Buskvicker Vicia dumetorum Beskrivning. Buskvicker är en flerårig ört vars klättrande stjälkar kan bli uppemot två meter långa. Blommorna är rödvioletta och sitter i skaftade, glesa klasar. Blommar under högsommaren. Ekologi. Buskvicker växer i gles lövskog och lundar, gärna i bryn och snår. Den är kalkgynnad och näringskrävande. Flera lokaler utgörs av vägslänter och vägrenar. Utbredning. Arten har sitt starkaste fäste i södra Skåne. Från Östergötland är minst sex aktuella lokaler kända, de flesta ganska individfattiga. Endast funnen på två platser i Norrköpings kommun på senare tid, vid Marmorbruket och vid Åby. Hot. Kraftig igenväxning samt omfattande röjningar och avverkningar hotar arten. Flockarun Centaurium erythraea Beskrivning. Flockarun är en ettårig ört som blommar med röda blommor från juni till oktober. Växten kan bli upp till 40 cm hög. Ekologi. Flockarun växer på ogödslade, magra ängsmarker eller naturbetesmarker. Arten är beroende av ytligt markvatten för att kunna utvecklas. De flesta fynden finns nära kusten. Utbredning. Flockarun förekommer främst i Skåne och på Öland och Gotland. Utanför Skåne finns på fastlandet idag enstaka lokaler i Blekinge, Småland, Bohuslän, Västergötland, Dalsland, Östergötland och Södermanland. Endast på en plats i kommunen, vid Dalbyberget i Slätbakenförkastningen. Hot. Igenväxning utgör ett stort hot mot arten. 3
Grusnejlika Gypsophila muralis Beskrivning. Grusnejlika är en späd, decimeterhög, rikt förgrenad växt. Arten är ettårig och blommar i juli-september med små blekröda blommor i en gles kvastlik blomställning. Ekologi. Arten uppträder oftast på grusigt eller sandigt underlag i människoskapade miljöer, såsom åkrar, gamla grustag, ruderatmarker och andra ställen med öppen, gärna fuktig markyta. Utbredning. Grusnejlika finns i södra och östra Sverige från Skåne till Västmanland, utom på Öland och Gotland, samt med spridda tillfälliga förekomster norrut till Norrbotten. Endast på ett fåtal platser i kommunen, bland annat vid Ringstad. Hot. Igenväxning, gödsling, nedläggning av mager, sandig åkermark och ogräsbekämpning hotar grusnejlikan. Gråmalva Lavatera thuringiaca Beskrivning. Gråmalva är en flerårig, 0,6 2 m hög malva som blommar i juli-augusti. Blommorna är blekröda och upp till 5 cm i diameter. Hela växten ger ett grått intryck genom att blad och stjälkar är gråludna. Växer i täta bestånd. Ekologi. Gråmalvan föredrar näringsrik jord och växer oftast intill äldre bebyggelse, kring gårdar, i trädgårdar, parker och vägslänter. Arten är ursprungligen införd i landet. Utbredning. Bofast i Östergötland, Närke, Södermanland, Västmanland och Uppland. Finns även tillfälligt i Skåne, Småland, Bohuslän, Väster-götland, Dalsland och Västerbotten. Förekommer på några få platser i kommunen, bland annat vid Rodga och Skenäs. Hot. Gråmalvan hotas av markexploatering vid till exempel bebyggelse eller vägbyggen. Övrigt. Arten kallas även vild stockros eller poppelros. 4
Hartmansstarr Carex hartmanii Beskrivning. Hartmansstarr är ett flerårigt, upp till 60 cm högt halvgräs med långa utlöpare. Strået har 3 5 avlångt cylindriska ax, 2 3 cm långa och 4 5 mm breda. Fröna mognar i juni och juli. Ekologi. Hartmansstarr växer gärna i fuktängar och kärrkanter. Ofta hittas den på friska, ogödslade slåtter- eller beteshävdade ängsmarker och den är utpräglat slåtter- och kalkgynnad. Utbredning. Arten förekommer sällsynt från Skåne till södra Gästrikland. Funnen på några få platser i kommunen, bland annat på Malmölandet. Hot. Arten hotas framförallt av dikning, men även av upphörd hävd. Hjärtstilla Leonurus cardiaca Beskrivning. Hjärtstilla är en upp till 1,5 m hög, flerårig växt med grovflikiga blad. De rosa blommorna sitter i täta kransar i bladvecken i skottens övre delar. Blommar från början av juli till slutet av augusti. Ekologi. Arten växer endast på kulturmark, främst i hönsgårdar, vid ladugårdar och uthus, men även vid till exempel kyrkor och klosterruiner. Utbredning. Den är känd som bofast från samtliga landskap i Götaland och Svealand samt i Gästrikland. Förekommer på några få platser i kommunen, bland annat vid Konungsund och vid Tåby gård. Hot. Hjärtstillan är dåligt anpassad till vårt klimat, vilket innebär att den på egen hand klarar sig bäst i kustnära trakter. Klarar inte heller konkurrens från andra växter. Övrigt. Medicinalväxt som användes som stärkande och lugnande drog vid hjärtbesvär 5
Kasgräs Scolochloa festucacea Beskrivning. Kasgräs är ett högvuxet gräs, upp till 150 cm, som ofta bildar vidsträckta bestånd. Vippan är upp till 30 centimeter lång och gräset blommar i juli-augusti. Ekologi. Kasgräset växer på stränder vid sjöar och lugna vattendrag,. På strandängar finns den oftast innanför vassbältet. Ses oftast endast blomma ute på öppet vatten. Utbredning. Arten förekommer i mellersta Östergötland samt på en lokal i Uppland. I Östergötland finns arten främst utmed stränderna i Roxen, Glan och Motala Ström. Hot. Några större hot mot kasgräset föreligger inte för närvarande. Kattmynta Nepeta cataria STARKT HOTAD (EN) Beskrivning. Kattmynta är en upp till meterhög, flerårig, kransblommig ört som blommar under juli till september. Blomman är vit med små violetta prickar och doftar aromatiskt. Ekologi. Kattmyntan växer främst i öppna gårdsmiljöer och är mycket konkurrenskänslig. Spridningsförmågan är begränsad då frukterna endast sprids passivt och grobarheten är låg. Utbredning. Arten finns idag endast på några få platser i Skåne, på Öland, i Småland, Bohuslän, Östergötland, Uppland och Dalarna. Förekommer utefter kusten på några platser i kommunen bland annat på Hästö. Hot. Flera av kattmyntans biologiska egenskaper gör arten mindre väl anpassad till dagens förhållanden. Ändrad djurhållning, förbättrad gödselhantering och färre lämpliga växtmiljöer gör att den kommer att få mycket svårt att leva kvar. Övrigt. Gammal läkeväxt mot nervösa besvär och magproblem. Fridlyst i Sverige. 6
Knippnejlika Dianthus armeria Beskrivning. Knippnejlikan är en tvåårig, upp till 50 cm hög och ganska styv ört. Blomningen sker i juli-september och blommorna som sitter i knippen är purpurröda med vita prickar. Ekologi. Knippnejlika växer på gräshedar, skogsbryn och andra torra gräsmarksmiljöer, ofta vid havsstränder, samt även i mer kulturpräglade miljöer som vägkanter och dikesrenar. Utbredning. Arten förekommer spridd främst efter kusten från Bohuslän till Uppland och Hälsingland. En lokal i kommunen, vid Vållingstad på Vikbolandet. Hot. Hotas främst av igenväxning på grund av upphörd eller minskad hävd. Knölvial Lathyrus tuberosus Beskrivning. Knölvialen är en flerårig klättrande, 50 100 cm hög ärtväxt. Blomställningarna består av 2 7 blommor som är stora och rosenröda. Blommar juli-september. Ekologi. Knölvial växer framför allt på näringsrik lerjord. Den förekommer ofta i kulturpåverkade miljöer såsom åkerkanter och vägrenar, övergivna åkrar, trädgårdar och skräpmark, gärna intill större gårdar. Utbredning. Arten förekommer från Skåne till Jämtland med ett fåtal lokaler i Norrköpings kommun, bland annat vid Norrköpings järnvägsstation och vid Kagestad på Vikbolandet. Hot. Knölvialen hotas av för kraftigt bete, slåtter och igenväxning. 7
Myskmåra Galium triflorum Beskrivning. Myskmåran är en flerårig ört med nedliggande veka stjälkar som kan bli ca 50 cm. Den blommar i juli-augusti med gulgröna blommor. Ekologi. Arten förekommer i olika skogsmiljöer, speciellt i blockig skogsmark vid berg och raviner. Den kräver väldränerade jordar, helst med rörligt markvatten. Utbredning. Myskmåran förekommer sällsynt i Nordsverige söderut till Uppland, Västmanland, Östergötland och Värmland. Känd från en lokal i kommunen, vid Boberget på Vikbolandet. Hot. Arten är inte direkt hotad då många av dess lokaler är naturligt skyddade. Arten visar stor tolerans mot skogsåtgärder om de inte påverkar buskskiktet för mycket. Piploka STARKT HOTAD (EN) Pleurospermum austriacum Beskrivning. Piplokan kan bli 1,5 meter hög. Den kan vara två- eller flerårig och dör efter blomningen som sker i juli. Blommorna är små, vitaktiga och samlade i vida, oregelbundna flockar. Ekologi. Piplokans växtplats utgörs av fuktig, mullrik och ofta stenig skogsmark, ofta utefter åar och bäckar. Förekommer ibland även på vägslänter och dikesrenar. Utbredning. Piplokan är känd endast från ett begränsat område i gränstrakterna mellan Östergötland (14 lokaler) och Södermanland (ca 20). Lokalerna i Norrköpings kommun utgör nästan hälften av de kända lokalerna i Norden. Hot. Igenväxning och skogsplantering är sannolikt de största hoten mot piplokan, men även slåtter och bete utgör ett hot. 8
Rödsyssla Cephalanthera rubra Beskrivning. Rödsysslan är en flerårig orkidé, vanligen 20 50 cm hög, som blommar från mitten av juni till början av juli. Den glesa blomställningen är ofta något lutande och innehåller 3 12, rosenröda, doftande blommor. Ekologi. Rödsysslan växer i öppna skogar, praktiskt taget alltid i talldominerade barrskogar. Utbredning. Arten förekommer i östra Sverige från Småland till Uppland. Känd från några spridda lokaler i Norrköpings kommun, bland annat från en plats nära Ervastekärr och vid Kopparbo. Hot. Arten är mycket känslig för kraftig markberedning och en alltför kraftig beskuggning och hotas därför av likåldriga skogsplanteringar. Skogsklocka Campanula cervicaria Beskrivning. Skogsklockan är en tvåårig, ogrenad, 50 100 cm hög växt. Den blommar i juli till augusti med ljusblå blommor som sitter samlade i huvuden i bladvecken mot toppen av stängeln. Ekologi. Skogsklockan växer på frisk, öppen, kalkoch mullrik mark och hittas oftast vid vägkanter, traktorvägar, stigar, åkerdiken och bryn i anslutning till odlad mark i skogs- och mellanbygder. Utbredning. Arten förekommer från Skåne till norra Värmland, Dalarna och Ångermanland men saknas på Gotland och i stora delar av Småland. I Norrköpings kommun förekommer arten främst i Kolmårdens skogsbygder, till exempel vid Rödkärr. Hot. Skogsplantering, upphörande hävd och borttagande av skogsbryn och naturliga fodermarker hotar skogsklockan. 9
Spetsfingerört Schistophyllidium bifurcum Beskrivning. Spetsfingerörten är en flerårig växt med kraftiga utlöpare och 1-2 dm höga blommande skott från jordstammar. Blommar i juli med gula blommor som sitter i glesa knippen. Ekologi. Spetsfingerörten växer främst på öppen gräsmark och på ruderatmark. Arten kom in i Sverige med säd, barlast eller vid annan godshantering under 1800-talet. Utbredning. Spetsfingerört är idag endast känd från fem lokaler, en lokal vardera i Småland, Östergötland och på Gotland samt två lokaler i Uppland. En känd lokal i kommunen vid Lindövägen i Norrköpings tätort. Hot. Förstörelse av växtplatser genom till exempel olika typer av anläggningsarbete utgör det stora hotet mot spetsfingerörten. Spetsnate Potamogeton acutifolius Beskrivning. Spetsnaten är en flerårig vattenväxt som blommar i juli-augusti. Axet är ca 1 cm långt på ett lika långt skaft. Ekologi. Arten växer i näringsrikt klart vatten i sjöar och vikar, samt i kulturskapade vatten som diken, dammar och märgelgravar. Den varierar i frekvens från år till år och kan ibland tillfälligt försvinna. Utbredning. Spetsnaten är känd från Skåne till Uppland. Östergötland utgör växtens starkaste fäste i landet. Flera lokaler finns i Norrköpings kommun, framför allt på Vikbolandet. Flertalet kända lokaler i kommunen besöktes sommaren 2002 varvid arten påträffades på 5 platser. Hot. Spetsnaten hotas av igenväxning, uttorkning, dränering, muddring, vattenföroreningar och liknande som innebär en förändring av vattenkvaliteten eller vattentillförseln. 10
Strandbräsma Cardamine parviflora Beskrivning. Strandbräsma är en ettårig 5 20 cm hög ört, som blommar i juni-juli med små vita blommor. Ekologi. Arten växer på näringsrik jord vid diken, dammar och sjöar. Den är konkurrenssvag. Utbredning. Strandbräsman förekommer längs de stora sjöarna Vänern, Hjälmaren och Mälaren samt i södra Dalarna och vid sjösystemen utefter Motala ström i Östergötland. I kommunen finns den bland annat vid Norsholm. Hot. Igenväxning av lämpliga biotoper hotar strandbräsman. Även vattenståndreglering i sjöar kan utgöra ett hot. Styvnate STARKT HOTAD (EN) Potamogeton rutilus Beskrivning. Styvnate är flerårig, smalbladig och växer helt nedsänkt i vatten. Den trådfina stjälken är upp till 70 cm lång och örten blommar från juli till augusti. Ekologi. Styvnate växer i grunda sjöar och dammar med klart vatten. Den förekommer ner till en meters djup på gyttja, sand eller grus. Utbredning. Arten är funnen ojämnt spridd över landet, på ca 25 lokaler. En känd lokal i Norrköpings kommun, vid Norsholm. Hot. Igenväxning till följd av eutrofiering, sänkning av vattennivån eller upphört strandbete innebär att arten trängs undan. 11
Svedjenäva Geranium bohemicum Beskrivning. Svedjenävan är en ett- eller ibland tvåårig, upp till 50 cm hög ört. Den blommar i juliseptember med blåvioletta blommor. Växten har en stark och obehaglig lukt. Ekologi. Svedjenävan växer på brandplatser, vid kolbottnar och på annan vegetationsfri mark som nyligen omrörts, t ex hyggen, markberedningsfläckar och vägkanter. Växtens frön gror först efter upphettning till 40-50 C. Utbredning. Arten förekommer sällsynt, i väster från Göteborg till Värmland och i öster från Blekinge till Ångermanland. I kommunen är den funnen på ett fåtal platser. Den hittades bland annat efter en naturvårdsbränning i Glotternskogens naturreservat. Hot. Antal lämpliga lokaler har starkt minskat på grund av kolningen och svedjebrukets upphörande, liksom minskad areal av skogsmark som utsätts för skogsbrand eller hyggesbränning Ärtvicker Vicia pisiformis Beskrivning. Ärtvicker är en flerårig ärtväxt med 1-2 m lång stjälk. Den blommar under första hälften av juli med blommor som är blekt gröngula i en tät, ensidig klase. Ekologi. Arten växer i stenig och snårig terräng, där trädskiktet utgörs av ädellövträd. Växtplatserna ligger oftast i syd/västexponerade rasbranter med lundvegetation, men vid allt för kraftig beskuggning uteblir blomningen. Utbredning. Ärtvickern är idag känd från ett 20-tal platser i Sverige. De flesta ligger i Östergötland (14 lokaler), varav 4 stycken i Norrköpings kommun, till exempel vid gamla banvallen norr om Åby. Hot. Arten hotas främst av igenväxning, bete och oförsiktig röjning. 12
Östgötabjörnbär Rubus hartmanii Beskrivning. Östgötabjörnbär är en taggig tvåårig buske som bildar låga snår. Blommorna är vita eller blekrosa. Ekologi. Östgötabjörnbär förekommer kustnära i betesmarker och utmed vägkanter, men även i strandsnår och på klippbranter. Utbredning. Arten förekommer utmed Östergötlands kust samt i nordligaste Småland. Även i Norrköpings kommun hittas den längs kusten, i den östra delen av Slätbakenförkastningen. Hot. Östgötabjörnbär hotas av att bryn och renar mellan åkrar tas bort. Även igenväxning av tidigare öppna marker utgör ett hot mot arten. 13