Askeby Gästgivaregård besiktning 13 och 27 juni 2006

Askeby Gästgivaregård besiktning 13 och 27 juni 2006 Byggnaden är en timrad parstuga i 2 våningar, troligen uppförd under andra hälften av 1700-talet (omkring 1750 enl. SB). EXTERIÖR Tak Taket är täckt med ett flackt enkupigt handslaget tegel och lades om med statsbidrag 1988. Det gamla teglet återanvändes och kompletterades med liknande tegel från Kummelby Västergård i Hogstad sn. Undertak är av oljehärdad masonite. Taknock, vattbrädor och hängrännor för båda takfallen är i trä. Hängrännorna är tillverkade av vinkelställda brädor. Då snart 20 år har gått sedan takomläggningen så kan konstateras att arbetet stått sig mycket bra. Reservtegel från en riven uthusbyggnad i byn finns i lager. I nockpartiet på den västra gavelns vindskivor finns järnbeslag, möjligen för en vindflöjel. En drygt meterlång stång syns på foton från 1948 och 1950. 1

Skorsten Den östra skorstenen är murad i tegel med krön samt över och underbeslag av plåt. Den västra skorstenen är nedplockad till vinden och var nedplockad redan 1948. Fasad Fasaden är en rödfärgad locklistpanel spikad med trådspik och uppsatt på 1900-talet, troligen före 1948. Foder och knutbrädor är vitmålade. Knutkedjorna är avkortade men hammarbandens knutar finns kvar och anslutningen till takfoten är omsorgsfullt formad med lister av geringssågade kvartsstavar i en grov dimension. Vattbrädor av trä avslutar fasaden mot grunden, som är murad av obearbetad fältsten med utstrukna fogar. Veranda Mot söder finns en enkel veranda som troligen tillkommit vid mitten av 1800-talet. Verandan har pulpettak täckt med enkupigt tegel och en hängränna i trä av en urholkad stam lagd i smidda rännkrokar. Räckena är kryssformade och har en fast sittbänk på båda sidorna. Trappan är av trä och väggpartiet av vitmålad lockpanel. Under det vita finns en grån och i botten en mörkgrön (grönjord) oljefärg. Ytterdörren i karrosseripanel och ett mindre fönster är från början av 1950-talet men den ursprungliga pardörren från 1700-talet som då togs bort finns bevarad och lagras i en bod. Den har en diagonalställd profilerad panel, målad med en guldockra oljefärg. Portklappen är ett utsökt smidesarbete av mycket hög kvalitet. Det är högst angeläget att pardörren återinsättes som ytterdörr i byggnaden 2

Källare Under den västra delen av huset finns en tunnvälvd källare från husets byggnadstid. Den är murad av obearbetad fältsten med flera förvaringsnischer och har jordgolv. Ett större block på norra sidan har dock borrspår. Ingången är från väster via en källarhals med sadeltak täckt med enkupigt tegel och tränock. Den svartmålade bräddörren har ett smitt handtag av 1700- tals typ. Källarhalsen är uppbyggd av kraftiga kallmurar på båda sidorna. 3

Köksutbyggnad Mitt på den bakre norra långsidan finns en köksutbyggnad med pulpettak täckt med enkupigt tegel. Tillbyggnaden är tillkommen före 1950 och troligen redan under 1800-talet. Fönstrens mittposter har en profilering som hör till tiden vid mitten av 1800-talet. Fönster Fönstren är vitmålade spröjsade 2-luftsfönster med två rutor i varje båge. Vanligen är endast en båge öppningsbar i varje fönster. Fönsterbeslagen är av varierande typer. Av 1700 talets beslag finns både duvhuvudsbeslag och duvnäbbsbeslag. Beslag från första hälften av 1800- talet är både av traditionell typ och av en enklare typ, troligen från omkring sekelskiftet 1800. Två fönster har beslag från andra hälften av 1800-talet och fönstren i köksutbyggnaden har bågar från 1950-talet insatta i äldre karmar. Minst tre fönster i den övre våningen har ett mycket gammalt munblåst fönsterglas och här har flertalet fönster mittposter och foder med 1700-talsprofiler. Dessa fönster har kvar sin originalfärg som är en tunt målad mörkt grå oljefärg. 4

INTERIÖR Dörrar Alla dörrar utom två finns bevarade. De är av 1700-talstyp med fyra utanpåliggande fyllningar och flertalet målade med en guldockra oljefärg. Samtliga dörra har de ursprungliga plattgångjärnen kvar, vilka i sin typ härrör från andra hälften av 1700-talet. Där finns också två kammarlås från samma tid, med rombformade platta vred. De två nyare dörrarna finns i farstun på nedre våningen och är vitmålade masonitedörrar som tillkommit vid en renovering i början av 1950-talet. Möjligen finns originaldörrarna kvar, undanställda i en bod. Farstu nedre våning Pappspända väggar och tak, gulmålat med en mörkt blå bröstning. Under denna syns en lerklining med gult väggfält och en rosa bröstning. Korkmatta på golvet. I sydöstra hörnet är ett tresidigt väggfast skåp med delad lucka med 1700-tals lås och gångjärn. Skåpet är tillverkat av kransågade brädor. Inne i skåpet är timmerväggarna målade med en rosa limfärg och därefter vitlimmade. I det sydvästra hörnet är trappan med en garderob under. I denna är timmerväggarna obehandlade. Under tapeten i trapploppet är timmerväggarna marmorerade på en blågrå botten. 5

Kammare nedre våning Tapetserat med en 1950-talstapet. Under denna syns en blåmönstrad tapet från andra hälften av 1800-talet och en gråmålad bröstpanel med en profilerad mittelbandslist i höjd med fönstrens underkant. Underst mot timmerväggarna är en grov linneväv med blå och ljusgröna schabloner på en vit botten. Obehandlat skurgolv av breda brädor. Pappspänt tak över ett vitlimmat brädtak, bred taklist med flera profiler. Vitlimmad rörspis med igensatt eldstadsöppning. Fönstren härrör från mitten av 1800-talet. 6

Kök Renoverat i början av 1950-talet med ljust gulmålad masonite på väggarna och vitmålad i taket, korkmatta på golvet och köksskåp med ljust blågröna masoniteluckor. Diskbänk i rostfritt, vitt kakel och en svartemaljerad Husqvarna vedspis. I ett skafferiskåp till höger om spisen syns den gamla spiskåpan med en profilerad putslist. En äldre väggfast kökshylla är inbyggd i skåpet. Den yttersta delen av murkåpan är avtagen vid renoveringen men den igenmurade bakugnen finns säkert kvar. Dörren mot stugan är igensatt från kökssidan men fyllningsdörren finns kvar. Stugan nedre våning Vitlimmat brädtak och obehandlat skurgolv av breda brädor. Mörkt blågrå trösklar. Guldockra dörrar med 1700-talsbeslag och en klinka i köksdörren. Gråmålad bröstpanel med profilerad mittelbandslist och över denna en 1950-talstapet. Under tapeten är väggarna lerklinade och schablonmålade med mörk blå och vita blombuketter på en ljusblå botten. Den breda profilerade taklisten är också målad med en blomschablon, det nedre partiet på blå botten och det övre på vit botten. Under schablonmåleriet är en ljust grå färg möjligen med en grön dekor. Taklisten är mörkt grön i botten (grönjord). 7

I nordöstra hörnet är en stor vitlimmad öppen spis med en profilerad spiskrans. Spisen har åtskilliga färglager i olika kulörer. I spisen står en marmorerad eldskärm med en illusionsmålad kakelugnslucka, troligen från samma tid som schablonmåleriet. Skärmen är tillverkad som en spännram med en spänd tät juteväv och på baksidan finns en märkning, bl.a. 56 (1856?). I sydöstra hörnet finns ett stort halvrunt och tvådelat väggfast skåp målat med en guldockra oljefärg. Väggarna inne i skåpet är tapetserade med en sen 1800-talstapet. Mellan skåpet och dörren finns en smidd klädkrok. I sydvästra hörnet är en enkel väggfast liten hylla. Farstu övre våning En smal trappa leder upp till övre våningen. Obehandlat skurgolv. Farstun har ett gulmålat pappspänt tredingstak och pappspända väggar med gult väggparti och grå bröstning. Under pappen syns en marmorering på blågrå botten. 8

Östra rummet övre våning Obehandlat skurgolv av breda brädor. Vitlimmat brädtak med brett taklistparti som formats symmetriskt genom att långsidornas snedtakspartier också tagits upp vid gavel- och mellanväggarna. Lerklinade väggar med mörkblå och grön schablonmålning på ljusblå botten som avslutas uppåt med en smal avvikande schablonlist. Gråmålad profilerad mittelbandslist. Marmorerad bröstning. Mörkare grå markering av sockel. Schablonmåleriet är till stor del utfört på papper som klistrats direkt på lerkliningen (trol. boksidor med text på latin, 1683). Fönster och fönsterfoder är målade med en mörkt grå oljefärg och har kvar sin originalfärg. Gulglaserad tvådelad rektangulär kakelugn med avfasade hörn, profilerad krön- och sockellist och kakelugnshylla samt smideslucka i svartplåt, troligen från tiden omkring 1800. På muren mella kakelugnen och garderoben finns en grå limfärg. Garderoben vid sidan av kakelugnen har invändigt en avvikande marmoreringsmålning. Garderobsdörren har ett 1700-tals lås och nyckelskylt. Kammare övre våning Pappspänt tak med mycket breda taklistpartier lika östra rummet. Under pappspänningen är brädtaket vitlimmat och dekorerat med en mittschablon. Under 1950-tals tapeten är väggarna lerklinade med en mörkblå och ockragul schablonmålning på en ljusblå bottenfärg. Gråbrun bröstpanel och profilerad mittelbandslist. Nyare fernissat brädgolv och vitlimmad rörspis. 9

Västra rummet övre våning Obehandlat skurgolv av breda brädor. Tredingstak med vitlimmade brädor i det övre partiet och vitlimmad pappspänning i de sneda partierna. Tidigare har taksparrarna varit synliga och vitlimmade. Pappspänningen är till större delen avriven och under denna finns en grov linneväv med festonger på en ljusblå botten av tidstypisk 1700-tals karaktär. Festongerna, som mestadels är vända upp och ner, har ett blåtonat bladverk med vita och röda rosor. Linneväven är veckad och sekundärt nubbad mot takbrädorna i det övre partiet. Väven är sekundärt använd som underlag för spännpappen och troligen har dekoren ursprungligen suttit i stugan på nedre våningen. Måttet mellan bröstningen och taklisten, ca 105 cm, stämmer med bredden på väven. Lerklinade väggar med en marmorerad bröstning på en ljusblå botten ned till golvet och ockragula väggar som fältindelats med ett marmorerat ramverk, avgränsat med orange och blå 10

linjer. Gröna hörnschabloner i väggfälten som avslutas mot takpartiet med en mörkblå schablonlist på en ljusblå botten. Under schablonmåleriet är en vit limfärg (grund?) och i botten en rosa färg på väggytorna med en grå bröstning. Ljusgrå oljefärg på fönster och fönsterfoder. Stor öppen spis med spiselkrans i nordöstar hörnet vilken målats in med bröstningen, dvs marmorering på en ljusblå botten. Märkligt nog verkar spisen knappt var använd sedan den marmorerades då målningen finns kvar utan sotbeläggningar i eldstaden. Troligen har rummet endast brukats sommartid. 11

Vinden Nås via en liten lucka i farstutaket. Mellanväggarna är timrade hela vägen upp till nockåsen och visar inga tecken på att huset skulle ha varit påbyggt. Mot öster finns en öppning i mellanväggen medan den västar väggen är helt igentimrad. Takkonstruktionen med sparrar pekar mot att huset från början haft ett torvtak. Som isolering ligger ett skikt ramsågsspån. Strax intill takluckan finns några bitar till en ljust grön kakelugn som antingen funnits i kammaren på övre våningen eller, vilket är troligare, i kammaren på nedre våningen. Jan Eriksson 1.e antikvarie 12