Skene skogs avfallsanläggning Miljörapport för 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 2 2 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 3 GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT... 4 4 DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN... 5 5 UPPFÖLJNING AV FÖRESKRIFTER OCH VILLKOR... 14 6 MILJÖHÄNSYN... 16 7 MINDRE NEDLAGDA DEPONIER... 17 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Besiktningsrapport Sättningsmätning Emissionsdeklaration Kontrollprogram Verksamhetsberättelse Renhållning Tillståndsbeslut Samtidig lagring farligt avfall Kinna 2011-03-30 Namnunderskrift: Namnförtydligande: Karl Lundgren Tf Förvaltningschef 1
1 Administrativa uppgifter Anläggningsnamn: Skene skogs avfallsanläggning Besöksadress: Hässelbergsvägen Postadress: 511 62 Skene Telefonnummer: 0320-47 414 Huvudman: Postadress: Telefonnummer: Marks kommun, Teknik- och serviceförvaltningen 511 80 Kinna 0320-21 70 00 (växel) Kontaktpersoner: Sanna Göransson Tommy Henriksson Enhetschef Drifttekniker tel. 0320-21 71 08 0320-474 14 Kommun och län: Marks kommun, Västra Götalands län Tillsynsmyndighet: Miljönämnden i Marks kommun Fastighetsbeteckning: Berghem 8:3 Organisationsnummer: 15212 000 1504 SNI-koder: 90.160-3 90.50-2 90.40 2
2 Verksamhetsbeskrivning Skene skogs avfallsanläggning har varit i drift sedan 1974. Anläggningen fungerar som en viktig del i avfallshanteringen i Marks kommun. Vid anläggningen omlastas och mellanlagras brännbart avfall samt återvinningsbart material. Det finns också en miljöstation för mottagning av farligt avfall från hushåll. Ett tillstånd gäller enligt miljöskyddslagen från 1997 som i korthet innebär att endast mindre mängder avfall från industrier och hushåll får deponeras, samt att avfall sorteras och mellanlagras. Deponeringen har upphört sedan 2001. Kompostering av parkavfall och slam från Skene avloppsreningsverk upphörde 20100630. Komposteringen har bedrivits enligt tillstånd för kompostering och park- och trädgårdsavfall, se bilaga 6, enligt miljöskyddslagen. Hushållsavfallet brändes fram till 1986 då förbränningsugnen togs ur drift. Från 1986 och fram till 1995 deponerades allt hushållsavfall. Deponering av aska, slam, industriavfall och icke brännbart avfall skedde från 1974 och till mitten av 90-talet. Kommunen har från 1995 satsat på att lösa avfallshanteringen genom regionalt omhändertagande i olika sorterings- och behandlingsanläggningar. Hushållsavfall och övrigt avfall lämnas nu för omhändertagande till Sobacken i Borås samt till regionala anläggningar för producentansvarsföretag och andra behandlingsanläggningar för miljöfarligt avfall. För mer om verksamheten se verksamhetsberättelse i Bilaga 5. För beskrivning av verksamhetens miljöpåverkan se vidare i kapitel 6. 2.1 Öppettider Verksamheten har öppet följande tider: Måndag, onsdag och fredag 7-16 Tisdag och torsdag 7-18 Lördag 9-12 Allmänheten kan lämna sorterat avfall till återvinningsstationen under dessa tider. Verksamheten vid Skene skog kompletteras av att allmänheten kan lämna grovsopor samt farligt avfall till insamlingsbilar vid vissa platser enligt schema fyra gånger per år. Detta avfall körs till Skene skog för sortering och mellanlagring. 2.2 Deponering Ingen deponering av avfall har skett under 2010. Det upphörde 2001, och sådant avfall skickas nu till Sobacken, Borås kommun. 2.3 Lakvatten Lakvattnet samlas in och avleds till Skene avloppsverk. Till pumpstationen är även avlopp från industriområdet anslutet. Kontinuerlig mätning av ph och konduktivitet görs. Driftövervakning av lakvattenpumpstationen sker via VA-verkets driftövervakningssystem. Driftjournal förs dessutom digitalt av avfallsanläggningens personal. 3
2.4 Kompostering Under 2010 har komposteringen vid Skene skog upphört. Det gäller både park- och trädgårdsavfall och avvattnat avloppsslam från Skene avloppsverk. De strängar som är kvar på komposteringsytan är färdig kompost och ska användas i sluttäckningen av Skene skogs deponi. 2.5 Kemikaliehantering Vid anläggningen förbrukas diesel som bränsle till arbetsmaskinerna och råttgift för råttbekämpning. Diesel till maskiner förvaras i en tank på 3 m 3. 2.6 Energianvändning För uppvärmning av lokaler utnyttjas elenergi. Deponigasen kan inte utnyttjas för uppvärmning av lokaler och elproduktion till följd av för låg metanhalt i gasen samt för liten insamlad mängd. Utvärdering av deponigasbildningen gjordes 2004 och under 2006 har systemet renoverats. Åtgärderna bestod i att lägga nya insamlingsrör mellan befintliga brunnar i det aktiva systemet, samt anläggning av ett passivt system med gasdräneringssträngar. Mängden gas kommer dock även framöver troligtvis att vara för låg till något annat än avfackling. Inför sluttäckningen av deponin har SWECO beaktat deponigasbildningen och vidare utredning kommer ske i samband med sluttäckningen. 2.7 Recipient Ytvattnet från området avrinner via Iglabäcken till Holkedamm. Lakvattnet pumpas till Skene avloppsreningsverk, med Viskan som recipient. 3 Gällande föreskrifter och beslut 3.1 Tillståndsbeslut och villkor För verksamheten finns ett tillståndsbeslut från länsstyrelsen enligt miljöskyddslagen, daterat 1997-01-30, som gäller tills vidare. Se Bilaga 5.1. För kompostering av avloppsslam och park- och trädgårdsavfall finns ett tillstånd från länsstyrelsen enligt miljöskyddslagen, daterat 1997-01-30. Se Bilaga 5.3. Beslut om slutliga villkor togs av Länsstyrelsen 2006-06-16. Se Bilaga 5.2. 3.2 Kontrollprogram För verksamheten finns ett kontrollprogram som fastställdes av Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Mark 1998-02-19 (Dnr 97-287-427). Programmet, som omfattar yt- och grundvattenkontroll, besiktningar, driftkontroll och rapportering, började tillämpas 1998. Reviderat kontrollprogram lämnades in till tillsynsmyndigheten hösten 2002. Miljökontoret har därefter lämnat förslag till revideringar till VA/Renhållning som har införts. En dialog mellan tillsynsmyndighet och VA/Renhållning pågår dock fortfarande angående utformningen av bottenfaunaundersökningen som skall ske vart tredje år, vilket utfördes under 2009. Under 2010 har SWECO utrett befintligt kontrollprogram och lämnat en rapport på som är inlämnad till miljökontoret för påseende. Svar har inte lämnats från miljökontoret innan 2010 utgång. 4
4 Drift- och produktionsförhållanden 4.1 Besiktningar I besiktningsrapporten från periodisk besiktning i februari 2010 utförd av Tyréns ingår bl.a. utvärdering av lakvatten-, ytvatten- och grundvattenkontroll som gjorts under 2010. Fokus under besiktining 2010 låg på egenkontrollen. Se Bilaga 1.1. Under kapitel 10 i Tyréns rapport redovisar hur lakvatten, ytvatten och grundvattnet påverkar miljön. Redovisningen är i diagramform för olika parameterar såsam kloridhalter, konduktiviteten, total fosfor mm. 4.2 Driftstörningar av betydelse från miljösynpunkt Yt- eller djupbränder i deponin eller i mellanlagrat avfall har inte förekommit. Bräddning av lakvatten har inte registrerats. Inga klagomål på lukt och buller har inkommit till teknik- och serviceförvaltningen avseende på Skene skogs avfallsanläggning. Utsläpp till luft är enbart den deponigas som facklats gasmängden redovisas under punkt 4.13. Utsläpp till mark och vatten redovisas i den periodiska beskiktningen, bilaga 1.1 kapitel 10 samt bilaga 1.2. 4.3 Förändringar sedan föregående år Upphandling avseende entreprenaden för sluttäckning av Skene skogs deponi har slutförts under året och Br Sandhs är entreprenören som utför sluttäckningen. Kontrollant av sluttäckningsarbetet är SWECO. Sluttäckningen beräknas vara klart till sommaren 2013. Tillsynsmyndigheten är delaktig i löpande byggmöten under hela sluttäckningen. Två stycken sättningsmätningar har gjorts under året och dessa redovisas i bilaga 2. Avtal har förlängts för återvinningsmaterialen fram till 20121231. Inga upphandlingar har skett under året förutom sluttäckningen. Komposteringen av slam från Skene reningsverk har upphört och färdig komposterade materialet kommer att användas i växtskiktet i sluttäckningen. Park- och trädgårdsavfallet som komposterades på Skene skog av dåvarande entreprenör är bortforslat från Skene skog. Därmed finns det inget komposterbart material utanför uppsamlingsområdet för dagvattnet. 4.4 Kontrollresultat 4.4.1 Yt- och grundvattenkontroll Alcontrol Labatories i Linköping har svarat för analyserna av vatten enligt kontrollprogrammet. Analysmetoderna framgår av nedanstående tabell. Analysmetoder vattenprover Analysparameter COD cr BOD 7 Analysmetod Ampullmetod SS-EN1899-1 Totalfosfor SS-EN ISO 6878:2005 Totalkväve SS13395, mod/ss028131, mod 5
Analysparameter Ammonium-N Nitrat-N Syre Syremättnad Färgtal PH Analysmetod SS-EN ISO 11732, mod SS-EN ISO 13395, mod SS-EN 25813 SS028114-2 SS EN ISO 7887 del 3 mod SS 028122-2. PH-K Konduktivitet SS EN 27888-1 AOX AOX-NS, NEN 1485/DIN Klorid SS-EN ISO 10304-1 PCB (28-180) GC-ECD Järn SS-EN ISO 11885-1 Mangan SS-EN ISO 11885-1 Arsenik EPA 6020 Kvicksilver SS-EN 1483 Kadmium Koppar Krom Zink EPA 6020 EPA 6020 EPA 6020 EPA 6020 Bly EPA 6020 Totalt extr alifatiska ämnen Totalt extraherbara aromat. ämnen SS028145 mod (perklor) SS028145 mod (perklor) Destillerbara fenoler SKALAR 497-001 Konduktivitetsmätning Konduktivitetsmätningen sker dels manuellt i lakvatten, ytvatten och grundvatten, dels automatiskt med registrerande instrument i mätbrunnen i bäcken och pumpstationen. Värdena överensstämmer inte alltid mellan de olika metoderna och orsaken till detta skall undersökas. De värden som redovisas i fält är inte vid en temperatur om 25 C som de prover som analyserats vid laboratorium har. Därför kan proverna inte jämföras likvärdigt. Konduktiviteten är temperaturkänslig, vilket medför att resultaten kan variera kraftigt för fältproverna även om mätinstumentet gör en avstämning mot 25 C. Mätinstrumentet som används i fält är av typen Cyberscan Con 10 serienr: 126213. Nya kaliberingsvätskor är beställda. Flödesmätning Flödesmätningen på lakvattnet har fungerat under året. 4.4.2 Utsläppskontroll Årssammanställning 2010 med kommentarer redovisas i besiktningsrapport, se Bilaga 1. 6
Beräkningen av årsutsläppet baseras på medelvärdet av koncentrationen för respektive provtagningsparameter multiplicerat med årsutsläppet av lakvatten. En anmälan till miljökontoret gjordes under 2009 om ändring av kontrollprogrammet har gjorts angående provpunkt G8. SWECO har gått igenom befintligt kontrollprogram och rapporten är inlämnad till miljökontoret men inget svar har kommit innan utgången av 2010. Det har gjorts 3 st provtagningar under 2010 enligt kontrollprogram. Eventuella störningar som varit vid provtagning har rapporterats in via driftjournalen. Se bilaga 1.2 för analysresultaten. Driftsjournalen återfinns hos enhetschefen på Avfall. 4.4.3 Recipientkontroll Recipientkontroll utförs av Viskans Vattenråd. Vattenrådet tar fram en årsrapport, vilken distribueras till berörda kommuner och myndigheter. Skene skogs avfallsanläggning specifikt bidrar inte till föroreningar i Viskan enligt Viskans vattenråds årsrapport 2008. 4.4.4 Biologisk undersökning Biologisk undersökning av bottenfauna och påväxt skall utföras vart tredje år och undersökning utfördes 2009. Analysmetoden har ändrats i samråd med miljökontoret i Marks kommun. Att analysmetoden ändrades beror på att 2006 års metod är inaktuell och för framtiden kommer den nya analysmetoden att användas. Det som har gjorts för att man ska kunna jämföra historiskt i den biologiska undersökningen är att delar av den gamla analysmetoden har också gjorts. 4.5 Avfallshantering under året Allt avfall som körs ut från anläggningen vägs och registreras. Verksamheten har under 2010 omfattat följande mängder avfall: Typ/Kategori Tillståndsgiven mängd (ton) Hanterad mängd (ton) Deponering 2 000 Deponering har upphört Kompostering 7 000 2056(6477 1 ) Sortering och mellanlagring Mellanlagring farligt avfall 627 (678 3 ) 9708 till deponering/förbränning i annan kommun (8918) 3298 till återvinning 2 (4389) Föregående års mängder inom parentes. 1 I komposterad mängd ingår park- och trädgårdsavfall, slam och rens från avloppsverk, ris och bark. 2 I återvunnen mängd ingår allt som går till materialåtervinning och ej är farligt avfall: glas, papper, metall etc 3 I farligt avfall ingår mängder som omhändertas av elkretsen, Sakab, Ragnsells specialavfall och apoteket, dvs all slags elavfall, kemikalier/färger, läkemedelsrester, spillolja, batterier. 7
En stor del av det hushållsavfall som samlas in i kommunen och även en del av det farliga avfallet körs direkt till Sobacken i Borås, och de mängder som redovisas här svarar därför inte för hela kommunens avfallsmängd. 4.6 Deponering Deponeringen upphörde 2001. Det avfall som skall deponeras skickas numera till Sobacken i Borås kommun. 4.7 Kompostering Kompostering av slam och trädgårdsavfall vid anläggningen har upphört. Park-, trädgårdsavfall och ris transporteras till Marks värme av HA Metall. Typ/Kategori EWC-koder Vikt (ton) Park och trädgårdsavfall 20 02 01 1508(1 529) Rensavfall från avloppsverk 19 08 05 75 (87) Slam från avloppsverk Bark 19 08 05 03 03 01 0 (0) 0(0) Summa 1583 (6112) 4 Föregående års mängder inom parentes. 4.8 Mellanlagrat avfall Vid årets slut fanns endast mindre mängder avfall mellanlagrade på upplag vid avfallsanläggningen, bortsett ifrån trä. Mängden lagrat trä var vid årets slut ungefärligen lika stor som vid årets början, ca 1000 ton. Följande avfallsmängder och avfallsslag har under året tagits emot för mellanlagring innan det transporterats vidare. Typ/kategori EWC-koder Ton Transportör/Mottagare 5 Sortering/mellanlagring Brännbart 20 01 99 6 742 (6296) LBC/Borås Osorterat till sortering (ej FA) 20 01 99 1084 (993) MSAB, Borås Sängbottnar 20 03 07 141 (135) LBC/Borås kommun Deponiavfall 20 03 01 450 (363) LBC/Borås kommun Summa, sort/mellanlagring 8 149 (7787) 4 Delar av det komposterade materialet som redovisas i avsnitt 4.5 återfinns under avsnitt 4.10 Konstuktionsmaterial och täckning, såsom dagvattenbrunnar och rens från avloppsledningar. 5 Om endast ett företag är angivet är denne både transportör och mottagare. 8
Återvinning Typ/kategori EWC-koder Ton Transportör/Mottagare 5 Tidningar samt papper 6 20 01 01 458 (459) LBC/IL-recycling Wellpapp samt kartong 5 20 01 01 1730 (1761) LBC/IL-recycling Glas 20 01 02/15 01 07 516 (754) LBC Askersund / SGÅ Hårdplast 5 20 01 39 5,7 (6,6) LBC Borås Mjukplast (film mm) 20 01 39 0 (0) LBC Borås Metall 20 01 40 817 (1145) MSAB Borås/ Skene Skrotaffär Träavfall behandlat 20 01 37 577 (638) Br Sandhs Entr/Stora Enso Hylte Träavfall rent 20 01 38 192 (0,74) Br Sandhs Entr/Marks värme Kylmöbler 20 01 99 75 (76) Stena Metall, Halmstad Däck 16 01 03 121 (156) Svensk Däcksåtervinning AB Summa, återvinning 4492 (4996) 8 149 ton (7 786 ton) avfall har mellanlagrats innan transport till Borås kommun (Sobacken), 4492 (4 996 ton) avfall har återvunnits och omhändertagits av olika entreprenörer. Sammanlagt har 12 641 ton (12 785 ton) mellanlagrats på Skene Skogs avfallsanläggning. Hushållsavfall som samlas in vid fastigheterna (totalt 5 815 ton) transporteras direkt till Sobacken i Borås där det sorteras och komposteras respektive bränns. 4.9 Farligt avfall Farligt avfall från hushåll och småföretag mottas och mellanlagras vid anläggningen. Avfallet transporteras vidare till Stena Recyclingsanläggning i Borås för vidare sortering och behandling. Därifrån transporteras det vidare till godkänd behandlingsanläggning. Avfallskoder som är markerade med * är farligt avfall. Klassifikationssystemet har ändrats i avfallsförordningen men inte i redovisningssystemet, och visst icke farligt avfall samredovisas med det farliga avfallet. Samtidigt lagrade mängder redovisas i Bilaga 7. Sammanställning över mellanlagrade mängder redovisas i tabellen nedan. 6 Detta avfallsslag har även direkt transport från ÅVS till mottagare, se avsnitt 4.12. Den totala mängden redovisas i avsnitt 4.12 av återvunnet material med producentansvar. 9
Typ/Kategori EWC-koder ton Transportör/Mottagare Aerosoler, färg, lack, lim, bekämpn., sprayburkar 14 06 05* 2,83 (2,28) Stena Recycling/Ragnsells Asbest 17 06 01* 17,02 (15,75) LBC/Stena Recycling Bekämpningsmedel 20 01 19* 0,19 (0,32) Stena Recycling /Ragnsells Färg, lösningsmedelsbas. 20 01 27* 26,8 (22,4) Stena Recycling/SAKAB Toner 08 03 17*/08 03 18 0,26 (0) Stena Recycling/Greenman toners Färg, vattenbaserad (ej FA) 20 01 28 23,4 (21,7) Stena Recycling /SAKAB, Ragnsells Kliniska produkter 18 01 03* 0 (0) Stena Recycling/Renova Småkemikalier tex.syror, baser 16 05 06* 0,90 (0,44) Stena recycling /Ragnsells Lösningsmedel 20 01 13*/14 06 03* 2,07 (2,04) Stena Recycling/SAKAB Oljefilter/Kolfilter 16 01 07* 2,1 (2,6) Stena Recycling /SAKAB Spillolja 13 02 05* 1,38 (0,17) Ragnsells / Ragnsells Oljespill sanerat med absorbent 15 02 02* 0 (0) Stena Recycling / Ragnsells Vattenhaltigt avfall som innehåller farliga ämnen 16 10 01* 0,84 (0) Stena Recycling Kasserade oorganiska kemikalier som består av eller innehåller farliga ämnen 16 05 07* 0 (0) Stena Recycling Kontaminerat trä 20 01 37* 0,65 (0,30) LBC Borås/SAKAB, Renova Bilbatterier 20 01 33* 42,2 (46,7) Stena Recycling / Boliden- Bergsöe Landskrona Småbatterier,osorterat 20 01 33* 0,98 (3,8) Stena Recycling / Ragnsells Batteri som anges i 1606 Annan kasserad elektrisk och elektrisk utrustning än vad som anges 200121,23,35 Elektronisk utrustning 20 01 21* 20 01 36* 20 01 35* 0,27 (0) 0,55 (2,58) 20,9(0) Stena Recycling Stena Recycling Stena Recycling Elavfall, glödlampor 20 01 36* 0,48 (1,9) Stena Recycling /El-Kretsen Elavfall, Lågenergilampor 20 01 36* 1,7 (1,0) El-kretsen Lysrör mm Hg-haltigt avfall 20 01 21* 0,342 (1,56) Stena recycling Hg-haltigt övrigt avfall 06 04 04*/16 01 08* 0,074(0,012) Stena Recycling /SAKAB Elektronikavfall 20 01 35* 285 (263) El-kretsen Kylmöbler 20 01 23*/20 01 35* 75,3 (75,9) El-kretsen Vitvaror 20 01 35* 121 (151) El-kretsen 10
Läkemedelsrester (ej FA) 20 01 32 0 (0) Stena Recycling/SAKAB Summa 627 (636) Summa 603 (614) Exkl. 20 01 28 och 20 01 32 Tillståndet för mellanlagring av farligt avfall enligt förordningen av farligt avfall gick ut 2006-12-01. Tillståndet från 1997-01-30 enligt miljöskyddslagen innefattar även mottagning och mellanlagring av farligt avfall. 4.10 Konstruktionsmaterial och täckning Sluttäckning EWC-kod ton Bark till slamkompost, 030301 0 (0) Komposterat slam från egen kompost 190805 0 (0) (Lagt på upplag inför sluttäckningen av deponin) Summa 0 (0) Övrigt täck- och konstruktionsmaterial Konstruktionsmaterial, jord 200202/ 170504 ton 32 (71) Konstruktionsmaterial, betong 170101 604 (713) Kontaminerade jordmassor 170503*/ 170504 0(0) Aska 190111-190116(*) 0 (0) Dagvattenbrunnar 200303 6 (4) Avloppsledningar 200306 467 (360) Summa 1109 (1148) Slam från avloppsledningar avvattnas och materialet används därefter som konstruktionsmaterial. 4.11 Total mängd avfall som återvinns En del av avfallet som återvinns går inte via Skene skog utan hämtas direkt på återvinningsstationerna som finns utspridda i kommunen. För att få en uppskattning av hur mycket avfall som återvinns i hela kommunen redovisas därför de totala mängderna nedan. Observera att en del av de totala mängderna redan har redovisats i avsnitt 3.10. 11
Typ/kategori EWC-koder Ton Kg/pers* Mottagare Tidningar 20 01 01 1432 42,32 IL-recycling/HA Industrier Kartong och Wellpapp 20 01 01 315 9,33 IL-recycling Metallförpackning 15 01 04 69 2,04 Borås kommun Glas 20 01 02/15 01 07 516 15,24 Svensk glasåtervinning Plastförpackning (hårdplast) Summa 2433 15 01 02 101 2,99 LBC-Borås AB *33 845 invånare 2010-12-31 4.12 Kemikalieförbrukning Kemiska produkter i form av bränsle, rengöringsmedel och råttgift används vid anläggningen. Dieselförbrukningen har varit ca 7351 liter (7598 liter 2009) och ca 12 (46).block råttgift har använts. 4.13 Deponigas All gas går till fackling. Facklan har dragits med återkommande driftstörningar under 2007-2009. Ny fackla har installerats under december 2009 och januari 2010. Facklan togs i bruk i maj 2010.Totalt facklad mängd gas under 2010 var 2363 m 3. Provpumpning av gassystemet som tillsynsmyndighet krävde i samband med sluttäckningen påbörjades i november/december 2010 och beräknas vara slutförd i februari 2011. 4.14 Lakvattenhantering Lakvatten uppsamlas i utjämningsbassängen (10 000 m 3 ) och pumpas till Skene avloppsverk. Under året har 164 104 m 3 (123 844 m 3 2009) överpumpats till avloppsverket. Nederbördsmängden har uppgått till 1094 mm. Redovisade halter är medelvärden på utgående vatten från lakvattendammen till Skene avloppsverk från tre provtagning som gjorts under 2010: Ämne Sort Årsmedelvärde Absorberbar Organisk Halogen, AOX mg Cl/L 0,10 Biokemisk syreförbrukning, BOD7 mg/l 3,5 Bly Pb mg/l 0,0012 Fosfor total mg/l 0,067 Kadmium Cd mg/l 0,00012 Kemisk syreförbrukning, kromat mg/l 58,7 Konduktivitet ms/m 45,0 Koppar Cu mg/l 0,007 12
Krom Cr mg/l 0,0012 Kvicksilver Hg mg/l <0,0001 Kväve total mg/l 12,8 Zink Zn mg/l 0,015 Ytterligare redovisning över halter i lakvatten mm redovisas i Besiktningsrapport i Bilaga 1. Utsläppta mängder redovisas i emissionsdeklarationen i Bilaga 3. 13
5 Uppföljning av föreskrifter och villkor Tillståndsbesluten finns i Miljörapport 2002, Bilaga 1. Slutliga villkor har meddelats av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation 2006-06-16 och med detta avslutades prövotidsförfarandet enligt länsstyrelsens beslut 1997-01-30. Provisoriska föreskrifter samt krav på utredning har därmed upphört och i stället har tre nya villkor (15 17) tillkommit. 5.1 Villkorsuppföljning deponianläggning 1. Verksamheten har bedrivits enligt villkor 1. 2. Verksamheten har bedrivits enligt villkor 2. 3. Inget avfall har deponerats vid Skene Skog i samband med driftstörningar vid Sobacken. 4. Verksamheten har bedrivits enligt villkor 4. 5. Ingen deponering av avfall har skett under året. 6. Verksamheten har bedrivits enligt villkor 7. 7. Avslutningsplanen har godkänts av tillsynsmyndigheten. 8. Ny fackla togs i drift maj 2010. 9. Verksamheten har bedrivits enligt villkor 10. 10. Inga klagomål på buller har inkommit. 11. Verksamheten har bedrivits enligt villkor 12. 12. Den förstagångsbesiktning av anläggningen som villkoret syftar på utfördes enligt villkoret. Dessutom ingår en årlig periodisk besiktning för hela anläggningen. 13. Kontrollprogram har fastställts av tillsynsmyndigheten 1998-02-19. Ett förslag till reviderat kontrollprogram har inlämnats till tillsynsmyndigheten i december 2002. Kontrollprogrammet har reviderats enligt yttrande från tillsynsmyndigheten. 14. Lakvattenmängderna beräknas minska då deponin har sluttäckts. 15. Luftningsutrustningen i utjämningsbassängen är ur funktion. Till dess luftas vattnet på Skene avloppsreningsverk. Det är inte motiverat ur miljösynpunkt att lufta lakvattnet i utjämningsbassängen. 14
5.2 Villkorsuppföljning kompostering Enligt tillståndet får 7 000 ton komposteras vid anläggningen per år. 2 056 komposterbart material har tagits emot för kompostering, där slam från Skene avloppsreningsverk utgör 0 ton. 1. Verksamheten har bedrivits enligt villkor 1. 2. Verksamheten har bedrivits enligt villkor 2. 3. Den mindre del av komposten (park- och trädgårdsavfallet) som har legat på en yta där dagvattnet inte kan samlas in till lakvattensystemet har fraktats bort av entreprenören. 4. Kommentar till miljörapporten 2009: Mottagning av slam från Skene reningsverk har upphört under 2010 och därmed tillförs inget nytt slam till komposten. Toluenet mäts på utgående slam från reningsverket och därmed har inget toluen tillförts verksamheten på Skene skog. Under 2009 har det gjorts analys på slamet vid tre olika laboriatoium eftersom redan under 2008 visade att toulen i slamet var högt. Resultatet från analysen är att 2 st laboratoium hade höga värden och ett lågt. Alla laboriatoium använde sig av samma analysmetod. Det laboriatoium som är upphandlat enligt LOU är det laboriatorium som har högst värde på toluen i slamet. Toluen är flyktigt och ingår i syntesprocesser kan således bildas i slam som får ligga för länge innan behandling. 5. Inga klagomål på lukt har inkommit. Kontrollprogram har fastställts av tillsynsmyndigheten 1998-02-19. Nytt reviderat kontrollprogram har lämnats in i december 2002. Tillsyningsmyndighetens yttrande samt förslag till beslut har medfört revideringar i kontrollprogrammet. Under 2010 har en ny revidering av kontrollprogrammet tagits fram och är inlämnat till tillsynsmyndigheten. Inga kommentarer har inkommit från tillsynsmyndigheten innan 2010 års utgång av förslaget på reviderat kontrollprogram. 5.3 Pågående ärenden Reviderat kontrollprogram lämnades in till tillsynsmyndigheten hösten 2002. Under 2010 kommer ytterligare samråd med tillsynsmyndigheten ske så att ett kontrollprogram kan fastställas. Samråd pågår in i 1:a kvartalet 2011 innan kontrollprogrammet kan fastställas. 15
6 Miljöhänsyn För att uppfylla miljöbalkens allmänna hänsynsregler har följande åtgärder vidtagits. Kunskapskravet Verksamhetsutövaren och all personal innehar nödvändig kunskap för att bedriva denna typ av verksamhet. Fortbildning genomförs kontinuerligt. Lokaliseringsprincipen Lokalisering är lämplig med hänsyn till omgivningar och verksamhet enligt den bedömning som gjorts vid tillståndsprövningen. Under 2010 har ingen verksamhet bedrivits eller åtgärd vidtagits som tagit ytterligare mark eller vattenområden i anspråk. Hushållnings- och kretsloppsprincipen Arbetet med att minimera behovet av energi och kemikalier pågår ständigt. Ett av verksamhetens huvudsyften är att genom sortering och återvinning främja hushållning med naturresurser och kretslopp av material. En mycket stor del av det avfall som uppkommer i kommunen går till återvinning eller kompostering. Verksamheten vid återvinningscentralen har kompletterats med insamling enligt turlista vid vissa platser där allmänheten kan lämna grovavfall och farligt avfall. Det ökar både återvinning och omhändertagande av farligt avfall. Verksamheten har engeri från centralt upphandlad bolag och grön el går inte enligt detta avtal att välja för verksamheten. Produktvalsprincipen De kemiska produkter som används i verksamheten är de som utgör minst risk för hälsa och miljö bland dem som är bäst lämpade för ändamålet. Ansvar för att avhjälpa skada Nödvändiga åtgärder vidtas för att minimera risken för skada eller olägenhet för hälsa och miljö. Inga skador eller olyckshändelser som medfört skador har uppkommit under året. Verksamheten bedrivs så att risken för skador skall minimeras. Vid återvinningscentralen finns absorbent, brandsläckare mm förvarat lättillgängligt samt personlig skyddsutrustning. Brandslang finns framdraget på upplaget och lakvattendammen utnyttjas som branddamm. 16
7 Mindre nedlagda deponier I kommunen finns ett antal mindre deponier som sedan flera år tillbaka är nedlagda. Vid tre av dessa: Kinna-Velingstorp, Fritsla och Skene-Heden, finns kontrollprogram. Vid miljökontorets besiktningar de senaste åren har olägenheter uppdagats vilket lett fram till en utredning om åtgärdsförslag för nedlagda deponier, Sweco 2004-08-02. Där berörs förutom de ovan nämnda även Öxabäck deponi. De planerade åtgärderna utfördes under 2006 bortsett från Fritsla deponi. På grund av att markägaren motsätter sig genomförandet av de planerade åtgärderna på Fritsla deponi är de ännu inte utförda. De planerade åtgärderna består i: Avjämning och täckning av delar av deponiytan samt anläggande av våtmark, bestående av 2 dammar för lakvattenbehandling. Åtgärderna på Fritsla deponi kommer troligen att kunna utföras under 2011. Tillsyn har skett på gamla deponier av miljökontoret och de åtgärder som föreligger kommer att åtgärdas under 2011. Miljökontoret är informerade om den tidiga vintern omöjligjorde provtagning och övriga föreslagna åtgärder. 17