Lättläst Till dig som är arbetsgivare
Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger ekonomiskt skydd för familjer och barn, för personer med funktionsnedsättning samt vid sjukdom, arbetsskada och ålderdom. Genom Sveriges medlem skap i EU kan du ha rätt till socialförsäk rings förmåner i andra EU-länder Socialförsäkringen administreras av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Försäkringskassan har hand om bidrag och ersättningar till barnfamiljer, sjuka och personer med funktionsnedsättning. Pensionsmyndigheten har hand om pensioner och andra stöd till äldre och efterlevande.
Välkommen till Försäkringskassan Den här broschyren handlar om vad du som är arbetsgivare behöver veta om socialförsäkringen. Här kan du till exempel läsa om vad du har för ansvar när en anställd blir sjuk och vad du kan göra för att dina anställda inte ska vara sjukskrivna så mycket. Du kan också läsa om vad dina anställda har för rättigheter när de ska vara barnlediga och vad du ska tänka på om du måste säga upp någon. Vill du veta mer? Mer information om till exempel olika bidrag finns på webbplatsen www.forsakringskassan.se. Längst bak i broschyren finns en lista med faktablad som finns på webbplatsen. Om du inte har Internet så kan du alltid ringa eller mejla eller skriva brev till Försäkringskassan. När du söker pengar från Försäkringskassan måste du alltid ge information till oss så att vi kan bestämma om du har rätt till pengarna.
Innehåll 1 Anställda ska må bra 5 2 Om en anställd blir sjuk 10 3 Att bli sjuk utomlands 20 4 Vård av närstående 21 5 Försäkring mot kostnader för sjuklön 22 6 Om en anställd skadar sig i arbetet 23 7 Att börja arbeta igen 24 8 Föräldraledighet 30 9 När en anställd blir uppsagd 33 10 Internet och självbetjäning via telefon 35 11 Mer information 36
1 Anställda ska må bra Människor mår bättre och arbetar bättre om de trivs på arbetet. Det är viktigt att du som är arbetsgivare arbetar för att dina anställda ska vara friska. Du kan skapa en bra arbetsmiljö där de anställda bryr sig om varandra. Då är det lättare att märka om någon anställd mår dåligt eller har problem. Det är viktigt att du tar dig tid att lyssna. Du kan också få hjälp av företagshälsovården. Exempel på när en anställd inte mår bra Här är några exempel på hur du kan märka att en anställd inte mår bra: Den anställda uppför sig annorlunda och fungerar sämre i gruppen. Den anställda är ofta borta från jobbet på fredagar och måndagar. Den anställda verkar vara påverkad av droger. Den anställda pratar mindre med andra på jobbet och är inte med på fikarasten. Den anställda verkar inte vara intresserad av arbetet och arbetar inte lika bra som förut. Den anställda ska skilja sig eller har andra problem med familjen. 5
Prata om det Prata med din anställda så fort du märker att något är fel. Då får du reda på vad problemet är och kan fundera på vad du och den anställda kan göra för att lösa problemet. Ibland räcker det med att ni pratar med varandra. Planera noga vad ni ska prata om. Du kan få hjälp av företagshälsovården. Ordna så att ni kan prata utan att någon stör er. Förklara för den anställda varför du vill prata med honom eller henne. Förklara att du bryr dig om den anställda och därför vill veta vad som är fel. Prata om det som är viktigt och var inte rädd för att prata om problemen. Prata med den som är sjuk Prata alltid själv med en anställd som blir sjukskriven. Visa att du bryr dig om den anställda och ta reda på hur företaget kan hjälpa till. Om du inte pratar med den anställda kan han eller hon tro att du eller företaget inte bryr sig om i fall hon eller han är på jobbet eller inte. Du kan ge stöd till den anställda genom att ringa och prata eller ordna ett möte. 6
Om den anställda kommer att vara sjuk länge, be honom eller henne att komma till jobbet på besök, och till exempel vara med på möten med sina arbetskamrater. Ordna så att den anställda får information om vad som händer på jobbet. Den anställda har ansvar Du som är arbetsgivare har ansvar för att det finns rehabilitering som fungerar på arbetet. Men den anställda måste vilja komma tillbaka till jobbet och ta eget ansvar för att det händer. Det är viktigt att du inte tar över det ansvar som den anställda själv har. Företagshälsovården kan hjälpa dig Personalen på företagshälsovården är experter och kan hjälpa dig när du ska undersöka vilka risker som finns på jobbet. Företagshälsovården kan också hjälpa dig med rehabilitering av en anställd och om du behöver anpassa något till exempel ordna med hjälpmedel eller göra om på arbetsplatsen. Företagshälsovården kan hjälpa dig med arbetsmiljön men det är du som är arbetsgivare som har ansvaret. 7
Friskvård Du kan få göra skatteavdrag för sådant som gör att dina anställda är friskare, till exempel företagshälsovård, träning hos sjukgymnast och friskvård. Du kan få mer information om det från Skatteverket. Förebyggande sjukpenning Den anställda kan få sjukpenning om han eller hon får vård eller rehabilitering för att inte bli sjuk senare eller för att inte vara sjuk så länge. En läkare ska föreslå vilken vård eller rehabilitering som behövs. Den ska godkännas av Försäkringskassan. Arbetsmiljö Arbetsmiljöverket har ansvar för att arbetsmiljön på en arbetsplats är bra och utvecklande för alla som arbetar där så som det står i arbetsmiljölagen. Du kan få information och råd från Arbetsmiljöverket. Vad kostar sjukskrivningar för dig som är arbetsgivare? Du tjänar pengar på att arbeta för att din personal inte ska bli sjuk eller inte ska vara sjukskriven så länge och din personal kommer att må bättre och trivas. 8
Försäkringskassan har gjort ett program som du kan använda för att räkna ut vad det kostar när dina anställda är sjuka och borta från jobbet. Du hittar programmet på www.forsakringskassan.se. 9
2 Om en anställd blir sjuk Sjuklön Du som är arbetsgivare måste betala sjuklön till en anställd som är sjuk och inte kan jobba. Den anställda har rätt till sjuklön från och med första dagen som han eller hon är anställd. Om den anställda är anställd för att arbeta en kortare tid än en månad måste han eller hon ha arbetat i minst 14 dagar i rad för att ha rätt till sjuklön. Om den anställda har arbetat flera gånger hos samma arbetsgivare så räknas alla de gångerna in i de 14 dagarna som ger rätt till sjuklön om det är mindre än 14 dagar mellan varje gång. Om den anställda har flera olika arbetsgivare ska varje arbetsgivare betala sjuklön. Perioden för sjuklön börjar den dag som den anställda inte kommer till jobbet eller måste gå hem från jobbet för att han eller hon är sjuk. Sjuklöneperioden räknas från och med den dagen och alla de 13 dagar som följer, inte bara arbetsdagar. När man räknar med alla dagar kallas de för kalenderdagar. 10
Sjuklönen är 80 procent av den vanliga lönen och andra ersättningar som den anställda inte får när han eller hon är sjuk. Den anställda kan ha ett kollektivavtal som gör att han eller hon får högre sjuklön. Sjuk mer än 14 dagar Om den anställda är sjuk mer än 14 dagar kan han eller hon få sjukpenning från Försäkringskassan. Du som är arbetsgivare måste anmäla till Försäkringskassan om en anställd fortfarande är sjuk efter sjuklöneperioden. Hur länge kan man få sjukpenning? Man kan få sjukpenning på normalnivå i 364 dagar. Om man fortfarande är sjuk efter 364 dagar kan man få sjukpenning på fortsättningsnivå i 550 dagar. Den som har en mycket allvarlig sjukdom kan få fler dagar med sjukpenning på normalnivå. Det finns ingen tidsgräns för hur länge fler dagar med sjukpenning på normalnivå kan betalas ut. 11
Rehabiliteringskedjan När Försäkringskassan bedömer om någon ska få sjukpenning följer man rehabiliteringskedjan. Rehabiliteringskedjan betyder att de första 90 dagarna som en anställd är sjuk har han eller hon rätt till sjukpenning om han eller hon inte kan arbeta som vanligt. Om en anställd är sjuk längre än 90 dagar har han eller hon bara rätt till sjukpenning om han eller hon inte kan göra något arbete alls hos dig som är arbetsgivare. Om en anställd är sjuk längre än 180 dagar har han eller hon bara rätt till sjukpenning om han eller hon inte kan göra något arbete på något annat ställe heller. Men om Försäkringskassan tror att den anställde kommer att kunna börja arbeta igen hos dig som är arbetsgivare innan det har gått 366 dagar kan den anställde få sjukpenning också efter 180 dagar. 12
Sjukanmälan Den anställda ska alltid göra sjukanmälan, det vill säga tala om att han eller hon är sjuk, direkt till dig som är arbetsgivare. Den anställda ska också lämna ett skrivet intyg om att han eller hon inte kunde arbeta på grund av sjukdomen, eller inte kan arbeta lika mycket som vanligt. Den anställda behöver inte skriva vilken sjukdom han eller hon har om det inte finns ett kollektivavtal som säger att den anställda måste berätta vilken sjukdom han eller hon har. Karensdag Den anställda har en karensdag. Karensdagen är den första dagen som personen är sjuk och den dagen får personen ingen sjuklön. Läkarintyg Om den anställda är sjuk i mer än sju dagar ska han eller hon lämna ett läkarintyg till dig som är arbetsgivare. Det behöver inte stå i intyget vilken sjukdom den anställda har. 13
Om den anställda ofta anmäler till dig att hon eller han är sjuk och du tror att hon eller han inte är sjuk egentligen så kan du prata med Försäkringskassan. Försäkringskassan kan bestämma att den anställda ska lämna läkarintyg till dig tidigare än efter sju dagar. Försäkringskassan kan också bestämma det utan att du har bett om det. Använd läkarens kunskap Be den anställda att berätta för läkaren precis vad hon eller han arbetar med. Läkaren kanske kan föreslå att du kan ändra något på arbetsplatsen så att den anställda kan arbeta i stället för att vara sjukskriven. Läs noga informationen som läkaren skriver i läkarintyget om vad den anställda behöver. Du kanske bara behöver ändra små saker för att arbetet ska bli lättare. Fråga gärna företagshälsovården om råd. Betyder läkarintyget att den anställda är sjukskriven? Nej. Ett läkarintyg betyder inte att en anställd är sjukskriven och har rätt till sjuklön och sjukpenning. 14
Läkaren skriver i intyget om sjukdomen gör att den anställda inte kan göra sitt jobb eller delar av sitt jobb. Du som är arbetsgivare och Försäkringskassan läser intyget och bestämmer om den anställda har rätt till sjuklön och sjukpenning. Läkarintyg med för lite information Du behöver inte följa ett läkarintyg om läkarintyget har för lite information för att du ska kunna veta om den anställda inte kan arbeta för att han eller hon är sjuk. Du kan säga nej till att betala sjuklön. Du behöver inte betala sjuklön om den anställda är sjuk i mer än sju dagar och du inte får något läkarintyg där det står att hon eller han inte kan arbeta på grund av sjukdom. En anställd har bara rätt till sjuklön om hon eller han inte kan arbeta på grund av sjukdom. Bråk om sjuklön Om du och din anställda inte är överens om hon eller han har rätt till sjuklön så kan den anställda ansöka hos Försäkringskassan om sjuklönegaranti. Sjuklönegaranti är pengar som Försäkringskassan kan betala ut i stället för sjuklön om arbetsgivaren och den anställda inte är överens om den anställda har rätt till sjuklön. Sedan kräver Försäkringskassan tillbaka de pengarna från dig som är arbetsgivare. 15
Tänk efter Det kan vara svårt att veta hur mycket en anställd kan arbeta när han eller hon är sjuk. Det är viktigt att du funderar på det arbete som just den anställda gör. En sjukdom kan göra att en anställd inte kan göra sitt eget arbete men fortfarande kan göra andra arbetsuppgifter. Sjuk igen Om en anställd har varit sjukskriven och sedan blir sjuk igen inom fem dagar så räknas det som en fortsättning på samma sjukperiod. Då får den anställda ingen ny karensdag utan får sjuklön med en gång. Sjuk ofta eller sjuk länge En person kan ha högst tio karensdagar på tolv månader. Om den anställda är sjuk mer än tio gånger på tolv månader så kan hon eller han få ersättning redan från första dagen. Om den anställda har en sjukdom som gör att hon eller han inte kan arbeta mer än tio gånger varje år så kan hon eller han få ersättning från första dagen varje gång. 16
Särskilt högriskskydd En anställd kan också ansöka om särskilt högriskskydd från Försäkringskassan. Om den anställda får särskilt högriskskydd så kan du som arbetsgivare få tillbaka hela kostnaden för sjuklönen från Försäkringskassan. Om en anställd ska donera organ, till exempel ge en njure till någon annan eller undersöka om hon eller han kan donera organ så kan Försäkringskassan bestämma att hon eller han får särskilt högriskskydd. Den anställda får ersättning från första dagen som hon eller han är borta från jobbet. Om en anställd har en sjukdom eller något annat som gör att hon eller han inte kan arbeta minst fyra veckor i sträck på ett år så kan hon eller han ansöka om särskilt högriskskydd. Då gäller karensdagen och den anställda får ingen sjuklön den första dagen. Sjukersättning och aktivitetsersättning En anställd som är sjuk länge kan få sjukersättning eller aktivitetsersättning i stället för sjukpenning. 17
En anställd som är mellan 19 och 29 år gammal kan få aktivitetsersättning om hon eller han bara kan jobba 75 procent av en heltid eller mindre under ett år eller mer. Hon eller han kan få aktivitetsersättning för högst tre år i taget. En anställd som är mellan 30 och 64 år gammal kan få sjukersättning om hon eller han bara kan jobba 75 procent av en heltid eller mindre. Man kan få sjukersättning om man aldrig kommer att kunna arbeta som vanligt igen. Men Försäkringskassan undersöker vart tredje år om en person som har sjukersättning utan tidsgräns kan arbeta mer eller mindre eller behöver rehabilitering. Den som har haft sjukersättning eller aktivitetsersättning i ett år har rätt att arbeta eller studera och att kan få tillbaka ersättningen om arbetet eller studierna inte fungerar. Det kallas för att ha vilande sjukersättning eller vilande aktivitetsersättning. En anställd kan också prova på att arbeta genom att ansöka till Försäkringskassan om en prövotid och få ersättning och lön samtidigt under högst två år. När en anställd har aktivitetsersättning ska det finnas en plan för hur den anställda ska kunna börja arbeta igen. Du som är arbetsgivare kan vara med och arbeta för att din anställda kan komma tillbaka till jobbet. 18
Ersättning för resor Ibland kan den anställda få ersättning för resor i stället för sjuklön eller sjukpenning. Det kan vara om arbetsgivaren eller Försäkringskassan tycker att den anställda kan arbeta men inte kan ta sig till arbetsplatsen på vanligt sätt. De kan då betala till exempel taxi. Sjukdom som smittar Vissa sjukdomar som smittar andra kan vara farliga. Vissa sjukdomar kan smitta andra om en person som har sjukdomen rör vid mat eller livsmedel som andra ska äta. Personen behöver inte vara sjuk själv utan kanske bara smittar andra. En anställd kan få ersättning från Försäkringskassan. Ersättningen kallas smittbärarpenning om hon eller han har en sådan smitta och måste stanna hemma från jobbet för att inte smitta andra. En läkare måste ha undersökt att personen kan smitta andra med en sådan sjukdom. Om den anställda själv är sjuk i den smittsamma sjukdomen och måste vara hemma från jobbet så får han eller hon sjuklön och sjukpenning som vanligt. 19
3 Att bli sjuk utomlands Sjuk under resa En anställd som plötsligt blir sjuk i ett land som är med i EU eller EES kan få sjuklön och sjukpenning som vanligt. Det gäller också om en anställd blir sjuk i ett land som Sverige har ett avtal om sjukvård med. En anställd kan bara få sjukpenning om hon eller han arbetar under resan. En anställd som får sjukpenning och vill resa utomlands måste ansöka hos Försäkringskassan om att ha sjukpenningen kvar under tiden. Hon eller han ansöker på en blankett som man kan beställa från Försäkringskassan. Att bo eller arbeta utomlands och bli sjuk En person som arbetar i ett annat EU-land har rätt till den socialförsäkring som finns i det landet där han eller hon arbetar. Den anställda ska undersöka vilka regler som gäller i det landet. En anställd har rätt till sjukvård i det landet där han eller hon bor. 20
4 Vård av närstående En anställd som är hemma från jobbet för att vårda en närstående person som är svårt sjuk kan få ersättning från Försäkringskassan. Ersättningen kallas för närståendepenning. En närstående person kan vara någon i familjen men också en nära vän eller en granne. Att personen är svårt sjuk betyder att hon eller han har en sjukdom man kan dö av. Den anställda måste arbeta i Sverige och den sjuke måste arbeta eller bo i Sverige. Den anställda måste vårda den sjuke i Sverige. En anställd kan få närståendepenning i högst 100 dagar sammanlagt för att vårda en person. En anställd kan få närståendepenning i högst 240 dagar för att vårda en person som har blivit smittad av blod eller plasma som han eller hon fått i sjukvården i Sverige. 21
5 Högkostnadsskydd för sjuklönekostnader Om du har höga kostnader för sjuklöner på ditt företag finns det ett högkostnadsskydd. Högkostnadsskyddet ersätter dina kostnader för sjuklön om det är högre än två och en halv gånger den genomsnittliga sjuklönekostnaden för alla arbetsgivare. Högkostnadsskyddet ersätter dina kostnader för sjuklön, sociala avgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt Högkostnadsskyddet gäller inte för anställda som har särskilt högriskskydd. Ersättning i förskott Du kan ansöka om ersättning i förskott. 22
6 Om en anställd skadar sig i arbetet Försäkring mot arbetsskada En anställd som får en skada på arbetet eller på väg till eller från arbetet kan få ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Den försäkringen gäller för alla som har ett arbete, både anställda, konsulter och egna företagare. Försäkringen gäller också för en del studenter som utsätts för särskilda risker under sin utbildning. Vad är ditt ansvar som arbetsgivare? Du ska anmäla skador till Försäkringskassan. Du ska prata med skyddsombudet om anmälan och ge skyddsombudet en kopia av anmälan. Det är viktigt att Försäkringskassan får anmälningar om alla arbetsskador. Försäkringskassan ger informationen till Arbetsmiljöverket som tar fram statistik om arbetsskador. Om en anställd blir sjukskriven på grund av arbetsskada så får hon eller han sjuklön eller sjukpenning som vanligt. 23
7 Att börja arbeta igen Ju längre tid en anställd är borta från arbetet, desto svårare är det att börja igen. Därför är det viktigt att den anställda börjar med rehabilitering så snart som möjligt. Du som är arbetsgivare har ansvar för anpassning och rehabilitering på arbetsplatsen som gör att den anställda kan fortsätta arbeta i företaget. Du kan samarbeta med företagshälsovården för att planera det som behöver göras för att den anställda ska kunna börja arbeta igen. Anpassning av arbetet och rehabilitering Du kan göra det lättare för den anställda att fortsätta arbeta eller börja arbeta igen efter en sjukskrivning genom att anpassa arbetsplatsen och arbetsuppgifterna. Ditt företag kanske behöver köpa in något hjälpmedel eller redskap till den anställda. Den anställda kanske behöver andra arbetsuppgifter, fler olika arbetsuppgifter eller kortare arbetstid. 24
Sjukskriven en längre tid Det är viktigt att du har kontakt med en anställd som är sjukskriven länge. Då kan du planera hur den anställda ska kunna börja arbeta igen på ett bra sätt. Den anställda kanske behöver börja med att arbeta kortare tid eller med andra arbetsuppgifter. Den anställda kanske behöver något hjälpmedel. En person kan behöva flera olika sorters hjälp eller stöd för att kunna börja arbeta igen. Försäkringskassan har ett ansvar för att samordna den hjälp och det stöd som personen behöver. Därför kan Försäkringskassan be dig om information för att kunna undersöka om den anställda behöver rehabilitering och har rätt till ersättning. Försäkringskassan kan också kalla dig till ett möte. När en anställd är sjukskriven länge ska det finnas en plan för den anställdas rehabilitering och hur hon eller han ska börja arbeta igen. 25
Möte Försäkringskassan kan ordna ett möte med dig, den anställda, och läkaren som behandlar den anställda. Andra personer som har viktig information kan också vara med på mötet. På mötet undersöker ni vad den anställda kan eller inte kan göra på grund av sin sjukdom och om den anställda behöver rehabilitering. Ni pratar om vilken rehabilitering som är möjlig och passar. Ni kan ha flera möten under den tid som den anställda är sjukskriven. Den anställda måste säga ja till att de andra på mötet får information om sjukdomen och andra privata frågor. Du kan kontakta Försäkringskassan om du vill ha ett möte. Arbetshjälpmedel Försäkringskassan kan ge bidrag till dig för att köpa hjälpmedel som en anställd behöver. Du kan få bidrag om den anställda har en funktionsnedsättning som gör det svårt för honom eller henne att klara arbetet. Du får bidraget för att anpassa arbetsplatsen så att den fungerar för den anställda. Du kan inte söka bidrag för hjälpmedel eller anpassningar som alla på arbetsplatsen behöver eller som du skulle ha gjort ändå. 26
Den anställda kan också söka bidrag till hjälpmedel från Försäkringskassan. Arbetsprövning Arbetsprövning är en utredning som visar vad den anställda kan göra och inte göra. Den anställda får arbeta med olika arbetsuppgifter för att pröva hur hon eller han till exempel kan lyfta, arbeta med armarna höjda, sitta, koncentrera sig eller lära sig nytt. Försäkringskassan bestämmer om den anställda ska arbetspröva eller inte. Vilka arbetsuppgifter som den anställda får pröva beror på vilken sjukdom hon eller han har. Den anställda får sjukpenning från Försäkringskassan under tiden arbetsprövningen pågår. Den anställda kan arbetspröva högst två veckor. Arbetsträning En anställd som har varit sjuk länge kanske behöver börja arbeta lite långsammare och träna på att göra sitt gamla jobb för att kunna arbeta som vanligt igen. Det kallas arbetsträning. 27
En anställd som tränar på sitt vanliga arbete kan arbetsträna i tre månader. Den anställda får rehabiliteringsersättning från Försäkringskassan. En anställd som tränar på ett nytt arbete på samma företag eller på ett annat företag kan arbetsträna längre tid än tre månader men inte längre tid än ett år. Försäkringskassan, du som är arbetsgivare, den anställda och läkaren bestämmer tillsammans hur lång tid arbetsträningen ska vara, hur många timmar varje dag den anställda ska börja träna och när den anställda ska arbeta mer tid. Du som är arbetsgivare ska betala om rehabiliteringen kostar något. Men i vissa fall kan Försäkringskassan betala. Ersättning under rehabilitering En anställd som håller på med rehabilitering kan få ersättning från Försäkringskassan. Den anställda och Försäkringskassan måste vara överens om en plan för rehabiliteringen innan den anställda kan söka om ersättningen. 28
Tystnadsplikt Du som är arbetsgivare har tystnadsplikt. Du får inte tala om något för någon om dina anställdas hälsa, deras sjukdomar och deras privatliv som du får veta när du arbetar med deras sjuklön och rehabilitering. Alla som arbetar med rätt till sjuklön för anställda eller anpassning och rehabilitering för anställda har tystnadsplikt. 29
8 Föräldraledighet Arbete och föräldraskap Anställda som har barn som är yngre än ett och ett halvt år har rätt att vara lediga helt från arbetet. Det säger Föräldraledighetslagen. Den anställda har också rätt att arbeta kortare dagar tills barnet har fyllt 8 år eller gått klart det första året i skolan. Den anställda får arbeta 2 timmar mindre om hon eller han arbetar 8 timmar på en dag. Den anställda har också rätt att vara ledig för att ta hand om sitt barn. Hon eller han får då föräldrapenning från Försäkringskassan. Föräldraförsäkringen ska vara ett stöd för alla föräldrar så att de både kan arbeta och ha barn. Föräldrarna får föräldrapenning under 480 dagar. En anställd som just blivit förälder kan få vara hemma 10 dagar med den andra föräldern och barnet med pengar från Försäkringskassan. 30
Om ett barn blir adopterat Om ett barn blir adopterat kan båda föräldrarna vara hemma 5 dagar var om de inte har kommit överens om att dela på dagarna på ett annat sätt. Att bli med barn Om en anställd väntar barn, har hon rätt att ta ut föräldrapenning redan 60 dagar innan barnet föds. Om hon inte orkar arbeta med sina vanliga arbetsuppgifter är du skyldig att ge henne lättare arbete, som hon orkar med. Om det inte går att hitta nya arbetsuppgifter kan den anställda ansöka om havandeskapspenning hos Försäkringskassan. Båda föräldrarna har rätt till föräldrapenning vid föräldrautbildning. Vård av sjukt barn Alla föräldrar har rätt att vara hemma från arbetet för att vårda sitt sjuka barn. Det får de göra fram tills att barnet fyller 12 år. De får då tillfällig föräldrapenning från Försäkringskassan. Även för barn som är äldre än 12 men yngre än 16 år kan föräldrar ibland få tillfällig föräldrapenning. Om barnet har rätt till stöd och service enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, kan föräldrar få pengar för vård av barn som fyllt 16 år men inte 21 år, och ibland ända upp till 23 år. 31
32 Om ett barn är svårt sjuk och det finns risk att barnet dör kan föräldrarna få tillfällig föräldrapenning så många dagar som de behöver det. En läkare ska skriva intyg som visar att barnet har en mycket svårt sjukdom.
9 När en anställd blir uppsagd Avgångsvederlag är pengar som en anställd får från arbetsgivaren när han eller hon blir uppsagd från sitt arbete. Avgångsvederlag räknas inte som inkomst och räknas inte med när man till exempel räknar ut sjukpenning. Du ska tala om för en anställd att han eller hon måste anmäla sig till Arbetsförmedlingen och söka nytt arbete inom tre månader efter att han eller hon har slutat arbeta hos dig. Gör det när du säger upp en anställd och ger honom eller henne avgångsvederlag. Annars kanske den anställda inte får ersättning om hon eller han till exempel blir sjuk eller får barn. 33
Uppsägning Om du säger upp en anställd, tala också om att den anställda måste anmäla sig hos Arbetsförmedlingen och söka nytt arbete inom tre månader efter att hon eller han har slutat arbeta hos dig. Annars kanske den anställda inte får ersättning om hon eller han till exempel blir sjuk eller får barn. Om den anställda är ledig när hon eller han slutar arbeta hos dig, till exempel för att hon eller han är sföräldraledig eller sjukskriven, så är reglerna lite annorlunda. Då räknas de tre månaderna från den dagen då sjukskrivningen eller föräldraledigheten började. Den som är sjukskriven när de tre månaderna är slut ska anmäla sig hos Arbetsförmedlingen och söka nytt arbete den första vardagen efter att sjukskrivningen är slut. Den som är helt föräldraledig måste ta ut föräldrapenning fem dagar varje vecka. 34
10 Internet och självbetjäning via telefon Du som är arbetsgivare kan använda Försäkringskassans webbplats för att anmäla om dina anställda blir sjuka eller tar ut tillfällig föräldrapenning till exempel. Du kan också ringa till Försäkringskassans telefon för självbetjäning 020 524 524. 35
11 Mer information Faktablad På Försäkringskassans webbplats, www.forsakringskassan.se, finns faktablad med mer information som du kan läsa och skriva ut. Om du inte har internet eller skrivare kan du prata med Försäkringskassan. Arbetshjälpmedel Arbetsskadeförsäkring Arbetsträning Avstämningsmöte Föräldrapenning Havandeskapspenning Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader Sjuk vid bosättning utomlands Sjuk vid tillfällig vistelse utomlands Så sjukanmäler du dina anställda Tidiga arbetsgivarinsatser under sjukperioden Tillfällig föräldrapenning 36
Information från andra Du kan också få information från andra myndigheter och organisationer till exempel om hur du kan arbeta med miljön på arbetet, undersöka vilka hjälpmedel som finns, arbeta med att de anställda ska vara friska och prata med företagshälsovården. De här myndigheterna och organisationerna kan du få information från: Afa, www.afa.se Arbetsförmedlingen, www.arbetsformedlingen.se Arbetsmiljöupplysnngen, www.arbetsmiljoupplysningen.se Arbetsmiljöverket, www.arbetsmiljoverket.se Hjälpmedelsinstitutet, www.hi.se Prevent, www.prevent.se Skatteverket, www.skatteverket.se Suntliv, www.suntliv.nu Svensk Företagshälsovård, www.svenskforetagshalsovard.se 37
Skyldigheter Anmäl förändringar till Försäkringskassan Du är alltid skyldig att anmäla ändrade förhåll anden som har betydelse för rätten till Om ersättning. socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska Vad händer trygghetssystemet. om du får Den för svenska hög socialförsäkringen gäller i stort sett alla som ersättning? bor eller arbetar i Sverige. Den ger ekonomiskt skydd Om du för får familjer en ersättning och barn, som för du personer inte har rätt med till, blir funktionsnedsättning du normalt skyldig samt att betala vid sjukdom, tillbaka arbetsskada pengarna. Det och gäller ålderdom. även om Genom det inte är ditt Sveriges fel att du medlem fått ersättningen. skap i EU kan du ha rätt till socialförsäk rings förmåner i andra EU-länder Socialförsäkringen Försäkringskassan administreras polisanmäler av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. misstänkt brott Försäkringskassan har hand om bidrag och Att medvetet ersättningar lämna till felaktiga barnfamiljer, uppgifter sjuka och eller personer låta bli att med anmäla funktionsnedsättning. förändringar som Pensionsmyndigheten kan påverka rätten till har ersättning hand om kan pensioner vara och brottsligt. andra Försäkringskassan stöd till äldre och efterlevande. polisanmäler alla misstänkta bidragsbrott.
Mer information Den här broschyren ger bara allmän information. Texten är inte lagtext. Texten är omskriven till lättläst svenska. Vill du veta mer kan du läsa på www.forsakringskassan.se. Där finns faktablad som har mer information om våra ersättningar. Du kan också ringa till vårt Kundcenter 0771-524 524. Broschyren finns också som inte lättläst. Informationen finns på talkassett och i punktskrift och kan beställas från Inläsningstjänst AB telefon 08-556 115 64. På www.forsakringskassan.se finns också ljudfiler. Adresser till andra myndigheter På arbetsförmedlingens webbplats www.arbetsformedlingen.se kan du läsa mer om arbete och arbetsmarknad. Har du frågor om skatt kan du gå in på www.skatteverket.se. På Socialstyrelsens webbplats www.socialstyrelsen.se kan du läsa mer om underhållsbidrag. FK 4014 2012-12-18