Förslag till en samordnad tillämpning av områdesbehörigheter gällande lärarutbildning

Lärarutbildningskonventet 2008-12-10 Förslag till en samordnad tillämpning av områdesbehörigheter gällande lärarutbildning Vid lärarutbildningskonventets sammanträde 2008-05-21 uppdrogs åt en grupp utbildningsledare att arbeta fram förslag rörande de nya områdesbehörigheternas tillämpning på lärarutbildningen. Gruppen överlämnar här resultatet av sitt arbete. Arbetsgruppens medlemmar: Thord Österberg, (uu) sammankallande, Astrid Tursell, (mah), Anders Bergman, (hj), Torvald Victorsson, (umu), Lennart Junermark, (gu), Lennart Jansson, (ku) och Karin Orving, (miu). Arbetsgruppens uppgift Arbetsgruppens uppgift har varit att analysera de för lärarutbildning fastställda områdesbehörigheter som skall gälla fr o m 2010-01-01 (inför antagning ht 2010) för att - ge rekommendationer och förslag till tillämpningssamordning av de nya områdesbehörigheterna. Arbetet sammanfattas i denna rapport där varje aktuell områdesbehörighet kommenteras och tillämpning föreslås. Varje lärosäte har dock att själva besluta om vilka, för lärarutbildning möjliga områdesbehörigheter som skall gälla för respektive lärosätes sökalternativ. Tidsplan Gruppens arbete har genomförts enligt nedanstående tidsplan. 2008-06-08 Sammanträde, Uppsala 2008-09-10 Sammanträde, Uppsala 2008-09-23 Konventsammanträde, föredragning/diskussion Kompletteringar/justeringar 2008-11-17,18 Utbildningsledarkonferens i Halmstad, föredragning/diskussion 2008-11-18 Sammanträde, Halmstad Avslutande arbete där synpunkter som inkommit under arbetets gång beaktats. 1

2008-12-09,10 Lärarutbildningskonventets, Norrköping. Rapporten redovisas. Förutsättningar Områdesbehörigheterna bestående av behörighetskurser och meritkurser har av HSV tagits fram i samråd med företrädare för alla yrkesutbildningar. Beslut togs efter remissförfarande i november 2007. Följande förutsättningar har varit utgångspunkt för gruppens arbete. - Av HSV fastställda områdesbehörigheter möjliga för lärarutbildning, områdesbehörighet 1, 2, 6, 13, 16 och 17. - Områdesbehörigheten utgör den särskilda behörigheten. De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen (HF 7 kap. 8, från 2010-01-01:7 kap. 25 ). Det s k heltnödvändighetskravet. - Ett lärosäte kan göra undantag från behörighetskrav, men måste ansöka hos HSV om man önskar behörighetskrav utöver vad som anges i respektive områdesbehörighet. För detta krävs starka skäl. Tillägg får bara hämtas ur de nedan nämnda behörighetskurserna. - Grundläggande behörighet för sökande med betyg från gymnasieskolan: o minst 90 % godkända poäng från gymnasieskolan. o Godkända kurser i Svenska A + B/Svenska som andra språk A + B, Matematik A samt Engelska A. - Behörighetskurser: o Samhällskunskap A, o Historia A, o Engelska B, o Moderna språk steg 3, o Matematik B-E, o Naturkunskap B (kan ersättas med Biologi A, Fysik A, och Kemi A), o Biologi A-B, o Kemi A-B, o Fysik A-B o Idrott och hälsa A. - Meritkurser. En sökande kan få högst 2,5 meritpoäng. Moderna språk, engelska och matematik ger meritpoäng till samtliga ansökningsalternativ (maximalt 1,5 meritpoäng) Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng), 2

- De fria valen inom lärarutbildningen kan resa andra behörighetskrav än vad ansökningsalternativet anger. - Den organisation som för närvarande gäller för gymnasieskola och lärarutbildning. Områdesbehörigheter med kommentarer Utgångspunkt för gruppens tankar om tillämpning av de möjliga områdesbehörigheterna har varit att i första hand pröva områdesbehörighet 6. I de fall då den bedömts olämplig har övriga möjligheter tagits i anspråk. Meritkurserna i anslutning till respektive områdesbehörighet har gett vägledning om vilken kategori lärarstuderande som kan tänkas avses. Arbetsgruppen har i sina förslag även utgått från ämnen/ämnesområden. Områdesbehörighet 1 Behörighetskurser Meritkurser - meritpoäng Historia A Etik och livsfrågor - 0,5 Samhällskunskap A Filosofi A - 0,25 Historia B - 0,5 Historia C - 0,5 Kultur- och idéhistoria - 0,5 Latin A - 0,5 Pedagogiskt ledarskap - 0,5 Psykologi A - 0,25 Samhällskunskap B - 0,5 Religionskunskap B - 0,25 Rättskunskap - 0,25 Svenska C - muntlig och skriftlig kommunikation - 0,25 Arbetsgruppens förslag: Områdesbehörighet 1 används för utbildningsalternativ för blivande lärare i - historia - religionsvetenskap Övriga yrkesutbildningar med denna områdesbehörighet: Juristutbildning 3

Områdesbehörighet 2. Behörighetskurser Meritkurser - meritpoäng Aktuellt språk, steg 3 Affärskommunikation engelska - 0,25 Engelska B Affärskommunikation moderna språk - 0,25 Grekiska A - 0,5 Latin A - 0,5 Litteratur och litteraturvetenskap - 0,25 Modersmål B - 0,5 (om annat språk än det som har tagits i anspråk för meritpoäng ovan) Svenska C - muntlig och skriftlig kommunikation - 0,25 Teckenspråk för hörande, steg 1 0,5 Arbetsgruppens förslag: Områdesbehörighet 2 med undantag av Engelska B används för utbildningsalternativ för blivande lärare i språk. För blivande lärare i engelska kvarstår kravet på Engelska B. Områdesbehörighet 6. Behörighetskurser Meritkurser - meritpoäng Engelska B Skapande verksamhet - 0,5 Samhällskunskap A Etik och livsfrågor - 0,5 Filosofi A - 0,25 Kultur- och idéhistoria - 0,5 Mediekommunikation A - 0,5 Människan socialt och kulturellt - 0,5 Pedagogiskt ledarskap - 0,5 Psykologi A - 0,25 Samhällskunskap B - 0,5 Svenska C - muntlig och skriftlig kommunikation - 0,25 Utveckling, livsvillkor och socialisation - 0,5 Virtuella miljöer - 0,5 Arbetsgruppens förslag: Områdesbehörighet 6 med undantag av Engelska B används, för utbildningsalternativ för blivande lärare i - svenska - svenska som andra språk - psykologi - samhällskunskap, med tillägg av Matematik B (efter särskild ansökan)/alternativt områdesbehörighet 16 - lärare med ämnesområden för lärare med inriktning mot förskolan - slöjd - bild - musik 4

- drama - media - hem - och konsumentkunskap - gymnasieskolans yrkesämnen Kommentar: Att Engelska B undantas motiveras av att detta krav inte återfinns i samtliga för lärarutbildning avsedda områdesbehörigheter. Samma krav på engelska bör gälla för samtliga utbildningsalternativ. Tveksamt om en ansökan om tillägg av Engelska B i övriga aktuella områdesbehörigheter skulle vinna gehör. Dessutom ger en analys av gymnasieskolans kursplaner i engelska stöd för gruppens förslag att stryka kravet på Engelska B. (Se bilaga 1 och 2). Övriga yrkesutbildningar med denna områdesbehörighet: Studie och yrkesvägledarutbildning. Områdesbehörighet 13 Behörighetskurser Meritkurser - meritpoäng Biologi B Biologi breddning - 0,25 Fysik B Djursjukvård - 0,5 Kemi B Etik och livsfrågor - 0,5 Matematik D Fysik breddning - 0,25 Hälsopedagogik - 0,25 Kemi breddning - 0,25 Omvårdnad - 0,5 Psykologi A - 0,25 Svenska C - muntlig och skriftlig kommunikation - 0,25 Arbetsgruppens förslag: Områdesbehörighet 13 används för utbildningsalternativ för blivande lärare i - matematik och fysik (senare grundskola/gymnasiet) men då utan kravet på Kemi B och Biologi B, (matematik räknas inte självklart som ett No-ämne). - biologi och kemi men då med kravet Matematik C och utan Fysik B - naturkunskap/sammanhållet ämne men då med Matematik C i stället för Matematik D Övriga yrkesutbildningar med denna områdesbehörighet: Apotekar-, läkar-, optiker- och veterinärutbildning. 5

Områdesbehörighet 16. Behörighetskurser Meritkurser - meritpoäng Matematik B Bild och form, fördjupning - 0,5 Naturkunskap B Biologi B - 0,25 Samhällskunskap A Biologi breddning - 0,25 (Biologi A+Kemi A+ Etik och livsfrågor - 0,5 Fysik A motsvarar Natur- Fysik B - 0,5 kunskap A+B) Fysik breddning - 0,25 Hälsopedagogik - 0,25 Kemi B - 0,5 Kemi breddning - 0,25 Pedagogiskt ledarskap - 0,5 Psykologi A - 0,25 Samhällskunskap B - 0,5 Social omsorg - 0,5 Svenska C - muntlig och skriftlig kommunikation - 0,25 Utveckling, livsvillkor och socialisation - 0,5 Arbetsgruppens förslag: Områdesbehörighet 16 används för utbildningsalternativ för blivande lärare i - förskoleklass, skolår 1-3 - geografi - miljövetenskap - datakunskap/ikt - företagsekonomi (Naturkunskap B borttaget) - naturvetenskap och matematik för tidiga skolår (ev. matematik för senare skolår) - fritidspedagogisk verksamhet, (med undantag av Matematik B). Alternativt områdesbehörighet 6 - samhällskunskap m u a Naturkunskap B alternativt områdesbehörighet 6 med tillägg av Matematik B Beträffande ämnet geografi är utgångspunkten att ämnet är såväl natur som samhällsvetenskapligt. Övriga yrkesutbildningar med denna områdesbehörighet: Arbetsterapeut-, audionom-, dietist-, logoped-, röntgensjuksköterske-, sjuksköterske-, tandhygienist- och tandteknikerutbildning. 6

Områdesbehörighet 17. Behörighetskurser Meritkurser - meritpoäng Idrott och hälsa A Biologi B - 0,25 Matematik B Biologi breddning - 0,25 Naturkunskap B Etik och livsfrågor - 0,5 Samhällskunskap A Fysik B - 0,5 (Biologi A + Kemi A + Fysik Breddning - 0,25 Fysik A motsvarar Hälsopedagogik - 0,25 Naturkunskap A+B) Idrott och hälsa B - 0,25 Kemi B - 0,5 Kemi breddning - 0,25 Pedagogiskt ledarskap - 0,5 Psykologi A - 0,25 Samhällskunskap B - 0,5 Specialidrott A - 0,5 Svenska C - muntlig och skriftlig kommunikation - 0,25 Utveckling, livsvillkor och socialisation - 0,5 Arbetsgruppens förslag: Områdesbehörighet 17 används för utbildningsalternativ för blivande lärare i - idrott Övriga yrkesutbildningar med denna områdesbehörighet: Sjukgymnastutbildning. Rekommendation Arbetsgruppen rekommenderar ett likartat språkbruk i katalogtexter o dyl. vad det gäller förändringar av de av HSV beslutade områdesbehörigheterna. Exempel. - Områdesbehörighet x med undantag av.. - Områdesbehörighet y och därutöver Bedömning av kompetens när formella meriter saknas Områdesbehörigheterna ovan gäller sökande till lärarprogrammet som har formella meriter i form av betyg från gymnasieskolan. När detta saknas ska högskolan göra en bedömning huruvida sökanden har de kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna tillgodogöra sig den sökta utbildningen. Sådan bedömning förutsätter kännedom om vad som ska bedömas. De faktiska förkunskaperna för respektive sökalternativ behöver därför definieras och beskrivas i en form som kan kommuniceras med sökande. Ett arbete som möjligen är av den art att en samordning lärosäten emellan är önskvärt även i det fallet? 7

I övrigt hänvisas till Högskoleverkets föreskrifter om områdesbehörigheter; beslutade den 11 december 2007 HSVFS 2007:8 8

Bilaga 1/1 EN1201 - Engelska A 100 poäng inrättad 2000 07 SKOLFS: 2000:4 Mål Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall förstå tydligt tal, från olika regioner, om ämnen som inte är helt obekanta vilja, våga och kunna utan förberedelse delta i samtal om bekanta ämnen och utbyta information, personliga åsikter och erfarenheter kunna efter förberedelse muntligt informera om eller beskriva ett ämnes- eller intresseområde och visa prov på anpassning av språket efter situationens krav kunna läsa och tillgodogöra sig texter med varierat sakinnehåll, särskilt sådana texter som anknyter till studieinriktningen eller egna intresseområden kunna läsa och förstå lättillgänglig skönlitteratur och genom litteraturen förvärva kunskaper om kulturtraditioner i engelskspråkiga länder kunna formulera sig i skrift för att informera, instruera, argumentera och uttrycka känslor och värderingar samt ha förmåga att bearbeta och förbättra den egna skriftliga produktionen ha kunskap om samhällsförhållanden, kulturtraditioner och levnadssätt i engelskspråkiga områden och kunna använda dessa kunskaper för att jämföra kulturer kunna medvetet använda och utvärdera inlärningssätt som befrämjar inlärningen kunna självständigt hämta information från olika källor samt bearbeta och strukturera den information som tagits fram. 9

Bilaga 1/2 Betygskriterier Kriterier för betyget Godkänt Eleven tillgodogör sig innehållet också i regionalt färgad engelska när språket talas i lugnt tempo i vardagliga situationer. Eleven utbyter i samtal information och åsikter och eleven lyckas med olika strategier lösa språkliga problem. Eleven uttrycker sig muntligt med tydligt och klart uttal och anpassar i någon mån sitt talade språk både till informella och något mera formella sammanhang. Eleven tillägnar sig huvudinnehållet i tydliga texter på sakprosa, facktexter och skönlitteratur samt tillgodogör sig detaljer vid en noggrannare läsning. Eleven skriver med klart och tydligt språk, såväl personligt hållna meddelanden, berättelser och reflexioner som sammanfattningar som har att göra med egna intressen och egen studieinriktning. Eleven beskriver det engelska språkets ställning i världen samt gör, på grundval av kunskaper om samhällsförhållanden, seder och bruk i områden där engelska talas, jämförelser med egna kulturella erfarenheter. Eleven tar ansvar för att planera, genomföra och utvärdera sitt arbete samt använder lämpliga hjälpmedel. Kriterier för betyget Väl godkänt Eleven tillgodogör sig huvuddrag och de flesta detaljer även i regionalt färgat tal när framställningen är tydlig. Eleven inleder och upprätthåller samtal, inhämtar och ger information samt uttrycker egna åsikter på ett tydligt och lättfattligt sätt. Eleven berättar, beskriver och förklarar med sammanhang inom egna intresse- och kompetensområden samt återberättar och sammanfattar muntligt ett välbekant stoff. Eleven tillgodogör sig såväl huvuddrag som de flesta detaljer i tydliga texter på sakprosa och skönlitteratur samt vid noggrannare läsning även något svårare texter. Eleven skriver brev, kommentarer och sammanfattningar till inhämtat stoff på ett tydligt och informativt sätt och med anpassning till några olika syften och mottagare. Kriterier för betyget Mycket väl godkänt Eleven förstår och kommenterar både helhet och detaljer i tydligt, talat språk som varierar i tempo samt uppfattar olika nyanser i språket. Eleven samtalar ledigt och med gott språkligt flyt i olika situationer samt uttrycker sig varierat i tal och anpassar sitt språk till ämne, situation och lyssnare. Eleven drar vid läsning slutsatser om texters syfte, uppfattar åsikter och värderingar och tillgodogör sig såväl detaljer som huvudinnehåll. Eleven skriver med sammanhang och variation, använder språkets ord och strukturer med säkerhet samt kommunicerar skriftligt med anpassning till olika mottagare. Skolverket 2008-11-20 10

Bilaga 2/1 EN1202 - Engelska B 100 poäng inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:4 Mål Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall förstå vad som sägs i längre sekvenser av sammanhängande tydligt tal som förmedlas direkt eller via medier och där innehållet kan vara obekant för eleven och av relativt teoretisk karaktär kunna med språklig anpassning samtala om olika ämnen och ha förmåga att hålla ett samtal vid liv kunna aktivt delta i diskussioner och kunna framföra och nyanserat bemöta argument kunna muntligt, efter förberedelse, sammanhängande beskriva och tydligt förklara sådana företeelser som är av allmänt intresse, hör till intresseområdet eller till studieinriktningen kunna muntligt och skriftligt sammanfatta och kommentera olika slags texter, särskilt sådana som anknyter till intresseområden eller till studieinriktning kunna läsa, sammanfatta och kommentera innehållet i längre skönlitterära texter ha förmåga att skriftligt presentera ett innehåll på ett klart och väl strukturerat sätt samt kunna uttrycka sig varierat, personligt och med anpassning till mottagare och situation ha grundläggande orientering om engelskspråkig litteratur från olika epoker ha kunskaper om samtidsförhållanden, historia och kulturer i länder där engelska talas kunna presentera aspekter av den egna kulturen och det egna landet med tanke på personer med en annan kulturell bakgrund kunna utvärdera sitt arbete som ett led i att förändra och förbättra sitt lärande kunna kritiskt granska och analysera information från olika källor. 11

Bilaga 2/2 Betygskriterier Kriterier för betyget Godkänt Eleven förstår innehållet i tydligt tal, även med dialektal färgning. Eleven inleder och upprätthåller samtal, inhämtar och ger information, argumenterar samt uttrycker egna åsikter och bemöter på ett nyanserat sätt andras argument. Eleven anpassar sin talade engelska till situation och mottagare samt uttrycker sig varierat och lättfattligt och använder på ett effektivt sätt olika strategier för att få kommunikationen att fungera väl. Eleven uttrycker sig muntligt med gott uttal och tydlig intonation. Eleven presenterar och kommenterar ett innehåll hämtat från olika intresse- och kompetensområden. Eleven tillgodogör sig innehållet i texter på sakprosa samt med hjälpmedel även i svårare texter inom kända ämnesområden. Eleven tillgodogör sig några samtidsromaner samt utdrag ur äldre skönlitterära verk. Eleven uttrycker sig och interagerar skriftligt med sammanhang, struktur och allt större variation kring innehåll hämtat från ett flertal områden. Eleven redovisar och kommenterar stoff från egna intressen och egen studieinriktning. Eleven beskriver olika samhällsförhållanden, kulturtraditioner och levnadssätt i områden där engelska talas, och använder denna bakgrund för att kommentera och diskutera skönlitteratur, film och musik samt facktexter av olika slag. Eleven planerar, genomför och utvärderar sitt arbete på ett effektivt sätt. Kriterier för betyget Väl godkänt Eleven förstår såväl huvuddrag som detaljer även i regionala och sociala varianter av talad engelska när framställningen är tydlig. Eleven anpassar sitt språk i informella och något mera formella samtal. Eleven anpassar muntliga presentationer till olika situationer, uttrycker sig med variation och gott språkligt flyt. Eleven tillgodogör sig även något svårare texter på sakprosa. Eleven tillgodogör sig, kommenterar och jämför några samtidsromaner på engelska samt läser utdrag ur skönlitterära verk från olika epoker och sätter in dessa i ett sammanhang. Eleven skriver nyanserat och variationsrikt. Kriterier för betyget Mycket väl godkänt Eleven förstår och analyserar innehållet i tydligt tal i snabbt tempo även när det är regionalt färgat. Eleven samtalar med god anpassning till olika situationer. Elevens muntliga framställning kännetecknas av klarhet, precision och variation. Eleven analyserar hur texter på olika sätt anpassas till syfte och mottagare. Elevens skriftliga framställning kännetecknas av klarhet, precision och variation. Skolverket 2008-11-20 12