Utvändig målning av Hjulsjö kyrka Hjulsjö socken, Hällefors kommun, Västmanland, Örebro län.

Utvändig målning av Hjulsjö kyrka Hjulsjö socken, Hällefors kommun, Västmanland, Örebro län. Tjärning av tak, fönsterrenovering samt slamfärgning Bild 1. Hjulsjö kyrka före ommålning, nordöst. Louise Anshelm Rapport 2014:03 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se

2

Inledning Hällefors-Hjulsjö församling har erhållit tillstånd från Länsstyrelsen för att kunna restaurera exteriören på Hjulsjö kyrka. Enligt beslut ska arbetet utföras under antikvarisk medverkan vilket skett genom Örebro läns museum. Arbetet har bestått i att se över den spånklädda fasaden samt taket, byta rötskadade eller skadade spån, måla fasaden med slamfärg, skrapa och måla takfot/vindskivor och dörrar med linoljefärg samt renovera fönsterbågar. Arbetet är godkänt ur ett antikvariskt perspektiv. Administrativa uppgifter ÖLM diarienummer: 2014.230.117 Tillstånd från Länsstyrelsen: Dnr: 433-4225-2014 Entreprenörer: Kyrktak bygg & konsult AB, Fönsterrenoveringar Arne Nilsson AB, Hööks Byggservice AB Hällefors Antikvarisk medverkan: Louise Anshelm, Örebro läns museum Slutbesiktning: Slutbesiktningen utförd 2014-10-20 3

Kort historik samt beskrivning Källa; Kulturhistorisk karakterisering av Hjulsjö kyrka, A. Borg (2003), ÖLM. Hjulsjö kyrka ligger i en bergslagsby med sammanhållen bebyggelse kring kyrkan. Byn ligger längs den gamla landsvägens sträckning och är omgiven av öppna odlingslandskap. Hjulsjö by med kyrka ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövården. Kyrkan har en korsformad plan med vidbyggd sakristia i norr och torn i väster. Koret i öster och långhusets västra del har snedskurna hörn medan norra och södra korsarmarna smalnar av utåt. Väggarna som är av timmer är spånklädda och rödfärgade med vita snickerier. Korsarmarna avslutas upptill med vitmålade, klassicerande gavelfrontoner. Långhus och korsarmar täcks med ett helvalmat brutet tak, sakristian av ett valmat sadeltak och tornet med en svängd 1700-tals huv (1785), samtliga med spån. Kyrkan uppfördes ursprungligen som kapell 1643-46. Det var en rektangulär byggnad av liggtimmer med avfasade hörn och rödmålade spånklädda fasader. Kapellet blev efter hand för litet för den växande befolkningen och utvidgades på 1730-talet med avsmalnande korsarmar i norr och söder som avslutades upptill med klassicerande gavelfrontoner. Järntenar och kraftiga sinkor av järn håller stockarna samman. 1 Hjulsjö är en av Örebro läns karakteristiska bergslagskyrkor med korsformad plan, uppförd av timmer med spånklädda, rödfärgade fasader och spånklätt tak. Många av de bergslagskyrkor som uppfördes under 1600-talets första hälft byggdes som kapell. Kyrkorna har senare, några redan i slutet av 1600-talet och de övriga under 1700-talet, genomgått en likartad utveckling och har på grund av befolkningsökning byggts till med korsarmar samt även med torn. Hjulsjö kyrka avviker något i sin planform från övriga Bergslagskyrkor med sina avsmalnande korsarmar som avslutas upptill med vitmålade, klassicerande gavelfrontoner. Tidigare utförda exteriöra arbeten 1832 lades spåntaket om och troligen användes det äldre innertaket som underlag. 1842 ytterdörrar tas upp i korsarmarna. 1846 korfönster i götisk stil, 1896 ny glasmålning i korfönstret. 1919 brev med instruktioner angående byte av takspån. 1952 rektangulära fönstren byttes ut mot stickbågiga /rundbågiga med blyinfattade antikglas. De nya fönstren är något lägre än tidigare 1700-tals fönster. 1962-64 omläggning av spåntak, delar av det äldre innertaket hittas. 1980 tjärning av tak samt målning av plåtdetaljer. 2006 Underhållsarbeten dokumenterade av ÖLM, ej tillståndspliktiga hos Lst Örebro. Följande åtgärder utfördes på kyrkan (Dnr ÖLM 2007-230.359); Översyn av takspån, byte av enstaka spån, tjärning av tak samt tornluckor, rödfärgning av fasaden, målning av vita detaljer/snickerier(omfattningar m.m.), NCS S 1005-Y, (plåtdetaljer på taket målades inte). 1 http://www.svenskakyrkan.se/hallefors-hjulsjo/hjulsjo-kyrka 4

Status före åtgärd Tak Kyrkans taktäckning består av sågade furuspån. Vid förundersökningen var endast ett fåtal spån enligt Kyrktak spruckna eller borde av annan anledning bytas ut. Mellan takfallens anslutningar finns ränndalar av plåt. Ränndalarna samt plåt ovan frontonen var på den norra sidan av kopparplåt, där de förra var mörkt färgade av ett antal lager tjära. Högst upp vid nock var kopparplåten tunt målad (struken en gång). Koppartaket ovan frontonen var målad. Södra sidan har svartmålad plåt. Senare plåttäckning över runda fönster är klädda med fabriksmålad plåt där färgen flagade. På södra sidan väster om entrén, vid anslutning mellan torn och långhus, var takfoten rötskadad, ca 40-50 cm. Vid torntakfotens nordöstra hörn, mittsektionen var ett ca 70 cm långt parti rötskadat. Bild 2-3. Ränndal av kopparplåt, norra sidan samt ränndal av plåt södra sidan. Fasaden Fasaden är klädd med spån vilken avfärgades med slamfärg senast år 2006. Ett antal spån var rötskadade eller spruckna. 5

Bild 4-5. Äldre fasadspån tidigare tjärade, nordöst. Höger; bytta fasadspån. Foto: Kyrktak AB. Snickerier Takfoten på kyrkan målad 2006 med linoljefärg och tornets takfot med alkydoljefärg i en bruten vit nyans NCS S1005-Y. Takfoten var överlag i dåligt skick, färgen hade partiellt flagat av helt. På de ytor där det vita färgskiktet försvunnit fanns en äldre ljust gröngrå kulör. Liknande eller samma fanns på fönsterbågarna. Bild 6. Frontonparti med skrapat listverk. Fasaden innan slamfärgning. 6

Fönsterbågar Samtliga fönsterbågar samt foder var innan åtgärd målade med alkydoljefärg. Långhusets fönster är tillverkade på 1950-talet och har en fast mitt- samt tvärpost och med rundat övre karmstycke. Bågarna har hörnjärn av 1700-tals typ. Fönsterlufterna är indelade i mindre rutor med blyspröjs. Långhusets fönster hade ett antal olika glastyper med övervägande andel gröntonat antikglas. Kyrkan har fem runda äldre fönster; ett i vart frontonöverstycke i norr och söder samt ett på väster sida om bägge frontonerna, på långhusets nedre takfall. Glasen är från olika tidsperioder, från munblåst äldre till planglas. Bågarna var målade på plats och hade inte tagits ur karmen vid tidigare ommålning. Utförda arbeten Tjärning av tak Takytan rengjordes från alger och beläggningar med hjälp av en piasavakvast i stål. Spån med alger sprutades med Grönfri. Samtliga takfall är tjärade, södra sidan två gånger. Till arbetet användes Claessons dalbrända tjära. Södra sidan på långhuset samt sakristians östra takfall tjärades två gånger. Kanterna penselströks. Stora sammanhängande ytor sprutades med tjära samt efterströks med pensel. 5 takspån bytta på sydöstra takfallet (gick sönder vid tjärning). Tornets ljudluckor var sedan tidigare tjärade. Gamla tjärlager skrapades bort varefter ny tjära påfördes. Plåtarbeten Ränndalar på södra sidan skrapades och tvättades med målartvätt, grundmålades med Isotrol takgrund samt slutströks med Isotrol Taktec. Rostfläckar ströks först med blymönja. Norra sidans ränndalar är av kopparplåt. Tjära från tak har dock runnit ned och missfärgat kopparplåten på norra sidan varför kopparplåten grundmålades med en blandning av 50% kokt linolja och 50% lacknafta samt slutströks med Isotrol Taktec. Beslut att måla kopparplåten togs dels med anledning av estetiska skäl dels med anledning av den risk för skada som föreligger om plåten utsätts för kraftig mekanisk rengörning. Plåt på torn samt under klockor målades likt övriga plåtdetaljer. Vattbrädan/fotplåten målades målades med linoljefärg, NCS 4550-Y70R. 7

Bild 7. Stuprör och hängrännor innan målning. Foto: Anders Madsen. Bild. 8. Hängrännor och stuprör är inmålade i fasad och takfot med linoljefärg, Engwall & Claesson, NCS 4550-Y70R samt 1%/30. 8

Bild 9. Nymålad ränndal samt plåt ovan takkupan. Foto från slutbesiktningen. Slamfärgning av fasad Fasaden borstades ren och avfärgades med äkta Falu rödfärg ljus. Under arbetets gång byttes skadade spån ut mot nya (ca 5 st). Spånen nytillverkades lika befintliga, kluvna med rundad nederkant (se bilaga 1 för placering). Stuprören målades med linoljefärg i kulören NCS 4550-Y70R. Järn till åskledare målades i samma kulör. Vindskivor och takfot Rötskador lagades av Hööks Byggservice AB i Hällefors. Vindskivor och takfot skrapades till fast underlag, slipades, tvättades med målartvätt samt målades tre gånger enligt färgtillverkarens anvisningar. Församlingen önskade en annan kulör/bruten vit på fönsterbågar/takfot/dörr- samt fönsterfoder. En enklare färgtrappa togs fram. Då fönster- samt dörrfoder byttes 1952 finns inte någon äldre färgsättning att tillgå varför man inte vet om grundfärg eller senare strykningar visar på en historiskt korrekt grund. Under uppstartsmötet scannades den underliggande färgen på fönsterbåge samt takfot med en colourscan (2005-Y20R), samma kulör uppmättes på bägge ytorna. Då denna visade en beige ton som inte tycktes överrensstämma med den synliga ytan medtogs till nästkommande byggmöte närliggande uppmålade färgprover, Engwall & Claesson, olika %-satser av 94/318 9

samt 30. Uppmätt kulör innehåller pigmenten järnoxidgul samt järnoxidsvart, medtagna prover innehöll guldockra med järnoxidsvart samt grön umbra. 5%/30 (grön umbra) från Engwall & Claesson provströks på takfoten (norr). Kulören blev efter två strykningar för mörk. Då pigmentet överensstämde väl med den äldre kulören valde man att provstryka 1%/30 (viktenhet). Kulören godkändes efter två strykningar. Hängrännor, övre delen av stuprören, eldragningar samt sprinklerrör är inmålade i takfoten med linoljefärg 1%/30. Fönster Vid ett tidigare möte diskuterades att endast en lättare slipning samt bättringsmålning skulle utföras på långhusets bågar. Hantverkaren önskade dock slipa ned till trärent om byte av färgtyp skulle ske; från alkydolja till linoljefärg. Detta diskuterades och godkändes med tanke på fönstrens ringa ålder. Vid urplockningen av de runda äldre fönsterbågarna gick ett antal gamla fönsterglas sönder då tapparna som höll fast bågarnas delar pressades ur sitt läge. Fönsterna satt hårt fast och togs ur med hjälp av en fingradig såg. Beslut togs vid besök på fönsterverkstaden i Storfors att samtliga urtagna runda bågar skulle målas i sin helhet, inklusive innerbågen. Bild 10. Äldre rund fönsterbåge med så kallade sockerbitsspröjs. Trasigt glas till följd av ovarsam hantering. Tidigare färglager avslöjar att bågen tidigare målats på plats. 10

Bild 11. Slipad båge med hörnjärn i 1700-tals stil och med nyproducerat gröntonat antikglas. Fönsterbågarna slipades ned, löst kitt avlägsnades och ersattes med nytt linoljekitt partiellt. Hörnjärn grundades med blymönja. Fönsterbågarna målades med linoljefärg enligt tillverkarens anvisningar. På kittade bågar med blyspröjs togs löst kitt bort partiellt därefter påfördes nytt kitt innan grundmålning. Trasiga glas ersattes med äldre munblåst glas från förra sekelskiftet. Bild 12. Nymålat frontonfönster, norr. Kommentar fönster Antikvarie från Örebro Läns museum hade tidigare samma år besökt kyrkan och konstaterat 11

att kyrkans fönster befanns i ett sådant gott skick att endast en bättringsmålning behövde utföras. Beslut togs dock av församlingen vid senare tillfälle att kyrkans fönster skulle tas ur karmen och skrapas samt målas på utsidan. De runda bågarna skulle inte ha tagits ur karmarna vilket skedde trots att det påtalades att bågar som satt fast inte skulle tas ur karmen. Fönsterna hade vid besöket spår av en mörkare grå kulör på de runda fönsterna. Tyvärr missades detta och samtliga färglager slipades ned, mindre spår av kulören fanns dock kvar och möjliga NCS-koder togs fram av hantverkaren; S 3502-Y S 3500 N. På bågens yttre del och kanter kunde anas en kulör runt NCS S 7020- Y20R. På grund av detta har höga kulturhistoriska värden gått förlorade som exempelvis pigment och färglager vilka bland annat representerade olika tidsperioder. Dörrar Samtliga par- samt enkeldörrar slipades lätt, rengjordes samt ströks med 100% guldockra från Engwall & Claesson. Tillkomna arbeten i samband med exteriört måleri Tornets takfot var på norra sidan, nord-öst, rötskadad och ett cirka 70-80 cm långt parti byttes. Bild 13. Takfoten på långhusets södra sida i anslutning mot tornet var rötskadat och fick bytas, ca 40-50 cm. Foto: Kyrktak AB. 12

Bild 14. Skadan lagad. Trä under lagningen är tidigare bytt. Foto: Kyrktak AB. Bild 15. Mindre trälagning på södra frontonpartiet. Foto: Kyrktak AB. 13

Kommentarer Kyrkan har tidigare troligen varit tjärad i sin helhet. Ett antal tjärade väggspån har hittats vid skrapning. Rengörning av stänk från rödfärgning på grund/sockel åtgärdades inte då restaurering av sockeln finns inplanerat. Korets målade fönster har i ytterbågen ett stenskott. Skadan var vid besiktningstillfället inte åtgärdad. Beslut togs att avvakta då man inte tror att skadan påverkar fönstret i övrigt. Tillkomna arbeten Kyrkans fönster hade plasthandtag av 1970-tals modell vilka i samband med renoveringen av fönster byttes ut mot nyckelbrickor i plåt med vridbar nyckelbricka. Handtagen togs bort av dels estetiska dels av säkerhetsskäl. För att öppna kyrkans fönster används nu ett externt löstagbart handtag. Brickorna målades in med kulör NCS- 4010-Y10R. Bild 16-17. 1970-talets plasthandtag bytta mot vridbara nyckelbrickor. 14

Bild 18. En dörrplåt i koppar, likt södra sidan, beställdes samt monterades på norra entréns dörrpar. Dörrpar målade med 100% guldockra. Bild 19. Foto från slutbesiktningen. Sydöst. 15

Bild 20. Foto från slutbesiktning 20 oktober 2014. 16

Bilddokumentation Fotoprotokoll Acc. Nr. OLM_2014_13_1-19 Örebro läns museums diarienummer. 2014.230.117 Fotograf: Louise Anshelm, Kyrktak bygg & konsult AB. Objekt: Hjulsjö kyrka Socken: Hjulsjö Kommun: Hällefors kommun Län: Örebro År: 2014 Motiv: 1. Hjulsjö kyrka före ommålning, nordöst. 2. Ränndal av kopparplåt, norra sidan. 3. Ränndal av plåt, södra sidan. 4. Äldre fasadspån tidigare tjärade, nordöstra sidan. 5. Bytta fasadspån, nordöstra sidan. Foto: Kyrktak AB. 6. Frontonparti med skrapat listverk samt fasaden innan slamfärgning, norr. 7. Stuprör och hängrännor innan målning, norr. Foto: Anders Madsen. 8. Hängrännor och stuprör är inmålade i fasad och takfot med linoljefärg, norr. 9. Nymålad ränndal samt plåt ovan takkupan, norr. Foto från slutbesiktningen. 10. Äldre rund fönsterbåge med så kallade sockerbitsspröjs. 11. Slipad båge med hörnjärn i 1700-tals stil och med nyproducerat gröntonat antikglas. 12. Nymålat frontonfönster, norr. 13. Takfoten på långhusets södra sida i anslutning mot tornet var rötskadat och fick bytas, ca 40-50 cm. Foto: Kyrktak AB. 14. Lagad skada på takfot, söder, i anslutning mot tornet. Trä under lagningen är tidigare bytt. Foto: Kyrktak AB. 15. Mindre trälagning på södra frontonpartiet. Foto: Kyrktak AB. 16. 1970-talets plasthandtag bytta mot vridbara nyckelbrickor, interiört södra sidan i långhuset. 17. Inmålad nyckelbricka. 18 En dörrplåt i koppar, likt södra sidan, beställdes samt monterades på norra entréns dörrpar. Dörrpar målade med 100% guldockra. 19. Hjulsjö kyrka, sydöst. Slutbesiktning 20 oktober 2014. 20. Hjulsjö kyrka, norr. Slutbesiktning 20 oktober 2014. Bilaga 1. Ritning över kyrkan med markerade platser med bytta spån. Bilaga 2. Dokumentation över bytta glas, litterering av kyrkobyggnaden samt fotografier. 17

18 Bilaga 1.

19

20 Bilaga 2.

21

22

23

24

25

26

27

28

29