Bilden av svenskt bistånd i Afrika

Bilden av svenskt bistånd i Afrika 2013 2014-06-30

Offer. Politik. Vita hjälpande händer. Hur media rapporterar påverkar hur vår bild av svenskt bistånd ser ut. Och det är en grumlig, onyanserad bild som träder fram. År efter år. Saknas gör de goda effekter som biståndet bidragit till, från de människor som får hjälp att själva ta sig ur fattigdomen hörs inte mycket. Därför har vi även i år tagit fram rapporten Bilden av biståndet. För att belysa, väcka debatt och förhoppningsvis göra bilden lite klarare. Ola Richardsson, kommunikationschef We Effect 2

Syfte, avgränsningar och innehåll För tredje året har Retriever och We Effect undersökt hur bistånd från Sverige till afrikanska länder synliggjorts i svenska tryckta tidningar. I analysen tittar vi på vilka bilder som används i artiklar om bistånd, vilka aktörer som uttalar sig om bistånd och inom vilka områden bistånd omnämns. Tidsperioden för den här analysen är 1 januari till 31 december 2013. Innehåll Syfte, avgränsningar och innehåll 3 Länder i rapporteringen 4 Sammanfattning och nyckeltal 5 Bilder av bistånd i Afrika 6 Bilder på biståndsarbetare 8 Offerbilder 9 Aktiva bilder 10 Övriga bilder på bistånd 11 Samtliga bilder 2011-2013 12 Agendasättare 13 Ämnesområden 15 Värdeladdade ord 16 Kontaktuppgifter 17 Appendix totallista länder 18 Appendix - underlag till analysen 19 3

Länder i rapporteringen Total fördelning av publiciteten Svenskt bistånd - Topp 8 länder i Afrika Total fördelning av publiciteten - Topp 10 Centralafrikanska Republiken Demokratiska Republiken Kongo Mali Uganda Sydsudan Etiopien Sydsudan Sudan Somalia Kenya Mali Uganda Demokratiska Republiken Kongo Kenya Tanzania Demokratiska Republiken Kongo Zambia Kenya Tanzania Moçambique Sydsudan Tanzania Etiopien Centralafrikanska republiken Sydafrika Somalia 0 20 40 60 80 100 120 140 Antal artiklar Se appendix för tabell över samtliga länder 4

Sammanfattning och nyckeltal Bistånd = Katastrofhjälp. Mediebevakningen kring svält- och flyktingkatastrofer minskar rejält från tidigare år men fortfarande är bilder på offer de näst mest publicerade under 2013 och används fortfarande i många fall som genrebild för att visualisera biståndet. Vita biståndsarbetare i fokus. Till störst del är det de vita biståndsarbetarna och representanter från biståndsorganisationer som visualiserar publiciteten. Merparten av bilderna är tagna i Sverige och i de fall bilderna är tagna i det afrikanska landet används lokalbefolkningen som en kontrast eller kuliss till biståndsarbetaren som står i fokus. Ointresse för resultat. När media rapporterar om bistånd handlar det till störst del om biståndspolitik eller lägesrapporteringar. Under fem procent av alla artiklar som skrivs om bistånd handlar om vilka effekter det svenska biståndet har för mottagarlandet och lokalbefolkningen. Denna andel har varit konstant de senaste tre åren. Minskat engagemang i mediedebatten. Under 2013 publiceras fler artiklar om bistånd jämfört med tidigare år men det är färre aktörer som kommenterar och uttalar sig i de biståndsrelaterade artiklarna. Det är framförallt biståndsministrarna Gunilla Carlsson och Hillevi Engströms uttalanden i media som minskar kraftigt. Även ledarskribenter och krönikörers intresse för biståndsfrågor minskar markant under året jämfört med 2011 och 2012. Nyckeltal de senaste tre åren År 2011 2012 2013 Antal artiklar 699 art. 679 art. 955 art. Antal artiklar med bild 441 art. 380 art. 484 art. Antal läsare 113 milj. 100 milj. 105 milj. Vanligaste typen av bild Offerbild Offerbild Biståndsarbetare Största agendasättare Insamlings- och biståndsorg. Insamlings- och biståndsorg. Insamlings- och biståndsorg. Mest omskrivna land Somalia (214 artiklar) Uganda (80 artiklar) DR Kongo (121 artiklar) 5

Bilder av bistånd i Afrika Tranås Tidning, 2013-07-31 Oskarshamns-Tidningen, 2013-07-04 Landskrona Posten, 2013-12-08 Aftonbladet, 2013-12-20 Sändaren, 2013-09-24 6

Bilder av bistånd i Afrika Media använder till störst del bilder på biståndsarbetare i rapporteringen om bistånd och i diagrammet nedan syns tydligt att denna typ av bild har tredubblats sedan 2011 och 2012. Under 2011 handlar en stor del av rapporteringen om bistånd till svältkatastrofen på Afrikas horn. Som synes är offerbilder de näst vanligaste bilderna som används under 2013, trots att mediebevakningen i samband med svält- och flyktingkatastrofer inte är i närheten lika hög som under 2011 och 2012. Användandet av bilder på vardagsliv, som ökade tydligt under 2012, minskar rejält under 2013 och används enbart i var tjugonde bild. Det är främst lokalbefolkningen, och till störst del barn, som porträtteras i sina vardagsliv. I mindre än en procent av alla artiklar visualiseras biståndsresultaten. Bilderna visar bland annat vattenbrunnar, klassrum och sjukhus. Användning av olika bilder i biståndsrapporteringen 2011-2013 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Användning av olika bilder i biståndsrapporteringen 2013 2% 2% 5% 6% 8% 39% 8% 9% 2011 2012 2013 21% Biståndsarbetare Enskilda insamlingsprojekt Insamlingsorganisationer Vardagsliv Biståndsresultat Offerbild Övrig bild Politiker Biståndstagare 7

Bilder på biståndsarbetare När media rapporterar om bistånd till Afrika är det bilder på biståndsarbetare som är de vanligaste och dessa står för var fjärde bild. Bilderna är till störst del tagna i Sverige på den svenska biståndsarbetaren som antingen är på väg till det afrikanska landet för att arbeta eller nyss hemkommen och berättar om sina erfarenheter. Sammanlagt publiceras 189 bilder på biståndsarbetaren och bilder på kvinnliga vita biståndsarbetare är något mer vanliga än bilder på män. I en tredjedel av bilderna på biståndsarbetare porträtteras även lokalbefolkningen men till skillnad från biståndsarbetaren, som alltid namnges i bildtexten, skrivs inte deras namn ut. Landsortstidningarna står för 80 procent av artiklarna där den enskilda biståndsarbetaren lyfts fram och lokalpressen i Jönköpings län och Västra Götaland är de som publicerar flest bilder på biståndsarbetare. I majoriteten av artiklarna ligger störst fokus på själva biståndsarbetaren, vad personen tidigare har arbetat med, hur personen uppfattade det nya landet, kulturen och så vidare och väldigt lite information finns om det utförda arbetet och vilken påverkan det har för biståndsmottagarna. 100% 80% 60% 40% 20% 0% 281 bilder 215 bilder 331 bilder 2011 2012 2013 Aktiva bilder Biståndsarbetare Offerbild Nya Ludvika Tidning, 2013-01-05 Skaraborgs Läns Tidning, 2013-05-23 Vetlanda-Posten, 2013-03-04 Norran, 2013-12-16 8

Offerbilder När svensk media skriver om bistånd till Afrika används offerbilder i var femte artikel. Offerbilder är bilder av människor i flyktingläger, barn som gråter, är sjuka eller svälter. Hälften av bilderna på offer publiceras i samband med lägesrapporteringar från Mali och Kenya. Men även i ledare och debattartiklar som handlar om biståndspolitik generellt, använder medierna till störst del offerbilder för att illustrera sina texter. Expressen, 2013-07-31 Till skillnad från rapporteringen om bistånd under 2011 och 2012, där en stor del av offerbilderna togs under svältkatastrofen på Afrikas horn, uppmärksammar inte medierna någon katastrof på liknande sätt under 2013. Trots det är bilder på offer det näst mest använda i rapporteringen kring bistånd och används i många fall som genrebild för att visualisera biståndet. 100% 80% 60% 40% 20% 0% 281 bilder 215 bilder 331 bilder 2011 2012 2013 Aktiva bilder Biståndsarbetare Offerbild Borås Tidning, 2013-09-29 Göteborgs Posten, 2013-10-26 Sydsvenskan, 2013-05-04 9

Aktiva bilder Strax under 10 procent av samtliga bilder som ligger till grund för analysen illustrerar lokalbefolkningen som verksam och aktiv. Den positiva utvecklingen mellan 2011 och 2012, då andelen aktiva bilder steg från 10 till 20 procent, har alltså inte fortsatt. De aktiva bilderna förekommer nästan uteslutande när media gör personporträtt av lokalbefolkningen och väldigt sällan i artiklar där olika biståndsprojekt är i fokus. I dessa artiklar syns, som tidigare nämnts, de vita biståndsarbetarna till störst del. Strax under två procent av alla bilder som används i medierapporteringen om bistånd visar resultat av bistånd eller har fokus på biståndsmottagaren. Det är till störst del kvinnor och barn som porträtteras på de aktiva bilderna, antingen tillsammans eller var för sig, medan männen är mindre synliga och porträtteras på var fjärde bild. 100% 281 bilder 215 bilder 331 bilder Nerikes Allehanda, 2013-02-20 Mitt i Järfälla, 2013-10-22 80% 60% 40% Karlskoga Tidning, 2013-10-16 20% M-Magasin, 2013-10-23 0% 2011 2012 2013 Aktiva bilder Biståndsarbetare Offerbild 10

Övriga bilder på bistånd I resterande bilder på bistånd i Afrika är det ofta personer bakom enskilda insamlingsprojekt och insamlingsorganisationerna som porträtteras. Här porträtteras bland annat medarbetare från organisationerna och skolelever som gör egna insamlingar. Majoriteten av dessa bilder är tagna i Sverige där svenska kvinnor och män förekommer på bilderna. Artiklarna fokuserar till stor del på arbetet som görs på hemmaplan och har ofta en lokal förankring. När det kommer till politiker förekommer både svenska och afrikanska ledare på bilderna. Gunilla Carlsson är den politiker som förekommer mest, följd av manliga politiker från olika afrikanska länder. I resterande bilder förekommer naturbilder från Afrika, privatpersoner i Sverige och myndighetspersoner. Uppdelning inom övriga bilder på bistånd Dagens Nyheter, 2013-08-25 Nerikes Allehanda, 2013-12-05 19% 28% Enskilda insamlingsprojekt 25% Övrig bild Insamlingsorganisationer Politiker Dagen, 2013-02-12 Ystads Allehanda, 2013-10-25 28% 11

Samtliga bilder 2011-2013 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2011 2012 2013 Diagrammet ovan illustrerar hur många artiklar som respektive agendasättare har uttalat sig i under de senaste tre åren 12

Agendasättare I nära tre fjärdedelar (73 procent) av alla artiklar finns en aktör som uttalar sig och kommenterar den aktuella händelsen och därigenom starkt påverkar innehållet i artikeln. Dessa kommer fortsättningsvis kallas agendasättare. Insamlings- och biståndsorganisationer är den agendasättare som uttalar sig mest inom biståndsfrågor. En stor del av artiklarna handlar om insamlingarna som utförs av organisationerna och som sker i Sverige. I ytterst få artiklar pratar man om de långsiktiga resultaten och effekterna av insamlingen. Vi har tidigare konstaterat att bilder på biståndsarbetare är de mest använda när media skriver om bistånd. Det bidrar även till att biståndsarbetare är den agendasättare som förekommer mest efter insamlings- och biståndsorganisationer. Det är en tydlig ökning i antalet artiklar där biståndsarbetare är agendasättare, från 8 procent under 2011/2012 till 21 procent under 2013. I likhet med artiklar där insamlings- och biståndsorganisationer är i fokus finns det en stark svensk lokal förankring i majoriteten av artiklarna. Aktiviteten och engagemanget i media från ledarskribenter, krönikörer och biståndsministern minskar avsevärt under 2013. Från att ledarskribenter och krönikörer varit aktiva i 14 procent av publiciteten under tidigare år minskar deras engagemang till fyra procent. Biståndsministrarna Gunilla Carlsson och Hillevi Engströms roll som agendasättare har också minskat markant under 2013. Från att Carlsson varit agendasättare i tolv procent av artiklarna under 2011/2012 står biståndsministrarnas sammanlagda uttalanden för en procent av den totala publiciteten. Istället har andra politiker och SIDA tagit ett steg framåt. Andel artiklar för respektive agendasättare 2011 5% 2012 2013 10% 20% 21% 18% 34% 22% 46% 10% 42% 9% 18% 7% 4% 34% Biståndsarbetare Insamlings- och biståndsorg. Ledarskribenter & krönikörer Politiker Övriga 13

Samtliga agendasättare 2011-2013 300 250 200 150 100 50 0 2011 2012 2013 Diagrammet ovan illustrerar hur många artiklar som respektive agendasättare har uttalat sig i under de senaste tre åren 14

Ämnesområden I likhet med de två föregående åren är biståndspolitik det mest omtalade ämnesområdet i rapporteringen kring bistånd till länder söder om Sahara. Däremot har andelen minskat med nära tio procent. På föregående sida syns även att biståndsministrarnas närvaro som agendasättare i artiklarna har minskat vilket kan tyda på ett minskat intresse för biståndspolitik i medierna. Nära en femtedel av artiklarna om bistånd är lägesrapporteringar från de konfliktdrabbade länderna Demokratiska republiken Kongo, Sydsudan, Mali och Centralafrikanska republiken. Lägesrapporteringarna ökar från tidigare år men fokus har flyttats från enskilda människornas lidande i flykting- och svältkatastrofer till att handla om politiska och militära makt-kamper där det svenska biståndet får lite utrymme. Under de tre åren som Retriever har analyserat medias rapportering om bistånd finns det ett område där uppmärksamheten andelsmässigt inte har förändrats nämnvärt: Biståndsresultat. Mindre än fem procent av alla artiklar som skrivs om bistånd handlar om vilka effekter det svenska biståndet har för mottagarlandet och lokalbefolkningen. Denna andel har varit konstant de senaste tre åren. Antal artiklar per ämnesområde 2011-2013 300 250 200 150 100 50 0 2011 2012 2013 Diagrammet ovan illustrerar hur många artiklar som har publicerats inom respektive ämnesområde under de senaste tre åren 15

Värdeladdade ord Ordmolnet ovan illustrerar skillnaden i de värdeladdade ordens förekomst i publiciteten om bistånd. Ju större text desto fler omnämnanden i artiklarna. 16

Kontakter Om Retriever Retriever är Nordens ledande leverantör av mediebevakning, verktyg för redaktionell research, medieanalys och företagsinformation. Retriever har kunder i alla branscher av nordiskt näringsliv och offentlig förvaltning, och ägs av TT och Norska NTB. www.retriever.se Om We Effect We Effect är en biståndsorganisation som sedan 1958 tänker och agerar långsiktigt för att förändringar ska bestå. Hjälp till självhjälp är ledstjärnan i vårt biståndsarbete i 25 länder i fyra världsdelar. Våra fokusområden är landsbygdsutveckling, bostäder, jämställdhet och tillgång till mark. Bakom organisationen står ett sextiotal svenska företag och organisationer med rötter i den svenska kooperationen. www.weeffect.se. IOANNA LOKEBRATT Pressansvarig /medieanalytiker, Retriever ioanna.lokebratt@retriever.se Tel. +46 (0) 76 000 10 30 RETRIEVER AB Birger Jarlsgatan 6B 114 34 Stockholm +46 (8) 546 121 00 OLA RICHARDSSON Kommunikationschef, We Effect ola.richardsson@weeffect.se Tel. + 46 (0) 120 37 110 WE EFFECT 105 33 Stockholm + 46 (8) 120 371 00 17

Appendix totallista länder Land Antal artiklar Demokratiska Land Republiken Kongo 121 Antal artiklar Niger Land Antal 8 artiklar Kenya Nigeria 114 10 Burkina Faso Nigeria 7 10 Mali Eritrea 108 9 KamerunEritrea 6 9 Uganda Benin 84 7 Gambia Benin 5 7 Sydsudan Senegal 67 7 Ghana Senegal 5 7 Tanzania Burundi 49 6 BotswanaBurundi 4 6 Etiopien Centralafrikanska republiken 47 5 Uganda/Mocambique Centralafrikanska republiken 4 5 Kamerun 4 Kamerun 4 Centralafrikanska republiken 46 Angola 4 Lesotho 4 Lesotho 4 Sydafrika 44 Namibia 3 Sierra Leone 4 Sierra Leone 4 Somalia 39 Guinea Bissau 3 Burkina Faso 3 Burkina Faso 3 Rwanda 29 Burundi 2 Niger 3 Niger 3 Sudan 28 Mocambique 2 Uganda/Mocambique 3 Uganda/Mocambique 3 Zimbabwe 23 Benin Botswana 2 Botswana 1 2 Eritrea 14 Somalia/Kenya Mocambique 2 Mocambique 1 2 Zambia 12 Guinea Bissau 1 Swaziland Guinea Bissau 1 1 Sierra LeoneKap Verde 9 1 Senegal Kap Verde 1 1 Nigeria Madagaskar 9 1 Nairobi Madagaskar 1 1 Malawi Västsahara 8 1 Västsahara 1 Land Antal artiklar 18

Appendix - underlag till analysen Underlaget till analysen baseras på all tryckt press under 1 januari 31 december 2013 som handlar om Sveriges bistånd till länder i Afrika söder om Sahara. För att hitta ett grundmaterial att utgå från har det gjorts en sökning i Retrievers artikeldatabas där söksträngen till höger har legat till grund till det första urvalet. Detta första urval resulterade i drygt 1 500 artiklar som vi sedan gått igenom manuellt för att endast inkludera artiklar som omnämner bistånd från Sverige till Afrika (söder om Sahara) på ett relevant sätt. Publiciteten belyser allt från exempelvis myndighetsbaserade projekt till biståndspolitik och enskilda insamlingsprojekt. Följande sökord i samband med myndigheten SIDA eller någon av de svenska biståndsorganisationerna ligger till grund för grundurvalet i undersökningen: flyktingläger, mat, maten*, matpris*, matkris*, hunger*, svält*, mikrolån*, rättvis*, fattigdom*, "land-grabbing, bistånd*, utvecklingssamarbet*, jordbruk*, vatten*, kvinn* i närheten av jämställd*, utbild* i närheten av skol*, millenniemål*, utveckl*, sjukvård*, mänsklig* rättighet*, tillväxt*, investering*, skörd*, korrupt*, jämställdhet*, resultat, korruption*, tillväxt*, budgetstöd*, demokrati*, ansvarsutkrävande* i samband med samtliga länder söder om Sahara. * För att få med alla ändelser på respektive sökord har trunkeringar använts. Exempelvis betyder utbild* att alla artiklar som innehåller utbildning, utbildningen, utbildningar, utbildningens osv. har tagits med i det första urvalet. 19