Belastningsregisterkontroller vid rekrytering Christel Backman Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap christel.backman@gu.se Varför intressant? En rättsfilosofisk motsättning mellan å ena sidan principen om att man sonar sitt brott genom straffet och å andra sidan registrering av dömda En kraftig ökning av antalet utdrag ur belastningsregistret 1
Typ av utdrag 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Enskilda 9 (och 41.000 52.000 71.000 87.000 105.000 116.000 127.000 161.000 177.000 207.000 PUL 26) Skolutdrag + 82.000 84.000 86.000 93.000 94.000 122.000 130.000 150.000 202.000 219.000 LSS fr.o.m. 110101 Försäkringsförm., 21.000 7.000 9.000 8.000 9.000 13.000 11.000 FF Utlandsändamål 11.000 13.000 15.000 15.000 17.000 18.000 18.000 18.000 19.000 19.000 HVB-hem 2.500 10.000 13.000 25.000 31.000 36.000 Criminal records in Sweden. Regulation of access to criminal records and the use of criminal background checks by employers. Tre delstudier: 1. En historisk analys av regleringen av tillgång till uppgifter ur belastningsregistret 2. Intervjuer med arbetsgivare som kräver belastningsregistertdrag av arbetssökande utan att ha lagstöd för det 3. Analys av nyhetsartiklar runt användningen av belastningsregisterutdrag 2
Belastningsregistrets historia Nationellt straffregister infördes 1901 - viktigt hindra arbetsgivare från att ta del av uppgifterna Kriminalregistret 1965 - nya gallringsbestämmelser, 10 år - nytt nationellt polisregister med sekretess för att hindra arbetsgivaråtkomst 9-utdrag 1989 - viktigt att enskilda kan kontrollera uppgifternas korrekthet Belastningsregistret 2000 - alla domar registreras Gällande lagstiftning Alla brottmålsdomar, strafföreläggande, åtalsunderlåtelse, föreläggande av ordningsbot, kontaktförbud, tillträdesförbud Böter och tillträdesförbud: 5 år Andra påföljder: 10 år Särskilda regler för ungdomar under 18 år vid tidpunkten för brottet: 5 år dock: sluten ungdomsvård, rättspsykiatriskvård, kontaktförbud 10 år, åtalsunderlåtelse 3 år 3
Gråzonen Reglerat vilka som får ta del av uppgifterna och när, ex. skola och barnomsorg, HVB-hem, larmföretag, domstolsverket, psykiatri, barn och ungdomsvård Arbetsgivare som ska ta del av registeruppgifter får begränsade utdrag med relevanta brottskategorier Tydligt uttalat i lagförarbetena att arbetsgivare inte ska ta del av uppgifterna men saknas sanktioner mot arbetsgivare som utnyttjar 9-utdragen PUL endast myndigheter får behandla uppgifter om lagöverträdelser: för mer info se Datainspektionens hemsida Sammanfattningsvis om registrets historia Uppgifterna har alltid varit intressanta för arbetsgivare. I Belastningsregistrets fall innebar dataskyddsreglerna i praktiken ett försämrat skydd för den enskilde. Förslag på att åtgärda problemen med hjälp av lagstiftning 4
Vad säger arbetsgivarna? 8 intervjuer med arbetsgivare: rekryterings och uthyrningsföretag, transportföretag samt ett industriföretag. 2 med arbetsgivarorganisationer 5 med fackförbund Varför begär man registerutdrag? För säkerheten på företaget: värdefullt gods, kassaflöden För att kunderna begär det: extern rekrytering/uthyrning men även vid transport 5
Varför begär man inte registerutdrag? Anser sig ha andra mindre integritetskränkande och lika pålitliga metoder (intervjuer, referenssamtal) Anser att det förstör förtroendet mellan arbetsgivare och anställd Registerkontroll och etik Två tydliga normbrott som man förhåller sig till: 1. att ha sonat sitt brott och inte fortsätta straffas 2. rätten till integritet och inte behöva lämna ut känsliga uppgifter 6
1. Att ha sonat sitt brott Bemöttes med hänvisning till relevans och behovet av skydd Relevans ett tänjbart begrepp 2. Rätten till integritet tolkades som att arbetssökande skulle ha kontroll över utlämnandet av uppgifter arbetssökande gavs information tidigt om att utdrag skulle krävas, kunde hoppa av, ingen skada skedd 7
Problem för rekryterarna Vad är ett relevant brott? Vad innebär det att man gör en registerkontroll: att man är extra noggrann eller att man inte är tillräckligt bra på sitt jobb? Fackförbund och arbetsgivarorganisationer Använde sig av samma argument som arbetsgivarna spänningen mellan behovet av att förebygga brott och att värna integritet/återintegrera. Relevanskravet viktigt. Arbetsgivarorganisationerna noga med att det skulle skötas snyggt, undvika uppmärksammhet och lagstiftning Fackförbunden hade få medlemmar som klagat, saknade förhandligsmandat 8
Är registerkontroller ett problem? De som säger nej säger ofta: - inte om man har rent mjöl i påsen (=rättvist för övriga) - man ska inte anställa en alkoholist i en bar (=orättvist för den straffade) - vissa saker måste skyddas (skyddsvärdet övertrumfar integritet/återsocialisering) Är registerkontroller ett problem? Ur ett brottspreventionsperspektiv: - fångar inte förstagångsförbrytare eller de som aldrig åkt fast - riskerar leda till falsk trygghet - uppmuntrar föreställningen att vi kan förebygga allt (ansvarsbelägger andra än gärningspersoner) - riskerar leda till fler återfall (arbete och bostad de viktigaste faktorerna för att förhindra återfall) - sprider sig 9
Är registerkontroller ett problem? Ur ett etiskt perspektiv: - människosyn: människan som föränderlig eller inte - tilltron till kriminalvårdens arbete - riskhanteringsstrategier Kontakt: christel.backman@gu.se 10