Hyggesfritt på Storön är en fördel för markägaren, industrin, klimatet, renskötseln och för ortsborna

Hyggesfritt på Storön är en fördel för markägaren, industrin, klimatet, renskötseln och för ortsborna Mats Hagner 2009-01-25 UBICON Rapport 1, 2009 ISSN 1654-4455 ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- UBICON, Blåbärsvägen 19, 903 39 Umeå, Sweden. Tel 090-141620, 070-64 222 44 Epost mats.hagner@telia.com. Org.nr: 340827-8210. http://www-sekon.slu.se/~mats ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 1

Sammanfattning Sveaskog avser att kalavverka 65 ha tallskog på Storön i Storavan. Lokalbefolkningen önskar att gallring i stället sker. Forskare och miljövänner förordar detsamma. En dunge av träd, ca 15x15 m, mättes in den 12 januari 2009 i den skog som skall kalavverkas. Dungen valdes såsom typisk för området. De 17 trädens diameter i brösthöjd mättes och den potentiella virkeskvaliteten bedömdes. Borrprov togs på tre tallar som ansågs passa för fortsatt odling. I skogen frilades ett stort antal stubbar av tall. Storleken på dessa vittnade om att man skördat tallar med diametrar 30-50 cm. Nu förekommer endast enstaka tallar med diameter över 30 inom området som skall kalavverkas. De träd som stämplats för avverkning inom träddungen hade en aritmetisk medeldiameter på 13 cm. Borrspånen i träddungen och i en frötall ca 1 km från dungen, visade att området gallrats 1964. Då gjordes en dimensionshuggning utan någon befriande gallring bland mindre träd. Detta resulterade i att skogens nuvarande struktur kännetecknas av stor trängsel mellan tämligen små träd vilket gör att alla träd har låg tillväxt. Detta förklarar den pågående självgallringen. Enligt produktionsforskare leder trängseln också till inoptimal volymproduktion. Skogens struktur mättes genom beräkning av dissimilarity coefficient. Denna var 0.49 vilket kännetecknar en helt naturlig skiktning. Samma resultat erhölls vid en mätning ett år tidigare i en annan trädgrupp ett par kilometer från den nu studerade. På grund av en låg medeldiameter och stora kostnader för återväxt efter en kalhuggning blir nuvärdet av den nuvarande skörden och den som väntar under kommande 120 år endast drygt sju tusen kronor. Detta skall ses mot att boniteten endast ligger på 2 m3 per hektar och år. Om de kvalitetsdanade halvstora tallarna befrias i en gallring, minskar kostnaderna för återväxt kraftigt, samtidigt som dessa tallar kan skördas som grova timmertallar med början redan om 30 år. Detta ger mer än dubbelt så högt nuvärde som för kalhyggesalternativet. Utöver detta vinner man att ortsbefolkningen får kvar den fina skogsmiljön på Storön, rennäringen får behålla betet av mark- och trädlavar. Biodiversiteten gagnas när skogen får behålla sin naturliga skiktning och slutenhet. Slutligen slipper man den klimatstörande avsöndringen av koldioxid från kalhyggen som konstaterats av forskare på Lunds universitet. Ämnesord: Storön, Sveaskog, lokalbefolkning, protester, gallring, kalavverkning, befriande gallring, kvalitet, ekonomi, renbete, renskötsel, trädlav, marklav, klimat, koldioxid, CO 2 2

Bakgrund Sveaskog anser att skogen på Storön bör skötas genom kalavverkning. SCA kalavverkade ca 100 ha vårvintern 2008 och Sveaskog avser att kalavverka ytterligare 65 hektar vårvintern 2009. Lokalbefolkningen har vädjat till bolagen att byta kalavverkning mot befriande gallring. Anledningen är att Storön utnyttjas för friluftsliv av alla dem som bor i trakten. Skogen ägs av Arjeplogs allmänning och bolagen påstår att de måste följa markägarens anvisning om avverkningsmetod. Detta är ett oriktigt påstående eftersom SCA äger 7 % av röstetalet och Sveaskog äger 11 % av röstetalet. Antalet delägare är långt över 1000. Detta innebär att besluten i allmänningens styrelse påverkas mycket starkt av bolagens styrelsemedlemmar. Om bolagen ville få allmänningens styrelse att förändra sitt beslut om kalavverkning på Storön kan de åstadkomma detta genom att använda sina stora röstetal. Material och metod En aktion genomfördes av lokalbefolkning och tillresta forskare och miljövänner den 12 januari 2009. Platsen för aktionen valdes i ett område som skall kalavverkas av Sveaskog. Med snöskoter granskades hela området och platsen för aktionen valdes på ett ställe där skogen var typisk för hela området. Resultat Resultat av mätningar och beräkningar redovisas i tre tabeller i bilaga 1. Tallskogens uppkomst Den största tallen i träddungen, nr 16, kom upp i brösthöjd 1890. Tallens årsringsutveckling visar att den senaste skörden av stora tallar troligen skedde 1964. Foto 1. En central del av den provyta på ca 15x15 m på Storön på vilken 17 träd mättes. Den största tallen nr 16 står skymd ca 7 m bakom tall nr 6. I mitten av den lucka som ligger bakom trädgruppen stod troligen en stor tall som avverkades 1964, vilket framgår av årsringarna i tall nr 16 (Figur 1). Årsringsutvecklingen i tall nr 16 (Figur 1) och i en friställd tall som studerades i januari 2008 (Figur 2)(Hagner 2008). Frötallen står i samma dalgång ungefär 1 km söder om tall nr 16. Intressant är att en gallring bör ha utförts 1964 eftersom årsringen därefter först minskat men sedan stigit under de följande 25 åren. Detta är typiskt för barrträd efter en befriande gallring. Mycket intressant och oförklarligt är den drastiska nedgången i årsring som skedde i båda träden efter 1991. 3

Tall nr 16, 24 cm diameter 2.0 Figur 1. Årsringsutvecklingen hos det största trädet, nr 16, i den trädgrupp som studerades 12 januari 2009. Gruppen visas i foto 1. Årsring, mm 1.5 1.0 0.5 0.0 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 År Figur 2. Tillväxten under frötallens liv sedan den nått brösthöjd år 1900. När den friställdes som fröträd vet jag inte. Efter år 2000 har den återhämtat sig efter den nedgång i tillväxt som är likartad i tall nr 16 (Figur 1). Eftersom den nu skaffat sig en stor grönmassa och ser vital ut, kommer den förmodligen att få en ännu större årsring än den nuvarande. När den tidigare blev friställd, troligen 1964, växte den så småningom med 2.5 mm årsring och dess fria läge på hygget där den nu står, borde ge den lika stor tillväxt. Årsring, mm 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 Tall, 25 cm bdh 0.0 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 År Foto 2. Bild tagen från den frötall vars årsringsutveckling skildras i figur 2. Eftersom båda dessa tallar reagerat på ett likartat sätt strax efter 1964 är det troligt att alla de stubbar som upptäcktes under snön den 12 januari 2009, runt trädgruppen, är resterna efter stora tallar som då skördades 1964. Denna skörd av stora träd torde kunna betecknas som en dimensionshuggning, eftersom den inte kombinerades med någon reglering av stamantalet i täta grupper av mindre träd. Hade detta skett skulle det inte råda sådan trängsel och 4

självgallring i den nu studerade gruppen med 17 träd. Om en gallring och röjning skett i överslutna grupper 1964, skulle det nu ha funnits ett stort antal mogna stora tallar att skörda i en befriande gallring. Hade tall nr 16 befriats från de konkurrerande mindre träden och vuxit med 1.5 mm årsring sedan 1970 hade den nu varit 30 cm grov. Som framgår av tabell 1 skulle det mogna trädet ha gett allmänningen ett drivningsnetto som varit mer än tre gånger så högt som det nuvarande. Tallskogens struktur. Strukturen i skog skildras bäst genom dissimilarity coefficient (Hagner och Nyqvist 1998) som går från 0, då alla träd har samma diameter, till 1 då vartannat träd är väldigt litet. Värdet 0.5 karakteriserar en helt naturlig skog, ty där är diametrarna fördelade enligt gammafördelningen. I detta fall var antalet stammar begränsat till 17. För att få en god uppfattning om strukturen rekommenderas i ett sådant fall att permutation upprepas. I detta material blev coefficienten 0.494 efter permutation upprepad 10 gånger. Slutsatsen blir att talldungen som valdes slumpmässigt på Storön representerar en naturligt skiktad skog. I en annan träddunge på Storön på den delen av skogen som senare kalavverkades av SCA 2008, uppmättes en dissimilarity coefficient på 0.49, dvs. samma värde som i denna trädgrupp. Eftersom grupperna har valts mer eller mindre slumpmässigt, torde man generellt kunna påstå att skogen på Storön är naturligt skiktad. Volymproduktionen reduceras av att den skiktade skogen är för tät Professorn i skogsproduktion Björn Elfving har framfört följande hypotes Högsta produktion bör i princip uppnås om man kan hålla ett bestånd evigt medelålders, dvs. ta ut de mogna träden och fylla på med nya träd i lagom takt (bilaga 2). Samma slutsats har jag själv dragit efter studier av gallringsförsök på skilda håll, och presenterat en ny metod för att mäta lagom täthet i min lärobok, kap. 25 sid. 96. 1.0 0.8 Figur 3. Årsring hos de tre träd som bör lämnas vid en befriande gallring. Årsring, mm 0.6 0.4 0.2 0.0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 Diameter, cm I trädgruppen förekommer självgallring bland de minsta träden och årsringen är störst hos det största trädet (Figur 3). Detta är troligen ett säkert tecken på inoptimal volymproduktion, eftersom maximal produktion troligen uppnås när det finns så stor plats för de mindre träden att dessa kan växa med samma årsring som de större träden (Hagner 2004). Eftersom en annan plats på Storön visat på samma struktur i tallskogen torde man generellt kunna säga att volymproduktionen på Storön är inoptimal. 5

Vid kalavverkning blir det förlust på alla träd <15 cm i diameter. Medeldiametern hos de stämplade träden (>8cm) är 13 cm. 100 Figur 4. Om kalavverkning utförs, blir det nödvändigt att markbereda och plantera hygget med minst 2500 plantor. Senare väntar en hjälpplantering på 20 % av arealen. När kostnaden för återväxten dragits från trädens drivningsnetto återstår det netto som visas i denna figur. Netto efter plantering, kr 80 60 40 20 0-20 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 Diameter, cm Trädens virkesvärde är positivt så snart diametern är 8 cm. Drivningsnettot blir inte positivt förrän diametern överstiger 11 cm. Nettot efter plantering är positivt först när diametern överstiger 15 cm. I detta fall har man tänkt att med en stor maskin skörda alla träd > 8 cm eftersom de är stämplade med röd färg. Medeldiametern (aritmetisk) på dessa träd är 13 cm. Vartannat träd resulterar alltså i en förlust. Detta kunde ha undvikits om täta grupper av små träd hade glesats ut vid den gallring som gjordes 1964. Detta kan i framtiden göras, antingen av skördaren eller i en särskild manuell röjning. Vid trädmärkning före befriande gallring bör, enligt min mening inga träd klenare än 12 cm märkas eftersom den stora traktorn kostar för mycket i förhållande till virkesintäkten. Träd mellan 5 och 11 cm glesas ut vid en separat manuell röjning. Mindre träd <5 cm i diameter, bör inte behandlas alls eftersom detta knappast kan vara ekonomiskt motiverat. En separat utförd manuell röjning är inte ekonomiskt motiverad om antalet stammar per hektar som skall röjas är mycket lågt. I så fall kan det finnas anledning att med förlust plocka träd med skördaren, kanske ner till diametern 10 cm. Något bör göras. Det arbetande kapitalet i det största trädet ger oacceptabelt låg ränta medan räntan i de mindre träden är hög. Den största tallen i dungen, nr 16 med diametern 24 cm, har en årsring på 0.8 mm vilket innebär att räntan på dess drivningsnetto är nere på 2.58 %. Tallen nr 7 med diametern 17 har en årsring på 0.7 mm, vilket motsvarar en ränta på 4.4 % och tallen nr 1, med diametern 12 cm, har en årsring på 0.45 mm. Detta motsvarar en ränta på 5.7 %. Kalavverka inte, befria i stället tre kvalitetsdanade tallar Den största tallen i dungen, nr 16, har diametern 24 cm. Den har två kvistfria stockar varav den nedersta har virkeskvaliteten 1. Den kan eventuellt komma att ge specialtimmer, exempelvis fanertimmer eller stamblock. Om träddungen glesas ut såsom föreslagits i tabell 1, kommer årsringen troligen att öka till 1.5 mm. Den ger då högre ränta än 3 % tills den efter 30 år uppnått 33 cm diameter. Tallens drivningsnetto kommer då att öka från dagens 113 kr till 6

412 kr. Detta betyder att markägaren får 4.4 % genom att nu investera drygt hundra kronor kr i stället för att skörda tallen i en kalavverkning. På motsvarande sätt kan man motivera varför också de kvalitetsdanade mindre tallarna nr 7 och nr 1 bör lämnas. De kommer att ge mycket bra ränta på sitt eget värde fram till skörden som inträffar efter 50 år för nr 7 och efter 70 år för nr 1. Mycket stor monetär vinst vid hyggesfritt alternativ Ett långsiktigt hyggesfritt skogsbruk ger mycket större monetär behållning än kalhyggesbruk I tabell 2 och 3 (Bilaga 1) har en kalkyl över en omloppstid utförts för de två alternativa skötselformerna. Nuvärdet vid kalhyggesbruk blir endast 37 % av det vid hyggesfritt skogsbruk. Skälet till de stora skillnaderna är att den tallskog som skall kalhuggas innehåller halvvuxna tallar med mycket hög virkeskvalitet. Mångbruk, biodiversitet och klimatvård ökar vinsten med kalhyggesfritt Skälet till forskarnas och ortsbornas protester mot kalavverkning på Storön grundar sig mer på andra värden än pengar från virkesodling. Renskötseln gagnas av att marken inte markbereds och av att hänglaven i halvvuxna träd bevaras och kan sprida sig till uppväxande generationer av tallar. Ortsbefolkningen vill ha kvar sin rekreationsskog. Djur och växter kan få fortsätta ett liv i en naturligt skiktad tallskog. Slutligen slipper man det klimatförstörande utsläppet av koldioxid från kalhygget som konstaterats av professor Lindroth vid Lunds universitet (Lindroth 2007, 2009). Referenser Elfving, B. (2005) Bilaga 2 Hagner, M. (2004) Naturkultur, Ekonomiskt skogsbruk kännetecknat av befriande gallring och berikande plantering. Mats Hagners bokförlag, Umeå, ISBN 91-631-5010-7.124 sidor. Hagner, M. (2008) Kontinuerligt skogsbruk på Storön. ISSN 1654-4455, UBICON, Rapport.1, 1-12. Hagner, M., Nyqvist, H. (1998) A coefficient for describing size variation among neighbouring trees. JABES.1, 1-21. Hagner, M., Lohmander, P., Lundgren, M. (2001) Computer-aided choice of trees for felling. Forest Ecology and Management.151, 151-161. Lindroth, A. (2007) Låt skogen göra jobbet. Sydsvenskan 26 november 2007. se länken http://www.fsy.se/naturbruk/blanketter/blankett21.pdf Lindroth, A. (2009)Brev till Göran Persson ordf i Sveaskogs styrelse, 2009-01-07. Publicerat på hemsidan Föreningen Naturbruk http://www.fsy.se/naturbruk/blanketter/blankett39.pdf 7

BILAGA 1 Tabell 1. De 17 träd (Diameter > 4 cm) som mättes in i en trädgrupp på en yta ca 15x15 m i den skog som skall kalavverkas på Storön. Ytan valdes som exempel på normal beståndsstruktur. Beräkningar utförda med datormodellen Tree. Virkespriser enligt Norrskog 2008. Nuvärde är baserat på räntefoten 3 %. Tre träd med fördelaktig kviskvalitet valdes som första (nr 16), andra (nr 7) och tredje (nr 1)skörds träd. Detta maximerade trädgruppens nuvärde. Träd med diameter > 11 cm gallrades bort. Träd med diameter 5-11 cm röjdes bort. 8

Tabell 2. Inkomster och utgifter gällande per hektar vid alternativet kalhuggning vid år 0. Boniteten har satts till 2 m3 per hektar och år. Ingen mortalitet inräknad. Kostnad för plantering har dragits ifrån virkesintäkten redan vid beräkningen av avverkningsnettot. Av detta skäl har kostnaden för plantering angetts vara 0. År Skörd Netto/m3 Netto Nuvärde m3/ha kr Kr/ha kr/ha 0 86 81 6933 6933 3 planter. 0 0 10 röjning -2000-1488 40 1:a gallr 20 0 0 0 70 2:a gallr 70 100 7000 884 120 Slutavverk 150 300 45000 1296 Summa 7625 Tabell 3. Inkomster och utgifter gällande per hektar vid alternativet Naturkultur. Denna innehåller en kostnad för grönrisplantering i luckor. Tidigare erfarenhet visar att denna typ av plantering kostar 10 % av vanlig plantering på kalhygge. Efter varje befriande gallring görs en röjning av stammar med diameter 5-11 cm. Kostnaden för en dylik röjning är hälften så dyr som en vanlig röjning på ett kalhygge. År Skörd Netto Netto Nuvärde m3sk kr/m3sk Kr/ha kr/ha 0 60 140 8489 8489 1 Ber plant -500-500 3 Röjning -1000-915 30 Befr gallr 34 537 18258 7554 31 Ber plant -500-200 33 Röjning -1000-377 50 Befr gallr 32 511 16352 3689 51 Ber plant -500-111 53 Röjning -1000-209 70 Befr gallr 34 537 18258 2311 71 Ber plant -500-61 73 Röjning -1000-116 100 befr gallr 32 533 17056 887 Summa 20441 9

BILAGA 2 ----- Original Message ----- From: Björn Elfving To: Mats Hagner Cc: Lars Lundquist Sent: Wednesday, May 18, 2005 4:32 PM Subject: SV: Volprod-Stående vol Glömde bilagan, kommer här! Hej Mats, har varit i Jämtland /Selkroksredden med ex.jobbaren Daniel Ågren för att samla borrkärnor och titta på tillväxtreaktionen i försöksleden TÄT och GLES. Han har tidigare mätt borrkärnorna från de försök Martin mätt upp och borrat, och vi hade planerat att Daniel också skulle samla in borrkärnor själv i ett block för att få bättre insikt i försökens utformning och allmänna utseende. Det blev delvis en upplevelse i snöstorm. Hade planerat att också mäta in träd och plantor på de koordinatlagda ytorna men vi klarade bara av två ytor i det kärva vädret. Tittade också på Lunkans yta som ju ligger i närheten. Där låg vinterns snö kvar i granskogen och det var delvis översvämning av smältvatten på tjälad mark. Du frågar om tabellen jag sände med beståndsdata. Måste förklara den litet närmare. För det första: Dillon har bytt beteckningar på de olika parcellerna. I Lunkans rapport om försöket (Arbetsrapport nr 80 1994) och i primärdatafilerna betecknar 1HB block ett, hög kvarvarande volym, gallring underifrån. Dillon bytte plats på beteckningarna H och L, och menar med H den högsta gallringsstyrkan, alltså tvärt emot grunddefinitionen. För det andra: de siffror jag i första hand tagit fasta på är de från bruttoparcellerna. Det är på den nivån gallringen skett, provträden uttagits och självgallringen registrerats. I uppstansade datafiler saknas koordinater för självgallrade träd så självgallringen har jag bara kunnat beräkna för bruttoparceller. Nu omges parcellerna av 10 meter breda, kala korridorer så alla parceller har påverkats av en kanteffekt. Enligt mina beräkningar överskattas därför tillväxten med storleksordningen 10 % i förhållande till vad som skulle erhållas utan kanteffekt. Men denna effekt bör bli ungefär densamma i relativa tal för alla försöksled så den påverkar nog inte jämförelsen. För det tredje så beräknade jag volymer vid försöksstart med formhöjdsfunktioner baserade på provträden i ogallrade parceller vid mätningen år 2001. Hade då inte tillgång till provträdsdata från 1991. Nu har jag stansat upp också se senare och räknat om volymerna baserat på detta. Bytte också volymfunktion från Brandel-norra Sverige till Brandels funktion med breddgradsvariabel. Det blev en viss justering av volymerna och tillväxterna, såsom framgår av bifogade, uppdaterade tabell i jämförelse med den jag sänt tidigare. I den första tabellen anges parcelldata (stamantal>6 cm samt deras diameterkvadratsumma (cm²) och volym (dm³)) år 1991 och 2001 för dem som levde 2001, samt motsvarande värden för nya, dvs de som växt över d=6 cm under perioden och sjg, dvs de som självgallrats under perioden. I nästa tabell återfinns motsvarande hektarvärden (fast grundyta i stället för sd2). Sedan återfinns en tabell med andra parcelldata (grundytemedelstammens diameter 1991 för de träd som överlevde resp. självgallrades under perioden samt kvoten mellan dessa värden, årlig grundytetillväxt resp. volymtillväxt, grundytevägda medelhöjder i dm, beståndsdata efter gallring 1991). Resterande tabeller avser behandlingsmedeltal för hektarvisa värden på stamantal, grundyta, volym och årlig tillväxt. Hur Dillon fått fram sina data är en gåta för mig. De uppvisar i alla fall störst likhet med mina data för bruttoparceller (i två fall har vi kommit till helt lika stamantal och grundytor! Det gäller parcellerna 1MB och 2MB, där dock data avser värden-91 för träd som kvarstod -01, medan Dillon uppger att data ska avse träd efter gallring-91). I övrigt skiljer det en hel del och jag har inte kunnat komma på varför. Så till frågan om korrelationen mellan stående volym och volymtillväxt. Om man med samma gallringsform och gallringsstyrka får olika volym efter gallring innebär det att man haft olika volym före gallring. Då jämförs alltså bestånd som på något sätt är olika. Att ett bestånd har lägre volym än ett annat kan bero på följande saker: A. Bestånden växer på samma mark och har samma medelålder: beståndet med lägre volym har gallrats tidigare eller har glesare utgångsförband. I båda fallen bör beståndet med lägre volym ha lägre stamantal. I gallrings- och förbandsförsök växer stamfattiga bestånd oftast sämre än stamrika. 10

B. Bestånden växer på samma mark men har olika ålder: beståndet med lägre volym är yngre. Eftersom tillväxten avtar med ökad ålder så kan det yngre beståndet, med lägre volym, uppvisa högre tillväxt efter gallring än det äldre beståndet med högre volym. C. Bestånden är lika gamla men växer på mark med olika bördighet: beståndet med lägre volym växer på sämre mark och bör då också växa sämre än beståndet med högre volym. Här bör dock beaktas att tillväxten kulminerar senare på sämre marker. Korrelationen mellan stående volym och volymtillväxt beror alltså på förutsättningarna. Högsta produktion bör i princip uppnås om man kan hålla ett bestånd evigt medelålders, dvs ta ut de mogna träden och fylla på med nya träd i lagom takt. Hur och under vilka förutsättningar kan detta uppnås? Det är detta vi måsta få kläm på! Virkesförrådsdiagrammet skall ses som ett grovt hjälpmedel för att avgöra när löpande tillväxten i ett bestånd ligger på nivån 50 % av den i fullslutet bestånd. Det tycks i alla fall fungera ganska bra för Lunkans ytor. Mvh / Björn E Från: Mats Hagner [mailto:mats.hagner@telia.com] Skickat: den 17 maj 2005 15:20 Till: Bjorn Elfving Ämne: Volprod-Stående vol Björn Elfving Professor i skogsproduktion Jag sände Dig en redovisning av det svar jag får av datorn när jag i Ditt nya material från gallringsförsöket i Hammerdal, samtidigt lägger in gallrinsstyrka, gallringssätt och stående volym. Beskedet är att hög volymproduktion är partiellt korrelerad med gallringsstyrka (som skall vara låg), stående volym (som skall vara låg), gallringssätt (som skall vara höggallring). Låt oss lämna den statistiska signifikansen därhän i detta tillfälle, men konstatera att svaret är detsamma som jag fick vid bearbetning av datamatrisen hämtad från de elva blädningsytorna. Du gjorde också en multipel regression på blädningsmaterialet, och uttalade att Du fann samma partiella samband. Oavsett signifikans får man alltså samma svar vid analys av två helt skilda material. Detta är vetenskapligt intressant. Ingen annan forskare har, såvitt jag vet, gjort mångdimensionell analys, i vilken gallringsstyrka och stående volym ingått samtidigt. Eftersom alla tidigare enbart har tagit den ena eller den andra variabeln i beaktande, fick de uppfattningen att sambandet mellan stående volym och produktion var positivt. Detta resultat får även jag vid enkel regression. Jag har skrivit två arbetsrapporter och tydligt förklarat varför jag tror att den analys av rikstaxens tillfälliga provytor, som Du reedovisade 1993 i en stencil till skogsstyrelsen, ger samband som inte går att inferera på det sätt som skogsstyrelsen gjort, och uttryckt i virkesförrådsdiagrammet. För en månad sedan sände Du mig ett virkesförrådsdiagram och visade hur provytorna i Hammerdal placerar sig. Det var intressant att se. Vid höggallring förflyttar de sig mot origo och hamnar fortfarande över kurvorna. Ditt brev med kommentarer vittnar om att Du fortfarande anser att virkesförrådsdiagrammet är korrekt och användbart. Är det rätt uppfattat? Anser Du fortfarande att, vid konstant hållen gallringsstyrka och gallringssätt, volymproduktion är positivt korrelerad med stående volym?. Ja eller Nej Jag måste få veta var Du står i denna vetenskapligt utomordentligt viktiga fråga. Jag reser runt landet och håller föredrag. Var för fjorton dagar sedan på skogsstyrelsen i Jönköping och föreläste för bl.a. generaldirektören. Jag fick frågor rörande Din inställning och visste inte vad jag skulle svara. Vänligen, giv mig klarhet. Hälsningar 11

Mats PS I min lärobok har jag ägnat ett kapitel åt ett förslag till nya anvisningar. Du finner också ett kapitel om volymproduktion. Läroboken, som kan läsas även på min hemsida, ligger där i något omarbetad version, relativt den som finns i den tryckta boken. Jag vore tacksam för åsikter. DS 12