Dnr 512-12346-15 0583-230-176 Bränningsplan Stora dämmet Kärnskogsmossens N2000-område, Life Taiga LIFE13NAT/SE/000065 Kärnskogsmossens naturreservat, Motala kommun. Målgrupp: Bränningsledare, Förvaltare Bränningobjektet Stora dämmet igällsjökärren är 13-15 ha stort och beläget 16,4 km NO Godegårds kyrka, 16,1 km NV Hällestadskyrka och 8,5 km SV Hjortkvarnskyrka Beskrivning av bränningsobjektet Omgivande landskap: Den så kallade norra skogsbygden som utgörs av flackt barrskogslandskap med inslag av större och mindre myrkomplex. Tallskog dominerar på morän och isälvsavlagringar i nord-sydlig riktning, men näringsrikare granskogar och inslag av urkalkstensstråk förekommer. Bränningslandskap: Kolmården-Södertörn Rotationsområde: inget (dock rotation mellan objekt inom reservatet) Eventuell värdetrakt för ekologisk grupp av brandgynnade arter:1) stationära arter på sandig eller torr mark: särskilt mykorrihzasvampar knutna till tall, 2) rörliga pyrofiler: ett flertal brandinsekter är funna på brännan som genomfördes 2012 och tretåig hackspett har länge förekommit i trakten, 3) arter beroende av exponerad gammal tallved / död ved: särskilt lavar knutna till kol och äldre tallved finns i reservatet. Områdeshistorik: Skogen har brukats av Sveaskog i senare tid. Dessförinnan har skogen använts för bla kolning. Naturvärden i reservatet som gynnas av bränning: hackspettar, skogsfågel, tallinsekter, tall-mykorrihzasvampar, vedlevande lavar. Eventuellt arter och strukturer som missgynnas av bränning: gamla träd och död ved kan gå till spillo inklusive den lavflora som finns på gammal tallved i objektet. Sammanfattande beståndsbeskrivning/beståndstyp: Trivial ca 70-årig tallskog med inslag av björk och gran på moränmark med inslag av hällar och småblockig mark. Fältskikt av blåbärstyp och partier med piprör samt skvattram. Några sumpskogparter finns även.
Beskrivning av bränningsorganisation Kortfattad beskrivning av hur bemanning ser ut under bränning samt eftersläckning. (Skrivs efter kontakt med bränningsentreprenör.) Bränning Efterbevakning Aktivitet Bevaknings personal Länsstyrelse personal Efterbevakning 1 dygn efter brand 2 bevakare Ansvarig förvaltare håller sig uppdaterad Dagar/veckor efter brand, vid behov av bekämpning av lågor, glödbrand eller rökar i gränszon 2 bevakare eller fler, personalbyten ca var 3:e dag. Ansvarig förvaltare håller sig uppdaterad och hjälper till med släckningsmaterial eller personalförstärkning vid Dagar efter/veckor efter brand med nedsläkt gränszon och få rökar i objektet. behov. 1 bevakare Ansvarig förvaltare håller sig uppdaterad och meddelar räddningstjänst mfl vid avslutad bevakning. Målsättningar med naturvårdsbränningen Målsättingen med bränningen är att skapa en flersiktad, gles tallskog med inslag av olika lövträd. I delar med äldre träd ska majoriteten överleva. Jordlagren ska tunnas ut. Bränningen ska skapa gott om död ved, försvagade träd samt skapa god föryngring av tall och löv. Vidare ska branden bidra till brandskadade träd med brandljud och kolrester tillsammans med möjligheter för att framtida hårda vedkvaliteter utvecklas. Träddödlighet 50% av tall, dock högst 70% > 50% av lövträden ska överleva branden. 70% av bränningsområdet ska ha markpåverkan, d v s helt eller delvis konsumerat humusskikt tillsammans med botten- och fältskikt samt inslag av mineraljordsblottor. Vattenkällor Hela holmen, Naturvårdsverkets och Boo Egendoms mark Se karta. Huvudsaklig vattenkälla: Dammen i Gällsjökärren Vattenkällor för påfyllning av kannor: utmed myrkant 1
Brandgränser Troligen kommer bränningen att genomföras i samarbete med Boo Egendom men avtal är inte klart och därför presenteras två möjliga avgränsningar nedan. Hela holmen, Naturvårdsverkets och Boo Egendoms mark, totalt 15,6 ha Omkrets slanglinje 1 380 +230= 1 610 m Skvattramtallmyr i N 670 m Öppen myr VÖ:100+Ö:430+S:210=740 m Våt myr i SV 350 m Brandgränsen, ca 1-2 m bred i skvattrammyr, röjs och rensas från vedartad vegetation. Röjningsrester dras bort från brandgränsen ca 10 m åt vardera håll. Gräns som går i torr myr trampas eller pressas samman med järnhäst el dyl. Slanglinjen ska vara lättöverskådlig. Finns lurviga granar och eller döda björkar med fläkt näver i bränningsobjektet nära brandgränsens ska granarna underkvistas och riskbjörkarna fällas. Hela objektet ska omges av wet line vid bränningen undantaget blöt myr och öppen vattenspegel. Enbart Naturvårdsverkets mark, 13 ha omkrets slanglinje Läns- NR gräns, skogsmark Skvattramtallmyr i norr Våt myr 1 200+ 230 =1 430 m 278 m 450 m 1 080 m Brandgränsen, ca 1-2 m bred i skog och skvattrammyr, röjs och rensas från vedartad vegetation. Röjningsrester dras bort från brandgränsen ca 10 m åt vardera håll. Gräns som går torr myr trampas eller pressas samman med järnhäst el dyl. Slanglinjen ska vara lättöverskådlig. Finns lurviga granar och eller döda björkar med fläkt näver i bränningsobjektet nära brandgränsens ska granarna underkvistas och riskbjörkarna fällas. Hela objektet ska omges av wet line vid bränningen undantaget blöt myr och öppen vattenspegel. I skogsgränsen vattnas även träden utanför bränningen i samband brandfrontens närhet. 2
Bränsletyp /struktur Se karta Bränslestruktur / bestånd (humustjocklek, mosstyp, gräs/ris, grot, beståndsstruktur etc) A Gräsrik blåbärstallskog med graninslag B Småblockig tallskog med ljung, lingon och blåbär C Hällmarkstallskog med ljung, lingon och blåbär D Blåbärsgranskog delvis översluten, dåligt bränsle.ca 20 cm humuslager. E Skvattramtallmosse, dåligt bränsle. F Sumpskog gran/tall delvis översluten gran, dåligt bränsle. Bränsletyperna D, E, F kommer förmodligen inte att brinna, vilket utgör ca 13% (knappt 2 ha) av bränningsobjektet. Partier med piprör kan även bli svåra att bränna. Halvårsgammalt ris från några enstaka tallar, däribland bergtall, kommer att finnas på några spridda platser i området. Skyddsobjekt Se karta objekttyp Gamla brandstubbar Äldre tallar och tallågor på hällmark. Kolbottnar och liggmila. åtgärd Släcks ned efter att brandfronten passerat. Antändning på tallarnas läsida och bevattning av tallågor som ligger nära gräns /vattentillgång. Gran som växer i objekten skyddar mot elden. Efter att brandfronten passerat kontrolleras att glöd inte satt sig i stybben. Objekten vattnas. Skulle granarna i kolbottnar/liggmila skadas vid bränningen kan de fällas i efterhand för att inte riskera framtida rotvältor. Riskobjekt Se karta objekttyp Kolbottnar samt rest av kolarkoja. Höga mossetuvor i brandgräns (SO) åtgärd Efter att brandfronten passerat kontrolleras att glöd inte satt sig i stybben. Objekten vattnas. Vattnas i anslutning och bevakas i brandfrontens närhet. 3
Förberedande åtgärder Före bränningsdag: Röjning av stig och brandgräns. Underkvistning av riskgranar och fällning av döda riskbjörkar intill brandgräns. 1-2 dämmen byggs alternativ grävs vattenhål. Rast/lägerplats och parkering iordningställs. Reträttväg genom skvattrammyr snitslas och förstärks vid behov. Plattform för pumpstation? Skydds och eller riskobjekt märks upp med snitslar. Information enligt kommunikationsplan. Dag före bränningsdag: Läger iordningställs. Brandgränsen trycks till av tramp, järnhäst el dyl om behov finns. Stabilisering av pump. Anordning som håller ner pumpmunstycket under vattnet och samtidigt förhindrar insug av vegetationsdelar behöver ordnas (ex hink + påle). Pump riggas och provkörs, reservpump provkörs. Slang rullas ut och fylls. Vattenbasänger, inklusive hävert riggas på plats och fylls upp med vatten. Utplacering av vattenkannor, släckare, spadar, hackor etc. Bränningsdag: Reträttväg snitslas. Häng ut snitslar i objektet, underlättar bedömning vindriktning. Brandgräns genom skog vattnas upp. Vattning av skyddsobjekt i form av rötad tallved. Bränningsföreskrifter / bränningsfönster RIKTVÄRDEN Vind Vind Temp Rh FFMC DMC hastighet riktning 1-5 m/s N, O, S;V < 30 C 30-60% 80-90 > 30 Förslag till antändningsplan/genomförandeplan För att nå målen krävs ett relativt långsamt men delvis intensivt brandförlopp. Antändning bör starta mitt på dagen för att undvika stora förändringar i luftfuktighet och temperatur. Antändningen sker som stegvis medvindsbränning. Antändningen sker till en början som glesa punkter utmed en tänkt linje. När skyddsobjekt dyker upp placeras tändpunkten på skyddsobjektets läsida. Intensiteten i branden får gärna vara hög i täta skogsparier där det är ont om lövträd. I objektets centrala delar kan antändningen ske aggressivare d v s tätare punkter / linjetändning och längre avstånd mellan tändlinjerna så att andelen medvindsbränning ökar. Var och när det är möjligt att öka intensiteten beror på hur den varma röken beter sig, närheten till annan markägare och om det finns risk för att skyddsobjektens trädkronor ffa lövträd som ska skadas av rökens hetta. 4
Eftersläckning Eftersläckning sker runt hela objektet. Glödbrand släcks ner 10-15 m in från gränsen. Smitningsplan Förhärskande vindriktning är SV vilket innebär att Björnhammaren och Hjortkvarn i Örebro län är de mer tätbefolkade orter som troligen kommer att känna av röklukt. Detsamma gäller trafikanter på riksväg 51 som ligger 1,270 km Ö om Bibergskärrens bränningsobjekt. Närmaste gård/ hus är Karsfalla (ej permanentboende) ca 1,020 km Ö om bränningsobjektet och därefter kommer gårdssamlingarna vid Mickelsbo ca 1,520 km S om bränningsobjektet samt Fjällen ca 1,660 km N om bränningsobjektet. Bränningsobjektet är helt och hållet omgiven av myr vid en gemensam bränning med Boo Egendom. I annat fall utgörs gränsen i norr av fastmark som fortsätter ytterligare kring hundra meter innan myr åter tar vid. I söder och väster omges bränningsobjekten av reservat som till stor del utgörs av blöta myrar och kärr med inslag av vattenspeglar och bäckar vilka begränsar brandspridning eller utgör naturliga brandhinder. Bebyggelsen som räknades upp ovan borde därför inte vara hotad vid en eventuell smitning. Skulle elden smita över myrmarker i norr (in på Boo Egendoms mark) finns skogsbilvägar i östvästligriktning där brandspridningen kan bekämpas. Även brandspridning över myr söder om och öster om Gällsjökärren kan bekämpas utmed skogsbilvägar. I väster tar Gällsjön vid. Utrustning Skrivs efter kontakt med bränningsentreprenör Bränning Beskriv vilken utrustning som finns tillgänglig, vad som läggs ut runt bränningsobjektet och hur den ska användas. Hur mycket reservutrustning som finns och hur den ska disponeras, var slangdepå, reservpump etc placeras. Ange även på karta. Efterbevakning Pump bärbar Honda WB20 inklusive reservpump, reningshink, bränsle, verktygslåda och stabiliseringsplatta /rep. Matarslang (42 mm) 1 610 m inklusive 60 grenkopplingar. Manöverslang 10 st, ca 250 m inklusive 10 strålrör. Befintliga och påbättrade vattengölar, eventuell flyttbar vattendepå Vattenkannor 5 Spadar 2-3, yxa 1, släckare 2. Material som inte bedöms nödvändiga i efterbevakningen placeras i undanskymd depå tills vidare. 5
Uppföljning under bränningen Aktuella FWI-värden för bränningsdagen laddas ned och sparas. Var 30:e minut under bränningen noteras relativa luftfuktigheten (Rh), lufttemperatur, vindriktning samt vindhastighet samt flamlängd och brandfrontens läge ritas in på karta. Eftersläckning Eftersläckning påbörjas efter avslutad bränning. Glödbränder inom en zon på 10-15 m in i bränningsobjektet släcks ned. I gränsen skärs humuslagen av ner till mineraljord m h a kraftig vattenstråle, spade el dyl. Eftersläckning kan även behövas i anslutning till särskilda skyddsobjekt, som gamla brandstubbar, gammeltallar och gammal tallved. I övrigt ska glödbränder få brinna ut. Efterbevakning Efterbevakning bör genomföras med personal på plats hela första dygnet. Därefter räcker det med bevakning dagtid i två dagar och sedan med besök ca två gånger under dagtid (exempelvis kl 10 och kl 16). När rökarna blir färre och ligger i redan avbrända områden kan besöken glesas ut ytterligare. Det kan räcka med besök varannan dag vid stabilt och mindre riskabelt väder. Under hela efterbevakningen skall vädersituationen bevakas och frekvensen och tidpunkten för besöken justera därefter. Förändringar i vindriktning/styrka och fortsatt uttorkning innebär ett ökat antal besök som även kan innebära tidiga mornar och sena kvällar. Efterbevakning genomförs genom att yttergränser bevakas så att inga glödbränder finns inom 10-15 meters zoon från kanten av det brända området. Vid lång efterbevakning med fortsatt upptorkning skall risken för återantändning bedömas genom att se om glödbränder finns i närheten av obrända områden inom brännan. Upptäckta rökar markeras med snitsel och markeras på karta i loggboken, för att förenkla fortsatt bevakning. Vid avslutand efterbevakning skall området genomsökas tre dagar i sträck. Om inga rökar påträffas kan bränningen förklaras som avslutad. Bränningen kan inte förklaras avslutad under pågående regnväder. 6
CHECKLISTA BRÄNNINGSDAGEN KRYSSA Är bränningsplanen komplett? Är säkerhetsplanen komplett? Är kommunikationsplanen komplett? Är alla förberedande åtgärder utförda? Är bränningsfönstret öppet och är nuvarande och prognostiserade väderförhållanden tillräckligt gynnsamma? Är all personal som krävs för bränning på plats och lämpade för den tilldelade uppgiften? Har all personal blivit informerad om objektet, målsättning med bränningen och bränningens genomförande? Har all personal blivit informerade om risker, säkerhet, flyktvägar mm? Har säkerhetsinformation delats ut? Är reträttvägarna fria? Kan ambulans och brandkår komma fram obehindrat? Behöver fordon parkerade åt reträtthållet och ha nycklar i? Har all personal blivit informerad om kommunikationsrutiner (kommunikationsradio, visselpipa el dyl)? Har kommunikationsutrustningen testats? Fungerar kommunikationsvägarna utåt (mobiltelefon el dyl)? Finns 1:a hjälpen-utrustning strategiskt utplacerad och vet alla om var? Finns dricksvatten och extra mat strategiskt utplacerade och vet alla var? Är all nödvändig utrustning för bränningen och efterbevakningen på plats och fullt fungerande? Är pumparna provkörda? Finns samtliga resurser som krävs vid en ev. smitning på plats? Har gränserna setts över? Är gränserna säkra? Är eventuell helikopter redo? Har checklistan för kommunikation med allmänheten och räddningstjänsten gåtts igenom? Finns loggboken på samlingsplatsen? Kan förväntat brandbeteende bedömas, behövs testbränning? Kan, enligt bränningsledaren, bränningen genomföras enligt planerna och kommer den att nå målsättningarna? BRÄNN! Datum: Klockslag: Bränningsledare: 7
Detaljkarta. Hela objektet. Lansstyrelsen, Lantmäteriet. 8
Detaljkarta. Alternativa slanglinjer. Lansstyrelsen, Lantmäteriet. 9
Översiktskarta. Lansstyrelsen, Lantmäteriet. 10