GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är. 2. För omkring 1 000 år sedan förföljdes judar i samband med det första korståget. Varför förföljdes de? 3. Under 1700- och 1800-talen flydde och flyttade många judar till Amerika. Varför gjorde de det? 4. Vad kallas den katastrof som drabbade miljontals judar under andra världskriget? Läs artikeln Judendom i gamla och nya former och svara på följande frågor: 1. Hur kommer det sig att så många amerikanska tv-serier har referenser till judendomen? 2. Varför känner sig många judar hotade i Sverige? 3. Vad är kosher? 4. Varför är det svårt att hålla kosher i Sverige och att helga sabbaten? 5. Varför är det lättare för judar att bo många på samma ställe? Jämför med att som jude till exempel bo i Uppsala. 6. Och detta att könsrollerna och andra roller är väldigt tydliga ger också en stor trygghet, även om många som står utanför förskräcks, säger Johan Åberg Hur kan könsroller och andra roller ge en stor trygghet? Förklara vad artikelförfattaren menar.
Pedagogiskt reportage Judendom i gamla och nya former Sara Hilding Johnson, frilansjournalist Populära tv-serier, som South Park, Simpsons och Family Guy, är ofta fulla av judiska referenser. Hanukka, kosher, pretzel och rabbin är ord som ofta dyker upp i amerikanska humorprogram. Alla har med judisk kultur att göra. Johan Åberg är lärare i judaistik på Lunds universitet. Han menar att det finns mycket kunskap om judendomen att plocka upp i populärkulturen. I dag hämtar vi mycket av vår populärkultur från USA, och där är den judiska gruppen ett självklart inslag. I Sverige är det helt annorlunda. Här finns omkring 20 000 judar, cirka hälften bor i Stockholmsområdet. Det är ingen stor och absolut ingen särskilt synlig grupp. Den judiska identiteten håller man oftast inom gruppen. Så har svenska judar ofta gjort, säger Johan Åberg. PATRIK JONSSON/SCANPIX Madonna bar ett rött armband, en symbol för den moderna kabbalarörelsen, under konserten på Ullevi i Göteborg 2009. Hotade på grund av judiska symboler Sida 1 av 5
- Det finns en stor rädsla. Du pratar inte om att du är jude. Det har blivit en koppling mellan judar här i Sverige och konflikten mellan Israel och Palestina. I botten finns någon form av antisemitism, och det präglar svenska judar. Den som bär davidsstjärnan, judarnas symbol, eller kippa, en judisk huvudbonad, möts ibland av sneda blickar och i värsta fall förolämpningar och hot. De allra flesta svenskar stirrar förstås inte nedlåtande på den som bär judiska symboler. Men kunskapen om judendomen är ganska dålig i Sverige, säger Johan Åberg. - Vi lever i föreställningen att vi vet allt om judendomen. "Vi har ju läst Bibeln", säger vi och tror att det räcker. Men våra studenter kan oftast mycket mer om islam än om judendom, säger Johan Åberg. Liberala och konservativa judar Många judar i Sverige lever en mer sekulär version av judendomen. Religionen är mest en del av den judiska kulturen. - Den religiösa sidan är då mer liberal, de lägger tonvikt på de saker som de upplever som viktiga för dem som judar. Det är oftast att leva på ett etiskt sätt, säger Johan Åberg. Att strikt hålla sabbat och kosher är för de liberala judarna inget måste. I Sverige finns också konservativa judar. Det är en form av judendom som har vuxit fram i USA. Det är judar som vill leva enligt Tora, den judiska läran, men ändå anser att man kan behöva kompromissa med religionen för att få en smidigare vardag. Att hålla kosher är till exempel besvärligt på många ställen runt om i landet, och likaså att helga sabbaten. - Enkelt kan man säga att svenska judar oftast är mer svenskar än judar och ofta ser judendomen som en kultur snarade än en religion, även om det har börjat hända något de senaste tio åren, säger Johan Åberg. För den yngre generationen börjar religionen bli viktigare för identiteten. Det kan vara så att föräldragenerationen har varit så sekulär att det nu uppstår en pendeleffekt. Större grupper utomlands Många unga svenska judar som bor i Sverige har mycket kontakt med den judiska gemenskapen i Israel eller USA. - Många ungdomar funderar också på om de ska bo kvar i Sverige eller flytta. Det är svårt att leva religiöst i Sverige, men i Israel tycker vissa att det blir för religiöst och USA känns för långt borta. Då kanske man landar i London. I London finns en stor grupp ortodoxa judar. Ortodoxa kallas de judar som väljer att följa alla de judiska lagarna. Andra europeiska städer som har stora judiskortodoxa kvarter är till exempel Paris, Bryssel, Amsterdam och Genève. Ju fler judar som bor på samma ställe, desto lättare för dem är det att leva enligt Tora. Sida 2 av 5
- Då kan man få jobb inom kvarteret. Ska de jobba utanför kvarteret måste de anpassa sig - om man inte är egen företagare, då kan man till exempel välja att ha stängt på sabbaten. Ultraortodoxa avskärmar sig från samhället Ultraortodoxa judar kallas de judar som undviker kontakt med sådant i det övriga samhället som de anser är ett hot mot deras sätt att leva och tänka. Till exempel försöker de undvika kontakt med icke-judar. För att visa vilka de är klär sig ultraortodoxa män i hatt och lång kappa eller mörk kostym och har långa lockar vid kinderna. Gifta kvinnor täcker sitt hår, har långa kjolar och blusen går ner över armbågarna. En gren inom den ultraortodoxa judendomen är chassidismen. Före andra världskriget var det den allra vanligaste formen av judendom i Europa, men de allra flesta som dödades under kriget tillhörde olika chassidiska grupper. Grenen uppstod på 1700-talet när några tyckte att judendomen kretsade för mycket kring studiet av de heliga skrifterna. I stället ville man leva ut religionen med känslor, genom bön och andliga upplevelser. Tydliga roller ger trygghet Trots att chassidismen till det yttre ser väldigt gammaldags ut - kvinnor tar bara hand om familjen, man gifter sig ungt och in i uppgjorda äktenskap - menar Johan Åberg att det är en modern form av judendom. Dels på grund av att den fokuserar så mycket på direkt kontakt med Gud, dels för att grenen skakades om så efter kriget. Allting fick byggas upp igen. Trots, eller kanske tack vare, sin ytterlighet lockar chassidismen. - En del sekulära judar som vill leva ett religiöst liv tycker att det är chassidismen som är den rätta formen av judendom. Och detta att könsrollerna och andra roller är väldigt tydliga ger också en stor trygghet, även om många som står utanför förskräcks, säger Johan Åberg. För chassidismen är den judiska mystiken, kabbala, viktig. Mystik kan beskrivas som kunskap om hur man kan få uppleva övernaturliga saker som att komma nära Gud. - För att som jude få studera kabbala måste man vara man och äldre än 40 år, för det anses livsfarligt. Man kan gå vilse i mystiken. Kabbala har blivit stort Kabbala har i dag blivit väldigt populär. Särskilt en stor organisation som heter Kabbala Center har blivit stor och spritt kunskapen över hela världen. Fast de som studerar den nya formen av kabbala - de kallas kabbalister - har lämnat stora delar av judendomen bakom sig, för många är det "mer feel-good än religion", säger Johan Åberg. En del judar, särskilt de ortodoxa, tar avstånd från det sättet att använda kabbala. Tomas Ågren har studerat kabbala i organisationen Bnei Baruch under många år. Den organisationen använder kabbala på ungefär samma sätt som man har gjort inom judendomen i alla år. Målet är att nå Gud, inte bara att må bra. Han säger att kabbalister vill skilja på kabbala Sida 3 av 5
och religion. - Jag ser inte kabbala som en judisk mystik. Kabbala är en kunskap som är till för alla Den tillhör faktiskt hela världen, säger han. Han ser kabbala som en insikt i att alla människor är samma själ, och har man förstått det kan man också känna mer kärlek och frid. "Jag påverkar förloppet" - Jag har fått verktyg att hantera mina egna reaktioner inför det som händer. Det har blivit tydligt att det är jag själv som avgör om det som händer är "bra" eller "dåligt" och att det jag väljer påverkar hela förloppet. När Tomas Ågren först kom i kontakt med kabbala blev han intresserad av judendomen, eller rättare sagt de judiska grupper som under lång tid varit de enda som satt sin prägel på kabbala. Han ville studera lagen, men kom snart fram till att det andra av religionen inte var något för honom. - Det var som att religionen bara var en slöja av yttre beteenden för någonting bakomliggande och mycket större, säger han. Den judiska kopplingen till kabbala är på väg bort, tror Tomas Ågren. - Det är någonting som kommer att försvinna mer och mer, allt eftersom människor runt om i världen tar till sig kabbala och upplever en gemenskap som vare sig är judisk, svensk, tysk, amerikansk, arabisk eller någonting nationellt, utan någonting mycket större. Johan Åberg, lärare i judaistik, ser många skillnader mellan hur judar studerar kabbala och hur kabbalister som Tomas Ågren gör det. - Men jag tror ändå att man skulle kunna kalla kabbala för judendom. Judendomen har alltid anpassat sig till sin samtid. Det beror hur det hela utvecklas. Källor: NE.se, Judiska församlingen i Stockholm [1], www.kabbalah.info [2] (Publicerat 2009-08-18) Judendom i gamla och nya former http://www.ne.se/repj/judendom-i-gamla-och-nya-former Nationalencyklopedin, 2014-09-18 Länkar [1] http://www.jf-stockholm.org/startsida/index.php [2] http://www.kabbalah.info Sida 4 av 5