Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 VÄSTMANLANDS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2015

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 VÄSTMANLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2015

Text: Marcus Löwing Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 12 09

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Konjunkturläget i... 7 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet... 10 Jobbchanser... 14 Näringsgrenar... 15 Jord- och skogsbruk... 16 Industri... 16 Byggverksamhet... 18 Privata tjänster... 20 Offentliga tjänster... 24 Brist- och överskottsyrken... 26 Befolkning och arbetskraft... 27 Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen... 29 Arbetslöshetens utveckling... 29 Arbetslöshetens sammansättning... 30 Arbetslösheten bland unga... 31 Utmaningar på länets arbetsmarknad... 37 Bilagor... 39 Bilaga 1. Metod och urval... 39 Bilaga 2. Definitioner... 41 Bilaga 3. Arbetslöshetens sammansättning... 42

4 Sammanfattning Konjunkturuppgången dröjer Sedan våren 2014 har återhämtningen i omvärlden präglats av en ojämn utveckling. Starka tillväxtsiffror från både USA och Storbritannien har varvats med en inbromsad tillväxttakt i euroområdet med fortsatt hög arbetslöshet och avmattad ekonomisk aktivitet. Ett nytt orosmoment består i att Tyskland tappat fart och uppvisat svaga ekonomiska siffror två kvartal i rad. Sammantaget innebär detta att en förstärkning i konjunkturen skjuts ytterligare på framtiden och att återhämtningen fortskrider i långsammare takt än vad som förutspåtts. Framöver väntas USA fortsättningsvis agera draglok i världsekonomin samtidigt som Kina bidrar positivt med en fortsatt hygglig tillväxttakt. Den svaga aktiviteten i Europa kommer även fortsättningsvis att ha en hämmande effekt på svensk varuexport och därmed BNP-tillväxtens utvecklingspotential. Mycket talar för att det kommer att ta tid innan investeringsviljan i området är tillbaka på önskvärda nivåer. Det som istället driver tillväxtutvecklingen framåt är den inhemska efterfrågan som tar sig i utryck i konsumtionsvilliga hushåll. Försiktig optimism bland länets arbetsgivare Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar visar på ett gradvis stärkt förväntningsläge hos arbetsgivarna i länet. Höstens konjunkturindikator för det privata näringslivet gav ett värde över det historiska genomsnittet men samtidigt motsvarade det ingen större ökning jämfört med hösten 2013 och våren 2014. Detta tyder på att den tröga konjunkturåterhämtningen alltjämt håller tillbaka tillväxten i länet men att flertalet företag spår en positiv utveckling framöver. Sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar Sysselsättningen i har ökat succesivt efter finanskrisen 2008-2009. Denna utveckling väntas fortsätta under prognosperioden, om än i en långsam takt. Det låga efterfrågetrycket i Europa innebär att investeringsplanerna för svenska företag skjuts på framtiden och så även nyrekryteringar. Mot bakgrund av detta väntas sysselsättningsutvecklingen i den privata sektorn bromsa in något medan arbetstillfällena inom offentliga tjänster väntas ha en god utveckling. Mellan fjärde kvartalet 2013 och samma kvartal 2014 beräknas sysselsättningen öka med totalt 900 personer i länet. Sysselsättningsökningen mellan fjärde kvartalet 2014 och samma kvartal 2015 beräknas uppgå till 1 000 personer. Arbetslösheten minskade tydligt under årets tre första kvartal. Minskningen spås fortskrida under 2015 men med ett lägre tempo än under 2014. Detta beroende på en fortsatt måttlig konjunkturutveckling samt en allt större andel arbetslösa inskrivna som står långt från arbetsmarknaden. Mellan fjärde kvartalet 2013 och samma kvartal 2014 räknas arbetslösheten

5 ha minskat med 1 000 personer. Arbetslösheten spås minska med 700 personer mellan fjärde kvartalet 2014 och samma kvartal 2015. Arbetslöshetens sammansättning Arbetslöshetens sammansättning har de senaste åren skiftat mot en större andel inskrivna arbetslösa i utsatta grupper. Till dessa grupper räknas förgymnasialt utbildade, personer med funk- tionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, utomeuropeiskt födda samt äldre i åldrarna 55-64 år. Gemensamt för dessa grupper är att de tenderar att ha svårare att få ett arbete än andra och löper större risk att hamna i längre tider av arbetslöshet. Arbetslösa som har högts grundskoleutbildning kommer generellt att ha en fortsatt kärv arbetsmarknad framöver. Detta då gymnasieutbildning idag ofta är ett grundkrav hos de arbetsgivare som söker arbetskraft. Av samtliga inskrivna arbetslösa i så saknar idag nära 4 000 personer en avklarad gymnasieutbildning vilket motsvarar drygt var tredje inskriven arbetslös. Mer än hälften av de med kortare utbildning är födda utanför Europa vilket ofta innebär att dessa personer även till en början saknar ett nätverk på arbetsmarknaden. Andelen utomeuropeiskt födda har ökat sedan årsskiftet och uppgår till 37 procent av samtliga inskrivna arbetslösa i slutet av 2014. I relation till rikets andel på 33 procent är detta en hög siffra. Många i längre tider av arbetslöshet Arbetslösheten har sedan årsskiftet minskat mest bland de inskrivna som varit arbetslösa i högst 12 månader. Antalet arbetslösa som har varit arbetslösa i längre tider har inte minskat i samma utsträckning. Det innebär att andelen arbetslösa med längre tider i arbetslöshet successivt har ökat och att den gradvis förbättrade arbetsmarknaden inte kommer alla till del. Totalt har 40 procent de inskrivna arbetslösa varit inskrivna i en oavbruten tid av 12 månader. Detta visar på svårigheten att för många arbetslösa att få fast förankring på arbetsmarknaden. En försvårande omständighet kan här vara bristande utbildning eller erfarenhet samt att den långa arbetslöshetstiden i sig kan upplevas som ett hinder för att bryta arbetslösheten. Utmaningarna stora på länets arbetsmarknad Sedan årsskiftet 2013/2014 har arbetslösheten i länet börjat sjunka. Arbetslösheten har minskat mest för personer med relativt korta arbetslöshetstider. Detta vittnar om en tudelad arbetsmarknad där ett förbättrat arbetsmarknadsläge inte kommer alla till del. Andelen inskrivna arbetslösa med egenskaper som generellt sett ger sämre jobbchanser (utsatta grupper) har under samma period ökat i takt med att arbetsmarknaden stärks och uppgår nu till 69 procent av de inskrivna arbetslösa. Denna andel väntas öka framöver. Gemensamt för många av dessa individer är att de saknar gymnasieutbildning som idag har blivit ett grundkrav hos många arbetsgivare. Detta innebär att det finns en stor potentiell arbetskraftsresurs som i nuläget inte har de kompetenser eller den utbildning som arbetsgivarna efterfrågar. Det är därför viktigt att de ar-

6 betsmarknadspolitiska insatserna anpassas för att på effektivast sätt rusta de arbetssökande efter dessas individuella behov för att öka deras möjligheter att integreras på arbetsmarknaden. Här förutsätts en samverkan mellan Arbetsförmedlingen, näringslivet och aktörer inom den offentliga sektorn för att ta till vara på den potential som länets arbetsmarknad har.

7 Konjunkturläget i Ojämn omvärldsutveckling Det senaste halvåret har den globala ekonomin präglats av en oregelbunden utveckling. I linje med marknadens förväntningar har USA uppvisat en god tillväxttakt under både det andra och tredje kvartalet 2014. Arbetslösheten i landet har samtidigt minskat och är nu enligt Fed(den amerikanska centralbanken) nere på en godtagbar nivå. Även i Storbritannien syns positiva tecken i form av starka BNP-siffror. Kina däremot har växlat in på en betydligt lägre tillväxtbana vilket är väntat efter en period med snabbväxande tillväxt. Samtidigt kan en fortsatt hög arbetslöshet och en haltande ekonomisk utveckling noteras i euroområdet som därmed utgör världsekonomins sorgebarn. Tyskland, som länge agerat dragmotor i den europeiska ekonomin, visar en försvagning vilket till stor del hänger ihop med sviktande exportsiffror. Även Frankrike och Italien utgör exempel på ekonomier med trög återhämtning och svag tillväxttakt. Detta sammantaget kan utgöra en risk för att Europa ska gå in i en ny period av en långvarig avmattad konjunktur. Troligt är dock att återhämtningen fortsskrider, om än i långsammare takt än vad som förutspåtts sedan tidigare. Den svenska ekonomin är fortsatt tudelad med en stark inhemsk efterfrågan driven av konsumtionsvilliga hushåll och i andra vågskålen en svag exportsektor. BNP-siffrorna för det tredje kvartalet 2014 visade på en måttlig ökning med ett positiv bidrag från både hushållens konsumtion men också från investeringar i bostäder samt övriga byggnader och anläggningar. För 2014 väntas BNP-tillväxten summeras till 2,0 procent och 2015 spås en ökning på 2,3 procent. Även framöver väntas handeln utgöra dragloket i ekonomin samtidigt som inbromsningen i omvärlden kommer att ha en fortsatt hämmande effekt på svensk exportindustri. Det innebär att en tydligare uppgång i konjunkturen skjuts på framtiden trots att ekonomin gradvis vänder uppåt. I oktober sänkte Riksbanken styrränta till noll i syfte att pressa upp inflationen och efterfrågetrycket i ekonomin. Finansinspektionen fick under samma höst igenom regler om amorteringskrav på nya bolån vilket är en effekt av en historiskt hög skuldsättning bland hushållen samtidigt som bostadspriserna ökat i osedvanlig takt. Detta kan på sikt ha konsekvenser för den privata konsumtionen som hittills kunnat hållas på en hög nivå tack vare goda reallöneutvecklingar, högt sparande och låg ränta.

8 Försiktigt optimistiskt näringsliv i Konjunkturindikatorn för länets näringsliv visar på ett successivt stärkt förväntningsläge som hösten 2014 gav ett värde nära 104 på den indexerade skalan. Det innebär ett förväntningsläge som är starkare än normalt samt ett högre värde än både våren 2014 och hösten 2013. Mest positiva inför framtiden är arbetsgivare inom de privata tjänstenäringarna, såsom handel, hotell- och restaurang samt företagstjänster. Samtidigt visar värdena på att uppgången sedan hösten 2013 är måttlig vilket hänger samman med en fortsatt svag konjunkturutveckling. I diagramet nedan syns även två tydliga nedgångar i samband med finanskrisen 2008-2009 samt det bakslag som sedan följde ett par år senare efter en tillfällig uppgång. Arbetsförmedlingens konjunkturindikator för näringslivet,, våren 2007-hösten 2014 1 Index 120 110 100 90 80 70 V H V H V H V H V H V H V H V H 2007 2007 2008 2008 2009 2009 2010 2010 2011 2011 2012 2012 2013 2013 2014 2014 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Företagens förväntningsläge och behovet av arbetskraft är nära sammankopplat. Efterfrågeutvecklingen är dock inte den enda faktorn som spelar in för ett anställningsbehov. Även den faktiska konjunkturutvecklingen samt företagens kapacitetsutnyttjande av redan befintlig personal påverkar. Efterfrågan på arbetskraft kommer sedan till utryck i antalet lediga platser, upplevd brist på arbetskraft, lagda varsel och rekryteringar. Sammantaget resulterar dessa faktorer i de sysselsättningsförändringar som sker på länets arbetsmarknad. Nivån på kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Ett högt värde indikerar ett nästan fullt utnyttjande av personalresurser medan ett lågt värde innebär att det finns större utrymme för produktionsökningar innan rekryteringar måste ske. I hösten intervjuundersökningar framkom att 63 procent av 1 För information om Arbetsförmedlingens konjunkturindikator, se bilaga 2.

9 företagen utnyttjar sin personal nästintill fullt ut, vilket innebär att de bara har högst 10 procents kapacitetsutnyttjande kvar innan nyanställningar är nödvändiga. Denna andel har ökat sedan i våras både i länet och för riket som helhet. Antalet nyanmälda platser har haft en uppåtgående trend under 2014. Främst är det lediga platser inom finansiella tjänster, företagstjänster samt vård och omsorg som ökat mest. Arbetsförmedlingens marknadsandel av samtliga lediga platser samvarierar i stor utsträckning med konjunkturen. Ytterligare en indikator på företagens behov av arbetskraft består i antalet lagda varsel. Om antalet varsel ökar räknar arbetsgivarna i normalfallet med att tuffare ekonomsikt läge vilket i sig kan utgöra en bra konjunkturmätare. Samtidigt är det långt ifrån alla varsel som resulterar i faktiska uppsägningar, och av de personer som blir uppsagda går vissa till nytt jobb, medan andra påbörjar studier. Hittills i år har totalt 1 000 personer varslats om uppsägning i länet vilket är 500 personer färre än under samma period 2013. Varseltalen har samtidigt även minskat på riksnivå under samma period.

10 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet Sysselsättningen ökar Diagrammet nedan visar sysselsättningsutvecklingen i sedan 2004. Under finanskrisen mellan åren 2008-2009 hade sysselsättningen en tydlig nedgång. Främst var det antalet anställda inom industrin som minskade. Sysselsättningen har därefter haft en positiv utveckling. Enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) summerades den förvärvsarbetande dagbefolkningen i åldersspannet 16-64 år till 109 816 personer år 2012. Antalet sysselsatta har därmed ökat med cirka 5 000 personer sedan 2009. Den största ökningen av förvärvsarbetande har skett inom företagstjänster samt vård och omsorg. Även industrin kan notera ett ökat antal anställda men den antalsmässiga ökningen är blygsam i relation till det antal arbeten som försvann under krisåren. De främsta motpolerna har utgjorts av fastighetsverksamhet, utbildning samt information och kommunikation som sammantaget har haft ett minskat antal anställda under samma period. Sysselsatta 2 16-64 år i, 2004-2015, prognos 2014 och 2015 114 000 Antal 112 000 110 000 108 000 106 000 104 000 102 000 100 000 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen Sysselsättningen spås fortsätta öka under prognosperioden, om än i måttlig takt. Både aktivitetsnivån och sysselsättningsutvecklingen i den offentliga sektorn väntas bidra positivt, främst inom området vård och omsorg där rekryteringsbehoven är stora. Antalet anställda inom området privata tjänster väntas också öka. Mycket tyder dock på att konjunkturen nu har växlat in på en låg tillväxtbana vilket innebär att sysselsättningsutvecklingen hålls tillbaka något. En sammantaget svag omvärldsutveckling i Europa hämmar i synnerhet den konjunkturkänsliga 2 Sysselsatta avser förvärvsarbetande dagbefolkning, 16-64 år.

11 industrin och näringar med nära kopplingar till denna. Vårprognosens antagande om en stärkt omväldskonjunktur ser delvis ut att ha kommit på skam varför sysselsättningsökningen för 2015 nedreviderats något. Sammantaget väntas sysselsättningen öka med 900 personer mellan fjärde kvartalet 2013-2014 och med 1 000 personer mellan samma kvartal 2014-2015. Detta med antagandet om en fortsatt måttlig omvärldsutveckling under 2015. Arbetslösheten fortsätter att minska Arbetsmarknaden har successivt stärkts under innevarande år och arbetslösheten har minskat något mer än vad som prognostiserades i Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014. Mellan fjärde kvartalet 2013 och 2014 väntas arbetslösheten ha minskat med 1 000 personer. Det ger en arbetslöshet på 9,4 procent av den registerbaserade arbetskraften. Därefter räknas minskningen i arbetslösheten sakta in något. Mellan fjärde kvartalet 2014 och 2015 spås arbetslösheten sjunka med 700 personer för att uppgå till 8,8 procent av den registerbaserade arbetskraften. Inskrivna arbetslösa 16-64 år i kvartal 4, 2004-2015, prognos för kvartal 4 2014 och 2015 14 000 Antal 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Arbetsförmedlingen

12 Stora regionala skillnader Kartbilderna ned visar på den prognostiserade förändringen av sysselsättning och den relativa arbetslösheten i respektive län. Stockholms län väntas ha den största procentuella sysselsättningsökningen mellan fjärde kvartalet 2014 och samma kvartal 2015 följt av de andra två andra storstadsregionerna Västra Götaland och Skåne. Geografiskt så räknas sysselsättningsutvecklingen främst ha en positiv utveckling i rikets södra halva med undantag för Gotlands län. Förväntad procentuell sysselsättningsförändring (16-64 år) mellan kvartal 4 2014 och kvartal 4 2015 Inskrivna arbetslösa 16-64 år som andel av registerbaserad arbetskraft, prognos kvartal 4 2015 BD BD AC AC Z Z Y Y < 0,7 % < 6,3 % W X 0,7 1,0 % 1,1 1,4 % W X 6,3 8,3 % > 8,3 % S T C U D AB > 1,4 % S T C U D AB O E O E F H N G K M I F H N G K M I AB Stockholm I Gotland U Västmanland C Uppsala K Blekinge W Dalarna D Södermanland M Skåne X Gävleborg E Östergötland N Halland Y Västernorrland F Jönköping O Västra Götaland Z Jämtland G Kronoberg S Värmland AC Västerbotten H Kalmar T Örebro BD Norrbotten

13 Jämförs med angränsande län i Mälardalsregionen så syns tydliga skillnader. Stockholms län spås agera sysselsättningsmotor och väntas med Uppsala län ha den största sysselsättningsökningen inom regionen. Samtidigt länen skiljer sig åt vad gäller näringslivsstruktur, arbetskraftsutbud samt demografisk utveckling. Dessa faktorer har betydelse för tillväxtpotentialen och således också sysselsättningen i länet. Västmanland har likt Södermanland ett större inslag av industri än de förstnämnda länen som istället karaktäriseras ett större inslag av privat tjänstesektor. Sysselsättningsförändringen i spås uppgå till 1 procent mellan fjärde kvartalet 2014 och samma kvartal 2015. Prognosen för den relativa arbetslösheten visar också på stora regionala skillnader. Trots att arbetslösheten har en minskad trend spås arbetslösheten i både Södermanlands län och Västmanlands län ligga kvar på relativt höga nivåer. Uppsala län och Hallands län, följt av Stockholms län, väntas i stället vara de län som har lägst arbetslöshet i riket. Arbetslösheten i storstadslänet Skåne ligger istället på en hög nivå och förväntas så även göra i slutet av 2015.

14 Jobbchanser Ett sätt att studera arbetsmarknadsläget på är att mäta de arbetslösas chanser att få ett jobb. Diagrammet nedan visar jobbchansens utveckling för inskrivna arbetslösa i utsatta grupper samt för övriga inskrivna arbetslösa. Till de utsatta räknas arbetslösa med högst förgymnasial utbildning, utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt äldre mellan 55-64 år. Dessa tenderar generellt att ha svårare att få jobb än andra. Jobbchanser 3 för utsatta grupper och övriga inskrivna arbetslösa 16-64 år,, januari 2004-oktober 2014 18 Procent Utsatta Övriga 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: Arbetsförmedlingen Chansen att få ett jobb var som störst under 2007 då andelen var uppe på drygt 9 procent för de utsatta och 16 procent för övriga inskrivna. Därefter syns en tydlig nedgång i samband med finanskrisen för båda grupperna. När upphämtningen sedan kom under 2010 ökade jobbchanserna tydligt för gruppen övriga inskrivna men långt ifrån lika mycket för gruppen med svagare ställning på arbetsmarknaden. Andelarna ligger nu på nivåer under de som var innan finanskrisen. Detta indikerar att det sedan dess tycks ha blivit svårare för de inskrivna arbetslösa att hitta jobb. Under 2014 finns även en tendens till ett växande gap mellan de båda grupperna. Sedan juli började jobbchanserna för gruppen övriga inskrivna att förbättras något medan en motsatt utveckling med ett successivt försämrat läge har blivit ett faktum för de inskrivna arbetslösa som räknas till utsatta grupper. Att utvecklingen nu går isär visar på ett tudelat arbetsmarknadsläge där de inskrivna arbetslösa med svagare ställningen möter en kärvare arbetsmarknad jämfört med övriga inskrivna arbetslösa. Jobbchanserna är dubbelt så stora för övriga inskrivna arbetslösa jämfört med de i utsatta grupper. 3 Jobbchansen beräknas genom formeln Inskrivna arbetslösa som lämnat till arbete med eller utan stöd under månaden/(kvarstående inskrivna arbetslösa månaden innan + 0,5*nyinskrivna arbetslösa under månaden).

15 Näringsgrenar I är cirka 110 000 personer i dagbefolkningen förvärvarbetande 4. 60 procent av dessa personer är yrkesverksamma i Västerås kommun följt att Köpings kommun (10 procent), Sala kommun (7 procent) och Fagersta kommun (6 procent). Näringsstrukturen i länet karaktäriseras av en stor andel industri och en mindre andel privata tjänster än riksgenomsnittet. Andelen offentliga tjänster, bygg, och jord- och skogsbruk överensstämmer annars väl med riksgenomsnittet. I diagramet nedan åskådliggörs hur de förvärvsarbetande i länet är fördelade på respektive näringsgren. Näringslivsstruktur i, sysselsatt dagbefolkning 16-64 år 4 SCB, RAMS 2012

16 Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruk utgör den enskilt minsta näringsgrenen i länet och sysselsätter drygt 1 procent av samtliga förvärvsarbetande (16-64 år). Sektorn har under lång tid genomgått en successiv strukturomvandling i vilken det småskaliga jordbruket övergått i allt större enheter. Denna utveckling har givit att antalet sysselsatta i länet sedan 1990 i det närmaste har halverats. Många mjölkproducenter i länet har länge tampats med dålig lönsamhet under den tröga konjunkturåterhämtningen. LRF spår dock ökade intäkter för mjölkföretagen framöver. 5. Sala är den kommun med störst andel jord- och skogsbruk som under 2012 summerades till 6 procent av samtliga yrkesverksamma i kommunen. Detta motsvarar en större andel än riksgenomsnittet på 2 procent. I vårens prognosintervjuer framkom att förväntningarna på efterfrågeutvecklingen var försiktigt optimistiska för kommande halvår. Cirka sju av tio näringsidkare spår en oförändrad efterfrågeutveckling. Även på 6-12 månaders sikt är förväntningarna måttliga och sysselsättningen beräknas vara i princip oförändrad under prognosperioden. I slutet av juli 2014 drabbades Västmanland av den största skogbranden i landet i modern tid vilket innebar att mycket stora skogsarealer gick förlorade. Även vissa vägar tog skada från hettan samt från belastningen i samband med räddningsarbetet 6. Stora ekonomiska resurser har tillskjutits för att hantera de uppkomna skadorna efter släckningsarbetets slutfas 7. I samband med det efterföljande röjningsarbetet har behovet av skogarbetare ökat i arbetet med att hantera skadat virke. Behovet av arbetskraft i området kommer sannolikt även att kvarstå framöver. Industri I Västmanland utgör industrin en stor och viktig näring. Det betyder att en stor del av länets näringsliv är beroende av efterfrågan i omvärlden på svenska varor och tjänster. Här finns allt från stora världsomfattande industriföretag till mindre verkstäder etablerade i länet. I samband med finanskrisen drabbades industrinäringen utmärkande hårt vilket medförde att drygt 4 000 arbetstillfällen försvann från länet under åren 2008-2009. Efter denna djupa nedgång har arbetsgivarna börjat nyanställa igen men det totala antalet sysselsatta ligger fortfarande långt under nivåerna innan krisen. En stor del av näringsgrenen är inriktad på tillverkning inom verkstadsindustrin. Samtidigt syns en utveckling där den storskaliga produktionen alltmer genomsyras av innovations- och teknikutveckling. Denna successiva omställning gör att behovet av kompetens inom området också förändrats med tiden. 5 LRF, Lantbrukets lönsamhet, mars 2014 6 Skogsstyrelsen, Delrapport av uppdrag att kartlägga skador på transportinfrastrukturen med anledning av skogbranden i Västmanland sommaren 2014. 7 s Landsting

17 Industrinäringen sysselsätter mer än en femtedel av alla som arbetar i länet och sektorn i sig har kopplingar till en stor mängd olika yrken. Inom länet syns tydliga skillnader vad gäller andel sysselsatta inom sektorn. I Fagersta, Surahammar och Skinnskatteberg ligger andelen sysselsatt dagbefolkning som är verksam inom industrin på mellan 38-45 procent. I dessa tre kommuner är även industrisektorn den enskilt största näringsgrenen inom kommunen till skillnad från övriga kommuner. I Sala är endast 13 procent verksamma inom samma bransch vilket andelsmässigt motsvarar ett värde under riksgenomsnittet. Andel förvärvsarbetande 8 inom industrin per kommun i 2012 Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Fagersta Surahammar Skinnskatteberg Köping Kungsör Källa: SCB Hallstahammar Norberg Riket Arboga Västerås Sala Industrin står och stampar Förväntningsläget inom industrin ligger på en högre nivå än det historiska genomsnittet. Av höstens intervjuundersökningar framgår samtidigt att stämningsläget är något lägre än i höstas. Detta är mot bakgrund av en svag tillväxtutveckling i europaområdet som helhet. Konjunkturinstitutets konfidensindikator för industrin visar samtidigt på en spretig utveckling under året hittills. Analyseras förväntningsläget inom olika storleksklasser så framgår att företag med mindre än 50 anställda generellt räknar med en ökad efterfrågan medan företag med fler anställda än så förutspår en oförändrad eller minskad efterfrågan. Antalet anställda inom industrin väntas inte öka under prognosperioden utan snarare minska något. Det betyder att de jobböppningar som uppstår ofta består i ersättningsrekryteringar i samband med att befintlig personal går i pension. En liten andel av de som 8 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, 16-64 år.

18 idag arbetar inom industrin utgörs av inhyrd arbetskraft. Att rekryteringarna inom branschen går via bemanningsföretag har dock blivit alltmer förekommande i tider då efterfrågeutvecklingen är svag eller osäker. Nära fyra av tio industriföretag i länet uppger att de har haft svårt att hitta rätt kompetens vid rekrytering det senaste halvåret. Generellt är det civilingenjörer med olika inriktningar som har varit svåra att hitta men även svetsare kan nämnas som exempel. Förväntningsläget inom industrin för kommande sex månader, Västmanlands län, våren 2007-hösten 2014 60 Nettotal Genomsnitt Riksgenomsnitt 50 40 30 20 10 0-10 -20 V 2007 H 2007 V 2008 H 2008 V 2009 H 2009 V 2010 H 2010 V 2011 H 2011 V 2012 H 2012 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Säsongrensade data, trendvärden V 2013 H 2013 V 2014 H 2014 Byggverksamhet Inom länets byggsektor arbetar nära 8 000 personer vilket motsvarar 7 procent av samtliga sysselsatta. Antalet anställda har haft en måttlig ökning de senaste åren. Det beror till stor del på att denna näring i stor uträckning är konjunkturkänslig vilket blev tydligt under den tillfälliga nedgången 2012 då antalet sysselsatta minskade efter ett par år av uppgång. Antalet anställda inom byggbranschen är idag högre än innan finanskrisen 2008-2009. Hälften av länets kommuner har en lika stor eller större andel sysselsatta än både läns- och riksgenomsnittet. Högst andel har Norberg med drygt 12 procent följt av Sala och Arboga.

19 Andel förvärvsarbetande 9 inom byggverksamhet per kommun i 2012 Procent 14 12 10 8 6 4 2 * Riket 0 Norberg Sala Arboga Kungsör Västerås Hallstahammar Fagersta *Länets andel är detsamma som för riksgenomsnittet. Källa: SCB Köping Surahammar Skinnskatteberg Optimistiska byggföretag Förväntningsläget bland byggföretagen har stärkts de två senaste åren och värdet ligger nu långt över det historiska genomsnittet. Det indikerar att den successiva konjunkturåterhämtningen har kommit byggindustrin till del. Möjligheten till ROT-avdraget gynnar även fortsättningsvis näringen i stort. Arbetsgivarna vittnar samtidigt om en måttlig efterfrågeutveckling de senaste 6 månaderna vilket delvis kan förklaras med en återhållsam bostadsproduktion i Västerås. Många mindre byggföretag med säte i Västmanland får samtidigt uppdrag som huvudsakligen är begränsade till Stockholmsområdet där byggandet haft en god takt under det gångna året. Statistik från Sveriges Byggindustrier visar på ett stigande bostadsbyggande under i riket som helhet under 2014. I ljuset av en stärkt byggkonjunktur väntas sysselsättningen öka något inom branschen. Byggföretagen rapporterar om ett högre kapacitetsutnyttjande än i våras. Nära nio av tio företag uppger att högst de kan öka produktionen med högst tio procent innan nyanställningar måste till. Nära vart tredje byggföretag som de senaste halvåret har försökt rekrytera signalerar samtidigt om brist på efterfrågad arbetskraft. Exempel på yrken som varit svårt att rekrytera till är VVS-montörer och murare. 9 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, 16-64 år.

20 Förväntningsläget inom byggverksamhet för kommande sex månader,, våren 2007-hösten 2014 60 Nettotal Riksgenomsnitt 50 40 30 20 10 0-10 -20 V 2007 H 2007 V 2008 H 2008 V 2009 H 2009 V 2010 H 2010 V 2011 H 2011 V 2012 H 2012 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Säsongrensade data, trendvärden V 2013 H 2013 V 2014 H 2014 Privata tjänster Den privata tjänstesektorn utgör den enskilt största näringsgrenen i länet och det är även inom detta område som sysselsättningen ökat mest sedan 2007. Till stor del är denna näring beroende av kapitalstarka och konsumtionsvilliga hushåll. Cirka 37 procent av de yrkesverksamma i länet är verksamma inom denna sektor som i förhållande till storstadsregionerna och riksgenomsnittet är en relativt låg andel. I grannlänen Stockholms län och Uppsala län uppgår andelstalen till 58 respektive 39 procent. Här ingår många delbranscher såsom handel, hotell- och restaurang, transport, företagstjänster och finansiell verksamhet. Indirekt inräknas även har turismen (besöksnäringen) som är ett alltmer växande område i riket som helhet. Den största delen i näringsgrenen upptas av handel följt av företagstjänster(se diagram på sid 13). Västerås särskiljer sig som den mest tjänsteintensiva kommunen i länet. Övriga kommuner ligger på en nivå långt under riksgenomsnittet.

21 Andel förvärvsarbetande 10 inom privata tjänster per kommun i Västmanlands län 2012 Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 Riket 0 Fagersta Norberg Surahammar Skinnskatteberg Kungsör Köping Hallstahammar Sala Arboga Västerås Källa: SCB Fortsatt optimistiskt stämningsläge Handeln har haft en god utveckling i länet det senaste halvåret och väntas så även ha framöver. Fortsatt låg ränta och goda reallöneutvecklingar borgar för goda konsumtionsutrymmen. Det som på lång sikt kan komma att hålla tillbaka konsumtionen något är de regler om amorteringskrav på bolån som infördes under hösten 2014 samt successiva räntehöjningar. Höstens intervjuundersökningar visar på att efterfrågeutvecklingen för den privata tjänstesektorn som helhet det senaste halvåret har haft en positiv utveckling. För kommande 6 månader räknar arbetsgivarna med en fortsatt positiv utveckling. Förväntningsläget för hösten ligger en bra bit över det historiska genomsnittet för både länet och riket. På 6-12 månaders sikt spår företagen en ännu högre efterfrågan (vilket delvis torde bero på säsongseffekter). Även anställningsplanerna är positiva och sysselsättningen beräknas öka under prognosperioden i sektorn som helhet. 10 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, 16-64 år.

22 Förväntningsläget inom privata tjänster för kommande sex månader,, våren 2007-hösten 2014 70 Nettotal * Riksgenomsnitt 60 50 40 30 20 10 0 V H V H V H V H V H V H V H V H 2007 2007 2008 2008 2009 2009 2010 2010 2011 2011 2012 2012 2013 2013 2014 2014 *Det historiska genomnittet för länet uppgår till 36 procent, riket 35 procent. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Säsongrensade data, trendvärden Handel och transport Handelns utveckling styr i hög grad av hushållens ekonomi och framtidstro. Efterfrågeförväntningarna är positiva både på 6 månaders och 6-12 månaders sikt. Den privata konsumtionen väntas ha en god utveckling även framöver vilket möjliggörs genom goda reallöneutvecklingar och ett högt sparande. Köpcentrat Erikslund i Västerås har ökat försäljningen kraftigt sedan starten och lockar många konsumenter både från det egna länet men även från grannlänen. Även från de mindre kommunerna i länet signaleras det om en god försäljningsutveckling. Samtidigt är kapacitetsutnyttjandet i branschen relativt lågt. Knappt sex av tio arbetsställen rapporterar om ett kapacitetsutnyttjande där produktionen kan öka upp till 10 procent innan nyanställningar blir aktuella. Här är det även vanligt med deltids- och timanställningar varför konkurrensen om jobben ofta är stor. Då personalomsättningen generellt är hög väntas flertalet ersättningsrekryteringar att komma till stånd under prognosperioden. Transportsektorn med inriktning mot godstransporter har en nära koppling till både handeln, bygg- och industrisektorn. På så sätt är näringen i hög grad beroende av en god aktivitet i ekonomin. Arbetsgivarna på transportområdet intar denna höst ett mycket

23 försiktigt förväntningsläge. Den största andel transportföretag väntar sig en oförändrad efterfrågeutveckling för kommande halvåret. Finansiell verksamhet och företagstjänster Området finansiell verksamhet och företagstjänster inrymmer många olika typer av verksamheter såsom finans- och försäkringsverksamhet, IT-konsultverksamhet samt reklamverksamhet. Det är inom företagstjänster antalet anställda har ökat stadigt de senaste åren. Jämfört med våren 2014 så är andelen företag som väntar sig en ökad efterfrågeutveckling för det kommande halvåret större och likaså på 6-12 månaders sikt. Sammantaget innebär detta att sysselsättningen väntas öka under prognosperioden. Hotell och restaurang, personliga och kulturella tjänster Hotell- och restaurangnäringen karaktäriseras av en hög personalomsättning vilket innebär att det ofta uppstår jobböppningar. Dessa kommer inte sällan ungdomar till del i form av ingångsyrken då tjänsterna inte alltid ställer krav på tidigare erfarenhet. Området personliga och kulturella tjänster är starkt korrelerat med konjunkturläget och är beroende av konsumtionsvilliga hushåll. Höstens intervjuundersökningar visar på starka förväntningar framöver. Samtidigt pekar kapacitetsutnyttjandet på att det finns ett stort utrymme att öka produktionen innan nyrekryteringar måste till. Arbetsgivarna räknar dock generellt med att antalet anställda kommer att öka inom det närmsta året. Exempel på yrken som varit svåra att rekrytera till det senaste halvåret är kockar och servitörer.

24 Offentliga tjänster Den offentliga sektorn omfattar verksamheter inom både kommun, stat och landsting. Här finns även verksamheter som är offentligt finansierade men som drivs av privata aktörer. Tjänstesektorn innefattar områden såsom utbildning, hälso- och sjukvård, offentlig förvaltning samt försvar. Området offentlig förvaltning är brett och sysselsätter många yrken såsom ekonomer, ingenjörer arkitekter m.fl. Totalt är cirka en tredjedel av alla yrkesverksamma sysselsatta inom denna sektor som helhet och är därmed den nästa största i länet. Andelen förvärvsarbetande är förhållandevis jämn bland länets tio kommuner. I topp ligger Sala, Norberg, Arboga och Hallstahammar med andelar över både läns- och rikssnittet. Andel förvärvsarbetande 11 inom offentliga tjänster per kommun i 2012 Procent 45 40 35 30 25 20 15 10 5 Riket 0 Fagersta Skinnskatteberg Surahammar Västerås Köping Kungsör Hallstahammar Arboga Norberg Sala Källa: SCB Kommunala verksamheter De kommunala verksamheterna täcker in verksamheter inom barnomsorg, utbildning, vård och omsorg samt övriga kommunala verksamheter. Höstens intervjusvar visar på en utveckling med en ökad aktivitet det senaste halvåret inom alla områden. Även framöver räknar majoriteten av företrädarna inom denna sektor på ett ökat efterfrågetryck på både 6 samt 6-12 månaders sikt. Barnomsorgen är tillsammans med den kommunala vuxenutbildningen de arbetsställen som räknar med störst ökning. Motpolen utgörs av grund- och 11 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, 16-64 år.

25 gymnasieskolan som intar ett betydligt mer försiktigt förväntningsläge. Detta beror på ett minskande elevunderlag som kommer att fortgå minst ett par år framåt. Stora pensionsavgångar i närtid ger samtidigt ett behov av ersättningsrekryteringar av lärare i både grund- och gymnasieskolan på 5 års sikt. Sysselsättningen har ökat mest inom hälso- och sjukvård de senaste åren. Det är även inom detta område samt inom vuxenutbildningen som arbetsgivarna planerar anställa flest personer under prognosperioden. Detta hänger till stor del samman med den demografiska utvecklingen i länet där en allt äldre befolkning ökat behovet av vårdinsatser samtidigt som en ökad invandring skapar behov av ett breddat utbildningssystem. Sjukvården har länge signalerat om ett stort anställningsbehov av sjuksköterskor och undersköterskor som ännu inte mötts av ett motsvarande utbud av arbetskraft. Fortfarande har arbetsgivarna svårt att hitta specialistkompetenser men nu har även bristen på grundutbildade sjuksköterskor blivit alltmer påtaglig. Landstingets verksamheter Länets landstingsdrivna verksamheter räknar varken med någon ökning eller minskning vad gäller efterfrågetrycket på dess tjänster. Även på 6-12 månaders sikt spås en oförändrad aktivitetsnivå. Samtidigt räknar dock arbetsgivarna med ett ökat antal anställda. Flest nyrekryteringar spås ske inom primärvården under det kommande året med tyngd på läkare. Statliga verksamheter De statliga aktörerna rapporterar om en oförändrad aktivitetsnivå de senaste 6 månaderna. För kommande halvår räknar företrädarna med en liten ökning. Vad gäller anställningsplaner på det statliga området så spås ingen ökad sysselsättning under prognosperioden. Det finns dock ett behov av att rekrytera bland annat kriminalvårdare i närtid men även på 5 års sikt.

26 Brist- och överskottsyrken Höstens intervjuundersökningar visar på att bristen på arbetskraft inte har mildrats sedan våren 2014. I den privata sektorn uppger nära var fjärde arbetsgivare att de har haft svårt att hitta arbetskraft i samband med rekrytering det senaste halvåret. Det är inom information och kommunikation som arbetskraftsbristen upplevts som störst (52 procent) följt av utbildning, vård och omsorg (sammantaget 35 procent). Samtidigt har även andelen arbetsställen inom den privata sektorn som på grund av arbetskraftsbristen avstått från att försöka rekrytera blivit större (s.k. dold brist). Denna andel uppgick till 14 procent hösten 2014, att jämföra med 10 procent våren 2014. Störst brist signaleras hos de offentliga arbetsgivarna där nära vartannat arbetsställe upplevt svårigheter vid rekrytering. Inom både kommunernas och landstingens verksamheter finns ett behov av att rekrytera personal inom både vård- och utbildningsområdet som inte kan mötas med motsvarande utbud av arbetskraft. Tabellen nedan visar på några exempel på brist- respektive överskottsyrken som identifierats i höstens intervjuundersökningar. Arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i under det närmaste året Bristyrken Civilingenjörer, elkraft Controllrar Förskollärare Gymnasielärare i yrkesämnen Lackerare Läkare Murare Psykologer Sjuksköterskor (grundutbildade) Socialsekreterare Överskottsyrken Administratörer och sekreterare Barnskötare Försäljare, dagligvaror Försäljare, fackhandel Grovarbetare inom bygg och anläggning Helpdesktekniker/supporttekniker Köks- och restaurangbiträden Lagerarbetare Tågvärdar Vaktmästare Tabellen visar en bedömning av arbetsmarknadsläget hösten 2015 för ett urval av yrken i länet. Som framgår av tabellen ovan ställer bristyrkena i högre utsträckning krav på högskoleutbildning. Omvänt är överskottsyrkena generellt förknippade med lägre utbildningskrav.

27 Befolkning och arbetskraft Till arbetskraften räknas sysselsatta och inskrivna arbetslösa. Personer i arbete med stöd exempelvis lönebidragsanställningar och nystarts- samt instegsjobb, inkluderas i gruppen sysselsatta. Länets arbetskraftsutbud påverkas av befolknings- och sysselsättningsutvecklingen men även andra faktorer såsom konjunkturläge, studiedeltagande, pensionsavgångar och ohälsotal. Ett högt arbetskraftsdeltagande skapar förutsättningar för en ökad sysselsättning och en regional tillväxt. Befolkningsutveckling Folkmängden i har ökat i en oavbruten trend de senaste tio åren, med undantag för 2007 då Heby kommun blev en del av Uppsala län. År 2012 summerades befolkningen i länet till 259 000 personer, varav 158 000 i åldersspannet 16-64 år. Bakom denna ökning ligger till stor del ett positivt inflyttningsnetto som för 2013 uppgick till 1 400 personer. I SCB:s befolkningsprognos spås en total befolkningsökning i länet med 7 procent mellan år 2011-2025. Samtidigt finns det stora skillnader mellan länets olika kommuner. I Västerås beräknas befolkningen öka med 11 procent, följt av Fagersta och Köping med en ökning med 4 procent vardera. Motpolerna utgörs av Skinnskatteberg med en beräknad minskning om 4 procent och Arboga med 1 procents minskning. För länet som helhet beräknas antalet personer i arbetsför ålder mellan 16-64 år att minska med 0,2 procent under samma period vilket har en negativ inverkan på arbetskraftstalet. De senaste årens ökade flyktingströmmar har dock inneburit ett positivt bidrag till befolkningstalet och således även till arbetskraftstalet som därmed ökar något. Utbildning Studiedeltagandet i för personer som studerar på eftergymnasial nivå i åldrarna 16-24 år har succesivt ökat sedan 2008 för att 2012 uppgå till 11 procent. Detta är dock lägre än riksgenomsnittet som samma år uppgick till 15 procent. Mälardalens högskola, med huvudcampus i Västerås, erbjuder bland annat lärar-, förskollärar- och sjuksköterskeprogram. Antalet sökande till vårterminen 2015 ökade med 4 procent jämfört med vårterminen 2014 och innebar ett rekordhögt antal ansökningar. Samtidigt har det totala antalet studieplatser minskat jämfört med vårterminen både vad gäller program och enskilda kurser. De senaste åren har högskolan haft extra svårt att rekrytera studenter till lärarprogrammen med inriktning matematik, naturvetenskap och språk. Utbildningsnivån i länet ligger lägre än riksgenomsnittet. Av länsbefolkning i åldersintervallet 25-64 år har 35 procent en utbildning som motsvarar högskole- eller universitetsutbildning vilket är att jämföra med riksgenomsnittet på 40 procent. Bryts siffrorna ned på kön framgår att kvinnor generellt har en högre utbildningsnivå än män. 39 procent av länets kvinnor har en eftergymnasial utbildning jämfört med männen på 30 pro-

28 cent. Inom Mälardalsregionen återfinns högst andel högutbildade i Stockholm, drygt 48 procent följt av Uppsala med 45 procent. Fler pendlar ut från länet än in Förbättrade kommunikationer till och från länet har lett till en ökad pendling. Detta är positivt då arbetspendlingen utgör en förutsättning för att länets kompetensförsörjning och tillväxtpotential ska kunna tillgodoses. Investeringar i både motorvägar och järnvägar görs även fortsättningsvis i regionen som en del i regeringens nationella transportplan i syfte att förbättra framkomligheten och korta restiderna 12. Under 2012 hade länet en nettoutpendling på 3 000 pendlare vilket är 200 färre personer än året innan. Skillnaderna mellan länets olika kommuner är samtidigt stor. Merparten av kommunerna har en negativ nettopendling. Västerås, Fagersta och Köping uppvisade dock ett nettoöverskott som sammantaget summerades till 4 500 personer. Inom länet var pendlingen störts till Västerås från Hallstahammar (2 000 pendlare), Sala (1 800 pendlare), och Surahammar (1 500 pendlare). Pendlingen var också stor från Västerås till Hallstahammar (900 pendlare) och från Kungsör till Köping (700 pendlare). Arbetspendlingen till andra län var störst till Stockholms län följt av Södermanlands län och Uppsala län 13. Minskad ohälsa Vissa personer står utanför arbetskraften av olika skäl. En del av dessa är långtidssjukskrivna. Länets ohälsotal 14 har minskat konstant sedan år 2003 från 47,3 till 29,4 2013. Detta beror delvis på förändringar i sjukförsäkringssystemets regelverk som infördes stegvis med början 2008. Samtidigt är skillnad mellan kvinnor och män stor i länet. Ohälsotalet för kvinnor uppgick till 35,8 medan samma siffra för män landade på 23,3. För riket uppgick ohälsotalet för båda könen till 26,8 under 2013. Ett minskat ohälsotal har generellt en positiv inverkan på antalet personer i arbetskraften som då i regel ökar. 12 Nationell transportplan för 2014-2025, Regeringskansliet 13 SCB, befolkningsstatistik 14 Försäkringskassans ohälsotal är ett mått på frånvarodagar som ersätts med sjukförsäkring (sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning) under en tolvmånadersperiod.

29 Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens utveckling Arbetslösheten i Västmanland har genomgående legat över riksgenomsnittet i relativa tal. I samband med den djupa konjunkturnedgången 2008-2009 steg arbetslösheten i hela riket kraftigt efter ett par år av förbättrad arbetsmarknad. I takt med att arbetsmarknaden successivt har stabiliserats har gapet mellan arbetslöshetsnivån i länet jämfört med riket växt. En förklaring till den ökade nivåskillnaden ligger i Västmanlands näringslivsstruktur som till stor del utgörs av tillverkningsindustri. Jobbtillväxten inom denna sektor har varit mycket låg i förhållande till andra näringsgrenar under samma period. Det betyder att andra delar i landet med en mer diversifierad branschsammansättning och ett större inslag av exempelvis privata tjänster har kunnat återhämta sig på ett mer fördelaktigt sätt. Sedan årsskiftet 2013/2014 har arbetslösheten i länet uppvisad en fallande trend. I oktober innevarande år uppgick antalet inskrivna arbetslösa till 11 700 personer vilket motsvarar 9,4 procent av arbetskraften. Arbetslösheten har efter årsskiftet även minskat på riksnivå för att i oktober 2014 uppgå till 7,9 procent av den registerbaserade arbetskraften. Högst var arbetslösheten i Gävleborgs län (11,0 procent) följt av Blekinge län (10,8 procent) och Södermanlands län (10,5 procent). Lägst var arbetslösheten i Uppsala län (5,4 procent) följt av Hallands län (6,2 procent) och Stockholms län (6,4 procent). Arbetslösheten i fortsätter att sjunka framöver, dock i långsam takt. I slutet av 2015 väntas 11 000 personer vara arbetslösa i. Det motsvarar en arbetslöshet på 8,8 procent av den registerbaserade arbetskraften. Inskrivna arbetslösa 16-64 år som andel av registerbaserad arbetskraft,, januari 1995 - oktober 2014 18 Procent Riket 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen. Säsongrensade data, trendvärden

30 Arbetslöshetens sammansättning Av de 11 500 personerna som var inskrivna som arbetslösa i mellan april-september 2014 var 5 300 kvinnor och 6 200 män. Totalt var 6 300 öppet arbetslösa och 5 200 deltog i något arbetsmarknadspolitiskt program. Majoriteten av de arbetslösa som deltog i program var inskrivna i Jobb- och utvecklingsgarantin samt Jobbgarantin för unga. Jobb- och utvecklingsgarantin riktar sig mot personer som i huvudsak har varit frånvarande från arbetsmarknaden en längre tid. Ungdomsgarantin är ett motsvarande program som riktar sig mot arbetslösa mellan 18-24 år. Diagramet nedan visar hur de inskrivna arbetslösa i länet fördelar sig efter olika grupper utryckt som i procent av arbetskraften. Här framgår att arbetslösheten genomgående är högre i länet än riksgenomsnittet. De största avvikelserna kan noteras för grupperna högst förgymnasialt utbildade, utrikes födda och ungdomar (18-24 år). Det är även dessa tre kategorier av arbetssökande som utgör den största andel av de inskrivna arbetslösa i förhållande till den registerbaserade arbetskraften. Att en så stor andel av de arbetslösa saknar gymnasial utbildning, samt att nivån är hög jämfört med mot riket, vittnar om de utmaningar som arbetsmarknaden i Västmanland står inför. En förhållandevis stor andel av de utrikesfödda ingår i gruppen med högst förgymnasial utbildning. Samtidigt har en större andel av de utrikesfödda en eftergymnasial utbildning jämfört med de inrikes födda inskrivna arbetslösa. Inskrivna arbetslösa 16-64 år som andel av registerbaserad arbetskraft för respektive grupp, genomsnitt av kv 2 och kv 3 2014, Procent 30 Riket 25 20 15 10 5 0 Totalt 16-64 år Kvinnor Män Ungdomar 18-24 år Äldre 55-64 år Inrikes födda Utrikes födda Total och kön Åldersgrupp Födelselandgrupp Utbildningsbakgrund Gymnasial Högst förgymnasial Eftergymnasial Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen

31 Arbetslösheten bland unga Diagramet nedan visar den genomsnittliga relativa arbetslösheten bland unga som ett genomsnitt under det andra och tredje kvartalet 2014. Ungdomsarbetslösheten i länets kommuner ligger på en hög nivå i jämförelse med riksgenomsnittet. Skillnaderna inom länet är samtidigt tydliga. Högst var arbetslösheten i Fagersta kommun som under perioden summerades till 27,1 procent av arbetskraften. I Västerås var ungdomsarbetslösheten lägst i länet med ett genomsnitt på 15,9 procent av arbetskraften. Jämförs branschstrukturen i dessa både kommuner så framgår att Fagersta har en dubbelt så stor andel industrisektor jämfört med Västerås. En annan faktor som skiljer de båda kommunerna åt är utbildningsnivån bland de inskrivna unga. Normalt finns inte samma utbildningstradition i industritunga städer jämfört med områden där arbetsmarknaden är mer viktad mot tjänstesektorn. Gruppen arbetslösa unga kan inledningsvis ha svårt att få ett arbete, mycket beroende på att de oftast är nyetablerade på arbetsmarknaden. Dessa personer tenderar att sakna arbetslivserfarenhet och får således det tufft i konkurrensen med andra jobbsökare som inte sällan även har ett kontaktnät på arbetsmarknaden. Särskilt svårt att få jobb har ungdomar som saknar gymnasial utbildning. När man analyserar ungdomsarbetslösheten är det samtidigt viktigt att beakta att det i denna grupp av arbetslösa även ingår ungdomar som är heltidsstuderande men som samtidigt står inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Jämförs genomsnittet för andra och tredje kvartalet 2014 med samma period föregående år syns en positiv trend. Ungdomsarbetslösheten i länet har under denna tid minskat med 3,7 procentenheter, att jämföra med rikets minskning på 2,1. Relativ arbetslöshet bland unga 18-24 år som andel av registerbaserad arbetskraft fördelat på kommuner, genomsnitt av kv 2 och kv 3 2014, 30 Procent Rikets genomsnitt Länets genomsnitt 25 20 15 10 5 0 Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen