VÅRDFÖRBUNDET Konkurs & Obestånd Stöddokument vid konkurser & obestånd Momej 2012-12-01 1
Innehåll Allmänt om konkurs och statlig lönegaranti... 3 Konkursförvaltare utses... 3 Rekonstruktion... 3 Statlig lönegaranti (lönegaranti)... 4 Omfattning av lönegarantin... 4 Semesterersättning... 5 Begränsningar för näringsidkare... 5 Konkursförvaltaren beslutar om lönegarantin... 5 Arbetsrätten i konkurs... 6 Lag och kollektivavtal gäller... 6 Uppsägning av anställningen... 6 Konkursförvaltarens förhandlingsskyldighet... 6 Arbetsskyldighet & arbetsbefrielse... 6 Arbetsgivarintyg... 7 Ledighet... 7 Bolagsstyrelserepresentant... 7 Försäljning av verksamheten... 8 Övergång av verksamhet... 8 Företrädesrätt till återanställning... 8 Anställningstid... 9 Semester... 9 Om arbetsgivaren inte betalar ut lön... 9 Frånträdande från anställningen... 9 Betalningskrav... 9 Betalningsuppmaning och ansökan om konkurs... 10 Delgivning... 10 Vårdgivarens ansvar vid en konkurs... 10 Checklista vid konkurs... 11 Checklista vid utebliven lön... 11 Referenser... 11 Ordförklaringar... 12 Exempel betalningskrav... 13 Exempel betalningsuppmaning... 14 Exempel begäran om delgivning... 15 2
Allmänt om konkurs och statlig lönegaranti Ett företag som är inte kan betala sina skulder kan efter ansökan försättas i konkurs. En konkurs innebär att företagets tillgångar tas om hand av en konkursförvaltare. Konkursförvaltaren har bl. a till uppgift att sälja tillgångarna och fördela pengarna till fordringsägarna. Ett företag eller en juridisk person kan försättas i konkurs antingen efter en ansökan av företaget själv eller av en fordringsägare. Fordringsägare kan vara såväl anställda som leverantörer och långivare. En förutsättning för att tingsrätten ska besluta om konkurs är företaget är på obestånd. Obestånd innebär att företaget är oförmöget att betala sina skulder. Denna oförmåga måste vara varaktig, dvs. att företaget inte kan betala sina skulder allt eftersom de förfaller till betalning. Det spelar ingen roll om det finns stora tillgångar i bolaget om dessa är låsta, då kan räkningarna ändå inte betalas. Företag kan ha skulder som överstiger tillgångarna. Är skulderna bara långsiktiga behöver det inte betyda att företaget är på obestånd. Vid en konkurs går den statliga lönegarantin in och täcker upp för obetald lön, uppsägningslön och semesterersättning. Då det bara är anställdas fordringar som skyddas på detta sätt innebär det att det oftast är de anställda och fackföreningarna som har störst intresse av att en konkurs kommer till stånd. Det finns begränsningar den statliga lönegarantin. Obetald lön omfattas bara om den inte intjänats mer än tre månader innan konkursansökan. Om arbetsgivaren inte betalar ut lönen är det därför viktigt att omgående lämna över krav på obetald lön till ombudsman så att medlemmarna inte ska förlora sin rätt till statlig lönegaranti. Konkursförvaltare utses När ett företag försatts i konkurs får det inte längre själv ingå avtal eller fatta några besluta. Det är tingsrätten som beslutar om konkurs och utser en konkursförvaltare. Konkursförvaltaren tar över ansvaret för företagets tillgångar (konkursboet). Konkursförvaltaren ska bland annat utreda vilka tillgångar och skulder som finns och omvandla tillgångarna till pengar så att fordringsägarna kan få betalt (utdelning i konkursen). Det kan innebära att konkursförvaltaren säljer bolagets tillgångar och företaget läggs ner, men det kan även innebära att företaget drivs vidare och säljs. Konkursförvaltaren fattar även beslut om statlig lönegaranti som sedan utbetalas av länsstyrelsen. Konkursförvaltaren är självständig i sina beslut men kronofogdemyndigheten är tillsynsmyndigheten i konkurser och har till uppgift att övervaka konkursförvaltningen. En konkurs avslutas, antingen när tingsrätten fastställer hur utdelning ska ske i konkursen eller om inget finns att dela ut, när tingsrättens beslut om avskrivning av konkursen vinner laga kraft. Rekonstruktion En rekonstruktion innebär att ett företag med betalningssvårigheter får respit för att kunna lösa sina betalningssvårigheter och rekonstruera sin verksamhet. Under denna tid, vanligtvis tre månader har företaget ett skydd mot konkurs och utmätning. Tingsrätten kan bifalla en ansökan om rekonstruktion och utse en rekonstruktör. Denne undersöker om verksamheten kan fortsätta och om det finns förutsättningar att träffa en ekonomisk uppgörelse med fordringsägarna. Om rekonstruktionen misslyckas kan företaget försättas i konkurs. 3
Under rekonstruktionen gäller reglerna om statlig lönegarantin. Statlig lönegaranti (lönegaranti) Det är inte ovanligt att en konkurs föregås av en eller ett par månaders utebliven lön från arbetsgivaren. Den statliga lönegarantin skyddar de anställdas löner vid en konkurs och kan täcka obetald lön och uppsägningslön. Statlig lönegaranti utbetalas av staten genom länsstyrelsen. Omfattning av ersättningen regleras i 7 lönegarantilagen (1992:497) och gäller för de fordringar som har förmånsrätt enligt förmånsrättslagen(1970:979). Förmånsrätt kan vara allmän eller särskild. Ordinarie lön och andra ersättningar har allmän förmånsrätt enligt 12 förmånsrättslagen. Det finns dock begränsningar när det gäller hur långt tillbaka i tiden som den statliga lönegarantin kan utges för, se nedan under omfattning av lönegarantin. Taket i lönegarantin är 4 prisbasbelopp (176 000 kronor - 2012). Begränsningarna i lönegarantin kan på verka arbetsskyldigheten. Om taket har nåtts innan hela uppsägningslönen har betalts ut (efter att innestående lön och semesterersättning har lags ut) har arbetstagaren ingen arbetsskyldighet. Ersättning får istället då sökas från A-kassan. Omfattning av lönegarantin De vanligaste fordringarna som omfattas av statlig lönegaranti enligt 12 förmånsrättslagen är: Fordringar på lön eller andra ersättningar som intjänats de senaste 3 månader innan konkursansökan inkom till tingsrätten. Lön för tiden från konkursansökan till beslut om konkurs t.o.m. en månad efter konkursbeslutet. Uppsägningslön dock längst för uppsägningstid enligt 11 Lagen om anställningsskydd. Vid arbetsbefrielse krävs att man anmäler sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen! Andra avtalade ersättningar som förfallit till betalning 3 månader innan konkursansökan, tex föräldraledighetstillägg. Semesterlön och semesterersättning omfattas av förmånsrätt för vad som står inne för det löpande och det närmast föregående intjänandeåret. Konkursansökan Konkursbeslut 1/3 1/6 15/6 15/7 Fordringar på lön & ersättningar Lön Uppsägningslön Enligt LAS Andra avtalade ersättningar som förfallit till betalning 3 månader innan konkursansökan, tex föräldraledighetstillägg. Semesterlön och semesterersättning omfattas av förmånsrätt för vad som står inne för det löpande och det närmast föregående intjänandeåret. 4
En lönefordran som intjänats tidigare än tre månader före konkursansökningen kan omfattas av förmånsrätts om den varit föremål för tvist. Finns det andra fordringar som t ex på komp saldo eller flex saldo ersätts dessa bara om de intjänats mindre än tre månader före konkursen. Fordringar som inte omfattas av lönegarantin riskerar att gå förlorade. Semesterersättning Sparad semester går oftast förlorad i en konkurs. Det är bara semesterlön och semesterersättning som är intjänad före konkursansökningen omfattas av förmånsrätt för vad som står inne för det löpande och det närmast föregående intjänandeåret. Lönegaranti utgår för det man tjänat in under semesteråret fram till konkursen och vad som står inne/finns kvar för det föregående året. Detta innebär att sparad semester för år 2 till år 5 oftast går förlorad i en konkurs. Även här gäller anställningsavtalet och kollektivavtalet i första hand vilket innebär att semesteråret följer av avtal. Finns inget avtal är det semesterlagen som gäller. Enligt AB är det möjligt att spara 40 semesterdagar medan den rätten i de privata avtalen följer lagen och är begränsad till 25dagar. En fråga vi kan fundera över är om det vid verksamhetsöverlåtelse/inrangering från offentlig till privat verksamhet finns någon anledning att begära att mellanskillnaden mellan 40 och 25 semesterdag ska följa med över. Kanske är det bättre att landstingen/kommunerna betalar ut dessa pengar än att de samlas på hög då förlusten vid en konkurs kan bli mycket kännbar. Begränsningar för näringsidkare Det finns en begränsning för arbetstagare, som dessutom är ägare av företaget, att få ersättning från den statliga lönegarantin. Av 12 6 stycket Förmånsrättslagen framgår att den som själv eller tillsammans med nära anförvanter har ägt en västenlig del av företaget och som haft ett betydande inflytande över företagets verksamhet inte omfattas av lönegarantin. Denna begränsning gäller sex månader före konkursansökan. Ett ägande om ca 30 procent har ansetts som väsentligt under förutsättning att arbetstagaren också kunnat utöva ett reellt inflytande. Konkursförvaltaren beslutar om lönegarantin Efter konkursen går konkursförvaltaren igenom de anställdas lönefordringar och fattar beslut om utbetalning. Det kan vara bra att uppmärksamma konkursförvaltaren på eventuella ersättningskrav, som t ex körersättning, friskvård etc. som faller utanför den ordinarie lönen och semesterersättningen redan från början. Konkursförvaltarens beslut kan överklagas till tingsrätten inom tre veckor efter att man fått del av beslutet. Det är länsstyrelsen som handlägger utbetalning av lönegarantin. Utbetalningen ska ske så fort som möjligt efter att lönen förfallit till betalning. Uppsägningslön betalas ut i takt med att den förfaller till betalning. För att få uppsägningslön måste arbetstagaren visa upp intyg om att man är anmäld som arbetssökande på arbetsförmedlingen. Det finns också en skyldighet att meddela länsstyrelsen om man får en annan inkomst under uppsägningsperioden. I samband med den första utbetalningen skickar länsstyrelsen ut en blankett rubricerad försäkran som ska återsändas till länsstyrelsen tillsammans med intyget om att man är anmäld som arbetssökande. Länsstyrelsen informerar även försäkringskassan om utbetald uppsägningslön samt lämnar kontrolluppgifter till Skatteverket på utbetald lönegaranti. 5
Arbetsrätten i konkurs Lag och kollektivavtal gäller En konkurs innebär ingen automatisk förändring av anställningsavtalet. Det enskilda anställningsavtalet, kollektivavtalet och övriga arbetsrättsliga lagar fortsätter att gälla även efter konkursen. Konkursförvaltaren tar över ansvaret för verksamheten och har att tillämpa såväl anställningsavtalet som kollektivavtalet och de arbetsrättsliga lagarna för arbetstagarna. Däremot så inträder inte konkursförvaltaren eller konkursboet som ny arbetsgivare. Konkursboet kan inträda som ny arbetsgivare om konkursförvaltaren inte säger upp anställningsavtalen inom en månad efter konkursen eller om det träffas överenskommelse om detta. Uppsägning av anställningen Anställningen upphör inte automatiskt i samband med en konkurs men en av konkursförvaltarens första åtgärder brukar vara att säga upp de anställda. Konkurs anses som saklig grund för uppsägning. Uppsägningstiden följer av anställningsavtalet alternativt kollektivavtalet. Då det kan finnas en skillnad med den faktiska uppsägningstiden och den uppsägningstid som ersätts av den statliga lönegarantin innebär det i praktiken att uppsägningstiden kan bli kortare då den statliga lönegarantin bara ersätter uppsägningstid enligt LAS 11 vid konkursförvaltarens uppsägning. Uppsägningstiden för föräldralediga börjar normalt sett inte löpa förrän efter det datum man aviserat att man ska återgå i tjänst. Detta brukar man kunna lösa genom att den föräldraledige återgår i tjänst men är arbetsbefriad under uppsägningstiden. Konkursförvaltarens förhandlingsskyldighet Konkursförvaltaren har en förhandlingsskyldighet gentemot de fackliga organisationerna i enlighet med medbestämmandelagen. Tidigare ansågs inte konkursförvaltaren ha någon skyldighet att förhandla innan uppsägning utan bara i fråga om hur avvecklingen av verksamheten. Numera slår ett avgörande i EU-domstolen fast att uppsägningar ska föregås av förhandlingar 1, vilket innebär att en konkursförvaltare även har förhandlingsskyldighet i dessa frågor. I övrigt anses konkursförvaltaren ha förhandlingsskyldighet i de frågor där förvaltaren faktiskt har handlingsalternativ. Konkursförvaltaren ska således ta kontakt och förhandla med de fackliga organisationerna som det finns avtal med. För det fall detta inte sker eller om kollektivavtal inte finns kan det vara bra att själv ta kontakt med konkursförvaltaren för att diskutera vad som kommer att hända. Arbetsskyldighet & arbetsbefrielse I samband med konkursen har konkursförvaltaren att ta ställning till om verksamheten ska läggas ned eller drivas vidare. Blir bedömningen att det är möjligt att sälja en del eller hela verksamheten kan konkursförvaltaren bestämma sig för att driva verksamheten vidare. Om så inte är fallet blir beslutet att avveckla verksamheten. Oavsett vilket beslut som tas har den anställde en arbetsskyldighet. Arbetsskyldigheten gäller också under uppsägningstiden i förhållande till konkursboet då den anställde kan anses utlånad till konkursboet under en månad från konkursdagen. 1 Förenade målen C 235/10 - C 239/10 Claes m.fl 6
Blir man arbetsbefriad under uppsägningstiden kan det ändå finnas en skyldighet att stå till arbetsgivarens förfogande om det behövs för att utföra arbete under uppsägningstiden. Arbetsskyldighet föreligger under förutsättning att den anställde erhåller uppsägningslön. Har den anställde nått taket för den statliga lönegarantin finns inte längre någon arbetsskyldighet. För att få uppsägningslön från den statliga lönegarantin måste man anmäla sig som arbetslös till arbetsförmedlingen den första arbetsbefriade dagen. Som anmäld till arbetsförmedlingen står man till arbetsmarknadens förfogande och är i princip skyldig att tacka ja till erbjudet arbete. Tackar man nej till erbjudet arbete anses man inte stå till arbetsmarknadens förfogande och kommer inte att få ersättning från lönegarantin. Får man arbete under arbetsbefriad uppsägnings tid har man inte rätt att behålla uppsägningslönen från den statliga lönegarantin till den del man tjänar lika mycket eller mer. Tjänar man mindre avräknas lönen från den statliga lönegarantin och man får bara behålla mellanskillnaden. Arbetsgivarintyg Ett arbetsgivareintyg behövs för att kunna få a-kasseersättning. Arbetsgivaren har en skyldighet att utfärda arbetsgivarintyg. Vid en konkurs blir det istället konkursförvaltarens ansvar att utfärda arbetsgivarintyg. Ledighet Beviljade ledigheter och regelverket kring dessa gäller även efter konkursutbrottet. Här är det framförallt föräldraledighet, semester och tjänstledigheter såsom studieledighet som blir aktuellt. En arbetstagare har möjlighet att återkalla beviljad semesterledighet vid uppsägning. Reglerna om återgång i tjänst gäller även vid en konkurs. För föräldralediga med en lång anställningstid och således en lång uppsägningstid kan det finnas ett intresse av att återgå i tjänst för att kunna få statlig lönegaranti under uppsägningstiden. Vid en arbetsbefrielse gäller även här att man måste anmäla sig till arbetsförmedlingen och ställa sig till arbetsmarknadens förfogande. Beviljad semester i samband med konkurs orsakar oftast inga problem. Det man kan vara uppmärksam på är om semesteråret har sammanfallande intjänande- och uttagsår, dvs. om man kan ta ut semester samma år som man tjänar in den. Går företaget i konkurs tidigt på året kan det innebära att jag blir skyldig konkursboet pengar om jag plockar ut mer semester än vad jag tjänat in vid uppsägningstidens slut Bolagsstyrelserepresentant En arbetstagarrepresentant i bolagsstyrelsen är att likställa med övriga bolagsstyrelseledamöter och har därför lika stort ansvar som övriga i bolagsstyrelsen. Enligt aktiebolagslagen har bolagsstyrelsen en skyldighet att upprätta en kontrollbalansräkning när mer än halva aktiekapitlet är förbrukat. En underlåtenhet att upprätta en kontrollbalansräkning kan medföra ett personligt betalningsansvar för bolagsstyrelsens ledamöter En bolagsstyrelserepresentant i ett företag med ekonomiska bekymmer bör alltid kontakta Vårdförbundet för rådgivning. 7
Försäljning av verksamheten Om konkursförvaltaren säljer hela eller en del av verksamheten kan hela eller delar av personalstyrkan erbjudas övergång. Eftersom avtalet inte övergår automatiskt kan den anställde inte tvingas in i en ny anställning utan ska ges tillfälle att tacka ja eller nej till övergång. Väljer man att tacka ja gör man det utifrån de förutsättningar som den nya arbetsgivaren erbjuder eller utifrån den överenskommelse man kan göra med den nya arbetsgivaren. Det som kan påverka ställningstagandet till övergång är möjligheten till att hitta annat arbete. Tackar man nej till övergång tackar man även nej till erbjudet arbete och anses inte stå till arbetsmarknadens förfogande. Detta kan innebära att man inte är berättigad till ersättning från den statliga lönegarantin fr.o.m. det datum då den anställde hade kunnat erhålla annan inkomst, dvs. datum för övergången. Tackar man nej till övergång kan man inte heller räkna med att erhålla arbetslöshetsersättning direkt då man tackat nej till erbjudet arbete. Övergång av verksamhet Vid en försäljning av verksamheten i samband med en konkurs gäller inte reglerna om verksamhetsövergång i LAS 6b. Det innebär att anställningsavtalet och kollektivavtalet inte övergår till en ny ägare. Även om LAS 6b inte gäller vid en konkurs finns det andra regler i LAS som är kopplade till verksamhetsövergång och som gäller vid en konkurs. Det är främst företrädesrätten till återanställning, anställningstiden och intjänade semesterförmåner som kan bli aktuella vid en försäljning av verksamheten. Begreppet verksamhetsövergång och de kriterier som måste vara uppfyllda för att en verksamhetsövergång ska föreligga kan därför vara av betydelse även när ett företag gått i konkurs. För att regler om företrädesrätt, sammanlagd anställningstid och övertagande av semesterförmåner ska bli tillämpliga krävs att de kriterier för verksamhetsövergång som ställs upp i Spijkers-målet 2 t är uppfyllda. Är parterna överens om att det är fråga om en verksamhetsövergång kan detta tas med i förhandlingsprotokollet med konkursförvaltaren. Företrädesrätt till återanställning Vid en försäljning av verksamheten har anställda företrädesrätt till återanställning, om det övertagande företaget har behov av att nyanställa, i enlighet med reglerna i LAS 25-27. Det är viktigt att komma ihåg att göra anspråk på företrädesrätten för att den ska börja gälla. Detta anspråk görs skriftligen till konkursförvaltaren. Stockholm den 1/1-2013 Härmed anmäler jag anspråk på min företrädesrätt till återanställning enligt LAS 25-27 Namn och kontaktuppgifter Anspråk på företrädesrätt kan även göras under förhandlingen med konkursförvaltaren. Är parterna överens om detta ska detta framgå av förhandlingsprotokollet. 2 Mål C-24/85 Spijkers ECR 1986 8
Anställningstid En arbetstagare, som efter en konkurs i verksamheten går över till en ny arbetsgivare som skall driva verksamheten vidare, får, enligt LAS 3 st 2, tillgodoräkna sig anställningstiden hos den förra arbetsgivaren. Semester Enligt SemL 31 övertar en förvärvare av en verksamhet under vissa förutsättningar ansvaret för den överlåtande arbetsgivarens skyldigheter gällande semesterförmåner. Denna skyldighet gäller även övergång av verksamhet i samband med konkurs. En förvärvare av konkursgäldenärens rörelse kan sålunda få infria de semesterförmåner som inte kunnat regleras genom lönegarantin. Även om LAS 6b inte är tillämplig vid konkurser är det de vanliga kriterierna för verksamhetsövergång som blir tillämpliga vid bedömningen av om SemL 31 är tillämplig. Det blir i praktiken därför försäljningsavtalet mellan konkursboet och förvärvaren som blir avgörande vilken av parterna som ska stå för dessa kostnader. 3 Uteblir lönen är det viktigt att omedelbart kontakta Vårdförbundet då tidsfristerna för att omfattas av lönegarantin är korta! Betalningskrav och betalningsuppmaning handläggs av förbundsombudsman i avdelningen. Om arbetsgivaren inte betalar ut lön Om arbetsgivaren inte betalar ut lönen i tid kan det vara ett tecken på obestånd. Många gånger är det de anställda och fackförbunden som har störst intresse av att ett företag försätts i konkurs. Anledningen till detta är den statliga lönegarantin som går in och täcker upp utebliven lön. Då tidsfristerna är korta är det viktigt att medlemmarna omedelbart kontaktar Vårdförbundet för hjälp med löneindrivning. Det är bara är fordringar som förfallit till betalning högst tre månader före konkursutbrottet som omfattas av den statliga lönegarantin. Anställda som har fordringar som är äldre än tre månader riskerar därför att gå miste om ersättning för tiden innan dess. Frånträdande från anställningen En arbetstagare som inte fått sin lön har enligt 4 3 st LAS rätt att med omedelbar verkan frånträda sin anställning, om arbetsgivaren i väsentlig mån har åsidosatt sina åligganden mot arbetstagaren. Bestämmelsen innebär att en arbetstagare kan säga upp sin anställning och med omedelbar verkan lämna anställningen utan att iaktta uppsägningstiden om arbetsgivaren inte betalar ut lön. Ett frånträdande blir förmodligen främst aktuellt om den anställde har hittat ett annat arbete som kan påbörjas omgående. Fordran på den uteblivna lönen kvarstår och måste behandlas skyndsamt och på samma sätt som om anställningen bestod för att den inte ska gå förlorad Betalningskrav Betalar inte arbetsgivaren ut lönen är det viktigt att utreda vad detta beror på. Den första åtgärden är att skicka ett betalningskrav till arbetsgivaren för att få klarhet i om arbetsgivaren har några invändningar mot lönekravet. Har arbetsgivaren invändningar måste en förhandling begäras. Det går att utforma kravbrevet så att det är att likställa med en förhandlingsframställan för det fall att 3 KonkursArbetsrätt, E Danhard s 58 och s 193. 9
arbetsgivaren har invändningar mot fordran. Har arbetsgivaren invändningar mot betalningskravet blir det fråga om en tvistig fordran och ett förhandlingsärende. Om arbetsgivaren kan misstänkas vara på obestånd är det viktigt att en tvisteförhandling kommer till stånd så fort som möjligt. Se exempel på betalningskrav, s13 Betalningsuppmaning och ansökan om konkurs Om arbetsgivaren inte har några invändningar men ändå inte betalar skall en betalningsuppmaning motsvarande kravbrevet skickas. En betalningsuppmaning är en viktig del för att kunna begära ett företag i konkurs. För att göra detta måste två förutsättningar vara uppfyllda. För det första måste det finnas en klar och förfallen fordran. Har arbetsgivaren inte invänt mot betalningskravet eller betalningsuppmaningen kan fordran anses som klar. Förfallen blir den när datumet för när lönen skulle betalts ut har passerats. För det andra måste den som ansöker om konkurs kunna bevisa att företaget (gäldenären) är på obestånd. Detta är naturligtvis inte lätt då vi inte har insyn i arbetsgivarens ekonomi och arbetsgivaren kan ha andra skäl för att inte betala ut lönen. En betalningsuppmaning i enlighet med Konkurslagen kap 2 9 tjänar som insolvenspresumtion. Det innebär att arbetsgivaren får anses som insolvent om denne inte invänt mot betalningsuppmaningen eller kan bevisa motsatsen. Ett intyg från kronofogdemyndigheten som visar att företaget saknar utmätningsbara tillgångar och som inte är äldre än sex månader är också en presumtion för insolvens. Se exempel på betalningsuppmaning, s14 Delgivning Det är oftast bra att få en så snabb handläggning som möjligt. Detta gäller i synnerhet om arbetsgivaren trilskas, är svår att nå eller i övrigt håller sig undan. För att inte förlora tid kan man begära delgivning av betalningsuppmaningen. En delgivning innebär att man får ett kvitto på att arbetsgivarens representant personligen har tagit emot betalningsuppmaningen. I första hand är det en ordinarie styrelseledamot som ska delges men det behöver inte vara någon som tecknar bolagets firma. Finns ingen ordinarie ledamot att tillgå går det även bra med en suppleant. En delgivning går via en delgivningsbyrå, som t ex Svensk delgivningsservice. Se exempel på delgivningsbrev, s15 Vårdgivarens ansvar vid en konkurs Privat hälso- och sjukvård bedrivs av en vårdgivare. Vårdgivaren kan antingen vara en juridisk person (bolag, förening eller stiftelse) eller en enskild yrkesutövare. Där det bedrivs hälso- och sjukvård ska det, enligt hälso- och sjukvårdslagen, finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten. Verksamhetschefens ansvar regleras dels i lag och dels av vårdgivaren som bestämmer vilka befogenheter, rättigheter och skyldigheter verksamhetschefen ska ha. Verksamhetschefen har, antingen själv eller genom att anlita personer med lämplig kompetens, att säkerställa de krav som ställs på honom/henne. Vårdgivaren ansvarar för att verksamhetschefen har tillräcklig kompetens för uppgiften. 10
Om en verksamhet som finansieras av kommun eller landsting försätts i konkurs så fortsätter kommunen och/landstinget att vara huvudman med ansvar för att patienterna får den vård de behöver. Kommunen eller landstinget måste med andra ord erbjuda alternativ vid en konkurs. Om en helt privatfinansierad verksamhet, t ex plastikkirurgisk verksamhet, försätts i konkurs har det allmänna inte något ansvar för att erbjuda alternativ. För de fall konkursförvaltaren fortsätter att bedriva verksamheten är det konkursboet som är vårdgivare och har att uppfylla alla de krav som ställs på en vårdgivare, t ex att det ska finnas en verksamhetschef och dennes kompetens. Om en verksamhet upphör utan att någon tar över ska konkursboet säkerställa att patientjournalerna tas om hand på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Konkursboet kan ansöka om att socialstyrelsen tar hand om dem, se 9 kap. 1 andra stycket patientdatalagen och 5 kap. 1 SOSFS 2008:14. Checklista vid konkurs Den förtroendevalda kontaktar medlemmarna och informerar vad konkursen innebär och vem de kan kontakta vid frågor. Konkursförvaltaren brukar tidigt informera de anställda om situationen, anställningens fortlevnad och statlig lönegaranti. Det är till konkursförvaltaren medlemmarna ska lämna sina krav på lön och andra ersättningar. Vid kontakt med konkursförvaltaren kan man göra anspråk på företrädesrätt för medlemmarna om det är aktuellt med en försäljning av verksamheten. Detta kan man begära att få nedskrivet i ett protokoll. Medlemsmöte för att bl a informera om omställningsavtalet och trygghetsrådets (TRR) verksamhet. Anmälan ska göras av både arbetsgivaren och den anställde. Gäller för de arbetsplatser som omfattas av kollektivavtal, för mer info och anmälningsblankett se www.trr.se Checklista vid utebliven lön Skicka betalningskrav. Låt medlemmen specificera och styrka sin fordran gärna med anställningsavtal och tidrapport. Ta reda på arbetsgivarens inställning, om arbetsgivaren motsätter sig betalningskravet blir fordran tvistig. Vi måste då begära en tvisteförhandling och kan då inte lämna in en ansökan om konkurs. Glöm inte protokollet. Om arbetsgivaren inte motsätter sig fordran men fortfarande inte betalar, skicka en betalningsuppmaning via ett delgivnings företag. Lämna över ärendet till förbundsjurist! Referenser Lag Förmånsrättslag (1970:979) Lag (1982:80) om anställningsskydd Lag om företagsrekonstruktion (1996:764) Lönegarantilag (1992:497) Konkurslag (1987:672) Semesterlag (1977:480) Hälso- och sjukvårdslag (1982.763) 11
Litteratur Patientdatalagen (2008:355) Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14) PTK - Konkursskrift Facklig inkassobok alt. Löneindrivning och konkurs, facklig handledning av Erik Danhard & Henrik Ask Konkursarbetsrätt av Erik Danhard Ordförklaringar Borgenär - Den som har någonting att fordra/kräva av gäldenären Förmånsrätt - Fordringsägarnas förmånsrätt i förhållande till varandra till betalning ur gäldenärens egendom. Gäldenär - Den person/företag som är skyldig någon annan någonting Insolvens - Insolvens är att inte kunna betala sina skulder, att inte ha kontanter till de kortfristiga eller långfristiga skulderna. Insolvens är grund för konkurs. Konkurs - En persons tillgångar omhändertas av en konkursförvaltare och säljes, varefter de pengar som kommer in fördelas mellan fordringsägarna enligt en enligt lagen bestämd ordning (förmånsrättsordningen). Konkursbo är en separat juridisk person som innehåller företagets tillgångar och som företräds av konkursförvaltaren. konkursgäldenär är det företag som har försatts i konkurs Kontrollbalansräkning - Ett aktiebolag som har förbrukat halva aktiekapitalet kdan tvingas till att gå i konkurs, som en första åtgärd kan en kontrollbalansräkning upprättas där tillgångar och skulder värderas till verkligt värde. En kontrollbalansräkning skall granskas av en revisor och om det visar sig enligt kontrollbalansräkningen att aktiebolaget inte är i konkurs så kan det fortsätta sin verksamhet. LAS Lag(1982:80) om anställningsskydd Likvidation innebär att ett aktiebolag avvecklas. Ett alternativ till en frivillig likvidation är att sälja aktierna i aktiebolaget till andra, då behöver inte aktiebolaget upplösas. En tvångsmässig likvidation beslutas i rätten och innebär att aktiebolaget måste träda i likvidation, en tvångsmässig likvidation kan ske om aktiebolaget saknar styrelse. En frivillig likvidation beslutas det om på en bolagsstämma och en frivillig likvidation sker med omedelbar verkan. Likviditet - Är ett mått på en organisations kortsiktiga betalningsförmåga. MBL Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Obestånd - Oförmåga att betala sina skulder allt eftersom de förfaller till betalning. Oförmågan får inte vara tillfällig. Benämns även insolvens. Utgör grund för konkurs. 12
Exempel betalningskrav Krav på lönefordran Aktiebolag Y, organisationsnummer. Som ombud för vår medlem Annika Andersson, XXXXXX-XXXX, uppmanar jag er att betala den lön mm som framgår av den bifogade kravspecifikationen, bilaga 1. Hela summan ska betalas inom en vecka från den dag ni får detta brev, dock senast den X/X-XXXX. Har ni invändningar mot kraven ska dessa framföras till mig inom samma tid. Om ni inte betalar inom den angivna tiden eller gör invändning kommer jag att skicka en betalningsuppmaning till er på vilken en konkursansökan kan följa. Alternativt kommer jag att ansöka om betalningsföreläggande eller stämning mot er. Betalning sker enklast genom insättning på Annikas lönekonto. Med vänlig hälsning, VÅRDFÖRBUNDET Förbundsombudsman Avdelning XXX Bilaga 1 Kravspecifikation 1. Lön för mars 2012 13 887 kr Förfallodag: 2012-03-25 Retroaktivlön semesterlönegrundande 480 kr Förfallodatum 2012-03-25 Summa kapitalbelopp, att betala 14 367 kr Dessutom löper ränta enligt 6 räntelagen på kapitalbeloppet från förfallodagen till dess att full betalning sker. 13
Exempel betalningsuppmaning Betalningsuppmaning Aktiebolag Y, organisationsnummer Som ombud för vår medlem Annika Andersson, XXXXXX-XXXX jag er att betala förfallna fordringar som framgår av den bifogade kravspecifikationen, bilaga 1. Hela summan ska betalas inom en vecka från den dag ni får detta brev. Har ni invändningar mot kraven ska dessa framföras till mig inom samma tid. Om ni inte betalar inom den angivna tiden eller gör invändning kommer vi att inge en ansökan om konkurs mot er. Betalning sker enklast genom insättning på Annikas lönekonto. Med vänlig hälsning, VÅRDFÖRBUNDET XXX Förbundsombudsman, Avdelning Kravspecifikation 1. Lön för mars 2012 13 887 kr Förfallodag: 2012-03-25 Bilaga 1 Retroaktiv lön semesterlönegrundande Förfallodatum 2012-03-25 Lön för april 2012 Semestertillägg 16/3, 20/3 & 30/3 Enl KA 15: 0,6 % av månadslönen Förfallodag 2012-04-25 480 kr 250 kr 13 887 kr Summa kapitalbelopp, att betala 28 504 kr Dessutom löper ränta enligt 6 räntelagen på kapitalbeloppet från förfallodagen till dess att full betalning sker. 14
Exempel begäran om delgivning Svensk Delgivningsservice AB 104 24 Stockholm Delgivning av betalningsuppmaning Vi översänder betalningsuppmaning för delgivning med företagsnamn & organisationsnummer. För att inte förlora förmånsrätt ska ärendet behandlas med förtur. Upplysningsvis kan anges att bolagets VD XXX XXX enligt information är bosatt i Holland sedan länge men att styrelsesuppleanten YYY YYY och tillika ekonomihandläggare är bosatt i Helsingborg. YYY befinner sig dock ytterst sällan företagets lokaler. Handläggare hos oss är undertecknad ombudsman och nås på telefon 01-23 45 67 alternativt 070-12 34 567. Med vänlig hälsning, VÅRDFÖRBUNDET XXX Förbundsombudsman. Avdelning Fakturaadress Vårdförbundet c/o BGC BGC-id VAR5000 106 42 Stockholm Ref 412 Bilagor: Betalningsuppmaning för 1. XXX XXX 2. YYY YYY 3. ZZZ ZZZ samt 4. Utdrag från bolagsregistret & Infotorg 15