genom en bättre kompetens i relation till framtida profession genom projektkurser och det avslutande examensarbetet. 5
3.2.2 Examination Inom programmets kurser tillämpas varierande examinationsformer. Formerna anpassas till de olika kursernas krav på examinationsformer. Inlämningsuppgifter, skriftliga och muntliga prov förekommer, enskilt och i grupp. Provens utformning, omfattning och varaktighet, anpassas till de förväntade lärandemål som anges i respektive kurs. Lärandemålen och examinationen skall också ställas i relation till arbetslivets krav på visade kunskaper och färdigheter. 3.3 Arbetsplatsförlagda delar av undervisningen/praktik Praktik vid arbetsplatser som ger en inblick i och förberedelse för kommande arbetsliv rekommenderas. Högskolan tillhandahåller ej praktikplatser. 3.4 Studentinflytande För programmet finns det ett utbildningsråd vilket består av företrädare för näringslivet, lärare samt studenter. Utbildningsrådet är rådgivande och utbildningsledaren är ordförande. Gefle Studentkår utser studentrepresentanter. Förutom utbildningsrådet har studenter möjligheter att delta i högskolans verksamhet genom representantskap i de olika nämnder och styrelser där det enligt förordningar skall finnas studentrepresentanter. 3.5 Internationalisering Inom samhällsplanering/geografiområdet finns möjligheter till internationellt utbyte både för studenter och för lärare. Högskolan i Gävle har för närvarande utbyte inom samhällsplanering/geografi med Università degli Studi di Cagliari i Italien och Thompson Rivers University i Kanada. Inom ämnesområdet samhällsbyggnad finns även möjlighet för utbyte med Universidad de Extremadura och Universidad Politécnica de Valencia i Spanien samt Fachhochschule in Mainz och Fachhochschule in München i Tyskland, men detta kan förlänga studietiden. På samma sätt kan Högskolan i Gävle ta emot utbytesstudenter från nämnda lärosäten. Utbytesstudier rekommenderas att tidigast genomföras vårterminen årskurs 2, och en särskild studieplan bör upprättas. När det finns utbytesstudenter, eller icke svensktalande föreläsare, ges kurserna i programmet på engelska. Bedömning av och tillgodoräknanden av kurser som studerats utomlands görs av ämnesansvarig i samhällsbyggnad vid Akademin för teknik och miljö vid Högskolan i Gävle. 3.6 Hållbar utveckling - Teknik och samhälle En viktig utgångspunkt för utbildningen är att en student inom utbildningen måste kunna se på ny teknik ur ett samhälleligt perspektiv. Studenten behöver kunskaper om och färdigheter i att handha produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors förutsättningar och behov och till samhällets mål avseende sociala förhållanden, resurshushållning, miljö och ekonomi. Efter utbildningen ska studenten kunna väga in humanvetenskapliga och miljömässiga krav vid problemlösning och produktutveckling, och ha förutsättningar att verka för en miljöanpassad teknik. Arbetsformer som tränar dessa förmågor är därför viktiga inslag i utbildningen. 6
4 Kurser inom programmet Till kurserna inom programmet har studenterna platsgaranti. Anmälan till kurser kommande termin ska göras. Ändring i kursföljden kan göras i samråd med i programmet aktiva studenter. Ändring av i programmet ingående kurser beslutas av utbildnings- och forskningsnämnd. Ändring av period då kurs ges beslutas på akademinivå. Alternativt kursval kan göras i samråd med utbildningsledare under förutsättning att målen för programmet uppfylls. Samtliga kurser inom programmet ges, om inget annat anges, på grundnivå = G Huvudområde: SP = Samhällsplanering, GG = Geografi, JU=Juridik och BY=Bygg- /byggnadsteknik. Årskurs 1 Period Kursnamn Högskolepoäng Nivå Huvudområde 1:1 Introduktion till högre studier 5 G SP/GG Samhällsplanering - Introduktion 10 G SP 1:2 Kartografi 7,5 G SP/GG Gestaltning och CAD 7,5 G SP/BY 1:3 Geografisk informationsteknik 7,5 G SP/GG Samhällsgeografi 7,5 G GG 1:4 Översiktsplanering 7,5 G SP Geovetenskap 7,5 G GG Årskurs 2 Period Kursnamn Högskolepoäng Nivå Huvudområde 2:1 GIT in land management 7,5 G SP/GG Sustainable spatial planning 7,5 G SP/GG 2:2 Fysisk detaljplanering 7,5 G SP Geovisualisering i byggd miljö 7,5 G SP 2:3 Miljökonsekvensbeskrivning 7,5 G SP Grundläggande 7,5 G Lantmäteriteknik fastighetsbildningsteknik alt. utbytesstudier 15 G SP/GG 2:4 Environmental geography 7,5 G GG Gestaltning 7,5 G SP/BY alt. utbytesstudier 15 G SP/GG 7
Årskurs 3 Period Kursnamn Högskolepoäng Nivå Huvudområde 3:1 Urban Social Geography 7,5 G SP/GG Naturgeografi (alt.valfri kurs) 7,5 G GG 3:2 Urban studies (fördjupningskurs) 7,5 G SP/GG RS & GIS analysis in LM (fördjupningskurs) alt. 7,5 G SP/GG Regional utveckling 7,5 G SP/GG 7,5 G SP 3:3 Demokrati och etik i samhällsplaneringsprocessen (fördjupningskurs) alt. Natural hazard and risk 7,5 G GG assessment (fördjupningskurs) Scientific Theory and Writing 7,5 G SP/GG 15 G SP/GG 3:4 Examensarbete i samhällsplanering eller geografi 5 Behörighet Grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 5, d.v.s. följande särskilda behörighet: Ämne Matematik Samhällskunskap Kurs Ma B Sh A Betyget i vart och ett av ovanstående ämnen skall vara lägst Godkänd. 6 Betyg Betyg sätts på i programmet ingående kurser enligt gällande kursplan. 7 Examensbestämmelser 7.1 Examensbenämning Filosofie kandidatexamen Bachelor of Science 7.2 Examenskriterier För filosofie kandidatexamen inom huvudområdet samhällsplanering eller geografi gäller att: kurserna inom studiegången skall fullgöras samt att: första årets obligatoriska kurser, eller motsvarande tillgodoräknade, är avklarade sammanlagt minst 90 hp inom huvudområdet samhällsplanering två fördjupningskurser inom huvudområdet på vardera 7,5 hp som är av relevans för examensarbetet en kurs i Scientific Theory and Writing på 7,5 hp eller motsvarande ingår 8
ett examensarbete om 15 hp inom huvudområdet samhällsplanering eller geografi fullgjorts. 7.3 Examensbevis Student som uppfyller fordringarna för examen ska på begäran få examensbevis. Varje examensbevis ska följas av en examensbilaga som beskriver utbildningen och dess plats i utbildningssystemet (Högskoleförordningen 6 kap 15 ). Bilagan kallas Diploma Supplement. Diploma Supplement ska underlätta erkännande och tillgodoräknande av en svensk examen vid anställning och fortsatta studier utomlands men också i Sverige. 8. Övriga föreskrifter Övergångsbestämmelser: Studenter antagna till programmet tidigare år följer då gällande utbildningsplaner. För studenter antagna till senare del av program samt för studenter som haft studieuppehåll upprättas individuella studieplaner av utbildningsledare. 9