RAPPORT U2009:07 Torrkonservering av matavfall från hushåll Reviderad okt. 2009 ISSN 1103-4092
Förord När matavfallet slängs påbörjas direkt en nedbrytningsprocess som minskar den energi och näring som kan utvinnas vid den senare behandlingen av avfallet. Om denna process kan avbrytas i avvaktan på behandlingen, vinner man en del energi och näring som annars går förlorad. I detta projekt visas hur man med torkning av matavfallet, torrkonservering, kan uppnå en högre andel utvunnen energi och näring än vad som annars varit möjligt. Samtidigt kan hämtningsintervallen glesas ut eftersom nedbrytningsprocessen kan hejdas. Det innebär lägre kostnader och mindre miljöpåverkan genom färre och glesare transporter. Genom ett torrare och lättare materiel, förbättras arbetsmiljön vid hantering av avfallet. Man uppnår också positiva effekter vid den efterföljande behandlingen. Det är Lasse Smedlund och Olle Ternald, Smedlund Miljösystem AB, som har utvecklat tankegångarna och satt upp en prototyp för torrkonserveringen. Förutom Avfall Sverige, har projektet finansierats av Göteborgs Stads Kretsloppskontor, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stads Bostadsbolag. Malmö maj 2009 Håkan Rylander Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD Avfall Sverige
Författarnas förord I början och mitten av 90-talet arbetade vi med att förvekliga idéerna om öppet system för hantering av matavfall från hushåll. Matavfallet läggs i papperspåsar och uppsamlingskärl som tillåter att matavfallet andas. Försök visade på viktminskning, mindre lukt och bättre pedagogik mot hushållen, men inte minst ett torrare och renare material till behandlingsanläggningarna. Detta pappersburna system är idag det vanligaste bland Sveriges kommuner som har insamling av hushållens matavfall. Tanken föddes, att detta bara var ett första steg. Kunde man torka matavfallet så långt att nedbrytningen helt skulle avstanna, att konservera det likt torkad mat? Då skulle den energi och näring som finns i färskt matavfall bättre kunna bevaras och nyttiggöras. Ett luktfritt och lagringsbart material skulle kunna ge hämtningsintervall vars gräns inte sattes av hygienskäl utan av tillgänglig lagringsplats, och sopbilarna skulle slippa transportera vatten. Skulle detta kunna hjälpa behandlingsanläggningarna att få större mängder matavfall till högre kvalitet, ge mer biogas och näring? Men hindren verkade då så oöverkomliga att vi gav upp. Tills för fem år sedan, då nya tankar började spira fram. När idén om att torrkonservera matavfall presenterades, först för Göteborgs stads Kretsloppskontor, sedan för Avfall Sverige, Västra Götalandsregionen och Business Region Göteborg, föll de i god jord och vi kunde i januari 2004 starta projektet Torrkonservering av matavfall. Ett par år senare kom även Göteborgs Stads Bostadsbolag med och därmed den sista biten i projektet - ett större fältförsök i ett bostadsområde. Projektet är ett exempel på att det allmänna och det privata kan jobba ihop för att uppnå gemensamma mål för miljö och samhällsekonomi. Genom företagets egenfinansierade utveckling av en teknisk lösning tillsammans med Bostadsbolagets satsning, har projektet praktiskt kunnat testas i ett fältförsök. Utan det hade inte projektet kunnat ge svar på den kanske viktigaste frågan: är detta genomförbart i verkligheten? Och efter ett par tidskrävande motgångar var det med stor glädje som vi under 2008 konstaterade att torrkonservering av matavfall även fungerar på fältet! Systemet döptes nu till SOMNUS, efter den romerska gud som härskar över sömnen och som hjälper oss att söva matavfallet. Vi vill av hela hjärtat tacka er finansiärer och hjälpare utan vars deltagande detta projekt inte hade kunnat genomföras! Tack för ert mod att stödja detta riskprojekt! Vi tror och hoppas att det kommer att ge mångfalt tillbaka. Vi vill även tacka ex-jobbarna Martin Lyberg och Christoffer Hasselström från Högskolan i Halmstad, Sanna Göransson och Anna Jacobsson från Chalmers TH, samt Malin Svensson och Sofia Bladh från SLU i Uppsala. Vidare konsulterna Göran Ljungek, Fredrik Jacobsson, Fredrik Holmberg, Jan-Olof Wallin och Per-Erik Pettersson som alla har gjort storverk. Kaj Andersson och Bo Antoni som trodde på detta från början. Hanna Hellström och Avfall Sverige som alltid finns till hands. Tack även till en lång rad människor som har bidragit på olika sätt (ingen nämnd, ingen glömd) från livsmedelsindustri, forskningsinstitut, högskolor och universitet, olika specialister och leverantörer, kommuner och kommunala bolag. Lasse Smedlund och Olle Ternald, Smedlund Miljösystem AB, november 2008
Sammanfattning Föreliggande rapport Torrkonservering av matavfall från hushåll är en sammanfattning av ett utvecklingsprojekt vars arbete påbörjades våren 2004 och avslutades i oktober 2008. Rapporten redogör för det som vi tror är av mer allmänt intresse. Mer omfattande underlag finns hos Smedlund Miljösystem AB. Projektet är initierat och drivet av Smedlund Miljösystem AB, medfinansiärer är Göteborg Stads Kretsloppskontor, Avfall Sverige, Västra Götalandsregionen och Business Region Gothenburg. Göteborgs Stads Bostadsbolag kom in i projektet hösten 2006 som aktiv deltagare i det avslutande fältförsöket. Teknikutvecklingen av en maskinprototyp ligger i ett separat internt projekt med finansieringshjälp från Göteborgs Stads Bostadsbolag och Nutek. Syftet med projektet var att utforska om och i så fall hur, ett nytt systemkoncept för torkning och konservering av hushållens matavfall kan utvecklas och förverkligas inom kommunernas och fastighetsägarnas avfallshantering. Målet med projektet var att utveckla ett system som skall ge fördelar jämfört med dagens system vad det gäller ekonomi, miljöeffekt, hushållens delaktighet och arbetsmiljö. Projektet vill hitta bästa sättet att samla in stora mängder matavfall till hög kvalitet, med speciell inriktning på att utnyttja matavfall för biogasframställning som ersättning för fossila bränslen. Metoderna har varit kunskapsinsamling (litteratur, Internet, intervjuer, studiebesök, kurser), biologiska och fysikaliska labbförsök och utredningar, experiment med olika tekniklösningar, genomförande av ett antal delprojekt samt ett avslutande fältförsök. Resultatet sammanfattas i: Torrkonservering av matavfall ger fördelar vid sortering, lagring, insamling och behandling av hushållens matavfall, särskilt vid utvinning av biogas. Följande positiva effekter av torrkonserveringen har påvisats eller visats vara sannolika: minskning av matavfallets vikt och volym med 75 % minimerade avfallstransporter till exempelvis 1-4 gånger per år, beroende på lagringskapacitet energiförbrukningen vid torkningen är endast 3,5 watt per timme och hushåll, vilket motsvarar förbrukningen för en energisnål TV i stand-byläge cirka 30 % högre biogasutbyte jämfört med konventionellt insamlat matavfall ett luktfritt, lagringsbart och lätthanterligt material stoppad nedbrytning som bevarar det färska matavfallets kvalitet minimal manuell hantering för renhållningspersonal mindre lukt, insekter och emissioner från sopkärl ger ett jordförbättringsmedel för användning direkt i jord inget lakvatten i sopbilar torkning som konserveringsmetod upplevs som naturlig och lätt att kommunicera
Summary This report Torrkonservering av matavfall från hushåll is a dense summary of a development project started in the spring of 2004 and finished in October 2008. The report is a brief summary of what could be of public interest. More extensive data can be found at Smedlund Miljösystem AB. The project was initiated and carried out by Smedlund Miljösystem AB, and co-financed by Göteborgs Stads Kretsloppskontor, Avfall Sverige, Västra Götalandsregionen and Buisiness Region Gothenburg. Göteborgs Stads Bostadsbolag became a part of the project as an active participant in the fall of 2006 in the final field-test. Technical development of a machine prototype is handled as an internal project within Smedlund Miljösystem AB, partly financed by contribution from Göteborgs Stads Bostadsbolag and Nutek. The purpose of this project was to determine if and in that case how a new system for dry-preservation of bio-degradable waste from household could be implemented into existing waste management. The aim for the project has been to develop and build a system with noticeable advantages compared to the systems used today concerning economy, environmental effects, motivation and understanding and work environment. The project has been especially focused on finding a system for collecting large amounts of high quality bio-degradable waste from households for use as a base for fermentation to replace fossil fuels. The methods used is information research (literature, internet, interviews, study visits, courses) biological and physiological lab-experiment and investigations, trials with different technical solutions, partial projects and a concluding field test. The result can be summarized: Dry-preservation of bio-degradable waste from households generates advantages in sorting, storage, collecting and treatment. The concept also improves the results on extraction of biogas from bio-degradable waste. Following positive effects of dry-preservation of bio-degradable waste from households has been proven or shown most likely: Reduction of the weight by 75% and volume by 50-75% Minimizing the amount of waste transportation, down to 1-4 times a year depending on storage capacity The energy consumption for dry preservation is 3,5 W per hour and household, that is equivalent to how much a energy-saving TV uses in stand-by mode App. 30% higher energy output compared to conventionally collected bio-degradable waste Gives a material that is free of smell and easy to store and handle Prevents further bio-degradation and maintains the qualities of the fresh material Improves working conditions for sanitation workers due to automated collection Reduction of smell, insects and gas emission from trash bins Gives a high quality soil conditioner which can be used directly in the field No leach water in refuse collection vehicles Dry-preservation as a method is considered natural and easy to understand
Innehållsförteckning 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund och problemställning 1 1.2 Syfte och mål 2 1.3 Förväntad nytta 2 1.4 Projektets upplägg 3 2. Teori om torkning 4 2.1 Undersökta torkningsmetoder 4 2.2 Konservering via torkning 4 2.3 Vattenaktivitet (aw) 5 2.4 Olika grader av bundet vatten 5 2.5 Vattenhalt och surhetsgrad 6 2.6 Vattentransport och uppvärmning 7 2.7 Rehydrisering 7 3. Genomförande 8 4. Resultat 9 4.1 Delstudie 1: Egenskaper hos torkat matavfall 9 4.2 Delstudie 2: Analys och recept på hushållens matavfall 9 4.3 Delstudie 3: Biogasutvinning vid rötning av matavfall i labbskala 9 4.4 Delstudie 4: Torkat matavfall som jordförbättringsmedel 10 4.5 Delstudie 5: Fältförsök i bostadsområde 10 4.6 Delstudie 6: Energi och kostnadsanalys 12 5. Slutsats och diskussion 13 5.1 Transporter, arbetsmiljö 13 5.2 Behandling 13 5.3 Ekonomi och energi 14 5.4 Materialets egenskaper 14 5.5 Hushållens sortering 14 5.6 Lukt, insekter 14 5.7 Kompletterande teknik 15 5.8 Torrkonserverat material 15 6. Ordlista 16 Referenser 18 Bilagor 20 Bilaga 1 - Egenskaper hos torkat matavfall 21 Bilaga 2 - Analys och recept på hushållens matavfall 30 Bilaga 3 - Biogasutvinning vid rötning av matavfall i labbskala 35 Bilaga 4 - Torkat matavfall som jordförbättringsmedel 40 Bilaga 5 - Fältförsök i bostadsområde 44 Bilaga 6 - Energi och kostnadsanalys 49
1. INLEDNING 1.1 Bakgrund och problemställning Allt sedan vi människor började flytta ihop och bygga städer har matavfall varit ett problem. Det luktar, ruttnar, är tungt och besvärligt och en hälsorisk. Tack vare en stark positiv utveckling sedan 1960-talet inom avfallshantering har vi idag inom de flesta delar ett väl fungerande system. Men systemen kan förbättras och vidare utveckling behövs för att möta ökande krav på långsiktiga och miljöriktiga lösningar. Inom hanteringen av matavfall behöver vi samla in större mängder matavfall till högre kvalitet. Intentionen från samhället är att utöka sortering av matavfall och utvinna mer av dess näring och energi i ett kretslopp. Detta sätter frågor om hanteringssystemen i fokus. De delar i hanteringen av matavfall som föreliggande projekt främst inriktar sig på, är täta hämtningsintervall och problemen med för små mängder och för dålig kvalitet på ingående material till behandling. Dessa aspekter aktualiseras när allt fler rötningsanläggningar byggs. Även arbetsmiljön för renhållningspersonal, luktproblem och bristande motivation hos hushållen, är viktiga. Med dålig kvalitet på ingående material menas inte bara felsorterat material, men även att materialet okontrollerat har börjat att brytas ner innan behandlingen. Nedbrytningen har satt fart när flera hushåll lagrar matavfall i samma behållare i väntan på hämtning. Problemen är mindre när man har pappersburet ventilerat system för insamling, samt när kompostering används som behandlingsmetod, jämfört med plastpåsar. Problemen är ändå påtagliga i alla dagens system. När man använder plastpåsar, och då särskilt i samband med rötning, är denna försämring av bioavfallets biologiska kvalitet särskilt märkbar i form av att materialet är blött, har dålig lukt, lågt ph och hög mögelhalt. En förruttnelseprocess har inletts. Kanske tar vi för givet av gammal vana, att det är så matavfall skall se ut när det kommer in för behandling. Projektet visar tvärt om att materialet kan ha en helt annorlunda och mycket bättre beskaffenhet. För både idag och innan städerna byggdes har människor torkat det värdefulla hon vill spara. Det är också konceptet bakom projektet, att via torkning konservera matavfallet. Tekniskt sett finns det en gemensam orsak till alla problem med matavfallet: vattnet i matavfallet. Figur 1 och 2 visar skillnaden på torkat och konventionellt matavfall. Det kan ta 10-12 dagar från sortering i köket tills konventionellt matavfall kan behandlas, och under denna tid har detta matavfall radikalt bytt karaktär. Figur 1. Torkat matavfall som det ser ut när det kommer till behandling. 1
Figur 2. Traditionellt hanterat matavfall som det kan se ut när det kommer till behandling. Insamling av matavfall finns idag hos 133 kommuner i Sverige, vilket motsvarar cirka hälften av befolkningen, och ytterligare cirka 90 kommuner planerar att införa insamling. 19 % av matavfallet återvinns biologiskt (Avfall Sverige, Svensk Avfallshantering 2008). Miljömålet God bebyggd miljö innefattar delmålet att 35 % av matavfallet skall återvinnas genom biologisk behandling senast år 2010. För att nå detta mål behövs ytterligare 160 000 ton matavfall gå till biologisk behandling. Kunskapen om torkning av mat är stor, särskilt inom livsmedelsindustrin. Vad det gäller torkning av matavfall är dock vetandet betydligt lägre. Torkning av matavfall finns främst i Sydostasien, men det gäller då nästan uteslutande inom olika typer av verksamheter såsom restauranger och storkök. Det enda befintliga vi har hittat inom torkning av hushållens matavfall är torkning med mikrovågor. 1.2 Syfte och mål Projektets syfte är att undersöka om, och i så fall hur, ett nytt koncept för hantering av matavfall från hushåll kan utvecklas till att vara ett genomförbart system för kommunernas och fastighetsägarnas avfallshantering. Målet är att det utvecklade systemkonceptet skall vara implementerbart, enkelt och kostnadseffektivt, användarvänligt, ha låg energiförbrukning och ge god miljöeffekt, samt vara anpassad till befintliga fysiska förutsättningar och insamlingssystem. Matavfallet skall med hjälp av torkning göras biologiskt inaktivt varvid dess innehåll av energi och näring skall kunna bevaras och lagras under en längre tid innan en kontrollerad återaktivering och slutbehandling sker. 1.3 Förväntad nytta Systemet skall ge bättre process vid kompostering och rötning och ökad biogasutvinning tack vare högre kvalitet och större mängder på inkommande material. Materialet skall vara lagringsbart så att soptransporter skall kunna minimeras. Bästa tänkbara arbetsmiljö för hämtpersonal skall vara ett mål för systemet. Hushållen skall leverera ett rent material och ha förståelse, motivation och verktyg att sortera på rätt sätt. Problem med lukt, skadeinsekter och gasemissioner från matavfall skall minimeras. Projektet skall innefatta problemställningen med matavfallets hela väg från dess uppkomst i köket via mellanlagring, hämtning och behandling. 2
1.4 Projektets upplägg Behandling torrt, bättre ph, mindre mögel, lagringsbart Glesare hämtningsintervaller Materialkvalitet bevarande av näring och energi Förväntad nytta Arbetsmiljö sophämtning Flertal delprojekt LÖSNING: Torkning Värderingsgrund Materialegenskaper Torkning, lagring, hämtning Syfte och mål, problemställning Organisation resurser samverkan Metoder och genomförande Kunskapsinsamling, teori Utveckla, testa, forska, labba, bygga, metodutveckla Projektets upplägg Målgrupper: kommuner och fastighetsägare Projektdefinition Rapporter, analyser Energi- och enonomikonsekvenser Kunskap, externa tjänster Materialkvalitet förlust av näring och energi Projektets upplägg Arbetsmiljö sophämtning Behandling låg kvalitet, låg kvantitet Täta hämtningsintervaller Figur 3. Projektets upplägg Projektets ledstjärnor har varit systemtänkande, ekonomiaspekter, positiv energibalans och miljöhänsyn, anpassning till befintliga hanteringssystem, enkelhet och förnuft, god arbetsmiljö och samverkan med olika aktörer. Vår intention har varit att resultatet av systemutvecklingen skall vara kretsloppsanpassat, prisvärt och av världsledande kvalitet. Rapporten är en sammanställning från flera delstudier och annat material inom projektet, varav mycket enbart har varit av intresse vid vissa steg i processen. Vi tänker oss en målgrupp som vill ha en så kortfattad men innehållsrik text som möjligt. De flesta av de kompletta delprojekten (delstudierna) finns att tillgå från Smedlund Miljösystem AB. Projektet initierades i januari 2004 av Smedlund Miljösystem AB (projektledning). Medfinansiärer är Göteborg Stads Kretsloppskontor (styrgrupp), Avfall Sverige AB (styrgrupp), Västra Götalandsregionen och Business Region Gothenburg. Göteborgs Stads Bostadsbolag kom in hösten 2006 som aktiv deltagare i det avslutande fältförsöket. Teknikutvecklingen av maskinprototyper ligger i ett separat internt projekt med egen finansiering från Smedlund Miljösystem, Bostadsbolaget och Nutek. 3
2. TEORI OM TORKNING En mer utförlig teoridel finns i respektive delrapport, här ges en översikt av några centrala begrepp inom torkning. 2.1 Undersökta torkningsmetoder Torkningstekniker som är teoretiskt tänkbara för matavfall är främst infraröd teknik, mikrovågor, vakuumtorkning, frystorkning, lufttorkning, kinetisk energi, osmotisk dehydrering eller indirekt ledning. Tekniker som har diskuterats att användas i projektet är främst lufttorkning, torkning med varmluft samt torkning med hjälp av mikrovågor. Att torka med infraröd strålning är vanligt då man vill ha en snabb ytverkan och sedan tillsluta materialet. Denna metod verkar mest på ytan och passar därför inte för matavfall. Vid vakuumtorkning kokar man bort värmen ut materialet. Denna teknik är dock ganska svår att hantera och dyr. Frystorkning betyder att vattnet i ett material fryses, vilket kräver en hel del energi och ger andra problem med lagring etcetera. Med osmotisk dehydrering handlar det om att utsätta det biologiska avfallet eller det som ska torkas för ett starkt övertryck för att sedan snabbt återföra materialet till ett normalttryck. Då frigörs vattenånga och materialet fluffas upp. Vid indirekt ledning låter man det fuktiga materialet komma i kontakt med en uppvärmd yta. Användning av mikrovågor undersöktes och testades under en period. Mikrovågor används till exempel i Japan, Tyskland, Belgien och Sverige (Gisip), men då främst inom verksamheter såsom restauranger och storkök. Teknikens fördel är bl.a. att materialet torkar på djupet av materialet, man kan nå alla skrymslen. Även större partiklar kan torkas. Mikrovågor medför att materialet värms upp då vattenmolekyler börjar vibrera. Det är detta som gör att materialet kan värmas upp rakt igenom, men vibrationerna medför också att materialet förstörs genom att bindningar i cellerna slits isär. Det finns känslighet mot metall och en risk för överhettning och antändning. Det ansågs vara svårt att få tekniken säker och pålitlig för användning av hushåll. Att torka med relativt varm och torr luft som strömmar igenom materialet, ibland kallad konvektionstorkning, ansågs vara ett bättre alternativ. Det är dock inte varm luft som är det primära utan att materialet i sig värms upp så att vattenånga avgår och kan transporteras bort av luften. 2.2 Konservering via torkning Fördelarna med torkning är förutom en minskad mikrobiell aktivitet, att vikt och volym minskar. Torkhastigheten och temperaturen har stor betydelse för strukturen hos den torkade produkten. Torkar man snabbt vid höga temperaturer finns risk för skalbildning (case hardening). Skalbildning medför att resterande torkning går långsammare. Dessutom kan det hända att produkten inte är helt genomtorkad. Vid senare lagring när vattnet fördelar sig jämnt i produkten finns det risk för tillväxt av svamp och mögel etcetera. Skalbildning försvårar också rehydratiseringsprocessen (återfuktningen). Vid långsam torkning finns det dock inga större skillnader i vattenhalt inom produkten, och det uppstår inga stora spänningar utan produktens struktur bevaras och blir porös. Figur 4 och 5 visar skillnaden på cellnivå, mellan färskt och torkat äpple. 4
Figur 4. Färskt skal från äpple vid 40 gångers förstoring. Figur 5. Torkat skal från äpple vid 40 gångers förstoring. 2.3 Vattenaktivitet (a w ) Ett viktigt begrepp inom torkning är vattenaktiviteten. Mängden fritt vatten (se nedan) mäts med hjälp av vattenaktiviteten, som då alltså blir ett mått på ett materials lagringsstabilitet eller oförmåga till nedbrytning. Det fria vattnet bestämmer vattenångans partialtryck och för att mäta det fria vattnet eller vattenaktiviteten används följande formel: ångtrycket över mediet a w = ångtrycket över destillerat vatten För rent vatten är vattenaktiviteten 1,0 och för ett helt torrt ämne noll. Ett ökat innehåll av lösta ämnen (salter m.m.) medför att vattenaktiviteten sjunker på grund av att de lösta ämnena binder vattnet så att det inte avdunstar och vattenaktiviteten minskar. Varje material har sitt eget värde på vattenaktiviteten vid en viss torrsubstanshalt (TS). Praktiskt gör man så att provmaterialet läggs i en sluten behållare tillsammans med luft och en mätare för luftfuktighet (RH-mätare). Efter en viss tid har jämvikt uppnåtts mellan avgående och upptagande vatten i materialet (RH-mätarens värde har stabiliserats), och detta visar vattenaktiviteten. 2.4 Olika grader av bundet vatten Vattenmolekylen består av en syre- och två väteatomer, vilket ger vattnet dess speciella egenskaper. Även om två livsmedel har samma vattenhalt kan skillnaden i egenskaper vara stor. Detta beror på de bindningsformer som finns mellan vatten och andra ämnen i livsmedlen, speciellt protein och polymera kolhydrater. Vattnet i livsmedel brukar delas in i tre grupper: 5
Starkt bundet vatten är ett monomolekylärt skikt av vattenmolekyler som omger de fasta bestånds- delarna i livsmedlet. För att få bort detta vatten krävs mycket stora energimängder. Mängden vatten varierar mellan 2-10g vatten per 100g torrsubstans (det som återstår när man tagit bort vattnet i analys). Relativt starkt bundet vatten är ett multimolekylärt lager vatten som är bundet till det monomolekylära skiktet med vätebindningar. Normalt kan inte detta vatten ombildas till is vid infrysning. Mängden är 2-4 gånger så mycket vatten som det starkt bundna. Fritt vatten är det resterande vattnet som mest finns som kapillärvatten. Detta kan ha varierande rörlighet beroende på storleken på kapillärerna (makro > 1µm och mikro < 1µm). Det är detta vatten som kan genomgå fasförändringar och utnyttjas av makro- och mikroorganismer. Rörligheten hos vattnet kan dock variera med ph. Det är detta vatten man brukar koncentrera sig på om man ska konservera livsmedel. 2.5 Vattenhalt och surhetsgrad Vattenhalten i det organiska avfallet varierar kraftigt, från 0-90 %. Socker och vissa matfetter har inget vatten alls medan cerealier och andra matfetter ligger på 10-20 %. Frukter och grönsaker har så hög vattenhalt som 85-90 % och köttgruppen varierar från 40-80 %. Surhetsgraden, eller vätejonkoncentrationen, i livsmedel varierar stort. De flesta obehandlade råvaror har ett ph på 6-7 (cerealier, grönsaker, kött, mjölk, matfett m.m.) men det kan vara ända nere vid 2 (lime) och uppe vid 8 (äggvita). Frukter har ett ph på 2-4. Vid tillagning eller under bearbetning så förändras ph ofta. Många mikroorganismer är starkt beroende av ph-halten i sin livsmiljö. Luftens temperatur och vatteninnehåll kan vara avgörande i lokalen/omgivningen där torkningen sker. Den relativa fuktigheten är också viktig när det gäller lukter då de oftast transporteras med vattnet i luften. Årsmedelvärdet för luftfuktigheten i Sverige är ca 5 gram vatten per kg luft (1kg luft motsvarar 1 kbm luft). Vintertid är det cirka 1,5-2 g/kg luft och på sommaren mellan 12-15 g/kg luft. Vid 100 % relativ luftfuktighet och 20 C innehåller luften 14,5 g/kg luft (se Figur 6). Figur 6. Luftfuktigheten i Sverige som en funktion av datum och tid på dygnet. 6
2.6 Vattentransport och uppvärmning För att den upptagande luften skall kunna föra bort vattnet, måste vattnet transporteras till materialets yta. Transport av vatten till ytan går genom kapillärrör. Motståndet mot transport beror på kapillärtrycket i porerna, som i sin tur främst beror på pordiametern. Transport av vatten i produkten sker också på grund av diffusionskillnader. Strömning av vätska såväl som vattenånga sker genom porer till följd av att produkten skrumpnar och tryckskillnader uppstår. Värmetillförseln kan ske på tre sätt: Genom konvektion, värmeledning in i produkten och strålning. Vid torkning skall materialet tillföras så pass mycket värme att vattnet kan förångas. Hastighetsbegränsade faktorer är: Borttagande av vattenånga från produktens yta. Transport av vatten till ytan genom kapillärrör. Transport av vatten i produkten genom diffusion, på grund av diffusionskillnader. Vattenångdiffusion genom gasfyllda porer som en följd av skillnader i vattenångtryck. Diffusion av vatten i vätskeskikt adsorberat till protein, kolhydrater m m på grund av koncentrationsskillnader. Detta innebär att det avstånd som vattnet måste vandra igenom materialet är av stor betydelse för hur lång tid det tar att torka materialet. Generellt gäller att om sträckan fördubblas kvadreras tiden för transport av vattnet. Luftström Kapillär Yta Värme Förångningsfront Ånga Torrt Fuktigt Figur 7. Vattentransport i organiskt material vid lufttorkning. 2.7 Rehydrisering Ett materials lagringsförmåga och dess förmåga till rehydrisering (återfuktning) är en balansgång, varför man måste hitta rätt parametrar vid torkningen. För att materialet skall kunna bevaras och lagras krävs en kontrollerad lagringsmiljö. Endast mindre förändringar i temperatur och därmed den relativ fuktigheten får förekomma. Rätt torkat kommer produkten också att kunna rehydratiseras så att en effektiv nedbrytning sker i behandlingsanläggningen. Rehydratiseringskoefficienten = vikten hos den rehydratiserade produkten / vikten hos produkten innan torkning. De kemiska egenskaperna som är betydande är denaturering av proteiner. Det är de odenaturerade proteinerna som kan binda vatten. Rehydratiseringsförmågan beror både på kemiska och fysikaliska egenskaper. När det gäller fysikaliska egenskaper som påverkar materialets förmåga att rehydratisera, och med vilken hastighet detta sker, är det partikelstorlek och porositet som är betydande. Små, kompakta partiklar har svårt att återfuktas. 7
3. GENOMFÖRANDE De 6 delstudier som bedöms vara av mest intresse redovisas i Bilagorna 1-6. Genomförandet har innefattat följande delar: Kunskapsinhämtning via litteratur, intervjuer, studiebesök, kurser, Internet och egen grundforskning. Kommentar: Värdefull kunskap om biologin och tekniken runt torkning har kunnat hämtas från livsmedelsindustri, högskolor, forskningsinstitut och olika specialister och leverantörer. Dock har mycket av arbetet särskilt under första dryga året, fått inrikta sig på grundforskning. Befintlig kunskap om hur man torkar till exempel frukt, mjölk, potatischips etcetera är stor, medan matavfall som samtidigt kan innehålla alla tänkbara typer av material är ett nytt område. Metodik har tagits fram i de fall inte relevanta metoder har kunnat hittas. Framtagning och bygge av labbapparater och optimal processteknik med dess variabler såsom RH-halt, TS-halt, temperatur, processtid och materialets exponering mot omgivande luft. Genomgång av olika torkmetoder och val av metod. Materialegenskaper - såsom testning av materialets förmåga till återfuktning och kompostering, mögeltester och lukttester. Byggen av ett flertal olika torkenheter och labbapparater, växthus, biogasutrustning, sönderdelare mm. Bygge av labbanläggning i verklig skala (kallad Torkel) för körning av större mängder matavfall från ett bostadsområde. Ett stort antal kunskapsuppbyggande labbförsök har genomförts angående biologiska och fysikaliska parametrar såsom mögelbildning, återfuktning, vattenaktivitet, materialets struktur och partikelstorlek, optimala TS-halter, ph-påverkan, temperaturens och luftfuktighetens påverkan på materialet mm. Ett standardrecept för matavfall togs fram så att försök kunde genomföras med större vetenskaplighet. Undersökning av biogaspotential i det torkade materialet jämfört med traditionellt matavfall. Undersökning av det torkade materialet som jordförbättringsmedel. Utredning om energibalans och ekonomi och resonemang runt kommunernas besparing. Utvärdering av hela systemet via ett fältförsök i ett bostadsområde för 180 hushåll, där teknik används för torkning i en gemensam maskin placerad i bostadsområdet. 8
4. RESULTAT 4.1 Delstudie 1: Egenskaper hos torkat matavfall Denna studie har som syfte att delge grundläggande kunskap om det torkade matavfallets egenskaper. 4.2 Delstudie 2: Analys och recept på hushållens matavfall Det mest iögonfallande med analysen var att det färska matavfall som analyserade var betydligt torrare och mindre nedbrutet samt mindre illaluktande och surt, än det konventionella material som efter en veckas väntan i soprummet kommer till en kommunal behandlingsanläggning. Under denna vecka i soprum hinner de mer lättnedbrytbara ämnena i avfallet brytas ner, vilket orsakar energiförlust och emissioner, försurning och mögelbildning i materialet. Detta bekräftar en av grundtankarna bakom projektet om torrkonservering: matavfall från flerfamiljsboende genomgår en betydande kvalitetsförsämring i väntan på sopbil och behandling. Inom delstudien togs det också fram ett recept för standardiserat matavfall som användes inom delstudie 3 och 4. 4.3 Delstudie 3: Biogasutvinning vid rötning av matavfall i labbskala Studien visar klara skillnader mellan konventionellt matavfall från hushåll och det torrkonserverade avfallet till det senares fördel. Det gäller såväl kvalitet på och mängden av biogas, men även hanteringsaspekter av såväl ingående material till behandling som utgående rötrest. Följande slutsats kan dras från studien, där Linje 1 avser konventionellt hanterat matavfall, och Linje 2 avser torrkonserverat matavfall: (Linje 3 är referens med ymp) Linje 2 har 28 % högre produktivitet än linje 1 (per g VS). Linje 2 kom igång med rötningsprocessen lika snabbt som linje 1, vilket var oväntat med tanke på att materialet i linje 2 inte var uppblött. Linje 2 har en svag lukt av hästgödsel efter rötning som är behaglig att arbeta med, medan linje 1 luktar obehagligt. Vid förbehandlingen av linje 1 och linje 2, är linje 2 mer lätthanterlig. Det verkliga metanutbytet blev: Linje 1 (konventionellt hanterat matavfall) Linje 2 (torrkonserverat matavfall) 0,72 Ndm 3 /gvs 0,92 Ndm 3 /gvs Att linje 2 kom igång med rötningsprocessen lika snabbt som linje 1 var oväntat med tanke på att materialet i linje 2 förväntades ha en viss rehydriseringstid. Orsaken till detta kan vara att det sker en viss spjälkning av långa kolkedjor vid torkprocessen, och att materialet snabbt blir aktivt vid tillsats av vatten. Detta resultat har också verifierats i Delstudie 4, Torkat matavfall som jordförbättringsmedel. 9
4.4 Delstudie 4: Torkat matavfall som jordförbättringsmedel Resultatet av denna studie tyder på att torkat bioavfall har mycket goda nedbrytnings-egenskaper. Groningsförsöket visade att materialet i utspädd form (upp till 50 % torkat bioavfall) inte är groningshämmande, och mineraliseringsförsöket visade på en snabb frigörelse av växttillgängligt kväve med en immobiliseringsperiod på ett par veckor vid temperaturer kring 25 C. Tillsammans säger dessa resultat att det torkade materialet, direkt utan förkompostering, kan fungera väl som ett jordförbättringsmedel. Då materialet också är poröst, kan man även anta att de strukturella förutsättningarna i jorden skulle förbättras. Torkat bioavfall innehåller inte näring som är direkt tillgänglig för växter. För att näringen skall bli tillgänglig behöver materialet brytas ned av mikroorganismer. Denna nedbrytning startar då bioavfallet tillsätts jord och det kommer i kontakt med fukt, vilket enligt studien sker överraskande snabbt. Resultatet av mineraliseringsförsöket tyder på att nedbrytning och frigörelse av oorganiskt kväve i det torkade bioavfallet sker i en snabb takt, med enbart en kortare tids immobilisering (ett fåtal veckor). Då resultatet inte är direkt anpassningsbart till förhållanden utomhus kan ingen exakt tidsangivelse för tiden mellan applicering och växtsäsong ges. Denna tidsperiod måste i så fall vidare undersökas i försök utomhus. 4.5 Delstudie 5: Fältförsök i bostadsområde Fältförsöket genomfördes i ett bostadsområde med 180 hushåll hos Göteborgs Stads Bostadsbolag på Guldheden i Göteborg. Försöket startades i oktober 2007 och en utvärdering gjordes efter 12 månaders testtid. Under försöksperiodens 12 månader har 5 500 påsar och 4 700 kg matavfall samlats in, vilket blivit till 1 200 kg eller 3 kbm torrkonserverat material. Viktminskning och volymminskning från färskt matavfall i köket till det färdiga torkade materialet är 75 %. Renheten på det av hushållen lämnade materialet är mycket bra: under perioden har endast 3 liter felsorterat material med en vikt på cirka 0,5 kg identifierats. Den totala elförbrukningen för maskin och hus har under 12 månader varit 5 250 kwh. Det är en genomsnittlig förbrukning på 0,6 kw per timme, eller 29 kwh per år och hushåll. Här ingår allt; maskinens drift, styrsystem och elektronik, fläktar, dator, extra uppvärmning under delar av vintern samt elljus inne och på utsidan av huset. Om energin slås ut per hushåll i försökets område motsvarar det 3,5 watt per timme, vilket är vad en energisnål TV drar i stand-byläge under samma tid. Den energi man potentiellt kan få ut i form av biogas motsvarar 38 000 kwh per år räknat på försöksområdets 180 hushåll. En förenklad energibalans för fältförsöket då matavfallet används för rötning visar: Tabell 1. Förenklad energibalans för fältförsöket. Torkning av matavfall kwh/år Somnushus med maskin -5250 Hämtning -80 Biogasutbyte på det torkade matavfallet 38 000 Summa 32 650 10
Resultatet blir en positiv energibalans på 32 650 kwh i det fall allt matavfall rötas. En enkätundersökning genomfördes efter 8 månaders försök. Göteborgs Stads Bostadsbolag sammanfattade denna med: sammantaget är åsikterna mycket positiva. En stor majoritet vill fortsätta med hanteringen och tycker den är viktig ur miljösynpunkt. Det mycket positiva resultatet sett från hushållens och personalens värdering, får förklaras med en väl planerad och genomförd information, samtidigt med utdelning av bra hjälpmedel. Somnushuset, som är arkitektritat med panel av lärkträ, är också vackert och lyfter upp området. (Torkmaskinen kan även placeras i t ex ett miljöhus eller soprum). Det är viktigt att hushållen ser nyttan med att sortera. Principen med torrkonserveringen är enkel att kommunicera och känns naturlig eftersom vi har så mycket torkade produkter i vår vardag (te och kaffe, torkade soppor, pulvervälling, torrpasta etcetera). När den sorterade påsen kommer till nytta som biogas i en bil och som näring till jorden, är det motiverande med det ringa extraarbete som sorteringen innebär. Maskinen torkar effektivt och ger ett mycket fint material. Vid själva torkningen uppstår en viss lukt, men den har inte ansetts störande. Det färdiga materialet är luktfritt. Driften övervakas automatiskt, och om något driftfel uppstår skickas meddelande på SMS till valda mobiltelefoner. Loggningsdata på luftfuktighet, temperatur, materialets viktsförändring och antal lucköppningar skickas också per SMS eller bredband. Andra aspekter vid utvärderingen av fältförsöket kan vara: Betydligt mindre transporter i området upplevs som positivt Det pedagogiska med torrkonservering, att folk enkelt förstår hur matavfallet konserveras och bevaras, innebär ökad motivation att sortera. För kommunens behandling, särskilt vad det gäller rötning, är det en fördel att få in ett rent, lätthanterligt och lagringsbart material med ett mer neutralt ph. Möjligheten finns att använda önskad mängd av det torrkonserverade materialet som jordförbättring inom området, och låta hämta resten som inte används. Det som kan vara till en nackdel för ett system med en gemensamt placerad torkmaskin, är att det krävs ett boendeområde där folk bor tätt. I annat fall kan gångavstånden bli för långa, eller investeringen bli för hög. 11
4.6 Delstudie 6: Energi och kostnadsanalys Det konventionella systemet använde 477 kwh diesel till insamling och 146 kwh för el i miljöhuset, och systemet med torkat matavfall använde 81 kwh till diesel och 6 213 kwh för el till drift av miljöhuset och torkning av matavfallet. Enligt Delstudie 2 ger torrkonservering en högre biogasproduktion vid rötning av matavfallet än konventionell insamling, vilken i studien motsvarar 8 300 kwh. När dessa ingående delar sammanräknas ger de två systemen i stort sett samma energieffekt, med en marginell fördel för torrkonserveringen på 2 500 kwh. Kostnaden under avskrivningstiden för torkanläggningen utslaget per lägenhet och år, blir 246 kr för det konventionella systemet och 284 kr för systemet med torrkonservering av matavfall. Efter ekonomisk avskrivning av torkanläggning blir kostnaden 246 kr för det konventionella systemet och 126 kr per lgh och år för systemet med torrkonservering av matavfall. Tabell 2. Energieffekt inklusive biogaspotential från 180 hushåll (kwh/år) Moment Energiförbrukning konventionellt Biogasutbyte konventionellt Energiförbrukning torkat Biogasutbyte torkat Totalt energi -600 +29 700-6 213 +38 000 Skillnad +29 100 +31 800 En stor kostnadspost är miljöhus med tillhörande utrustning som kärl, säckar mm. Den största delen av kostnader för miljöhus är kapitalkostnader för att bygga husen. Den kostnaden är lika för båda alternativen. 12
5. SLUTSATS OCH DISKUSSION Projektets syfte och mål har uppnåtts, och den förväntade nyttan har visat sig stämma bra med resultaten. Möjligheten att införa ett system för torkning av matavfall är genomförbar utan att kommunerna behöver genomföra större förändringar på nuvarande insamlingssystem. Vinsterna för fastighetsägaren är främst värden såsom att aktivt visa delaktighet i de globala miljöproblemen, mindre transporter i området, ett positivt och kommunicerbart system etcetera. Det är kommunen som vinner de största fördelarna om systemet införs. Fastighetsägaren måste kompenseras ekonomiskt genom taxan. 5.1 Transporter, arbetsmiljö Den viktminskning som torkningen innebär är fördelaktig i flera olika aspekter. Materialet kan lagras under lång tid, vilket gör att hämtningsintervallen påtagligt förlängs och logistiken blir enklare att optimera. Förenklat och generellt kan sägas att inbesparingen på bilar och insamlingsarbete är samma som volym- och viktsminskning, alltså 75 %. Om systemet skulle vara vanligt förekommande i en kommun skulle detta ge en stor effekt. Det torkade materialet kan lagras i konventionella system med till exempel bottentömmande containrar, markbehållare, lagerutrymmen i soprum och kärl. Insamling kan då ske med befintliga kranliftbilar, sugbilar och baklastare. En automatiserad hämtning ger mindre arbetsbelastning för sophämtningspersonal. Problem med förstörande lakvatten i sopbilar blir eliminerat. Det upplevs också positivt i ett boendeområde med minskad trafik och soptömning. 5.2 Behandling Fördelar för behandlingsanläggningar är delvis, att materialet kan lagras som en buffert. Då är det lättare att möta ojämna materialströmmar vid till exempel långhelger, och att styra processen. Materialet tar liten lagerplats och man kan, om möjligheter finns i aktuell anläggning, slippa förbehandlingssteget. Dock måste materialet skyddas för fukt vid lagringen. Materialet har hög renhetsgrad med mycket små mängder felsorterat material, vilket är en viktig aspekt särskilt vid den känsligare processen med rötningsbehandling. Om systemet får större spridning, bör möjligheten finnas att automatiskt och förhållandevis enkelt rensa det torra materialet från felsortering. Det torrkonserverade materialet har en högre ph-halt än konventionellt material. Det torrkonserverade matavfallets 30 procentiga högre energiinnehåll jämfört med konventionellt matavfall, kompenserar för energianvändningen vid torkning. 13
5.3 Ekonomi och energi Det tekniska koncept som används i fältförsöket med en gemensam torkmaskin, var den lösning som från början beslutades skulle ingå i projektet. Resultatet visar att detta är ett intressant alternativ i det fall hushållen bor tätt och inte behöver gå för långt. Givetvis spelar den kommunala taxesättningen en central roll, och i fältförsökets exempel i Göteborgs kommun ser det ekonomiska utfallet tillfredsställande ut. I en annan kommun med annat taxesystem kan investeringen däremot bli svårare att motivera ekonomiskt. Om man enbart ser på den ekonomiska aspekten på hela systemet jämfört med konventionell insamling av matavfall, ger det ungefär samma ekonomi. Energibalansen ger heller inga stora utslag åt något håll, varför denna värdering av systemet i grova drag väger jämnt med konventionell insamling. Dock visar energibalansen klara fördelar jämfört med att inte sortera ut matavfall alls i det fall rötning med biogasanvändning används som behandlingsform. 5.4 Materialets egenskaper Ett resultat som har förbryllat, är att materialet visar så stor benägenhet att reaktiveras. I biogasförsöket startade produktionen av biogas minst lika snabbt som hos konventionellt matavfall där viss hydrolys redan har startat upp. Att materialet också fungerar bra som jordförbättringsmedel och att växterna tar upp kväve redan efter en kort tid, har antagligen samma orsak. Denna orsak kan vara att långa kolkedjor i viss mån har spjälkats vid torkprocessen. Ju mer reaktivt ett material är ju mer känsligt är det också för fukt vid lagring och transport. En fördel med systemet jämfört med traditionell lokal kompostering, är att man kan använda precis så mycket torkat material som önskas vid egen jordförbättring, och spara resten för senare hämtning till central behandling. På så sätt slipper man få överproduktion av kompostmaterial inom ett boendeområde. 5.5 Hushållens sortering Fältförsöket visade på mycket nöjda och motiverade hushåll och extremt små mängder felsorterat material. Detta förklaras med att informationsinsatserna var bra planerade och genomförda, utan att vara överarbetade. Det sporrar säkert till extra ansträngning när man vet att man är med i ett försök. Motivationen och förståelsen blir bättre när man konkret kan se in i Somnushuset vad som verkligen händer. En elektronisk nyckel hindrar tillgången till huset för obehöriga, samtidigt som eventuella plastpåsar slängs i en närbelägen soptunna, vilket också bidrar renheten. Två ytterligare aspekter är att hushållen är klart positiva till själva konceptet med torkning, och att man vet att det blir biogas av det matavfall man sorterar i köket. Vid informationen var det tydligt att man direkt förstår vad det handlar om, torkad mat ingår i vår vardag. 5.6 Lukt, insekter Matavfallet som slängs och själva torkprocessen ger upphov till viss lukt, men det torkade materialet är däremot luktfritt. I fältförsökets enkät har inte hushållen gett uttryck för några negativa synpunkter vad det gäller lukten vid torkprocessen, men man bör vid planering av installationer beakta att själva torkprocessen inte är helt luktfri. Insekter och larver kan också vara ett stort problem vid hantering av matavfall. Dessa problem är också eliminerade i detta system. 14
5.7 Kompletterande teknik Eftersom systemet visar på klara vinster inom en rad områden, vore det en stor fördel om systemet i praktiken kunde förverkligas för alla typer av boende, och inte enbart i stadsområden med tätt boende. Därför utvecklas nu hos Smedlund Miljösystem en kompletterande teknik där torkning sker inne i varje hushåll, med lagring i konventionella gemensamma behållarsystem eller lagringsplatser. Som ett exempel bör detta kunna ge stora fördelar för glesbygder, öar eller mindre kommuner med långa avstånd för insamling. 5.8 Torrkonserverat material Materialet kan lagras, förpackas och transporteras. Detta ger helt andra möjligheter än idag att kunna nyttja materialet på bästa ekonomiska sätt i olika situationer. En mindre tillgång och ökande priser på fossila bränslen ökar intresset för rationella lösningar för tillverkning av biogas. Detta borde, under förutsättning att konceptet lyckas få ett större genombrott, få till effekt att torkat matavfall kommer att ses som en värdefull tillgång för biogas och näring. 15
ORDLISTA Aerob behandling: Behandling av bioavfall med tillgång till/tillförsel av syre, exempelvis kompostering (RVF, 2006) Anaerob nedbrytning: nedbrytning utan tillgång till/tillförsel av syre, exempelvis rötning (Brady och Weil, 2002) Avfall: varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med (Miljöbalken, 15 kap 1 ) Bioavfall: biologiskt lättnedbrytbart avfall, dvs. den del av det organiska avfallet som på begränsad tid kan brytas ner i biologiska processer, exempelvis mat- och trädgårdsavfall (RVF, 2006) Biogas: Den gas som bildas vid anaerob nedbrytning som till största del innehåller metan och koldioxid. Biologisk behandling: återvinning av humus, näring och/eller energi ur bioavfall genom aerob eller anaerob behandling (RVF, 2006) C/N-kvot: förhållandet mellan vikten av organiskt kol och vikten av totalkväve i en jord eller ett organiskt material (Brady och Weil, 2002) Denaturering: förändring av ett ämnes struktur så att det inte längre är funktionellt (Inger et al., 1997) Elektrisk konduktivitet: ett ämnes förmåga att leda eller överföra elektrisk ström, i jord och vatten mäts elektrisk konduktivitet i siemens/meter, och relateras till lösta ämnen i vätskan (Brady och Weil, 2002) Hushållsavfall: avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet (Miljöbalken, 15 kap 2 ) Immobilisering: ett grundämnes övergång från oorganisk form till organisk form inkorporerat i mikroorganismernas eller växternas vävnader, grundämnet är efter denna övergång inte längre tillgänglig för andra mikroorganismer eller växter (Brady och Weil, 2002) Lättnedbrytbart avfall: avfall som lämpar sig för kompostering eller rötning (RVF, 2006) Matavfall: livsmedelsavfall från livsmedelskedjan (hushåll, restauranger, storkök, butiker och livsmedelsindustrin) som av kommersiell eller annan orsak inte gått till konsumtion (RVF, 2006) Mineralisering: ett grundämnes övergång från organisk form till oorganisk form vid nedbrytning av mikroorganismer (Brady och Weil, 2002) Ndm 3 : Normalkubikdecimeter, en kubikdecimeter gas vid trycket vid 101,3 Pa och temperaturen 0 C. Organiskt avfall: avfall som innehåller organiskt kol, exempelvis matavfall och plastavfall (RVF, 2006, se avfallsförordningen) Rötning: Nedbrytning av biologiskt organiskt material under anaeroba förhållanden. Rötrest: Det rötade materialet som blir efter rötning, dvs det material som tas ut ur rötningsreaktorn. 16
Substrat: ämne som mikroorganismer lever av, ämne som enzymer verkar på (Thourgaard H. m.fl., 2001) Torkat bioavfall: begreppet används, i detta examensarbete, som benämning för avfall som genomgått torkningsprocessen i Smedlund Miljösystems torkningssystem för matavfall TS: Torrsubstanshalt eller total solids, dvs andelen torrt material. Vattenaktivitet (a w ): mått på vattnets relativa tillgänglighet i ett substrat. Rent vatten har aw 1.00 (Thourgaard H. m.fl., 2001) VS: Flyktigt material eller Volatile solids, andelen organiskt material som är vattenfritt. Ymp: Rötrest som är aktiv med mikroorganismer, används vid rötning som grund så att nedbrytningen kommer igång snabba 17
REFERENSER Detta är ett utdrag, fullständig referenslista finns inom respektive delrapport. 1. Andersen Poul Erner, Jörgen Risum. Livsmedelsteknologi 1, konserveringsmetoder. Studentlitteratur 2001 2. Andersson G et al (2004). Energiläget 2004. Statens Energimyndighet. 3. Avfall Sverige. 10 delprojekt inom BUS-projektet - uppföljning och utvärdering av storskaliga system för kompostering och rötning av källsorterat bioavfall 4. Avfall Sverige. Avfall och Miljö - branschtidning. (flera nummer) 5. Avfall Sverige. Svensk Avfallshantering (flera år) 6. Berg Per EO. Källsortering. Chalmers TH. 7. Berg, Per EO; Mattson, Cecilia (2001): Insamling av hushållsavfall -En kartläggning och analys av system för hantering av hushållsavfall och förpackningar, Sverige 2000; 8. Carlsson, M (2005) Rötning av pressvätska från hushållsavfall, Utredning av förutsättningarna för att komplettera avfallshanteringen vid NSR med utvinning av biogas från restavfall. Examensarbete för avd. Vattenförsörjning och avloppsteknik, Lunds Tekniska Högskola, Lund. 9. Ekenstierna Linda. Mikrobiologi. Studentlitteratur 10. Ewing et al (2003). En liten bok om mögel. Sandvikens Tryckeri AB. 11. FAGUS, (2005). Brukerveiledning for kompost og slam i grøntanlegg, Norge. 12. Göteborgs Stad Kretslopp Kretsloppsplan 2003. 13. Göteborgs Stad, Kretsloppsnämnden, 2007, Systemstudie Avlopp - En studie av framtida hållbara system för hantering av avlopp och bioavfall i Göteborgsregionen. 14. Jarvis, Å (2004), Biogas - Förnybar Energi från Organiskt Avfall. Omarbetning av Norin, E (1998), Biogas- eller vad man kan göra av ruttna äpplen, Svenska Biogas föreningen. 15. Johansson Birgitta (Red) (2004), Sopor hit och dit - på vinst och förlust, Formas Fokuserar 16. Lindberg, A & Norin, E (1996), Beskrivning av matavfall - Vägledning vid val av biologisk behandlings metod. (RVF Rapport nr 96:8). Svenska renhållningsverksföreningens Service AB. ISSN 1103-4092. 17. Naturvårdsverket (1996). Vägledning för Livscykelanalyser LCA -sammanfattning av LCA-Norden. Rapport 4537. 18. Naturvårdsverket (2003). Begränsad Klimatpåverkan. 19. Naturvårdverket (2004). Rapport Marknaden för avfallshantering, (Tryck) CM Digitaltryck AB, Rapport 5408 september 2004. 20. NTM, 2007, NTM - Environmental data for international cargo transport, version 2007-04-13, NTM Nätverket för transport och miljö 21. Olsson, L-E (20041006) Rötning av slam, avfall och avlopp. Informationsskrift från Anoxkaldnes påbyggnadskurs, Lund. 22. Olsson, M & Petersson, G (2004), Biobränsle från hushållsavfall, kommunal kompostering hållbar. Adlerbertska forskningsstiftelsen -tema Hållbar utveckling, Inst. för Kemiteknisk och Miljövetenskap, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg. 23. Plöninge, P., (2003). Den goda jorden, Prisma, Stockholm. 24. Renhållningstaxa 2008 för Göteborg 18