Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 7

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 7 Pahtavaara Tjålmträsk Gubbträsk Stortjärnhobben Fäboliden Knaften Haveri

Bolagsstämma Ordinarie bolagsstämma i Lappland Goldminers AB kommer att hållas fredagen den 30 maj 2008 klockan 13.00 på Hotell Lappland i Lycksele. Aktieägare som önskar delta skall: dels vara införda i den av VPC AB förda aktieboken fredagen den 23 maj 2008, dels anmäla sig till Lappland Goldminers AB senast fredagen den 23 maj 2008 kl 16.00 under adress Box 96, 921 22 Lycksele, per fax 0950 275 29, telefon 0950-275 00 eller per e-post: torbjorn.hansson@lgold.se Vid anmälan skall uppgift om namn, person- eller organisationsnummer, adress samt telefonnummer lämnas. Aktieägare som företräds av ombud, skall utfärda fullmakt för ombudet. Om fullmakten utfärdas av juridisk person skall bestyrkta kopior av registreringsbevis för den juridiska personen bifogas. Fullmakt, registreringsbevis och andra behörighetshandlingar bör vara Bolaget tillhanda i god tid före stämmodagen. Aktieägare, som låtit förvaltarregistrera sina aktier, måste i god tid före den 23 maj 2008 genom förvaltares försorg tillfälligt låta inregistrera aktierna i eget namn för att få rätt att delta i bolagsstämman.

L A P P L A N D G O L D M I N E R S 2 0 0 7 1 Sammanfattning av uppnådda resultat under år 2007 Fjärde kvartalet: Bolaget offentliggjorde den 19 oktober uppgraderade och utökade guldtillgångar i Fäboliden. Förhandlingarna i Miljödomstolen för att få anlägga en ny gruva med processverk vid Lappland Goldminers AB s fl aggskepp, Fäboliden, avslutades den 25 oktober efter totalt fem dagars förhandling. Miljödomstolen meddelade dom den 21 december där man beviljade Bolaget tillstånd. I oktober-december påbörjade en australiensisk expertgrupp av geovetare arbetet, med att från befi ntliga data skapa en tredimensionell modell för guldprojektet Haveri. Den bearbetningskoncessionen för projektet vid Stortjärnhobben, som Bergmästaren beviljade i februari 2007, har nu vunnit laga kraft efter att regeringen den 6 december avvisat överklagan från Vapstens sameby. Bolaget träffade den 15 november en villkorad överenskommelse om att förvärva aktierna i Blaikengruvan AB och ScanMining OY från ScanMining AB. Villkoret har inte uppfyllts och någon bindande överenskommelse kom således inte till stånd. Tredje kvartalet: Djupborrning på Fäbolidens guldfyndighet indikerade att guldzonen fortsätter under hela dagbrottspositionen till minst 550 m djup. Ett block, som vid analys höll över 30 % bly och 283 g/t silver, påträffades vid grävningsarbeten i Gubbträsk. Bolaget stärkte organisationen genom att anställa en projektledare för Fäboliden och en chefsgeolog, som nu ansvarar för den geologiska verksamheten i Sverige och Finland. Bolaget meddelade att man beslutat om notering på Oslobörsen. Målsättningen var att första dag för notering ska infalla i början av 2008. Andra kvartalet: En riktad nyemission tillförde Bolaget 100 miljoner kronor före emissionskostnader. Miljödomstolen vid Umeå Tingsrätt kungjorde den 10 april Lappland Goldminers ansökan om tillstånd för guldgruva och processverk i Fäboliden i Lycksele kommun. Miljödomstolen gjorde då bedömningen att ansökan var komplett och tillräcklig för behandling och beslut. Antagen mineraltillgång för Gubbträsks guld-, zink-, bly- och silvermineralisering angavs i ett pressmeddelande den 13 juni till, Guldmineraliseringen: 700 000 ton med 1,6 Au g/t Zink-, bly- och silvermineraliseringen: 2 100 000 ton med 1,2 Zn %, 1,1 Pb % och 11 Ag g/t. Bolaget förvärvade samtliga guldprojekt i Finland

2 L A P P L A N D G O L D M I N E R S 2 0 0 7 Miljödomstolen besöker Fäboliden i oktober 2007 från det kanadensiska börsnoterade bolaget Northern Lion Gold Corporation, inklusive guldprojektet Haveri på Guldlinjens antagna förlängning i sydvästra Finland. Brytning bedrevs i Haveri under åren 1942 1962 för koppar, guld och kobolt. Projektet bedöms ha en stor guldpotential. Första kvartalet: En första beräkning av malmreserverna i Fäboliden, som togs fram av den oberoende konsulten Thomas Lindholm, GeoVista AB (registrerad som kvalifi cerad person, QP av SveMin), utvisade en bevisad malmreserv på 20,75 miljoner ton med 1,43 gram guld per ton, motsvarande 29,6 ton guld och en sannolik malmreserv på 0,29 miljoner ton med 1,12 gram guld per ton, motsvarande 0,32 ton guld för det planerade dagbrottet till 200 m djup. Prospekteringsinsatsen utökades från 3 till 6 borraggregat, varav 4 stycken borrade i skift i Fäboliden. Den stora borrningsinsatsen var för djupborrningsprogrammet mellan 200 550 meters djup i Fäboliden. Under första kvartalet borrades 40 hål om 10 395 meter, varav 29 borrhål och 8 803 meter i Fäboliden. Bergmästarens beslut om att bevilja bearbetningskoncession för en guldgruva i Stortjärnhobben överklagades av Vapstens Sameby. Ärendet tillställdes regeringen för prövning. Händelser efter rapportperiodens utgång Tre markägare och Naturvårdsverket överklagade miljödomstolens beslut om att bevilja Bolaget tillstånd att få anlägga en ny gruva med processverk i Fäboliden. Miljööverdomstolen har i ett beslut avslagit Bolagets yrkande om verkställighetsförordnande i samma ärende. Detta trots att Naturvårdsverket och Länsstyrelsen inte motsatte sig ett verk ställighetsförordnande. Ärendet

L A P P L A N D G O L D M I N E R S 2 0 0 7 3 fördröjs som längst till den 27-28 maj 2008, då datum för förhandlingar har utsatts. Bolaget arbetar nu intensivt för att nå en lösning, som innebär att frågorna som förhindrar ett verkställighetsförordnande avgörs under våren. Framgångsrika borrningar på guldprojektet Knaften har genomförts. De bästa resultaten från 2007 års borrningar föreligger i borrhålen KNA200707 från sektionen 83,5-93,5 m, dvs. 10 m med 3,20 g/t Au, KNA200714 från sektionen 138,80-143,80 m, dvs. 5 m med 4,27 g/t Au, KNA200715 från sektionen 118,80-123,80 m, dvs. 5 m med 2,89 g/t Au och KNA200719 från sektionen 14,50-17,50 m, dvs. 3 m med 3,42 g/t Au. Guldmineralisering på 1-10 m sektionslängd har påträffats i 11 av de hittills rapporterade 14 borrhålen från 2007. Kammarrätten i Sundsvall har i en dom den 14 februari 2008 fastställt Bergmästarens beslut om att bevilja ett antal undersökningstillstånd. Därmed upphävdes den dom som Länsrätten i Norrbottens Län tidigare fattat, efter överklagande av Vapstens Sameby och en markägare. Länsrättens beslut gällde 19 undersökningstillstånd som beviljats för sju olika företag inom Vapstens samebys område. Lappland Goldminers AB innehar 10 av dessa tillstånd. Bolaget träffade den 31 mars 2008 en överenskommelse med konkursförvaltaren av ScanMining OY att förvärva guldgruvan Pahtavaara i fi nska Lappland. Avtalet innebar att Lappland Goldminers förvärvade ScanMinings samtliga tillgångar i Finland inklusive gruva, anrikningsverk, tillstånd och inmutningar för 3,1 miljoner Euro. Guldgruvan Pahtavaara har en historisk produktionsnivå på ca 30 000 uns, ca 1 000 kg guld per år, till en cash cost på 500 USD/uns.

4 L A P P L A N D G O L D M I N E R S 2 0 0 7 Guldlinjen i Västerbotten Lappland Goldminers AB är ett prospekteringsbolag som genom förvärvet av guldgruvan och anrikningsverket Pahtavaara i Finland är ett producerande gruvföretag. Bolaget är listat på handelsplatsen First North med benämningen GOLD, med Mangold Fondkommission AB som Certifi ed Adviser, samt på OTC listan i Norge. Lappland Goldminers har säkrat ett antal guldfyndigheter längs Guldlinjen i Västerbotten. Bolagets strategi är att utveckla ett lönsamt producerande guldbolag med centralt lokaliserade processanläggningar i Fäboliden i Sverige, Haveritrakten i södra Finland och i Pahtavaara i norra Finland. Anläggningarna försörjs av malm från en eller fl era gruvor genom egen prospektering alternativt ackvisition av guldfyndigheter. Lappland Goldminers är medlem i SveMin, Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige, och tillämpar dess rapporteringsregler för publika gruvoch prospekteringsbolag.

L A P P L A N D G O L D M I N E R S 2 0 0 7 5 FOTO:RIKSBANKEN Guld Guld är extremt tänj- och smidbart. Av ett gram guld kan man t.ex. dra en etthundra meter lång tråd. Guld är en utmärkt ledare av värme och elektricitet samt starkt reflekterande. Det korroderar inte när det utsätts för påverkan av luft och vatten. Guld används främst till smycketillverkning (58 %) men också inom industrin, t ex till kretskort och mikrochips. Fakta om guld Guldets kemiska beteckning är Au som kommer från guldets latinska namn Aurum. Atomnr: 79 Atomvikt: 197,0 Spec. vikt: 19,32 kg/dm 3 Smältpunkt: 1 063 C Guldets viktenhet är Troy uns. Ett uns guld väger 31,1 gram. Den vanligaste guldhalten i smycken är 18 karat. Legeringen innehåller då 75 procent guld och 25 procent andra metaller som t.ex. silver och koppar. Man har beräknat att allt guld på jorden ryms i en kub med 20 meters sida med vikten 155 000 ton. Innehåll Sammanfattning av uppnådda resultat under år 2007 2 Lappland Goldminers i korthet 4 Historik 6 VD har ordet 7 Beskrivning av företagets verksamhet 8 Guldets väg från prospektering till gruva 10 Guldmarknaden 14 Guldlinjen i Västerbotten 18 Fäbolidens gruv- och anrikningsprojekt 20 Bolagets prospekteringsprojekt 24 Pahtavaara guldgruva 29 Lappland Goldminers och miljön 30 Förvaltningsberättelse 32 Koncernens resultaträkning 39 Koncernens balansräkning 40 Moderbolagets resultaträkning 44 Moderbolagets balansräkning 45 Moderbolagets förändringar av eget kapital 47 Moderbolagets kassafl ödesanalys 48 Redovisnings- och värderingsprinciper 49 Noter 53 Revisionsberättelse 59 Styrelse, verkställande direktör och revisor 60 Ordlista 61 Adresser 65

6 L A P P L A N D G O L D M I N E R S 2 0 0 7 Historik 1973 Ett malmblock med hög guldhalt påträffas för första gången i Lyckseleområdet. 1988 Lappland Mineral HB bildas för att leta efter moderklyften till det guldförande blocket. Malmblock påträffas vid Norrån sydost om Fäboliden i Lycksele kommun. 1992 Guldmineralisering påträffas i fast klyft vid Fäboliden. 1997 Lappland Goldminers AB bildas. 2000 Diamantborrningar 1993-2000 ger underlag för kvalfi cerade bedömningar av Fäbolidens malmpotential. Stortjärnhobbens guldpotential utreds. 2001 Bolagets strategi omformas till att omfatta prospektering och utveckling av projekten mot produktion i egen regi. 2004 Bearbetningskoncession beviljas för Fäbolidens guldfyndighet (3/6). Lappland Goldminers aktier handlas på Nya Marknaden (7/6). Bolaget blir ensam ägare till Fäboliden och Stortjärnhobben. 2005 Provbrytning av malmen i Fäboliden. En preliminär lönsamhetsstudie för Fäbolidens guldfyndighet föreligger. 2006 Miljöansökan för gruvverksamheten i Fäboliden inlämnas till miljödomstolen. Lappland Goldminers noteras på OTC-listan i Oslo. SRK s (oberoende internationell konsult) rapport angående Fäbolidens guldprojekt föreligger. 2007 Bearbetningskoncession beviljas för Stortjärnhobbens guldfyndighet (13/2). Lappland Goldminers presenterar för första gången en malmreserv för Fäbolidens guldprojekt (23/2). Miljödomstolen vid Umeå Tingsrätt kungör Lappland Goldminers ansökan om tillstånd för gruvdrift och processverk i Fäboliden (10/4). Bolaget fövärvar Northern Lion Gold Corporations fi nska guldprojekt inklusive Haveri guldprojekt (12/4). Omfattande kärnborrning pågår för underjordsgruvan från 200-550 m djup. Bolaget har 10-års jubileum. Första kategoriseringen av reserver i Fäboliden anges till 0,95 Mtr. uns reserv och 0,7 Mtr. uns som resurs. Förvärvar Haveriprojektet i Finland (0,7 Mtr. uns resurs). Resultat från djupborrning i Fäboliden. Resursuppdatering till 2,2 Mtr. uns. Lappland lämnar anbud på Blaikengruvan AB men villkoren uppfylls inte. Miljödomstolen i Umeå beviljar tillstånd för Fäbolidens verksamheter. 2008 Tre markägare och Naturvårdsverket överklagar Miljödomstolens beslut. Miljööverdomstolen fastställer datum för förhandlingar till 27-28 maj med 29 maj som en extra dag. Bolaget tillkännager förvärv av guldgruvan Pahtavaara, anrikningsverk, inmutningar och koncessioner till ett pris av 3,1 miljoner EUR.

L A P P L A N D G O L D M I N E R S 2 0 0 7 7 Karl-Åke Johansson verkställande direktör. VD i Lappland Goldminers AB sedan 2001. Bergsingenjör LuTH 1976. Har tidigare haft befattningar som chef och projektledare inom Boliden i Sverige, USA och Portugal och var dessutom chef för teknisk utveckling gruv- och mineralteknik. Därefter konsult inom entreprenadverksamhet, teknikansvarig för berg inom Vägverket Stockholm och platschef för Björkdalsgruvan. VD har ordet Projektet Fäboliden har fortsatt att utvecklas positivt efter att vi har bedrivit kärnborrning mot djupet, där vi kunnat påvisa att mineraltillgången fortsätter under dagbrottet, ner till ca 600 m djup. För närvarande pågår kärnborrning för att fylla i de områden där borrtätheten på djupet inte varit tillräcklig, för att klassificera tillgången som sannolik malmreserv, samt undersöka de områden under dagbrottet där mineraltillgången fortfarande är öppen mot norr och söder. Efter ett intensivt arbete har Bolaget nu presenterat en lönsamhetsstudie för Fäboliden, omfattande gruva och processverk, för att utvinna guld i form av dorétackor från ett dagbrott och därefter från underjordspositioner. Den planerade processanläggningen och sandmagasinet ger förutsättningar för en mycket långvarig drift och kommer att vara av stort värde för Bolaget. Lönsamhetsstudien kommer efterhand, vartefter den pågående borrningen indikerar nya mineraltillgångar att uppdateras. Borrningen mot djupet är dessutom ett komplement till den tidigare presenterade underjordsstudien för Fäbolidens guldfyndighet. Studien är baserad på en storskalig LKAB-teknik med låga produktionskostnader. Fäbolidens guldmineraliserings stora bredd och regelbundenhet gör den lämplig för skivrasbrytning, enligt den brytningsteknik som LKAB använder i Malmberget- och Kirunagruvorna. Miljödomstolen beviljade den 21 december 2007 tillstånd enligt Miljöbalken, för att anlägga och driva en gruva med processverk samt nödvändig infrastruktur i Fäboliden. Tillståndet gäller för en malmproduktion av 5 miljoner ton per år. Sandmagasinets tillstånd gäller för 15 år och 75 miljoner tom malm genom processverket. Magasinet kan med små förändringar t.ex. genom att höja dammarna rymma betydligt mer. Miljötillståndet är överklagat av tre fritidboende och Naturvårdsverket. Förhandlingarna i miljööverdomstolen sker den 27-28 maj, med 29 maj som reservdag. Genom förvärvet av guldgruvan Pahtavaara i norra Finland följer vi vår strategi att bli ett producerande gruvbolag. Vi har också arbetat vidare på vårt förvärv förra året, det mycket intressanta projektet Haveri i sydvästra Finland. Våra övriga prospekteringsinsatser har resulterat i bland annat påvisade guld-, zink, och blymineraliseringar i både Gubbträsk och Tjålmträsk. I Knaftenprojektet har indikerats guldmineraliseringar i anslutning till en stor guldanomali i bottenmoränen och geofysiska IP-anomalier i berggrunden. Detta ger oss förutsättningar att hitta moderklyften till en stor guldmineralisering. Detta år, 2008, kommer att skilja sig en del från tidigare år, dels genom att guldproduktionen i Pahtavaara startas, dels genom att upphandling och projektarbete kommer att pågå för Fäbolidenprojektet. Vi kommer även i fortsättningen att göra stora insatser inom prospektering, för att utöka Bolagets guldtillgångar. Ett av de områden som vi prioriterar är frågan om Fäbolidenfyndighetens halt, eftersom provbrytningen visat på betydligt högre halter än vad som kunnat tolkas från närliggande systematiska kärnborrningar. Karl-Åke Johansson Verkställande direktör

8 L A P P L A N D G O L D M I N E R S 2 0 0 7 Beskrivning av företagets verksamhet Affärsidé och strategi: Lappland Goldminers affärsidé är att maximera aktieägarnas avkastning genom att utveckla lönsamma guldprojekt till produktion i första hand på Guldlinjen i Västerbotten och i Haveri och Pahtavaara områdena i Finland, för att därmed bli en stor, lönsam och uthållig guldproducent i egen regi med flera gruvor i produktion. Bolaget skall nå detta mål genom att bedriva aktiv prospektering efter egna uppslag samt genom att anskaffa projekt eller ingå partnerskap med andra aktörer där det är motiverat. Bolaget skall vidare med hög kompetens utveckla aktuella projekt i Sverige och Finland till gruvdistrikt med centralt liggande anrikningsverk, som försörjs med malm från flera kringliggande gruvor.

L A P P L A N D G O L D M I N E R S 2 0 0 7 9 9 Bolaget inriktar sig i ett första skede på att utveckla guldprojektet Fäboliden till ett starkt projekt med en tillräckligt stor malmbas för att motivera en långsiktig och storskalig produktion med god lönsamhet från en modern ny gruva inklusive ett nytt anrikningsverk i Fäboliden. Anrikningsverket kommer att planeras för att även kunna anrika andra guldmalmer från närområdet. Parallellt med arbetet på Fäboliden kommer prospekteringsverksamheten att fortsätta på övriga prospekteringsprojekt, framförallt på Guldlinjen, samt att få igång produktionen i den förvärvade guldgruvan Pahtavaara Sorsele Storuman Stortjärnhobben Vilhelmina Fäboliden Malå Lycksele Norsjö Skellefteå Vindeln Organisation Bolagets strategi är att under uppbyggnadsfasen ha en mycket liten men bred organisation, som sedan successivt ökas i takt med behovet. Den nuvarande lilla organisationen ger låga fasta kostnader genom att Bolaget utnyttjar externa erfarna konsulter. Genom ett samarbete med andra gruvföretag, som Boliden, har Bolaget också fått tillgång till mycket hög kompetens inom flera för Bolaget viktiga områden. Tillstånd i Sverige Lappland Goldminers AB och dotterbolaget Lappland Guldprospektering AB har en mycket attraktiv portfölj med undersökningstillstånd i Sverige och Finland. I Sverige beviljas undersökningstillstånden för tre år av Bergstaten enligt Minerallagen och kan förlängas upp till 15 år om ändamålsenliga undersökningsarbeten har genomförts och det finns skäl enligt lagen. Kostnaderna för tillstånden är låga till en början och ökar sedan successivt. Därför försöker de flesta bolag genomföra undersökningsarbetena snabbt för att kunna minska områdenas arealer och kostnader. Genom detta förfarande kommer portföljen av undersökningstillstånd att befinna sig i ständig förändring och varje beskrivning blir enbart en ögonblicksbild, som mer visar på omfattning och ambitioner än på exakt antal hektar och lokalisering. Bolaget hade i Sverige den 12 april 2008 totalt fyrtiotvå beviljade undersökningstillstånd för guld omfattande 45 905 ha i huvudsak på Guldlinjen i Västerbotten och två bearbetningskoncessioner, Fäboliden på 122 ha och Stortjärnhobben på 22 ha. Dessutom har bolaget fyra undersökningstillstånd för diamant omfattande 74 869 ha och en ansökan för undersökningstillstånd i Sorsele på 1 190 ha. Tillstånd i Finland Efter förvärvet av Northern Lion Gold Corporations guldprojekt i Finland har Bolaget 33 stycken undersöknings- 0 50 100 Km Bearbetningskoncessioner, Fäboliden K nr.1, Stortjärnhobben K nr. 1. Undersökningstillstånd för guld Undersökningstillstånd för diamant tillstånd i Tammerfors Skifferbälte. Av undersökningstillstånden ligger 14 stycken (1 020 ha) i Haveri-området, 12 stycken (692 ha) i området från Längelmäki i öst till Ylöjärvi i väst samt 6 stycken (434 ha) i Kittilä Grönstensbälte i finska Lappland. Bolaget har sökt 4 stycken (335 ha) undersökningstillstånd i Osara väster om Haveri. Efter förvärvet av Pahtavaara guldgruva i finska Lappland har Bolaget ytterligare följande undersökningstillstånd i Finland. 17 st (1 493 ha) undesökningstillstånd i Sodankylä kommun och 11 st (918 ha) undersökningstillstånd i Kittilä kommun. I Korpilahti i Västra Finlands län finns 5 stycken (496 ha) undersökningstillstånd. Bolaget driver även vidare 3 stycken (298 ha) pågående ansökningar i Sodankylä kommun.

10 L A P P L A N D G O L D M I N E R S 2 0 0 7 Guldets väg från prospektering till gruva Guldmineraliseringarna på Guldlinjen bildades under en vulkaniskt aktiv period för omkring 2 miljarder år sedan. Det guldhaltiga berget har sedan utsatts för värme och tryck och har omvandlats, veckats och förskiffrats. Under senare tid har inlandsisen hyvlat av de övre delarna av berggrunden så att blocksvansar har bildats av mineraliseringarna med guldhaltiga block i moränen. Slutligen har Bolagets prospektörer följt dessa blocksvansar bakåt till källan, moderklyftet, där vidare undersökningar i bästa fall kan leda till att en brytbar malm identifi eras.

L A P P L A N D G O L D M I N E R S 2 0 0 7 11 11 Prospektering efter malmuppslag Innan man kan starta en gruvverksamhet måste man utveckla en tillräckligt stor ekonomiskt utvinningsbar fyndighet, en malmreserv som går att utvinna med lönsamhet. Malmer är oftast svåra att hitta och i regel krävs det en långsiktig och systematisk prospektering där kunniga personer inom geologi, geofysik och geokemi är involverade. Uppborrning av mineraltillgångar och malmreserver Efter att intressanta målområden med potential att finna malm har identifierats utifrån blockletning, geologisk tolkning, geofysiska mätningar, bottenmorän- och bergkaxprovtagning kommer det mest kostnadskrävande steget, att undersöka området vidare genom kärnborrning. Efter att ett malmuppslag har identifierats i den tidiga prospekteringen gäller det att utveckla uppslaget till känd och indikerad mineraltillgång som underlag för lönsamhetsstudier och investeringsbeslut. Kärnborrning/-diamantborrning ger borrkärnor, som kan studeras geologiskt. Prover tas och analyseras på innehållet av värdefulla ämnen. För att bestämma tillgångarnas storlek och klassificering måste omfattande borrningar genomföras anpassade för varje enskild fyndighets komplexitet. Borrningarna leds och planeras av en s.k. kvalificerad person, som skall säkerställa att omfattning och utförande är nog för att ge ett tillräckligt säkert underlag för lönsamhetsstudier och rapportering till marknaden. Malmen identifieras Efter att en malm har identifierats är det en lång väg till att ha framställt rent guld. Kostnadseffektivitet och guldutbyte är de viktigaste framgångskriterierna. Det färdiga guldet har en marknad som investeringsobjekt, för smyckestillverkning och i industriell användning. Utarbetande av gruvplaner Utifrån malmbilden görs sedan en dagbrottsoptimering och en gruvlayout. Nästa steg blir att utarbeta produktionsplaner och behov av utrustning för att uppfylla dessa planer. Framtagande av processlösningar När malmen har brutits i gruvan och fraktats till anrikningsverket gäller det att utvinna så mycket av metallerna som möjligt. Bolagets planer är att i egen regi utvinna guld och silver från Fäbolidens gruva genom anrikning följt av lakning med natriumcyanid. Uppbyggnad av gruva och anläggningar Utifrån de olika specifikationer som framtagits för gruvan och processen konstrueras och byggs anläggningar för bl.a. gruva, anläggnings- och lakverk samt sandmagasin. Konstruktionerna görs av erfarna konsulter under ledning av Bolagets experter.

12 L A P P L A N D G O L D M I N E R S 2 0 0 7 Gruvbrytning Gruvbrytning omfattar borrning, laddning, sprängning, lastning och transport till processverk. Vid brytning måste en till tre gånger så mycket gråberg, svagt guldhaltigt eller helt ofyndigt, brytas för att malmen skall bli tillgänglig. En del av detta gråberg kan klassas som icke miljöfarligt och har en kommersiell användning, t.ex. som ballastmaterial. Övrigt berg deponeras på ett miljömässigt säkert sätt. Process Malmen från gruvan har en styckestorlek där det mesta är mindre 300 mm. För att möjliggöra utvinning av guldet måste malmen krossas och malas så att alla partiklar blir mindre än 0,1 mm. Detta görs i flera steg. Krossning görs i torrt tillstånd och malningen i vått. Energikostnaderna för detta är betydande och kräver noggrann styrning. Malmens guldinnehåll är nu till större delen fysiskt exponerbart för vidare behandling. Detta sker genom lakning med cyanid, som har egenskapen, tillsammans med luftens syre att lösa den ädla metallen i vatten. I takt med att guldet löses ut adsorberas det på aktivt kol, vilket tillsättes lösningen. Detta kol, med dess guldinnehåll, avskiljes så för vidare behandling. Restprodukten, den nu på guld utarmade malmen, pumpas så till ett sandmagasin för deponering. Under processen har tidigare gjorts en uppdelning, så att de ur miljösynpunkt farliga elementen som svavel och Övre lager/ Mantel Litosfär Astenosfär Oceanisk skorpa Spridning Subduktion Kollision Centraloceanisk rygg Konvektionsström Djuphavsgrav Kontinent A Kontinent B Kontinental skorpa Tidigare oceanisk skorpa Sorsele Storuman Vilhelmina Lycksele Malå Norsjö Vindeln Skellefteå Den schematiska figuren visar ett snitt genom jordskorpan vid en subduktionszon och den geologiska miljö i vilken s. k. orogena guldfyndigheter kan ha bildats längs Guldlinjen för omkring 1,8 miljarder år sedan. De guldmineraliseringar, som finns längs Guldlinjen, är bildade på stora djup i jordskorpan och har omvandlats under höga tryck och temperaturer. Under årens lopp har flera kilometer av den överliggande berggrunden eroderats bort och slutligen har mineraliseringarna blottats i berggrundsytan där inlandsisen hyvlat av de övre delarna så att blocksvansar, med guldhaltiga block i moränen har bildats. Inlandsisens avsmältning visande ismassans rörelseriktning, som också är transportriktningen av morän.

L A P P L A N D G O L D M I N E R S 2 0 0 7 13 13 tungmetaller har koncentrerats till en mindre del av restprodukten. Denna del ca 10 % deponeras på ett mycket kvalificerat sätt, medan den icke farliga får en enklare deponeringsform. Det på guld laddade aktiva kolet genomgår så en lakning med koncentrerad cyanidlösning vid hög temperatur. Kolet återanvändes härefter. Den guldrika lösningen går nu till elektrolys varvid guldet fälls ut tillsammans med silver på ett katodmaterial bestående av stålull. Produktion Sista ledet i den planerade produktionen är gjutning av guldtackor, s.k doré-tackor, som skickas för extern raffinering. Doré-tackorna från Fäbolidens guldfyndighet bedöms innehålla omkring dubbelt så mycket silver som guld. Guldets väg Inlandsisens rörelseriktning Morän Gruvbrytning Anrikning Lakning/ Smältning smältning Mineralzon Berggrund Guld Guld Raffinering Block, som inlandsisen har hyvlat av från fyndigheter, hittas i moränen och spåras till källan, som ligger motströms ismassans rörelseriktning. Ett malmuppslag har identifierats i den tidiga prospekteringen. En bild av malmen presenteras i form av blockmodell eller via profilmodeller för vidare behandling. Utifrån malmbilden görs sedan en dagbrottsoptimering och en gruvlayout. När gruvan har brutit malmen och den fraktats till anrikningsverket gäller det att utvinna så mycket av metallerna som möjligt. Sista ledet i vår planerade produktion är gjutning av guldtackorna.

14 L A P P L A N D G O L D M I N E R S 2 0 0 7 Guldmarknaden Världens guldproduktion har under 2000-talet stagnerat och framför allt har Sydafrikas produktion sjunkit kraftigt. Kina har å andra sidan under 2007 seglat upp som världens största producent av guld, samtidigt som man också passerat Australien som världens ledande gruvnation.

L A P P L A N D G O L D M I N E R S 2 0 0 7 15 15 Konsumtionen av smycken, redovisat i antal ton guld, ligger på i stort sett på samma nivå som världens gruvproduktion dvs c:a 2500 ton/år. Vi ska dock inte uppehålla oss vid dessa siffror allför mycket. När det gäller guld så har produktion och konsumtion mycket litet med prisutvecklingen att göra. När vi betraktar faktumet att den dagliga omsättningen av guld överstiger ett års produktion, tillsammans med det andra faktumet att nästan allt guld som producerats finns i cirkulation, så inser vi varför det är lätt att hamna fel i analysen av guldprisets utveckling, om vi granskar utbud och efterfrågan. Smyckeskonsumtionen, uttryckt i ton, tenderar att sjunka med högre guldpriser och stiga med lägre priser. Den är m a o mer en effekt av prisutvecklingen än motor bakom den. Centralbanksförsäljningar ansågs av många ligga bakom guldets kräftgång på 90talet.Centralbanksförsäljningarna under 2000-talet har 1000 USD/uns 900 800 700 600 500 400 300 200 2001-01-01 2001-07-01 2002-01-01 2002-07-01 2003-01-01 Guldpriser Guldnoteringarna är Londons FM notering USD/SEK är Riksbankens. Uppdaterat 11 april 2008. Guldpris i USD/uns Guldpris i kr/gram 2003-07-01 2004-01-01 2004-07-01 FOTO:RIKSBANKEN 2005-01-01 dock fortsatt i oförmiskad takt, medan priset mer än tredubblats så uppenbarligen är det andra faktorer som har en mer avgörande prispåverkan. Den grundläggande drivkraften för guldprisets utveckling är inflationsförväntningar och tilltron till olika valutors beständighet. Världens reservvaluta nr 1 är som bekant den amerikanska dollarn. Efter Bretton Woods systemets upphörande 1971 kan man inte längre växla dollar mot 2005-07-01 2006-01-01 2006-07-01 2007-01-01 2007-07-01 2008-01-01 kr/gram 200 180 160 140 120 100 80 60 guld hos en centralbank. Det innebär att om man är missnöjd med den förda ekonomiska politiken i USA får man sälja sina dollar och köpa andra valutor, eller guld. Guldpriset blir således lite av en värdemätare på hur världens sammanlagda ekonomi sköts. De gångna årens låga räntor och stora skulduppbyggnad, i framför allt USA, har lett till en förväntan att centralbankerna ska prioritera ekonomisk tillväxt istället för kampen mot inflation. Det är svårt att föra en restriktiv penningpolitik om en stor del av befolkningen samtidigt är högt belånade. Marknaden har varit missnöjd med denna utveckling och följaktligen har priset på guld handlats upp. USAs Centralbank har i och med den finansiella kris som 2007 startade i landet tvingats göra denna förväntade omprioritering, vilket resulterat i en väldigt svag dollarutveckling och ett kraftigt stigande guldpris. Den akuta fasen av den finansiella krisen nådde sitt maximum i mars 2008 och en del av marknadens aktörer tog hem vinster, baserat på att det prognosticerade ekonomiska förloppet slog in. Man kan också uttrycka det som att genom räddningen av Bear Stearns togs rädslofaktorn bort från marknaden och aktörerna växlade in en del guld

16 L A P P L A N D G O L D M I N E R S 2 0 0 7 och obligationer mot aktier som fallit mycket. Skapande av en potentiell inflationsbubbla bedöms vara mycket mindre skadlig för ekonomin än att bankerna faller som dominobrickor. Den genomförda omläggningen av centralbankens politik är som ovan nämnts precis det som marknaden spekulerat i. Följaktligen så har råvarorna återupptagit sin marsch mot högre priser. Många analytiker träter om prisnivåerna och hävdar att priserna är felaktiga och att det är spekulanter som dragit upp priserna. Frågan man bör ställa sig är istället varför spekulanterna köper. Kinas och Indiens utveckling säger många och visst är det sant att vi skriver ekonomisk världshistoria i en stor del av den tredje världen. Det är emellertid också sant att vi har en monetär expanison utan dess like i hela världen. Penningmängden ökar med tvåsiffriga tal i så gott som hela världen. I det restriktiva Euroområdet med 11%, i Sverige 15 %, i Ryssland och Kina än mer. USA däremot har beslutat att inte offentliggöra några siffror över penningmängd. Administrativt för svårt säger man. Det är dock få som tror på den förklaringen. Dessa pengar jagar efter att omsättas i varor, land, hus, råvaror etc. Den rekylfas som guldet nu befinner sig är hårt styrd av den kortsiktiga dollarutvecklingen. På längre sikt kommer dock inflationen vara den avgörande faktorn. Om inflationen inte håller sig på mattan som världens finansmarknader tycks tro, utifrån de obligationsräntor som vi ser idag, så kommer dollarns utveckling inte kunna förmå att hålla tillbaka guldprisets uppgång och de nivåer vi nu ser kommer då att framstå som mycket låga. Konsekvenserna för världens finansmarknader kan då bli mycket svåra och subprime krisen kan i ett historiskt perspektiv komma att framstå som början på en betydligt större kris för världens skuldmarknader. Den medicin som skulle lösa problemet blev istället ytterligare lök på laxen. Det är lätt att kritisera centralbankerna, men samtidigt är det svårt att se vad de skulle gjort annorlunda. Dagens finansiella system kommer att behöva stöpas om i grunden för att kunna leverera långsiktig finansiell stabilitet. På sikt skulle en världsvaluta, som på något sätt är kopplad till reella tillgångar, vara att föredra. Innan ett sådant system är på plats så kommer världen förmodligen gå igenom en större finansiell kris. Den krisen kan mycket väl vara en inflationsperiod med betydligt högre räntor än vad vi ser idag. Guldet kommer i ovan beskrivda scenario befinna sig i en uppåtgående trend så länge som de av centralbankerna satta räntorna inte ger en definitiv premie över inflationen. Uppgången för guldet kommer att vara över i det ögonblick som centralbankerna på allvar stramar åt likviditeten i världen. Det är tveksamt om det kommer att ske inom ramarna för vårt befintliga finansiella system.

L A P P L A N D G O L D M I N E R S 2 0 0 7 17

18 L A P P L A N D G O L D M I N E R S 2 0 0 7 Guldlinjen i Västerbotten Under fl era år har Lappland Goldminers bedrivit Ersmarksberget Tjålmträ Svärtträsk prospektering och utvärdering av guldpotentialen på Guldlinjen i Västerbotten. Guldlinjen omfattar en rad Stortjä Gubbträ Barsele Svartliden Högå Fä äsk CKSELE SKELLEFTEÅ guldfyndigheter, mineraliseringar och uppslag i olika geologiska miljöer längs en regional tektonisk zon från nordvästra Västerbotten genom Sorsele, Storuman och Lycksele kommuner och vidare mot Bottenhavet i sydost. Tallåker Zonen kan representera en äldre svaghetszon med vulkanisk verksamhet vars ålder är nära två miljarder år. UMEÅ

L A P P L A N D G O L D M I N E R S 2 0 0 7 19 19 Pahtavaara Tjålmträsk Gubbträsk Stortjärnhobben Fäboliden Knaften Finland Sverige Satellitbild från Google Earth. Haveri Ett urval av Lappland Goldminers undersökningstillstånd och guldprojekt Guldmineraliseringarna uppträder i huvudsak tillsammans med arsenikkis, magnetkis och kvarts. Med utgångspunkt från klassisk blockletning och efterföljande geofysiska och geokemiska undersökningar under 15 års aktiv prospektering, av olika företag, har ett antal guldmineraliseringar påträffats. Några av dessa är från nordväst till sydost, Blaiken (Ersmarksberget), Tjålmträsk, Barsele (Skirträsk), Stor tjärnhobben, Sandviksträsk, Svartliden, Fäboliden, Knaften, Klippen med flera. Utöver dessa kända guldfyndigheter och mineraliseringar finns ett antal prospekteringsuppslag, som vid fortsatt prospektering kan ge upphov till nya intressanta fyndigheter. Ett nytt betydande guldfält, Guldlinjen, i Västerbotten har tillkommit vid sidan av det traditionella Skelleftefältet med komplexa sulfidmalmer och guldmalmer.

20 L A P P L A N D G O L D M I N E R S 2 0 0 7 Fäbolidens gruv- och anrikningsprojekt Fäboliden, som ligger 40 km väster om Lycksele, är Tjålmträ Bolagets fl aggskepp och viktigaste fyndighet. Fäbolidens guldfyndighet är för närvarande den näst största i Gubbträ Fennoskandien, och en av de största i Europa. Bolaget Stortjä Högå Fä äsk CKSELE SKELLEFTEÅ planerar att etablera ett centralt anrikningsverk vid Fäboliden för att anrika malmer från Guldlinjen. Bolaget har en bearbetningskoncession för Fäboliden, och Tallåker miljötillstånd för att påbörja gruvbrytning i området är f.n. under behandling i Miljööverdomstolen. UMEÅ

L A P P L A N D G O L D M I N E R S 2 0 0 7 21 21 Prospektering Kärnborrning har framskridit i faser i Fäboliden sedan 1993, och fram till 2008 omfattar borrningen 296 kärnborrhål på sammanlagt 55 700 m, fördelat mellan dagbrott, underjordsläge, Norra och Södra Fäboliden och programmet för haltverifiering. Ytterligare borrning påbörjades i mitten på april 2008, och syftar till att fastställa malmtillgången och mineralreserven i Fäboliden, samt att utforska fortsättningen av guldmineraliseringen mot djupet. Totalt kommer 13 kärnborrhål på sammanlagt 6 900 m att borras under det nuvarande programmet. Under 2006 och 2007 utfördes en omfattande geofysisk strukturtolkning i området nära Fäboliden för att upptäcka malmförande strukturer. Mineraltillgångar och reserver Bolaget håller på att slutföra en lönsamhetsstudie vilken innehåller en aktuell rapport på tillgångarna daterad 16 mars 2008. Beräkningen har utarbetats av GeoVista AB i full enlighet med SveMins regler, med en lägsta guldhalt (cut-off) på 0,4 g/t Au. I rapporten över mineraltillångarna är den kända och påvisade mineraltillången uppskattad till ungefär 60 miljoner ton med ett guldinnehåll på 2,4 miljoner tr.oz guld. Det finns dessutom en antagen tillgång på ca. 10 miljoner ton, se nedanstående tabell för uppskattning av mineraltillgångarna daterad den 16 mars 2008. Mineraltillgångar delas upp i underkategorier i stigande grad av geologisk säkerhet från antagen till påvisad och till känd. En antagen tillgång är mindre säker än en påvisad. En påvisad mineraltillgång har en högre grad av säkerhet än en antagen, men lägre än en känd. Med avseende på den antagna tillgången på 10 miljoner ton har den genomborrats ett antal gånger, men ännu inte med ett tillräckligt antal borrhål för att kunna klassificera den som påvisad. Ytterligare borrning fortgår, och den antagna tillgången förväntas bli uppgraderad till påvisad under sommaren 2008. Den 16 mars 2008 presenterade Bolaget en malmreserv för Fäbolidens guldprojekt enligt SveMins regler. Den bevisade malmreserven uppgår till 22,9 miljoner ton, med en genomsnittlig halt på 1,2 g/t Au, motsvarande 27,5 ton guld (0,88 M tr. oz.). Av detta beräknas 84%, eller 22,8 ton guld att kunna utvinnas efter förluster i gruvan och anrikningsverket. Förutom den bevisade malmreserven har Bolaget en Fäbolidens mineraltillgångar Tonnage Au Ag Innehåll (t) g/t g/t Au (g) Ag (g) Au koz Ag koz +250 m Känd 24 961 000 1,26 3,27 31 409 000 81 688 000 1 010 2 626 Indikerad 1 435 000 0,97 1,95 1 398 000 2 798 000 45 90 250m till -5 m Indikerad 30 500 000 1,23 3,69 37 376 000 112 604 000 1 202 3 620-5m till -150 m Indikerad 4 120 000 0,88 3,06 3 609 000 12 606 000 116 405 Antagen 7 057 000 1,42 4,19 9 991 000 29 576 000 321 951 Liggvägg/hängvägg Antagen 2 470 000 0,61 1,49 1 524 000 3 670 000 49 118 Totalt 70 543 000 85 307 000 242 942 000 2 743 7 810

22 L A P P L A N D G O L D M I N E R S 2 0 0 7 sannolik malmreserv för underjordsproduktion på 30,5 miljoner ton med en genomsnittlig halt på 1,07 g/t Au och 3,3 g/t Ag (silver) motsvarande 32,6 ton guld. Beräknad mineraltillgång har omvandlats till malmreserv enligt nedanstående tabell. Fäbolidens Tonnage Au Ag malmreserver (Mt) g/t g/t Dagbrott Bevisad 22,9 1,26 3,12 Underjord Sannolik 30,5 1,07 3,29 Totalt 53,4 Malmreserven baseras på kärnborrning på ett avstånd av 50x 50-60 m i 24 profiler med 250 kärnborrhål omfattande sammanlagt 49 500 m och >14 000 guldanalyser och provbrytning av 1 000 ton, processtest i mindre skala, inklusive detaljerade anrikningstest och en lönsamhetsstudie. Lönsamhetsstudien, som koordinerades av Outokumpu Technology Oy, undertecknades den 3 april 2008, och publicerades 25 april 2008. Lönsamhetsstudien omfattar gruva, anrikningsverk och infrastruktur för att producera dorétackor. Beräkningen av malmreserven har följt SveMins regler enligt de kanadensiska bestämmelserna NI 43-101 och omfattar alla aspekter, som är tillämpliga för svenska förhållanden. Provbrytning och haltverifiering Provbrytningen under 2005 på 1 000 ton malm, av vilket 100 ton användes för processtest, utvisade avsevärt högre halter än förväntat från kärnborrningsresultat. P.g.a. detta initierades ett omfattande program för att verifiera guldhalterna i Fäboliden, i samarbete med SRK Consulting Ltd., ett internationellt konsultbolag. Arbetet fortsatte under 2005-2006 och i december 2006 bekräftades att de högre halter som funnits under provbrytning, som påvisade en högre halt än den som utvisats genom systematisk kärnborrning, var korrekta. Trots detta har Bolaget inte gjort någon uppåtkorrigering för malmreserven eller mineraltillgången, som publicerades i mars 2008. Haltverifieringsprogrammet har resulterat i en stor mängd värdefull information, vilken kommer att vara till stor hjälp vid gruvbrytning i Fäboliden. I det skedet kommer den verkliga distributionen av halter i gruvan att bli känd.

L A P P L A N D G O L D M I N E R S 2 0 0 7 23

24 L A P P L A N D G O L D M I N E R S 2 0 0 7 Bolagets prospekteringsprojekt Tjålmträ Gubbträ För att garantera driften av ett centalt anrikningsverk i Fäboliden bedrivs en omfattande prospekteringsverksamhet inom Sorsele, Storuman, Lycksele och Åsele kommuner. Stortjä Högå Fä äsk CKSELE SKELLEFTEÅ Tallåker UMEÅ

L A P P L A N D G O L D M I N E R S 2 0 0 7 25 25 Stortjärnhobbens guldgruveprojekt Stortjärnhobben ligger 4 km sydost om byn Grundfors i Storumans kommun. Avståndet till Fäboliden är 65 km på tillgängliga vägar. Stortjärnhobben ägs av Lappland Guldprospektering AB, ett helägt dotterbolag till Lappland Goldminers AB. Guldmineraliseringen i Stortjärnhobben upptäcktes i häll under blockletning 1988. Efter detta genomfördes kärnborrning från 1997 till 2006 i flera faser med totalt 52 borrhål på sammanlagt 5 950 m. Borrningen var delvis svår p.g.a. svårtillgänglig terräng och stränga miljökrav från Länsstyrelsens Naturvårdsenhet. Det var även svårt att uttolka resultaten från prospekteringen. Borrningen har påvisat en 750 m lång guldmineraliserad zon med stundtals höga guldhalter. Synligt guld visar sig som små korn i breccierade vulkaniter med skarn, albit, karbonat och kvartsomvandling tillsammans med arsenikkis. Processtester i laboratorium har genomförts på borrkärnor. Dessa indikerar 90% utvinning av guld till en kostnad av 30-35 SEK per ton malm. Den 12 februari 2007 erhöll Lappland Guldprospektering AB en bearbetningskoncession på 22 hektar för Stortjärnhobben. Koncessionen överklagades av Vapstens sameby, men överklagan avslogs av regeringen i ett beslut daterat den 6 december 2007. Planerna för Stortjärnhobben inkluderar fortsatt prospektering av den guldmineraliserade zonen från underjordspositioner med kärnborrning, för att bestämma guldets uppträdande och för att presentera mineraltillgångar och en malmreserv.

26 L A P P L A N D G O L D M I N E R S 2 0 0 7 Gubbträsk guld-, silver-, zinkoch blyprospekteringsprojekt Gubbträsk ligger ca. 100 km nordväst om Lycksele i Storumans kommun. Bolaget har 5 undersökningstillstånd för Gubbträsk och har genomfört borrning på det nordligaste av dessa tillstånd sedan 2004, med 253 hammarborrhål för geokemisk bottenmoränprovtagning och 422 hål för bergkaxprovtagning. Under undersökningen har ett stort antal guld-arsenikkis och zink-, bly-, silveranomalier påträffats. Många av dessa har identifierats genom kärnborrning. Fram till 2008 har 68 kärnborrhål borrats, omfattande sammanlagt 8 797 m. Inom ett 1,5 km långt och 0,5 km brett område har borrningen övertvärat flera parallella zoner med zink-blysilvermineraliseringar i breccierad meta-gråvacka av Svärtträsktyp. Den bästa mineraliseringen finns i borrhål 200622 med 7 m med 3,2% zink, 0,2% bly och 5 g/t silver. Den bästa guldmineraliseringen finns i borrhål 200723 med 6 m med 11,15 g/t Au. Under hösten 2007 upptäcktes ett nytt fynd med bly-silvermineralisering i granodiorit i block vid Lagbäcken, Gubbträsk tillstånd nr. 4. Genom geokemi och geofysik, uppföljt med kärnborrning, har moderklyften kunnat påvisas i Lagbäcken. Analysresultat är ännu ej (mitten på april) tillgängliga. Vartefter nya mineraliseringar upptäcks i Gubbträsk kommer de att definieras genom kärnborrning. Kompletterande borrning kommer även att utföras för att uppgradera den antagna tillgången till påvisad i områden närmare ytan. Under 2007 genomfördes ett intensivt prospekteringsarbete i Gubbträsk för att säkerställa områdets mineralpotential. Antagen tillgång för guldmineraliseringen: 700 000 ton med 1,6 g/t Au och för basmetallerna och silvermineraliseringen: 2,1 miljoner ton med 11 g/t Ag, 1,2% Zn och 1,1% Pb (Se pressmeddelande daterat 13 juni 2007). Processtester har utförts på borrkärnor från Gubbträsk. Resultaten visar ett mycket gott utbyte av zink. Knaftens guldprospekteringsprojekt Knaften, som ligger 15 km söder om Lycksele, har en av Sveriges största kända guldanomalier i bottenmorän. Guldmineraliseringen ligger under avsevärda mängder grus och sand i Öråns dalgång, och har utvärderats genom kärnborrning från 1995 till 2001 av diverse prospekteringsföretag såsom Scanex / Barrick 1995-96 och North Atlantic Natural Resources under 2001. Efter Lappland Goldminers förvärv av Knaftens guldprojekt har 11 borrhål genomförts om sammanlagt 1 385 m inklusive 2 RC borrhål under perioden 2003-2005. Från 2006 till 2007 har ett nytt borrprogram genomförts med 6 borrhål på sammanlagt 1 112 m. Totalt med 2007 års program har 59 borrhål omfattande sammanlagt 9 373 m borrats i Knaften. Programmet under 2007 genomfördes utifrån en omtolkning av geofysiska data och en ny geologisk modell för guldmineraliseringen. Efter slutförandet av den senaste borrningen kan nu modellen bekräftas. Guldmineraliseringen finns i en

L A P P L A N D G O L D M I N E R S 2 0 0 7 27 27 förkastningszon i kvartsdiorit med en nord-sydlig strykning och med en flack stupning mot öster. Guldmineralisering har påträffats dels som synligt guld, dels tillsammans med arsenikkis. Med den senaste borrningen har det horisontella området för den potentiella guldmineraliseringen i fyra olika lägen avsevärt utökats och har bestämts till geofysiska IP-anomalier. Den potentiella guldzonen är öppen i alla riktningar. De bästa sektionerna som hittills påträffats i borrningen är 11 m med 3,17 g/t Au i borrhål 96009 och 9 m med 1,14 g/t Au i borrhål 200601. Fortsatt borrning i Knaften rekommenderas nu för att klargöra utbredningen och intensiteten på guldmineraliseringen inom ett 2 km långt och 500 m brett område. Målet är att påvisa mineraltillgångar som kan brytas i en underjordsgruva och transporteras till Fäboliden för att anrikas med en begränsad miljöpåverkan i Öråns dalgång. Tjålmträsk guldprospekteringsprojekt Undersökningstillstånden Tjålmträsk nr. 1-8 och Lillberget nr. 1, ligger syd, sydväst, öster och sydost om Sorsele. Flera målområden har avgränsats inom området med arsenikkismineraliserade block, som innehåller både höga och låga halter av guld. Ett av dessa block analyserades och resultaten visade 350 g guld per ton och vann första priset i Mineraljakten år 2000. Moderklyften för detta har ännu inte hittats. Geofysiska undersökningar genomfördes i Tjålmträsk nr. 1 under hösten 2003, och följdes upp med bottenmorän- och bergkaxprovtagning i vitt spridda profiler i 2004. Ett område upptäcktes som tolkades som moderklyften för ett antal guldmineraliserade block. Systematisk prospektering med blockletning, kartering, geofysisk mätning och geokemisk provtagning och grävningar utfördes under 2005, 2006 och 2007 i Tjålmträsk-Krutträskområdet, Stensundsberget, Röberget Norra, Röberget Östra-Vorpåive, Inre Nammestjärn och Stridsmark. Hammarborrning utfördes vid Stensundsberget under 2005 och kärnborrning i Tjålmträsk under vintern 2005. Arsenikkis med låga guldhalter har upptäckts under prospekteringen, samt även zink- bly-, och kopparmineraliseringar. Bottenmorän- och bergkaxprovtagning genomfördes i Tjålmträsk-Krutträskområdet under vintern och senvintern 2007, vilken gav arsenik-antimonanomalier i moränen och berggrunden. Uppföljning med kärnborrning med 9 borrhål på sammanlagt 1 190 m inom två områden resulterade i låga guldvärden i silicifierad meta-gråvacka och vulkaniter. Ytterligare tolkningar har avgränsat en antiklinalstruktur med guld-, arsenik- och antimonanomalier. I mitten av april 2008 påträffades synligt guld i borrhål 200803 av totalt 10 hål på sammanlagt 900 m, som skall borras. Analysresultaten har ännu ej erhållits.

28 L A P P L A N D G O L D M I N E R S 2 0 0 7 Sandviksträsk guldprospekteringsprojekt Sandviksträsk ligger ca. 30 km norr om Fäboliden i Lycksele kommun i kontaktzonen mellan två graniter av olika ålder och starkt skjuvna vulkaniter och metasediment. Bolaget har undersökningstillstånd för Sandviksträsk och har under 2007 borrat 11 kärnborrhål på sammanlagt 1 491 m. Borrning och provtagning av berggrunden påvisade en 400 m lång zon med delvis höga guldhalter. En utvärdering av resultaten visade att borrning från den norra stranden av Sandviksträsket kunde ge vidare information om den guldmineraliserade zonen, som delvis fortsätter under Sandviksträsket. Ett borrprogram utfördes under 2007 och kontaktzonen definierades. Under våren 2008 genomborrades den mineraliserade strukturen med 6 kärnborrhål på sammanlagt 614 m. Resultaten från det senaste borrprogrammet är under utvärdering. Haveri guld-, koppar- och koboltprojekt Haveri ligger i Tammerfors Skifferbälte på fortsättningen av Guldlinjen över Bottniska Viken till sydvästra Finland, och utgör därför en naturlig expansion på Lappland Goldminers aktiviteter. Omfattande prospekteringsarbete har genomförts under de senaste åren, inklusive 126 kärnborrhål på sammanlagt 30 000 m, som klart visar Haveris potential att bli en betydande guldgruva med hög volym och låg enhetskostnad, med koppar och kobolt som biprodukter. Ovanstående scenario grundas på flera parallella och subvertikala malmlinser i den gamla Haverigruvans omgivning, påvisade genom borrning inom ett 100 m brett och mer än 300 m långt område i en nordostlig till sydvästlig riktning. Malmlinserna är öppna mot djupet under 360 m djup, och uppvisar exceptionell bredd och höga guldhalter, vilket kan bli grunden till både storskalig brytning och till en traditionell underjordsgruva. Borrhål MW03 håller på en sektionslängd av 450 m en genomsnittshalt på 1,05 g/t Au och mer än 0,12% Cu och är ett exempel på en bred låghaltig guldkopparmineralisering. Borrhål MD05 håller på 8,95 m längd en genomsnittlig halt på 5,92 g/t Au från 78,5-87,45 m och från 244-278.5 m har sektionslängden på 34,5 m en genomsnittlig guldhalt på 3,03 g/t. Det förekommer ofta synligt guld i borrkärnor från Haveri. Ett antal guldmineraliserade zoner med höga guldhalter har identifierats nära huvudzonen, vid Peltosaari och Ansomäki, viket tillsammans med huvudzonen ligger på en magnetisk anomali inom ett 1 500 x 250 m område tillsammans med andra guldmineraliserade zoner. Det omedelbara målet är att - genom ingenjörsarbete och geologiskt arbete - utveckla en stor mineraltilllgång och att sedan etablera gruvdrift och utvinning av guldet med användning av storskaliga metoder, enligt samma koncept som för vårt guldprojekt i Fäboliden. Bolaget undersöker även möjligheten att skapa ett kassaflöde snart genom att använda ett närbelaget anrikningsverk. Historiskt har Haveri en guldtillgång från 1999 (ej beräknad i enlighet med National Instrument 43-101) på 742 000 oz. Au. Längre fram i denna rapport finns några exempel på borresultat från Haveri, producerade av Northern Lion Gold sedan dess. Genombrottszonen (the Breakthrough Zone) ligger väst och sydväst om Haveris dagbrott, och består av silicifierad felsisk och mafisk vulkanit och vulkanoklastiska bergarter, som ligger under en bergart med en distinkt geokemisk signatur. Den inkluderar två zoner som tidigare kallats Tombstone och Mine West. Hål TS-06, som borrades för att testa den nya zonen ( Genombrottszonen ) tillkännagavs av Bolaget 15 mars 2005, påträffade fyra separata zoner med guldmineralisering, varav den mest betydelsefulla uppvisade halter på 27,20 g/t Au över 9,2 m. Kärnor från två av de fyra zonerna innehöll finkornigt och spritt synligt guld.