Inspektion av verksamheten vid den fristående grundskolan Kristinaskolan

SKOLVERKET RAPPORT 1(14) Göteborg Gull Olsson Inspektion av verksamheten vid den fristående grundskolan Kristinaskolan i Göteborg 1 Inledning 1.1 Rättslig reglering Utbildningen i fristående förskoleklasser regleras i 2 b kap. skollagen. I 7 anges vad som krävs för godkännande: Utbildningen "skall godkännas, om 1. den stimulerar varje barns utveckling och lärande och kan ligga till grund för fortsatt skolgång, och 2. den även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet." Utbildningen skall godkännas, om villkoren enligt ovan är uppfyllda, och om: 1. den står öppen för alla barn som har rätt till utbildning inom förskoleklassen, med undantag för sådana barn som det skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter att ta emot för den fristående skolan, och 2. den uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen och om antagningen till och ledningen av sådan utbildning. Utbildningen vid fristående grund- och särskolor regleras i 9 kap. skollagen. I 2 och 16 b anges vad som krävs för godkännande: "En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan, särskolan respektive specialskolan skall förmedla, skall godkännas, om 1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 2. huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor,

SKOLVERKET RAPPORT 2 3. skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet, med undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan, 4. skolan har minst 20 elever, om det inte finns särskilda skäl för ett lägre elevantal, 5. skolan, om den motsvarar särskolan eller specialskolan, bereder eleverna de omsorger som behövs 6. ( ) 7. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor. Regeringen föreskriver sådana ytterligare villkor som omnämns i lagen ovan i förordningen (1996:1206) om fristående skolor. Enligt 14 kap. 7 a skollagen skall skolan för elever i sådana fristående skolor som avses i 9 kap. erbjuda skolhälsovård som motsvarar den som ges inom motsvarande skolform inom det offentliga skolväsendet. (SFS 1996:1044) En fristående skola skall dessutom årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning enligt förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet. Huvudmannen skall iaktta sina skyldigheter enligt lagen (2000:873) om registerkontroll av personal som anställs inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. I 1 kap. 2 a skollagen finns en hänvisning till de bestämmelser i socialtjänstlagen som reglerar anmälningsskyldigheten till socialnämnden avseende barn som kan behöva nämndens skydd. 1.2 Genomförande Utbildningen i fristående förskoleklasser och vid fristående grundskolor står under tillsyn av Statens skolverk enligt 2 b kap. 8 respektive 9 kap. 11 skollagen. Med anledning av detta har inspektion genomförts vid Kristinaskolan i Göteborg. Inspektionen ingår som en del i ett regeringsuppdrag om granskning av fristående skolor med konfessionell inriktning som skall avrapporteras den 15 januari 2004.

SKOLVERKET RAPPORT 3 Inspektionen har bestått av dokumentstudier och ett oanmält besök vid skolan den 5 och 6 november 2003 utfört av experten Gull Olsson och undervisningsrådet Tomas Erlandsson, som följde verksamheten under två dagar. Skolverkets representanter intervjuade rektor, biträdande rektor samt representanter för skolans styrelse, personal, föräldrar och elever. Dessutom följdes ett antal lektioner och enkäter genomfördes med eleverna i årskurs 6 och 9. Enkäten handlade bl.a. om trivsel, kränkande behandling, arbetssätt och inflytande. För årskurs 9 fanns även frågor om undervisningen i Religionskunskap. Inspektionen har inriktats på att kontrollera om skolans utbildning uppfyller kraven för godkännande enligt skollagen och förordningen om fristående skolor. Särskild fokus har lagts på att kontrollera att skolan svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. Göteborgs kommun har inte utnyttjat sin rätt till insyn på annat sätt än att skolan inbjudits till olika träffar och att skolan deltagit i undersökningar med de s.k. balanserade styrkorten som kommunen genomför i alla skolor. 1.3 Tidigare tillsyn Skolverket har genomfört tillsyn vid skolan vid två tillfällen, dels våren 1994, dels hösten 1997. I båda besluten konstaterades att skolan alltjämt uppfyllde kraven för godkännande. 2 Allmänna förutsättningar för verksamheten 2.1 Skola Kristinaskolan är en fristående grundskola med kristen inriktning. Skolan är godkänd för verksamhet i årskurserna 1-9. Verksamheten startade läsåret 1982/83 med 23 elever. Huvudmannen fick godkännande för fristående förskoleklass i anslutning till grundskolan enligt beslut från Skolverket den 9 november 1999 (dnr 1999:1763). Skolan hade vid förra tillsynstillfället 200 elever i årskurserna 1-9. Skolan har innevarande läsår 222 elever fördelade på förskoleklass och årskurserna 1-9 enligt nedanstående tabell.

SKOLVERKET RAPPORT 4 Årskurs F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Summa Antal elever 21 19 22 22 23 22 21 24 25 23 222 Eleverna är organiserade med en klass för varje årskurs. Skolan ligger i Angered i nordöstra Göteborg. Merparten av eleverna kommer från denna stadsdel. För närvarande har skolan en elev som är mottagen i kommunens särskola. Eleven undervisas integrerat i skolan enligt särskolans läro- och kursplaner. Skolan saknar godkännande som fristående särskola men kommer att ansöka hos Skolverket om ett sådant godkännande. Huvudmannen bedriver även fritidshemsverksamhet. 2.2 Huvudmannens rättskapacitet Skolans huvudman är Stiftelsen för kristna skolor i Angered med organisationsnumret 857204-2193. Stiftelsens ändamål är att mottaga och förvalta medel till att upprätta och driva kristna skolor i Angered med omnejd. Stiftelsen har sju styrelseledamöter, som för närvarande alla har barn på skolan. Stiftelsen är inte knuten till något samfund utan har en bred kristen förankring. Styrelsen och skolans personal tillhör Svenska kyrkan eller olika frikyrkor. 2.3 Stabilitet Rektorn uppger att skolan kommer att ha ungefär samma antal elever i förskoleklassen och årskurserna 1-9 nästa läsår. Skolan kan för närvarande inte ta emot fler elever i befintliga lokaler. Huvudmannen äger i dag vissa lokaler och hyr andra av kommunen. Årsredovisningen för tiden 2001-07-01 2002-06-30 visar ett överskott på ca 400 000 kr. Pengarna har avsatts till en nybyggnadsfond. Även den senaste årsredovisningen visar på ett överskott, men denna är inte reviderad och beslutad av styrelsen vid inspektionstillfället. Budgeten för Kristinaskolan innevarande läsår visar på överskott.

SKOLVERKET RAPPORT 5 2.4 Principer för intagning Förskoleklassen är öppen för alla. Om antalet sökande är fler än antalet platser tas barnen in efter ködatum. Förtur tillämpas för barn som har syskon inskrivna i skolan. Grundskolan är också öppen för alla. Till denna tas barn från förskoleklassen in i första hand och därefter gäller ködatum med förtur för barn som har syskon inskrivna i skolan. Skolan har för närvarande 171 barn och elever i kön. 2.5 Skolhälsovård Enligt rektorn erbjuds eleverna skolhälsovård motsvarande den som ges inom det offentliga skolväsendet. Vid besöket pågick hälsoundersökning av elever i årskurs 2 utförd av skolläkaren och skolsköterskan. Intervjuer genomfördes med skolläkaren och skolsköterskan som båda bekräftade att eleverna fick skolhälsovård i enlighet med skollagen. 2.6 Registerkontroll Registerkontroll har utförts på samtliga som anställts efter lagens tillkomst. 2.7 Avgiftsfri utbildning Inga avgifter utgår. Eleverna erhåller skolmåltider utan kostnad. Det finns inget krav på föräldrarna om medlemskap i någon förening, men föräldrarna inbjuds att delta i arbetslördagar med inne- eller utearbete. 2.8 Bedömning Eftersom skolan ännu inte ansökt om och Skolverket inte fattat beslut beträffande godkännande som fristående särskola sker bedömningen utifrån dessa förutsättningar. Skulle ansökan inte godkännas kommer Skolverket att pröva frågan om berörd elevs skolgång på nytt. I övrigt uppfyller skolan de krav på stabilitet och allmänna förutsättningar som ställs på verksamheten vid en fristående skola.

SKOLVERKET RAPPORT 6 3 Krav på att utbildningen skall ge kunskaper och färdigheter som motsvarar det offentliga skolväsendet 3.1 Skolans organisation och ledning Styrelsen för Stiftelsen för kristna skolor i Angered är också skolans styrelse. Ledamöterna, som är sju till antalet, består för närvarande av föräldrar till barn på skolan. Under styrelsen finns en rektor som har det övergripande ansvaret. Rektorn är utbildad förskollärare och församlingspedagog. Hon genomgår för närvarande den statliga rektorsutbildningen. Hon arbetar heltid som rektor. Till sin hjälp har hon en biträdande rektor. Han är utbildad grundskollärare 4-9 med inriktningen matematik och naturorienterande ämnen. Han har främst ansvaret för elevärenden, praktisk arbetslivsorientering, schemaläggning och datafrågor. Biträdande rektorn har även undervisning. Vid skolan finns också ett personalutskott bestående av rektorn, två styrelseledamöter och tre personalrepresentanter. Utskottet sammanträder en gång per månad och arbetar bl.a. med den psykosociala miljön på skolan. 3.2 Lärarkompetens Vid skolan finns sammanlagt 25 lärare, förutom skolledningen, varav cirka hälften på deltid. Alla utom tre, på sammanlagt 1,25 tjänst, har utbildning för den undervisning de bedriver. Av lärarna är en speciallärare på heltid. I skolans budget finns medel avsatta till personalens kompetensutbildning, som kan bestå av individuella inslag och kollektiva satsningar. För närvarande genomgår all personal utbildning i Svenska som andraspråk. 3.3 Lokaler och utrustning Lokalerna är uppdelade på fem fastigheter. Årskurserna 7-9 undervisas i lokaler som ägs av huvudmannen. Denne äger även en idrottshall på 5-10 minuters promenad från skolan. Av kommunen hyr huvudmannen lokaler för årskurserna 3-6 i en paviljong som ligger i nära anslutning till årskurserna 7-9. Lokaler för förskoleklassen och årskurserna 1-2 hyrs också av kommunen. Dessa är uppdelade på två paviljonger och ligger på annat ställe i Angered. I de ovan nämnda fastigheterna finns hemklassrum och specialsalar för samtliga ämnen utom för Textilslöjd och Idrott och hälsa. Textilslöjdsundervisningen bedrivs i hyrd lokal i nära anslutning till skolan och ämnet Idrott och hälsa håller till i ovan nämnda idrottshall. För lektioner med utrymmeskrävande bollsporter hyrs en större idrottshall.

SKOLVERKET RAPPORT 7 Skolan saknar egen bibliotekslokal men boksamlingar finns i flera lektionssalar. Böckerna utgörs av både faktaböcker och skönlitteratur, de sistnämnda av både profan och kristen karaktär. Skolan har en datasal med 12 datorer i ett nätverk med internetuppkoppling. Dessutom finns en dator i varje klassrum för årskurserna 1-6. 3.4 Undervisningens innehåll och arbetsformer Undervisningen följer läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, med tillhörande kursplaner. Skolans timplan överensstämmer i stort sett med bilaga 3 till skollagen, men eleverna har 63 timmar utöver grundskolans timplan. Skolans inriktning är konfessionell och har en kristen profil. Eleverna erhåller Kristendomskunskap med 40 minuter per vecka samt deltar i den dagliga morgonbönen på 10 minuter som ligger utanför den schemalagda tiden. Förskoleklassen arbetar mycket med att lära barnen att tala i liten grupp och använder sig mycket av rim och ramsor och ordlekar. Sånger och rörelser är också viktiga inslag liksom bild. Förskoleklassen har många möjligheter till utevistelse eftersom lokalerna ligger i nära anslutning till en lekplats och en stor bollplan. Dessutom är det nära till naturen. Skolan försöker att låta eleverna pröva olika arbetsformer och arbetssätt, t.ex. läser man vissa avsnitt tematiskt och ämnesövergripande. Genom att en och samma lärare undervisar i Svenska, Svenska som andraspråk och Samhällsorienterande ämnen kan man undvika en alltför splittrad inlärningssituation för eleverna. Eleverna uppger att de får tillämpa olika arbetssätt, t.ex. anger de lärarstyrda genomgångar, samtal, diskussion samt värderingsövningar. Dramatiseringar och filmproduktion förekommer också. Modersmålsundervisning ges för 93 elever i tio olika språk, varav arabiska, tigrinska, assyriska, persiska och polska är de största. Ytterligare 48 elever är berättigade till modersmålsundervisning, men har av olika anledningar tackat nej. Modersmålsundervisningen ordnas i samarbete med kommunen. Enligt uppgift från skolledningen får 63 elever (29 procent) undervisning i Svenska som andraspråk.

SKOLVERKET RAPPORT 8 3.5 Skolans resultat Elevernas resultat följs noga upp och dokumenteras. Skolan använder Skolverkets diagnosmateriel för år 2 i Matematik och i Svenska, Engelska och Matematik för år 7 samt de nationella ämnesproven för år 5 och 9. Föregående läsår hade 19 av klassens 22 elever i år 5 nått målen i Svenska eller Svenska som andraspråk. I Matematik var det 8 elever som inte nådde målen. Stödinsatser har genast satts in för dessa elever och en extra matematiklektion per vecka har lagts i årskurs 6. I Engelska hade 19 nått målen för godkänt i samtliga delprov. Ämnesproven i Svenska, Engelska och Matematik i år 9 våren 2003 visar att en elev inte nådde målen för Godkänd i Matematik medan samtliga nådde målen för minst betyget Godkänd i Svenska och Engelska. I Skolverkets nyckeltal (SIRIS) för år 2002 med slutbetyg för år 9 finns 22 av Kristinaskolans elever med i redovisningen. Dessa hade ett genomsnittligt meritvärde på 215,2 där motsvarande tal för kommunala skolor och riket totalt var 207,2 respektive 204,6. Andelen elever med utländsk bakgrund uppgick till 45 procent. Av eleverna var 100 procent behöriga till något program i gymnasieskolan och endast 4,6 procent hade inte uppnått målen för Godkänd i två eller flera ämnen, dvs. klart bättre än riksgenomsnittet. Vid en jämförelse av betygsresultat över tid har Kristinaskolan haft bra resultat de senaste fyra läsåren. Skolans betygskataloger har granskats utan anmärkning. Lärarna följer de nationella betygskriterierna vid betygssättningen i årskurserna 8 och 9. 3.6 Bedömning Skolverket bedömer att utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och kan ligga till grund för fortsatt skolgång. Utbildningen i årskurserna 1-9 ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan skall förmedla.

SKOLVERKET RAPPORT 9 4 Krav på att utbildningen skall motsvara de allmänna målen och värdegrunden i det offentliga skolväsendet 4.1 Skolans mål I skolans Verksamhetsplan för åren ht 2003 t.om. vt 2006 anges: Kristinaskolans huvudsakliga verksamhet är att bedriva undervisning i enlighet med skollagen, läroplanen, kursplaner, våra lokal arbetsplaner samt vår stiftelses stadgar och målsättningar. I stiftelsens stadgar står bl.a.: Stiftelsens skolverksamhet skall bedrivas i enlighet med gällande författningar och läroplaner. Fostran och undervisning i stiftelsens skolor skall vara uttryck för en kristen helhetssyn och skolorna skall bistå föräldrar och andra vårdnadshavare i att ge eleverna en kristen fostran. Skolorna skall ge eleverna möjlighet till en sund och allsidig utveckling enligt FN:s förklaring om barnets rättigheter den 20 november 1959, grundsatserna 2, 6 och 7. I en bilaga till stadgarna finns följande punkter: 1. All undervisning skall grunda sig på Guds ord och ske i kristen anda. 2. Därför skall all personal vara bekännande kristen, och hålla Bibeln för Guds fullt trovärdiga ord. Därmed är Bibeln auktoriteten för både tro och liv. För den pedagogiska utvecklingen finns flera, f.n. fem skolutvecklingsgrupper. Den pedagogiska personalen har konferenstid med tre timmar per vecka. En av dessa är avsedd för pedagogiskt utvecklingsarbete både inom och över arbetsenheterna. Som prioriterade områden anges här stadieövergångarna, samarbetsformer och arbetssätt. Rektorn uppger att all personal har informerats om anmälningsskyldigheten till socialnämnden och att man vid flera tillfällen har gjort anmälningar. 4.2 Skolans arbete med kränkande behandling och jämställdhet Skolan har redovisat en handlingsplan mot mobbning med anvisningar om förebyggande åtgärder för att förhindra mobbning och om akuta åtgärder om mobbning ändå upptäcks. En annan plan mot sexuella trakasserier är

SKOLVERKET RAPPORT 10 under utarbetande. Skolledningen är medveten om att mobbningsplanen borde omarbetas till att omfatta alla slag av kränkande behandling och att det även i så fall skulle täcka det som sker redan i dag. Detta arbete kommer att genomföras omgående. Tillsammans med årskurs 1-2 bildar förskoleklassen faddergrupper med två elever från varje klass, dvs. totalt sex elever i varje grupp. För övriga årskurser finns kamratstödjare. Eleverna anser att våld och mobbning är sällsynta företeelser på skolan och om sådant förekommer åtgärdas det snabbt. Även svaren på elevenkäterna visar att mobbning är ett litet problem på skolan. Rasism förekommer enligt svaren aldrig och elever och lärare bemöter varandra med respekt. Skolan har ännu inte färdigställt någon jämställdhetsplan för elever, men skolan arbetar mycket med detta ändå. Bl.a. har årskurs 9 en självförsvarskurs för flickorna och en tjejgrupp. 4.3 Elevernas ansvar och inflytande Klassråd förekommer regelbundet i varje klass. Det finns även ett elevråd på skolan med två representanter från varje klass. Elevrådet tycker att de har lätt att komma till tals med skolledningen och att de får gehör för sina synpunkter. Elevrådets styrelse stöds av en lärare som är adjungerad till elevrådets styrelsen och deltar i elevrådets möten. När det gäller inflytande på själva undervisningen tycker de att de får vara med och bestämma hur och i vilken ordning de skall arbeta men kanske mindre om vad undervisningen skall innehålla. Detta kan dock variera beroende på vilken lärare som svarar för undervisningen. Eftersom eleverna äter skollunchen i sina hemklassrum sköter de själva dukning och ser till att klassrummet ser snyggt ut efteråt. Eleverna får läxor regelbundet. Enkätsvaren visar att eleverna på Kristinaskolan tycker att de i stor utsträckning är delaktiga i undervisningens uppläggning och att de kan påverka arbetssätten. Däremot tycker de att de har litet inflytande på skolmiljön och reglerna på skolan.

SKOLVERKET RAPPORT 11 4.4 Allsidighet och saklighet i undervisningen Skolan har redovisat en lokal arbetsplan i Kristendomskunskap, uppdelad på årskurserna F-6 samt 7-9. Som nämnts tidigare är ämnet för årskurserna 7-9 integrerat med So- men även med No-ämnen, där man t.ex. i årskurs 8 läser avsnitten skapelse-evolution samt sex och samlevnad integrerat. Undervisningen i de lägre årskurserna behandlar hur man som elev kan få svar på många av sina frågor genom Bibeln. I högre årskurser tar planen upp hur eleverna kan ställa alla livets frågor och få dem belysta i samtal och diskussion. Till exempel behandlas Sex och äktenskap (sambo äktenskap, barnuppfostran, skilsmässa, omgifte, att vara ensamstående, homosexualitet m.m.) och ANT-frågor (alkohol, narkotika, tobak). Lärarna uppger att det faktum att cirka hälften av eleverna kommer från sekulariserade hem eller tillhör andra religioner gör att de anser att det är omöjligt att undervisa tendensiöst. Det faktum att man följer läroplanen och kursplanen i de olika ämnena samt använder vanligt förekommande läromedel gör att de känner sig rätt säkra på att undervisningen är allsidig och saklig. På förfrågan svarar lärarna att undervisningen i No har ett naturvetenskapligt perspektiv. Lärarna anser att de är öppna för diskussioner av olika slag och att de ofta låter eleverna ta ställning och motivera sina åsikter genom olika typer av värderingsövningar, t.ex. fyrhörningsmodellen, forumspel och Heta stolen. I de samhällsorienterande ämnena tar man ofta upp aktuella ämnen och diskuterar då utifrån tidningsartiklar. Eleverna berättar att de alltid diskuterar olika teorier av samhälls- och livsåskådningsfrågor och att de vågar uttrycka egna åsikter på lektionerna. Styrelsen och rektor uppger på förfrågan att de givetvis önskar att lärarna är kristna, men om valet står mellan utbildning och kristen tro är det alltid utbildning som går i första rummet. Skolan har hittills inte haft stora problem med att rekrytera lärare som både varit välutbildade och kristna. Föräldrarna anser att det inte ställs några krav på att tillhöra någon församling eller vara bekännande kristna för att barnen skall få börja skolan. Vid samtal med styrelsen påtalar ordföranden att styrelsen önskar att Kristinaskolan skall ge eleverna en god och allsidig undervisning i enlighet med svensk läroplan och anser att allsidighet ger den bästa hjälpen när eleverna konfronteras med samhället. Enkätsvaren visar att alla elever utom en anser att de öppet kan ge uttryck för åsikter som avviker från lärarens i politiska eller samhällsfrågor. Lika

SKOLVERKET RAPPORT 12 många uppger att de uppmuntras att skaffa en egen uppfattning i olika frågor. Enkäten för årskurs 9 visar att 61 procent av eleverna tycker att det är absolut nödvändigt att uppnå goda kunskaper och färdigheter i Religionskunskap och 30 procent tycker att det är ganska viktigt. Vidare anser 86 procent att det stämmer eller stämmer mycket bra att läraren tar upp flera olika åsikter och synvinklar när en fråga diskuteras. Slutligen anger 78 procent att läraren uppmuntrar dem att söka information från olika källor. Jämfört med motsvarande andelar i undersökningar på nationell nivå ligger Kristinaskolan klart över på dessa områden. 4.5 Elever i behov av särskilt stöd Enligt lärarna lägger skolan ner mycket arbete på att hjälpa elever som av en eller annan anledning får problem med arbetet. Det kan vara både problem med studierna och t.ex. kamratrelationer. Skolan har upprättat en manual för elevvårdsarbetet som tar upp vem som har ansvaret, arbetsgången samt hur dokumentationen går till. Åtgärdsprogram upprättas vid behov i samverkan med eleven och elevens vårdnadshavare. Vissa problem lyfts till skolans elevvårdsteam som sammanträder varje vecka. Det består av specialläraren, skolsköterskan, kuratorn och rektorn. Vid skolan finns en skolsköterska på 30 % och en kurator på halvtid. Det finns också en speciallärare på heltid som direkt ger hjälp till elever som behöver särskilt stöd men som även ger indirekt råd, dvs. ger råd och tips till lärare som undervisar elever med särskilda behov. 4.6 Skolans kontakt med hem, samhälle och arbetsliv Skolan håller kontakt med hemmen genom veckomeddelande eller månadsbrev eller på annat sätt, detta varierar från lärare till lärare beroende på elevernas ålder. Skolan inbjuder till föräldramöten och utvecklingssamtal hålls minst en gång per termin. Föräldrarna är nöjda med det sätt som skolan informerar om elevernas utveckling. Skolan har inbjudit föräldrar och personal för år F-2 till kvällsträffar under rubriken Kulturella möten och krockar. Till dessa kvällar har inbjudits föreläsare med egen erfarenhet av kulturellt arbete. Praktisk arbetslivsorientering ges i samma omfattning som i kommunens skolor. Studiebesök är vanligt förekommande, t.ex. på museer, musik och teater samt olika samfunds kyrkor.

SKOLVERKET RAPPORT 13 4.7 Bedömning Det finns skrivningar i bl.a. stiftelsens stadgar som kan tolkas som att skolan inte skall ha någon strävan efter att vara allsidig och saklig men att de samtal som förts med styrelserepresentanter, elever och personal ger en annan bild. Skolverket kan inte finna något som motsäger det skolan hävdar, nämligen att skolan bedriver en allsidig och saklig undervisning. Skolverket bedömer att utbildningen svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. I bedömningen har hänsyn tagits till att handlingsplanen mot mobbning kommer att skrivas om så att den omfattar det vidare begreppet kränkande behandling. 5 Skolans kvalitetsarbete 5.1 Skolans kvalitetsredovisning Rektor har upprättat ett dokument med rubriken Kvalitetsredovisning för verksamhetsåret 2002/03. Dokumentet har mer karaktären av en verksamhetsberättelse än en kvalitetsredovisning men innehåller också något om hur eleverna klarat de nationella ämnesproven för år 5 och 9. Inte heller framgår det hur skolan avser att arbeta för att målen skall kunna uppnås även om man kan se vissa kopplingar till detta. Kvalitetsredovisningen för föregående läsår behandlar sex prioriterade mål och har för varje målområde avsnitt om Resultat och måluppfyllelse och Utvecklingsåtgärder. 5.2 Övrigt kvalitetsarbete Skolan har en plan, kallad Egenkontroll på Kristinaskolan, där rektor och skyddsombudet i samråd med styrelsen är ansvariga för egenkontrollen av verksamheten. Enkäter till elever och föräldrar används då och då liksom i kommunens uppföljning med balanserade styrkort som omfattar flertalet skolor i Göteborg.

SKOLVERKET RAPPORT 14 5.3 Bedömning Skolverket bedömer att skolan uppfyller kravet på en årlig skriftlig kvalitetsredovisning enligt förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet men att den behöver utvecklas så att det faktiska målet för varje målområde framgår samt hur mål, grad av måluppfyllelse och åtgärder hänger samman. En kvalitetsredovisning, där mål, grad av måluppfyllelse och åtgärder utgör delar i en kontinuerlig utvecklingsprocess ger förutsättningar för att synliggöra en skolas resultat och leda till förbättringar av verksamheten.