HELSINGFORS UNIVERSITET JURIDISKA FAKULTETEN URVALSPROVET 12.6.2013 sökande med kunskaper i svenska Bedömningsgrunderna för juridiska fakultetens urvalsprov 2013
Uppgift 1 a) Enligt namnlagen kan de som ska vigas ta som gemensamt släktnamn det släktnamn som någondera av dem hade senast som ogift. En förutsättning är att detta namn anmäls till vigselförrättaren före vigseln. Gullan och Filip kan välja som gemensamt släktnamn antingen Grönlund eller Fallström. (Bärlund m.fl. s. 87) - Information om att makarna kan behålla sina namn eller ta ett personligt släktnamn har inte gett poäng, eftersom det uttryckligen frågades efter alternativen för de gemensamma släktnamnen. b) Enligt namnlagen får ett barn som föds utanför äktenskapet i första hand moderns släktnamn. Om mannens faderskap till barnet hinner bli fastställt innan namnet anmäls till befolkningsregistret kan barnet redan från början få faderns namn. Rätten att välja ett barns släktnamn är beroende av vem som har vårdnaden om barnet. Är modern ensam vårdnadshavare, har hon ensam rätt att bestämma vilket namn barnet ska få. Cedriks släktnamn blir beroende av om faderskapet är fastställt eller inte. Om det är fastställt kan Cedrik få släktnamnet Fallström, men är det inte fastställt blir släktnamnet Grönlund. Valet begränsas ändå av regeln om att syskon som föräldrarna gemensamt är vårdnadshavare för ska ha samma släktnamn. Om Gullan och Filip bägge är vårdnadshavare för både Beata och Cedrik, kan Cedrik få endast Grönlund som släktnamn. (s. 85) - Eftersom det inte är känt om faderskapet för Cedrik är fastställt eller om Filip fått vårdnaden om Cedrik, har fulla poäng getts endast om skribenten har kunna formulera de olika alternativen. c) När föräldrar som gemensamt är vårdnadshavare för ett barn ingår äktenskap kan de besluta att också barnet får det gemensamma släktnamnet. Ändringen sker här genom anmälan till befolkningsregistret. När det gäller styvbarn finns det i namnlagen en regel som gör det möjligt att makar som antar ett gemensamt släktnamn kommer överens om att ett barn som är endast den ena makens barn får makarnas gemensamma släktnamn. Detta förutsätter ändå samtycke av båda föräldrarna, om de är vårdnadshavare för barnet, och den ena förälderns nya make. I fallet är det möjligt att Astrids, Beatas och Cedriks släktnamn ändras genom anmälan så att de får samma släktnamn som Gullan och Filip beslutar ta som gemensamt släktnamn. Eftersom Astrids far är död blir det inte aktuellt att be om samtycke av fadern. Ett barn som är yngre än 12 år kan hindra namnbyte, om barnet kan anses vara så utvecklat att man kan fästa avseende vid hans eller hennes vilja. I fallet ska alltså barnens åsikt utredas beroende på deras utveckling. (s. 86-87) - Information om ändring av släktnamn genom prövning (vid sidan om anmälningsförfarandet) har inte gett poäng. - I fråga om hela svaret har vikt lagts vid hur väl skribenterna har kunnat formulera reglerna som något separat från dragandet av slutsatserna i detta enskilda fall.
Uppgift 2 Svaret hittas på s. 19 i inträdesboken Kaarlo Tuori: Rättens nivåer och dimensioner (2013). Begreppet bygger på uppfattningen att verkligheten består av två typers fakta, råa och institutionella. Med råa fakta avses sådana fysikaliska, mentala eller samhälleliga entiteter eller omständigheter som vi genom empiriska iakttagelser kan få kunskap om. Institutionella fakta består av både råa fakta och ett normativt ramverk med hjälp av vilket råa fakta tolkas och tillskrivs en särskild betydelse. De institutionella fakta där just rättsnormerna fungerar som tolkningsram kan kallas juridisk-institutionella. Angående rollen hos juridisk-institutionella fakta för relationen mellan rätten och samhället anges i inträdesboken att rättsnormerna får samhällelig genomslagskraft till stor del just via juridiskinstitutionella fakta. Juridisk-institutionella fakta är ofta det första steget i rättens förverkligande. Som sådana fakta kan nämnas till exempel avtal och andra rättshandlingar, äktenskap, riksdagen, domstolar och förvaltningsmyndigheter. Det finns dock också rättsområden där rätten tvärtom förverkligas därigenom att juridisk-institutionella fakta inte uppstår. Detta är fallet i synnerhet i straffrätten: brott, såsom dråp, stöld och rån är sådana juridisk-institutionella fakta som man genom rättslig reglering försöker förhindra.
Uppgift 3 a) Fråga är om ett köp av lös egendom. Eftersom både A och B är näringsidkare blir därför köplagen tillämplig (Finlands... bl.a. s. 29, 233, 307, 308). b) Varan ska i fråga om art, mängd, kvalitet, andra egenskaper och förpackning överensstämma med det som kan anses vara avtalat (Finlands... s. 309). Avtalet förutsatte uttryckligen 0,33 liters flaskor. Det är därför inte rätt av A att leverera ölet i 0,5 liters flaskor. a) Enligt köplagen kan vid både dröjsmål och fel köpet hävas om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för köparen och säljaren insåg eller borde ha insett detta (Finlands... s. 311, 312). Eftersom väsentlighetskriteriet är diffust, har vid dröjsmål såsom alternativ intagits en regel om s.k. tilläggstid. B kan förelägga A en bestämd tilläggstid för avlämnandet av varan. Om inte denna tilläggstid är oskäligt kort, får B häva köpet om varan inte avlämnas inom tilläggstiden (Finlands... s. 311).
Uppgift 4 a) Det är fråga om lagen om upphovsrätt. Lagen skyddar upphovsmannens ekonomiska och ideella rättigheter (Bärlund m.fl. s. 463-465). En teckning kan vara ett upphovsrättsligt skyddat verk. Användningen av verket i ett mobilspel som skall säljas till allmänheten kan göra intrång i ekonomiska rättigheter (främst exemplarframställning och tillgängliggörande för allmänheten). Verket kan sägas ha bearbetats på ett sätt som kränker Brix rätt till respekt. Poäng har endast getts för rätt terminologi. b) Upphovsrätten förutsätter inte förbehållande av rätten(s.464). Överlåtelse av ett exemplar av verket innebär inte överlåtelse av upphovsrätten (s. 468). Blogginlägget innebär offentliggörande av verket genom att för första gången göra det tillgängligt för allmänheten. Av offentliggjorda verk får enskilda personer framställa exemplar för sitt enskilda bruk. Men denna utnyttjanderätt gäller endast framställning av enstaka exemplar för framställarens egna personliga bruk; den omfattar alltså inte utnyttjande i kommersiell verksamhet som i frågans fall (s. 466). Assar har därför inte haft rätt att använda teckningen som förlaga för spelfiguren på grund av vare sig överlåtelse av upphovsrätten eller lagstadgad fri utnyttjanderätt. Poäng har inte getts för rätt slutsats utan motiveringar. Poäng har heller inte getts: om skribenten använt fel upphovsrättsligt begrepp; för konsumtion, eftersom fallet inte gäller spridning av verksexemplaret (s. 466); för spekulationer kring konkludenta avtal, eftersom Assar inte anfört det som grund. c) För att få upphovsrättsligt skydd skall verket vara självständigt och egenartat. Konstnärliga kriterier tas inte i betraktande. Även ett verk av dålig kvalitet kan få skydd (s. 463). Verket skyddas också då det bearbetas eller skapas i en annan konstform (s. 464). En bearbetare kan också ha upphovsrätt till sin egen prestation, men utnyttjande av det bearbetade verket kräver tillstånd av både upphovsmannen till originalverket och av upphovsmannen till det efterföljande verket (s. 463). Brix teckning kan vara skyddad av upphovsrätt, och skyddet kvarstår trots bearbetningen och bytet av form. Connys prestation kan skyddas som ett efterföljande verk, men endast upphovsrätten till det efterföljande verket har överförts till Xymerus Ab - bolaget saknar rättigheter till originalverket. Poäng har inte getts för rätt slutsats utan motiveringar. d) En leksak är ett sådant industriellt framställt föremål vars utseende kan vara föremål för mönsterrättsskydd. Mönsterrätt i leksakens utseende innebär att andra företag inte får tillverka likadana leksaker utan tillstånd (s. 474). Snigelkott-figuren kan skyddas genom varumärkesrätt. Ett varumärke kan vara vilket som helst märke som kan framställas grafiskt, t.ex. en figur (s. 476). Ensamrätt till ett varumärke innebär att ingen annan än märkesinnehavaren i sin näringsverksamhet får använda märket eller ett därmed förväxlingsbart märke som kännetecken för sina varor (s. 477). Poäng har inte getts för påstående att patent kan sökas för mönster eller varumärken. Poäng har inte getts för slavisk efterbildning eller upphovsrätt, eftersom Xymerus Ab söker skydd för produkter och symboler som eventuellt inte ännu existerar.
Uppgift 5 a) Sådana samfund eller egendomsmassor åt vilken lagstiftaren har gett egenskap av rättssubjekt, eller som har fått denne egenskap genom sedvana (Finlands... s. 32) b) En fullmakt som fullmaktsgivaren har förordnat ska träda i kraft om denne förlorar förmågan att sköta sina angelägenheter p.g.a. sjukdom, störningar i de psykiska funktionerna, försvagat hälsotillstånd, eller annan motsvarande orsak (Finlands... s. 75) c) Förmyndaren fungerar samtidigt t.ex. som säljare och inom ramen för sin behörighet som representant för köparen, dvs. man företar en rättshandling med sig själv (Finlands... s. 70) d) Med rättskapacitet avses att ett rättssubjekt kan ha rättigheter och skyldigheter. Mot honom eller henne kan riktas förbud eller påbud. (Finlands... s. 60) e) Ett samarbetsavtal mellan de nordiska länderna där dess bl.a. förbundit sig till att utveckla privaträtten i dessa länder på ett så ensartat sätt som möjligt (Finlands... s. 37) f) De rättigheter som gäller nivån på vården och rätten att få vård (Finlands... s. 119) g) 15 år sålunda, att för en person som fyllt 15 år ansvaret uppkommer då födelsedagen har gått till ända (Finlands... s. 61) h) Privaträtten behandlar inte längre sina rättssubjekt som enbart separata enheter. Det märks i t.ex. skydd för de svagare grupperna (Finlands... s. 25) i) Marknadsrättsliga regler inom konsumenträtten som är av mera offentlig än privaträttslig karaktär, t.ex. bestämmelserna om konsumentombudsmannen (Finlands... s. 18) j) Förmögenhetsrätt (Finlands... s. 6)
Uppgift 6 Originalförvärven, dvs. de ursprungliga förvärven, är ockupation, bearbetning och sammanfogande. Genom ockupation uppkommer en ny äganderätt till ett egendomsobjekt. Föremål för ockupation kan vara endast en sådan sak som inte har någon ägare. Under äldre tider kunde jord förvärvas genom ockupation, men detta anses inte längre vara möjligt. Därför kan ockupation idag i princip gälla endast lösa saker. Som förvärvssätt har ockupationen idag i praktiken betydelse främst vid jakt och fiske. (Bärlund m.fl. s. 171) Bearbetning, som också kan kallas specifikation, innebär att en ny sak skapas av existerande beståndsdelar. Om materialet till den nya saken tillhör någon annan än bearbetaren, blir man tvungen att avgöra, om äganderätten till den nya saken hör till den som äger materialet eller till bearbetaren. Svaret verkar i första hand bero på det resultat som man kommer till vid en jämförelse mellan materialets och arbetets värde. Som en förutsättning för ett bearbetningsförvärv har inte nödvändigtvis uppställts att den som har utfört arbetet ska vara i god tro. (s. 171) Sammanfogande är det fråga om då saker som tillhör olika personer förbinds till en sak. En form av sammanfogande är accessionen, dvs. där en bisak anses ha blivit en del av en huvudsak. (s. 171) Accessionen förutsätter att det sambandsförhållande som uppstår när bisaken blir en del av huvudsaken är på så sätt fast att kännbar skada orsakas av att bisaken lösgörs. I accessionen får den som äger huvudsaken äganderätt till bisaken. (s. 148-149) Om sammanfogande i inskränkt mening talar man, om det uppstår en helt ny sak. Härvid anser man ofta att det mellan ägarna uppkommer ett samäganderättsförhållande och andelarnas storlek bestäms i proportion till värdet av de förbundna sakerna. (s. 171) Genom originalförvärven uppkommer en ny äganderätt. Ägarskiftesförvärven däremot förutsätter att saken sedan tidigare har en ägare och att det sker ett byte av subjektet för äganderätten. Ägarskiftesförvärven indelas i härledda och extinktiva förvärv. Då det är fråga om härledda förvärv härleder den som förvärvat äganderätt sin rätt från företrädaren såtillvida att giltigheten hos och omfattningen av successorns förvärv är beroende av företrädarens rätt. De extinktiva förvärven är däremot oberoende av företrädarens äganderätt. (s. 171-172) - En mer ingående redogörelse för ägarskiftesförvärven har inte krävts och har inte gett extra poäng
Uppgift 7 Fråga Rätt svarsalternativ Kaarlo Tuori, Rättens nivåer och dimensioner 1 c) s. 5-6 2 d) s. 7 3 c) s. 14 4 c) s. 18 5 a) s. 31 6 c) s. 37 7 c) s. 42 8 d) s. 49 9 b) s. 58 10 d) s. 64