Datum Vår referens 2009-08-12 Kontaktperson Ert Datum Er referens Sigurd Lindvall L10/06/1/35 Ålands landskapsregering Mottagare PB 1060 AX-22111 Mariehamn Utlåtande över förslag till ny barnomsorgslagstiftning Sammanfattning stöder den grundläggande målsättningen med den nya barnomsorgslagen. Kommunförbundet stöder också med vissa förbehåll de viktigare föreslagna ändringarna såsom bl.a. rätt till avgiftsfritt skoluppskovsår, krav på tillgång till specialbarnomsorg och specialbarnträdgårdslärare, rätt för förvärvsarbetande och studerande föräldrar till fritidshemsverksamhet för barn i årskurs 1 och 2, rätt till fritidshemsverksamhet för ungdomar i yrkesträningsundervisning på gymnasialstadienivå, begränsad rätt till barnomsorg för barn under tre år med vårdlediga föräldrar samt lagstadgade möjligheter för kommunerna att ordna barnomsorg i gruppfamiljedaghem. Sammanfattningsvis kan konstateras att kommunförbundet föreslår att bl.a. följande förändringar bör göras i lagförslaget. Synsättet på antalet barn i gruppfamiljedaghem bör ändras. Möjligheten till s.k. överinskrivning bör bibehållas. Med beaktande av att inget krav om pedagogisk verksamhet ställs inom fritidshemsverksamheten skulle det vara på sin plats att överväga att slopa kravet på att minst en tredjedel av personalen skall ha minst tre årig högskoleexamen med lämplig pedagogisk inriktning. En övergångstid bör införas i samband med att en arbetslös mister sin dagisplats. Kommunens uppgifter bör i lagförslaget formuleras så att de uppgifter som ålagts kommunerna inte ökar. Landskapsregeringen bör överväga att som i gällande lag ange i lagtexten att lekverksamheten även omfattar tillsyn. I lagförslaget finns det på ett flertal ställen oklarheter mellan detaljmotivering och lagtext. I vissa utsträckning saknas även detaljmotivering till väsentliga begrepp som bl.a. föreslås definierade i lagtexten. kf PB 230 AX-22101 MARIEHAMN Tel. +358 18 22581 Fax +358 18 15391 e-post: info@kommunforbundet.ax
2 / 12 Grupp- och familjedaghem Enligt lagens 3 1 mom. bedrivs daghemsverksamhet i familjedaghem, gruppfamiljedaghem och daghem varvid familjedaghem bedrivs av minst en familjedagvårdare och omfattar högst 6 barn, varvid barn under tre år räknas som 1,5 barn och gruppfamiljedaghem bedrivs av två familjedagvårdare och omfattar som högst åtta barn. Om barnen är under tre år så anses två familjedagvårdare klara av förhållandevis lika många barn som en familjedagvårdare, dvs. åtta respektive fyra. Är barnen över tre år anses en ensam familjedagvårdare klara av sex barn medan två familjedagvårdare anses kunna hantera åtta barn. Landskapsregeringen borde närmare överväga denna skillnad i synsätt. Skulle inte två familjedagvårdare kunna tänkas klara av tio barn över tre år när en familjedagvårdare anses kunna ta hand om sex barn över tre år. 3 1 mom. Daghemsverksamhet Daghemsverksamhet erbjuder omsorg, lekmöjligheter och pedagogisk verksamhet för barn under skolåldern. Daghemsverksamhet bedrivs i familjedaghem, gruppfamiljedaghem och daghem varvid 1) familjedaghem bedrivs av minst en familjedagvårdare och omfattar högst sex barn, varvid barn under tre år räknas som 1,5 barn, 2) gruppfamiljedaghem bedrivs av två familjedagvårdare och omfattar som högst tio barn, varvid barn under tre år räknas som 1,5 barn, 3) daghem bedrivs av i landskapsförordning fastslagen personal och omfattar elva eller flera barn. Undantag från kraven på personalens antal Enligt gällande bestämmelser i 5 4 mom. barnomsorgsförordningen kan kommunen göra undantag från relationstalet i paragrafens 3 mom. (antalet barn per personal) om de genomsnittliga vårddagarna för barnen fortlöpande är färre än verksamhetsdagarna. Undantaget skall göras så att det fortlöpande inte vårdas fler barn samtidigt än vad det totala relationstalet förutsätter. Det är således idag möjligt med s.k. överinskrivning. I lagförslagets 3 2 mom. föreslås att kommunen skall kunna i enstaka fall tillfälligt medge att det i en daghemsverksamhet under längst tre dagar finns fler barn än vad följer av bestämmelserna i paragrafens 1 mom. (antalet barn per personal). Någon motivering till förändringen anges inte och i detaljmotiveringen nämns ingenting om bestämmelsen. Någon överinskrivning skulle inte vara möjlig att ha på dagis med den föreslagna bestämmelsen. Däremot skulle det i princip vara möjligt att under tre dagar ha hur många barn som helst på dagis. Landskapsregeringen bör överväga att bibehålla möjligheten till överinskrivning i enlighet med vad ovan nämns. Specialbarnomsorg Enligt 4 skall i daghemsverksamhet specialbarnomsorg erbjuda behövliga specialpedagogiska åtgärder till barn i behov av särskilt stöd och enligt 18 2 mom. har vårdnadshavaren rätt till specialbarnomsorg för sitt barn i den omfattning det finns
3 / 12 ett behov av det. Om det inte finns särskilda resurser för ett barn med särskilda behov ska detta beaktas vid personaldimensioneringen enligt 9 1 mom. andra meningen. I redogörelsen över förslagets verkningar anges att kravet på tillgång till specialomsorg och specialträdgårdslärare i alla kommuner uppskattas medföra en ökad kostnad för kommunerna om 90 000 euro. Detaljmotiveringen till bestämmelserna är ytterst knapphändig. I detaljmotiveringen till 4 anges Det stöd som barn ges inom specialbarnomsorgen ska vara individuellt anpassat och ges i samråd med vårdnadshavaren. Stödet kan vara varaktigt eller ges under en begränsad tidsperiod. Vad är specialpedagogiska åtgärder? Åtgärder framtagna under ledning av en specialbärnträdgårdslärare eller? Vad menas med särskild resurs i 9? En personalresurs eller vad? Vårdnadshavare har rätt till specialbarnomsorg för sitt barn i den omfattning det finns behov av det enligt 18 2 mom. Detaljmotiveringen nämner ingenting om denna nya rättighet. Skall en specialbarnträdgårdslärare ansvara för specialbarnomsorgens utredning, planering, genomförande, utvärdering och utveckling? Kan specialomsorgen integreras i daghemmets dagliga verksamhet? Kommunalt samarbete bör främjas. Bestämmelserna är nya och borde i detalj ha beskrivits/förklarats i motiveringen till bestämmelserna. Fritidshemsverksamhet Enligt 6 1 mom. skall fritidshemsverksamhet dagtid erbjuda omsorg och en meningsfull fritid för vissa barn och studerande. Enligt detaljmotiveringen till bestämmelsen ges fritidsverksamhet i fritidshem eller familjedaghem. Antalet barn per personal och personalens kompetens är densamma i daghems- och fritidsverksamheten enligt 5 förordningen. Med beaktande av att inget krav om pedagogisk verksamhet ställs inom fritidshemsverksamheten skulle det vara på sin plats att överväga att slopa kravet på att minst en tredjedel av personalen skall ha minst tre årig högskoleexamen med lämplig pedagogisk inriktning. Inom fritidshemsverksamheten lär det inte heller vara aktuellt med regler för barn under tre år. Lekverksamhet Enligt 3 1 mom. i gällande barnomsorgslag skall kommunen ordna barnomsorg för de barn som har sin hemort i kommunen enligt lagen om hemkommun. Med barnomsorg avses daghemsverksamhet, förundervisning, lekverksamhet och fritidshemsverksamhet. Rätten till barnomsorg enligt gällande lag omfattar daghemsverksamhet och förundervisning. Fritidshemsverksamhet och lekverksamhet har man inte rätt till men kommunen är skyldig att ordna sådan verksamhet enligt nämnda 3 1 mom. I den nya barnomsorgslagen omfattar rätten till barnomsorg daghem inkluderande förundervisning samt fritidshemsverksamhet. Med barnomsorg avses daghemsverksamhet, fritidshemsverksamhet och lekverksamhet. Enligt bestämmelsen i lagens 26 1 mom. 2 punkten skall kommunen erbjuda barnomsorg under de tider då vårdnadshavare behöver det i enlighet med vad som följer av bestämmelserna i 4 kap. Nämnda kapitel handlar om rätten till barnomsorg och således är bestämmelsen i
4 / 12 nämnda 26 1 mom. 2 punkten inte tillämplig på lekverksamhet, eftersom rätten till barnomsorg inte omfattas av lekverksamhet. Någon skyldighet för kommunen att ordna lekverksamhet har dock inte intagits i lagen. Någon motivering för att slopa denna kommunala lagstadgade skyldighet har inte presenterats i förslaget. Enligt barnomsorgslagen erbjuder lekverksamheten tillsyn och lekmöjligheter för barn under skolåldern. Enligt 7 bereds barn som inte har börjat skolan i lekverksamhet under ledning av personal lekmöjligheter utomhus eller inomhus. Enligt detaljmotiveringen till bestämmelsen är målsättningen för lekverksamheten är att bereda barnen lekmöjligheter under viss tillsyn några timmar om dagen. Övervakningen utförs av anställd personal och/eller av vuxen som följer med barnet och som då deltar i verksamheten. Landskapsregeringen bör överväga att som i gällande lag foga till paragrafen att lekverksamheten även omfattar tillsyn. Det är inte tillfredställande att tillsynen endast omnämns i detaljmotiveringen. I detaljmotiveringen anges att Övervakningen utförs av anställd personal och/eller av vuxen som följer med barnet och som då deltar i verksamheten. Med tanke på vem som borde ha ansvar om något händer så bör inte övervakningen/tillsynen enbart kunna åläggas utomstående. I en skadeståndsprocess eller i ett brottmål kan det likväl vara svårt att visa att den utomstående tagit på sig ett ansvar genom att delta i verksamheten när ett sådant ansvar inte följer av lag. Skall en utomstående som deltar i verksamheten åläggas ett tillsynsansvar bör detta anges i lag. 7 Lekverksamhet I lekverksamhet under ledning av personal bereds barn som inte har börjat skolan lekmöjligheter och tillsyn utomhus eller inomhus. Lekverksamhet erbjuds under 10-15 timmar per vecka. Kommunen ska ordna lekverksamhet i den omfattningen det finns behov för verksamheten. Ej möjligt att få tag på kompetent personal Enligt 8 2 mom. kan kommunen, om det för en uppgift som avses i 8 1 mom. inte är möjligt att få en person med den kompetens som krävs, för uppgiften för högst två år i sänder anställa en person som på grundval av fullgjorda studier (min kursiv) har tillräckliga förutsättningar att sköta uppgiften. Enligt detaljmotiveringen till bestämmelsen bör en person som anställs två år utan att uppfylla kompetenskrav ha för arbetsuppgifterna lämpliga praktiska erfarenheter (min kursiv). Lagtext och detaljmotivering spretar åt olika håll. I lagtexten talas om fullgjorda studier och i detaljmotiveringen om lämplig praktisk erfarenhet.
5 / 12 8 Personal (1 mom. lika som framställningen) Om det för en uppgift som avses i 1 mom. inte är möjligt att få en person med den kompetens som krävs, kan kommunen för uppgiften för högst två år i sänder anställa en person som på grundval av studier eller erfarenheter har tillräckliga förutsättningar att sköta uppgiften. Landskapsregeringen kan av särskilda skäl bevilja dispens från de kompetenskrav som avses i 1 mom. (3 mom. lika som framställningen) Verksamhetsspråk Enligt 11 är svenska verksamhetsspråket inom kommunal barnomsorg och annan barnomsorg som stöds av kommunen. Bättre svenska och med hänvisning till 1 1 mom. föreslås bestämmelsen omformuleras enligt följande: Svenska är verksamhetsspråket inom barnomsorgen. Tystnadsplikt Enligt bestämmelsen om tystnadsplikt (12 ) omfattar den anställde hos kommun, medlem av ett kommunalt organ och den som är verksam vid ett enskilt daghem. Tystnadsplikten omfattar således inte personal vid enskild lek- och fritidsverksamhet. Det finns ingen orsak att den personalen skulle stå utanför den lagstadgade tystnadsplikten inom barnomsorgen. Bestämmelsens tillämpningsområde bör utvidgas till att omfatta även nämnda personalkategori. Vårdnadshavare Familjerätten hör till rikets behörighet. I landskapslag kan inte intas en avvikande bestämmelsen om vem som är vårdnadshavare än vad som anges i rikslag. Enligt 15 2 mom. är vårdnadshavare barnets föräldrar eller den eller de personer som är juridiskt ansvariga med huvudansvar för ett barns vårdnad, och som avses i rikets lag angående vårdnad om barn och umgängesrätt (FFS 361/1983). Vårdnadshavare enligt nämnda rikslag är barnets föräldrar eller de som anförtrotts vårdnaden om barnet. Det förefaller lämpligt att antingen slopa bestämmelsen, eller ange att vem som är vårdnadshavare regleras i rikslag eller inta en bestämmelse som är likalydande som i rikslagen. Rätten till kommunal barnomsorg Förvärvsarbete och studier Enligt 16 1 mom. 2 punkten har vårdnadshavare rätt till kommunal barnomsorg i daghemsverksamhet under den tid då vårdnadshavaren förvärvsarbetar eller studerar, till dess läroplikten börjar. Enligt 17 1 mom. 1 punkten har vårdnadshavare rätt till kommunal barnomsorg i fritidshemsverksamhet för sitt barn under vardagar minst från kl. 07.30 till kl. 18.00 under den tid ett barn är i grundskolans årskurs 1 och 2 och vårdnadshavarna förvärvsarbetar eller studerar.
6 / 12 I detaljmotiveringen till bestämmelserna nämns inget om vad som avses med förvärvsarbete och studier. Är förvärvsarbete all verksamhet vars syfte är att tjäna pengar? Är förvärvsarbete all verksamhet vars syfte är att tjäna pengar till uppehälle? Är att studera att man är inskriven i en läroinrättning? Hur skall man visa att man studerar? Landskapsregeringen kunde redogöra närmare för vad som avses med uttrycken förvärvsarbetar och studerar då de har stor betydelse för den enskildes rättigheter. Arbetslösa Arbetslösa med barn under tre år har inte någon rätt till barnomsorg i daghemsverksamhet. Arbetslösa med barn som fyllt tre år har rätt till 20 timmar kommunal barnomsorg per vecka i daghemsverksamheten. Enligt lagförslaget blir arbetslösa inte bedömda som en grupp utan varje arbetslös underkastas kommunens prövning om det finns särskilda skäl för rätt till dagis i det enskilda fallet. I praktiken torde det kunna bli besvärligt att tillämpa regelverket. En person som blir arbetslös förlorar sin dagisplats. För att dagiset skall få reda på att en person är arbetslös krävs nog vanligtvis att den arbetslöse berättar om den uppkomna situationen. Förutom att personen blir arbetslös är den arbetslöse tvungen att meddela kommunen detta. En uppgift som säkert många drar sig för när de vet att det innebär att de förlorar sin dagisplats. Får personen jobb har kommunen två veckor på sig att ordna plats, vilket kan vara problematiskt. För att minska de personliga konsekvenserna för berörda vårdnadshavare och barn och dessutom undvika onödig byråkrati för kommunen borde den arbetslöse få behålla dagisplatsen under en övergångstid. Till exempel så utformad att beviljad plats på dagis får behållas till dess ansökan om dagisplats av särskilda skäl avgjorts och vunnit laga kraft. Ansökan om barnomsorgsplats Enligt 19 2 mom. kan landskapsregeringen i landskapsförordning besluta närmare om den tid inom vilken ansökan som avses i 1 mom. ska göras av barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare. I detaljmotiveringen till bestämmelsen anges Bestämmelser om ansökan finns i 3 i gällande landskapsförordning om barnomsorg. Med stöd av denna delegeringsbestämmelse avser landskapsregeringen att infoga en i sak överensstämmande bestämmelse i en ny landskapsförordning. I 1 förordningen anges Efter att kommunen av vårdnadshavare fått en ansökan om barnomsorg ska kommunen erbjuda barnomsorgsplats inom fyra månader. Om ett barn behöver en barnomsorgsplats och behovet är brådskande, på grund av vårdnadshavarnas förvärvsarbete eller studier, bör vårdnadshavarna erbjudas en barnomsorgsplats inom två veckor efter att kommunen mottagit ansökan. Bestämmelsen handlar inte om den tid inom vilken en ansökan om barnomsorgsplats skall göras utan om den tid inom vilken kommunen skall erbjuda plats. Det torde kunna anses att landskapsregeringen inte har stöd i lagen att utfärda en sådan bestämmelse. Dessutom borde en sådan bestämmelse som ålägger kommunen en skyldighet intas i lag.
7 / 12 19 Ansökan om barnomsorgsplats Ansökan om barnomsorgsplats i daghem, gruppfamiljedaghem, familjedaghem eller fritidshemsverksamhet ska göras av vårdnadshavare. Efter att kommunen fått en ansökan om barnomsorg ska kommunen erbjuda barnomsorgsplats inom fyra månader. Om ett barn behöver en barnomsorgsplats och behovet är brådskande, på grund av vårdnadshavarnas förvärvsarbete eller studier, bör vårdnadshavarna erbjudas en barnomsorgsplats inom två veckor efter att kommunen mottagit ansökan. Samhällsstödd enskild barnomsorg I lagens 27 1 mom. anges bland annat Den som erbjuder samhällsstödd enskild barnomsorg mot ersättning ska ha ansökt och godkänts för detta av förläggningskommunen innan verksamheten inleds. En fysisk eller juridisk person som av förläggningskommunen godkänts såsom huvudman för barnomsorg har rätt till kommunalt samhällsstöd av kommunen för att driva verksamheten, om den uppfyller de krav som följer av 2, 4, 5 och 8 14 denna lag. Enligt lagförslagets 1 1 mom. är verksamhetsformerna i barnomsorgen daghems-, fritidshems- och lekverksamhet. Således skall den som erbjuder samhällsstödd enskild daghems-, fritidshems- och lekverksamhet ansöka och godkännas av förläggningskommunen innan verksamheten inleds. En godkänd huvudman för daghems-, fritidshems- eller lekverksamhet har rätt till kommunalt samhällsstöd av kommunen om verksamheten uppfyller vissa krav som följer av 2, 4, 5 och 8 14. Enligt detaljmotiveringen blir det möjligt att bedriva också fritidsverksamhet som samhällsstödd enskild barnomsorg. Lagtexten ger dock stöd åt uppfattningen att bestämmelsen även gör det möjligt att bedriva lekverksamhet som samhällsstödd enskild barnomsorg. Skall möjligheten begränsas till daghems- och fritidshemsverksamhet bör inte begreppet barnomsorg användas. I lagförslagets 23 2 mom. regleras hemkommunens ersättningsandel till huvudman för enskilda daghem. För ett barn som erhåller barnomsorg i ett daghem som drivs som samhällsstödd enskild barnomsorg, skall barnets hemkommun till huvudmannen för daghemmet betala en ersättningsandel, vilken inte oskäligt avviker från vad motsvarande kommunala daghemsplats kostar. Några regler om hur stödet till fritidshems- och lekverksamhet som drivs som samhällsstödd enskild barnomsorg skall beräknas har inte medtagits i lagförslaget. Att de har rätt till stöd framgår av nämnda 27 1 mom. Avgift vid samhällsstödd enskild barnomsorg Enligt lagens 23 1 mom. skall enskilda daghem som drivs som samhällsstödd enskild barnomsorg fastställa en taxa för de avgifter barnets vårdnadshavare skall betala för den barnomsorg barnet utnyttjar. Enligt detaljmotiveringen innebär förslaget att de som driver enskilda daghem i grunden fritt kan besluta om avgifter. I detaljmotiveringen sägs vidare att av 12 1 mom. rikets klientavgiftslag följer en avgiftsbegränsning. Begränsningen medför att den som använder servicen skall betala samma avgifter och ersättningar som när motsvarande service ordnas av kommunen.
8 / 12 Skall enskilda daghem fritt få fastställa taxan bör anges i landskapslag att nämnda 12 1 mom. inte skall tillämpas i fråga om avgift vid enskilda daghem, om det är så att den begränsar enskilda daghems möjligheter att bestämma avgifterna på det sätt som anges i detaljmotiveringen. Skall nämnda 12 1 mom. begränsa enskilda daghems avgifter bör lagförslagets 23 1 mom. ändras så att den anger att taxan vid enskilda daghem är desamma som kommunens barnomsorgstaxa. Det är otillfredsställande att lagtext och detaljmotivering spretar åt olika håll. Landskapsregeringen bör överväga att explicit i lag ange vad som skall gälla: begränsning eller ingen begränsning. Skyldigheten att fastställa taxa bör ersättas med en möjlighet att fastställa taxa. 23 Avgift vid samhällsstödd enskild barnomsorg Enskilda daghem och annan barnomsorg som drivs som samhällsstödd enskild barnomsorg kan, med beaktande av bestämmelserna i 21 och 22, fastställa en taxa för de avgifter barnets vårdnadshavare ska betala för den barnomsorg barnet utnyttjar. Taxan ska sändas till kommunen för kännedom. För ett barn som erhåller barnomsorg som drivs som samhällsstödd enskild barnomsorg, ska barnets hemkommun till huvudmannen för barnomsorgen betala en ersättningsandel, vilken inte oskäligt avviker från vad motsvarande kommunala barnomsorg kostar. En kommun kan om särskilda skäl föreligger beviljas rätt av landskapsregeringen att inte betala ut ersättningsandel (uteslutning). Landskapsregeringen kan i landskapsförordning besluta närmare om hur hemkommuns ersättningsandel för barnomsorg som avses i denna paragraf ska beräknas samt om de särskilda skäl som avses i 2 mom. Avgift vid kommunal barnomsorg I detaljmotiveringen till 21 och 22 anges: Vad som är heltids- respektive halvtidsomsorg är väsentligt för avgifterna. Hittills har det ansetts vara (jfr 2 LF 1997:12) heltidsvård om ett barn är mer än fem timmar i barnomsorg per dygn, och halvtidsvård om det är frågan om mindre än fem timmar. Dessutom anses det vara halvtidsvård om det per vecka är frågan om högst 25 timmar barnomsorg. I enlighet med detta förslag blir tidsgränsen per dygn istället fyra timmar och veckogränsen 20 timmar. Notera att begreppen avses ändrade till heltidsomsorg och halvtidsomsorg. I 21 och 22 anges ingen tidsgräns per dygn eller veckogräns som detaljmotiveringen antyder. I lagtexten (21 3 mom.) används begreppet heldagsomsorg. Begreppen heltidsomsorg och halvtidsomsorg används inte i nämnda paragrafer däremot anges vad som i utkastet till förordning avses med begreppen. Med hänsyn till den betydelse bestämmelsen, om att barnomsorgsavgiften för heldagsomsorg får vara högst 230 euro per barn och månad, har så bör landskapsregeringen i lag definiera vad som avses med heldagsomsorg. I 20-22 finns bestämmelser om barnomsorgsavgift. Enligt detaljmotiveringen till 21 och 22 ges kommunerna större frihet att bestämma barnomsorgsavgifternas storlek. Men enligt 21 1 mom. skall kommunen fastställa en barnomsorgstaxa. Om en kommun önskar att t.ex. förundervisning skall vara gratis är det tveksamt om kommunen kan bestämma att avgiften skall vara noll med nuvarande formulering.
9 / 12 Poängen med bestämmelserna i 5 kap. är att sätta vissa gränser för kommunens beslutsfattande. I övrigt skulle kommunen fritt få bestämma barnomsorgstaxorna, vilket även detaljmotiveringen ger uttryck för. Användandet av uttrycket ska understöder uppfattningen att kommunen måste ta betalt för all barnomsorg, vilket inte torde vara meningen utan meningen är att det skall finnas begränsningar i kommunens befogenheter. Förutom ett längre stycke om bestämmelser i förordningen (heltidsomsorg och halvtidsomsorg) är detaljmotiveringen till 21 och 22 knapp. Någon närmare vägledning för tillämpningen av bestämmelserna ges inte. Bestämmelserna är nya och borde ha beskrivits/förklarats närmare. T.ex. enligt 22 1 mom. skall barnomsorgsavgiften fastställas årligen med beaktande av familjens aktuella faktiska inkomst. När avgiften fastställs ska väsentliga och verifierade omständigheter i inkomstsituationen beaktas. Om inkomstsituationen därefter väsentligt och varaktigt ändras ska uppgifter om detta ges till kommunen, som med beaktande av en väsentligt ändrad inkomstsituation ska fastställa en ny barnomsorgsavgift. Vårdnadshavaren är skyldig att lämna uppgifter till kommunen om inkomstsituationen väsentligt och varaktigt ändras. Vad avses med uttrycket väsentligt? 5 %, 10% mer än hälften eller något annat? Beaktande en väsentligt ändrad inkomstsituation skall kommunen fastställa en ny barnomsorgsavgift. Vad avses med uttrycket, samma som föregående väsentligt eller? Vad avses med uttrycket faktiska inkomst, skattepliktig, beskattningsbar.? Åtminstone mångtydiga begrepp i bestämmelserna bör förklaras närmare i detaljmotiveringen. Helst borde mer precisa uttryck användas i lagtexten, t.ex. i lagen skulle anges i procent hur mycket inkomstsituationen skall ändras för att den enskildes lagstadgade informationsskyldighet inträder. 21 Avgift vid kommunal barnomsorg Kommunen kan, med beaktande av bestämmelserna i denna paragraf och bestämmelserna i 22, fastställa en taxa för de avgifter som barnets vårdnadshavare ska betala för barnomsorg. (2 mom. lika som framställningen) Barnomsorgsavgiften för heldagsomsorg får vara högst 230 euro per barn och månad. Med heldagsomsorg avses barnomsorg som överstiger fyra timmar per dygn. För den barnomsorg som ges enligt denna lag kan kommunen uppbära 230 euro i barnomsorgsavgift per barn och månad. Vid bestämmande av avgiften ska kommunen beakta familjens storlek. (4 mom. 5 mom. och 6 mom. lika som framställningen) 22 Beaktande av inkomst vid fastställande av barnomsorgsavgift Barnomsorgsavgiften ska fastställas årligen med beaktande av familjens skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster samt skattefria inkomster. När avgiften fastställs ska (uteslutning) verifierade omständigheter i inkomstsituationen beaktas. Om inkomstsituationen därefter varaktigt ändras med tio procentenheter ska uppgifter om detta ges till kommunen, som (uteslutning) då ska fastställa en ny barnomsorgsavgift. (2 mom., 3 mom. och 4 mom. lika som framställningen)
10 / 12 Landskapsregeringens ledningsansvar Enligt 24 2 mom. sista meningen kan landskapsregeringen besluta om för kommunerna bindande anvisningar om utvecklandet av barnomsorg. Med uttrycket anvisningar avses vanligtvis allmänna regler som myndigheterna har fattat beslut om och som inte är förpliktande. Föreskrifter används vanligtvis för att beskriva allmänna regler vilka myndigheterna har fattat beslut om och vilka såsom förpliktande skall iakttas i de enskilda fall som avses i dem. Uttrycket bindande anvisningar blir lite märkligt beaktande nämnda definition (icke förpliktande regler som är bindande). Då avsikten torde vara att reglerna även skall vara bindande för de ickekommunala aktörerna inom barnomsorgen föreslås att bestämmelsen utformas på följande sätt: Landskapsregeringen kan utfärda föreskrifter om utvecklandet av barnomsorgen. Då avsikten är att reglerna skall vara bindande bör landskapsregeringen överväga att publicera dem i Ålands författningssamling. Enligt 121 2 mom. grundlagen utfärdas bestämmelser om uppgifter som åläggs kommunerna genom lag. Så de regler om utvecklandet av barnomsorgen som landskapsregeringen utfärdar med stöd av den föreslagna bestämmelsen kan inte påföra kommunerna uppgifter. Kommunens ledningsansvar Enligt detaljmotiveringen till 7 kan huvudman för lekverksamhet vara förening, kommun, kyrkan eller annan privat huvudman vara och kommunen där verksamheten bedrivs har tillsynsansvaret. Bestämmelsen om kommunens tillsyn (25 ) anger: Kommunen ansvarar för att den kommunala barnsomsorgen utövas i enlighet med denna lags bestämmelser och på de grunder. övervakar att de enskilda daghemmen i kommunen sköts i enlighet med dem. Kommunen har således inte enligt denna bestämmelse ansvaret för tillsynen av de privat lekisverksamhet och fritidsverksamhet. Åtminstone avseende lekverksamhet så anger landskapsregeringen i nämnda detaljmotivering att kommunen skall ha tillsynsansvaret över privat lekverksamhet i kommunen. Bestämmelsen om kommunens ledningsansvar bör omarbetas så att även privat lekoch fritidsverksamhet omfattas av kommunens tillsynsansvar. Kommunens uppgifter Enligt detaljmotiveringen till 26 är de kommunala uppgifter som paragrafen beskriver sådana som kommunerna har idag, paragrafen är därför närmast ett klargörande av sådana uppgifter. De föreslagna uppgifterna är: 1) planera, genomföra, uppfölja och utvärdera barnomsorgsverksamheten, 2) planera och erbjuda barnomsorg under de tider då vårdnadshavare behöver det i enlighet med vad som följer av bestämmelserna i 4 kap. samt 3) i mån av möjlighet erbjuda daghemsverksamhet i den form som vårdnadshavare önskar.
11 / 12 Enligt barnomsorgslagen är kommunens uppgift följande: 1) skall ordna barnomsorg för de barn som har sin hemort i kommunen enligt lagen om hemkommun. 2) skall vid planeringen av den kommunala barnomsorgen beakta vårdnadshavarnas synpunkter på verksamhetsformer samt plats och tid för barnomsorgen. Av jämförelsen ovan framgår att de uppgifter som ålagts kommunen i den nya barnomsorgslagen är mer omfattande än de som följer av gällande lag. Särskilt bestämmelsen om att kommunerna skall erbjuda daghemsverksamhet inklusive förundervisning och fritidsverskamhet under de tider vårdnadshavare behöver det är mer långtgående än gällande bestämmelse som anger att kommunen vid planeringen av den kommunala barnomsorgen skall beakta vårdnadshavarnas synpunkter på tid för barnomsorgen. Gällande bestämmelse ålägger inte kommunen att ordna barnomsorg under den tid en enskild vårdnadshavare behöver den utan föreskriver att kommunen vid den allmänna planeringen skall beakta föräldrarnas synpunkter på tider. Den föreslagna bestämmelsen är kategorisk och anger att kommunen skall erbjuda barnomsorg under de tider då vårdnadshavare behöver det. Landskapsregeringen bör överväga en formulering där det tydligt framgår att de uppgifter som ålagts kommunerna inte ökar. 26 Kommunens uppgifter I kommunen handhas barnomsorgen av en nämnd eller kommunstyrelsen i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. Kommunen ska med beaktande av bestämmelserna i 2 1) planera, genomföra, uppfölja och utvärdera barnomsorgsverksamheten, 2) planera och i mån av möjlighet erbjuda barnomsorg under de tider då vårdnadshavare behöver det i enlighet med vad som följer av bestämmelserna i 4 kap. samt ska 3) i mån av möjlighet erbjuda daghemsverksamhet i den form som vårdnadshavare önskar. Personalens antal om det finns barn med särskilda behov Enligt 9 1 mom. andra meningen skall, om det inte finns särskilda resurser för ett barn med särskilda behov, detta beaktas vid personaldimensioneringen. Enligt förordningens 5 5 mom. skall, om det i ett daghem finns ett eller flera barn med särskilda behov, detta beaktas då antalet personer som deltar i barnomsorgsuppgifter bestäms, om det inte finns en särskild assistent för sådana barn. Bestämmelsen i förordningen talar om en särskild assistent medan lagen talar om särskilda resurser som kan vara en assistent eller någon annan särskild resurs. Bestämmelsen i lagen gäller all barnomsorgsverksamhet. Bestämmelsen i förordningen gäller inom daghemsverksamheten. Bestämmelsen i lagen är mer allmänt hållen. Bestämmelsen i förordningen är onödig och inskränker tillämpningen av bestämmelsen i lagen.
12 / 12 Hänvisningar till den upphävda barnomsorgslagen I annan lag hänvisas till den gällande barnomsorgslagen. T.ex. i blankettlagen om socialvård (1995:101) anges i 2b 1 punkten De allmänna bestämmelserna i 1 kap. lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården gäller i landskapet med följande avvikelser: Begreppet socialvård omfattar sådan barnomsorg som avses i barnomsorgslagen (1997:14) för landskapet Åland och i 2f 1 punkten Bestämmelserna i lagen om tillsyn över privat socialservice gäller i landskapet med följande avvikelser: Lagen skall inte tillämpas på socialservice som landskapet producerar, verksamhet i enskilt daghem som avses i 6 kap. barnomsorgslagen för landskapet Åland eller sådan familjevård som avses i 25 socialvårdslagen. Då den gällande lagen föreslås upphävd blir hänvisningarna till den utan verkan. Landskapsregeringen bör överväga att till lagförslagets ikraftträdelsebestämmelser foga en bestämmelse som anger att om i annan lag hänvisas till den upphävda lagen så skall hänvisningen avse bestämmelser i den nya barnomsorgslagen eller att ändra i de bestämmelser som hänvisar till den upphävda lagen. Sigurd Lindvall Förbundsdirektör