Möt Studsviks nya koncernchef

EN TIDSKRIFT FRÅN STUDSVIKKONCERNEN Nr 1. 2012 Mer energi till Kina och Indien BRÄNSLELAKNING UTREDS VAD HÄNDER I SLUTFÖRVARET? AVVECKLINGSARBETE BERKELEYS ÅNGGENERATORER ÄR EN LOGISTISK UTMANING Möt Studsviks nya koncernchef

Ledaren Framtiden ser ljus ut Det råder ingen tvekan om att världen behöver mer el. En stor andel av de efterfrågade energiresurserna kommer att alstras i kärnkraftverk. Det är inte bara jag som säger detta. Internationella organisationer som IAEA, EU-kommissionen och World Nuclear Association anger i sina prognoser att kärnkraftsproduktionen kommer att öka. Visserligen varierar deras prognoser mellan 500 och 900 gigawatt installerad nettoeffekt globalt 2030, men det är hur som helst en markant ökning från dagens knappt 380 gigawatt. Vem är det som behöver all denna energi? Det uppenbara svaret är att jordens befolkning ökar och vi använder alla mer och mer el. Tekniska applikationer som kräver mycket energi, till exempel avsaltning av havsvatten, blir allt vanligare. Dessutom kommer elbehovet att öka när allt fler fordon drivs med el. Denna utveckling sker parallellt med att allt fler ifrågasätter fossila bränslen som släpper ut mycket växthusgaser och påverkar klimatet negativt och dessutom blir allt dyrare. Förnybar energi från vind och sol kommer självklart att bidra till att lösa problemet, men dessa energikällor räcker inte. Det är därför som kärnkraft, ett säkert och billigt alternativ med låga utsläpp av växthusgaser, kommer att fortsätta spela en viktig roll även i framtiden. Samtidigt är många av dagens kärnkraftverk mellan tjugo och fyrtio år gamla. Jag tror inte att det vare sig är möjligt eller godtagbart att driva samtliga ända fram till 2030. Detta kommer att resultera i en växande kärnkraftsmarknad inom tre stora områden: drift, avveckling av gamla kärnkraftverk samt nybyggnation. Studsvik har ambitionen och kunskapen att bidra positivt inom alla tre områden. Anders Jackson, VD Innehåll 04 06 07 09 11 04 Nr 1. 2012 Kärnkraften växer i Asien Energibehovet ökar och befolkningen växer i Kina och Indien. Nu planeras för en rejäl utbyggnad av kärnkraften. Samarbete över gränserna Kärnbränsleleverantören JSC TVEL och Studsvik samarbetar för att ta tillvara på möjligheter i Ryssland. Återvinning i stor skala Med Studsviks hjälp ska kärnkraftverket i Berkeley återvinna sina gigantiska ånggeneratorer. Teknologi Studsvik har utfört experiment i trettio år för att förstå laknings - processen. Positiv framtid Studsviks nya VD delar med sig av sina tankar om kärnkraftens framtid och Studsviks globala potential. FOTO: FOLIO 07 11 Innova ges ut av Studsvikkoncernen och innehåller information om verksamheten och den internationella kärnkraftsindustrin. Chefredaktör: Jerry Ericsson, Studsvik Redaktör: Eva-Lena Lindgren, Studsvik E-post: studsvik@studsvik.se Adress: Studsvik AB, Box 556, 611 10 Nyköping Redaktör/projektledare: Petra Lodén, Appelberg Art Director: Karin Söderlind, Appelberg Layout: Madeleine Gröndahl, Appelberg Tryck: Österbergs & Sörmlandstryck Omslagsfoto: Getty Images (fotomontage) www.studsvik.se 2 Innova [1:2012]

Noterat i världen OECD-workshop Den 17 19 april anordnades en internationell workshop på Studsvik kring temat radiologisk kartläggning. Workshopen är en del av ett WPDD-projekt (Working Party on Decommissioning and Dismantling) inom OECD/NEA benämnt Strategies for Radiological Characterisation in Decommissioning of Nuclear Facilities. Workshopen lockade en bra bit över 100 deltagare som lyssnade och tog del av ett trettiotal presentationer och posters. Som arrangörer medverkade utöver OECD/NEA Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), SKB, SVAFO och Studsvik. Arne Larsson, ordförande för strategiprojektet, och Anders Appelgren, projektkoordinator, båda från Studsvik, var mycket nöjda med det stora intresset. Det är väldigt viktigt att berörda parter träffas och får möjlighet att Det är väldigt viktigt att berörda parter träffas. Anders Appelgren utbyta information och erfarenheter, ta del av nya idéer och skapa kontakter och nätverk. Allt för att nå fram till bästa möjliga resultat i pågående och kommande avvecklingsprojekt, säger Anders Appelgren. Workshopen bestod av fem sessioner för generella avvecklingsfrågor, karaktärisering av material och system, mark och grundvatten, rum och byggnader samt kvalitets- och logistikfrågor och en postersession. Varje session avslutades med givande och intressanta gruppdiskussioner. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att workshopen gav viktig input till WPDD-projektets uppgift, att utforma en strategirapport gällande radiologisk kartläggning i samband med avveckling av kärntekniska anläggningar, säger Arne Larsson. Workshopen avslutades med studiebesök på anläggningarna i Studsvik. 1 280 gigawatt el kommer att krävas för att tillgodose det uppskattade globala elbehovet 2050. Detta motsvarar en ökning med 236 procent från dagens 380 gigawatt. Källa: Linjär extrapolering av WETOs och WNAs prognoser för 2030. Stresstesterna offentliga Kort efter att nationella slutrapporterna om säkerheten på kärnkraftverk (stresstesterna) publicerades i slutet av 2011 inleddes en granskningsprocess, så kallad peer review. Detaljerna kring granskningen har tagits fram inom ENSREG (European Nuclear Safety Regulator Group, EU:s samarbetsorgan för strål säkerhet). Resultaten ska vara transparenta och rapporterna finns tillgängliga för allmänheten. Det första offentliga mötet hölls i Bryssel, Belgien i januari 2012. Stresstesterna är en följd av olyckan vid kärnkraftverket Fukushima Daiichi i Japan. Syftet är att bedöma om kärnkraftverken kan stå emot effekterna av naturkatastrofer, olyckor och felaktigt handhavande. Samtliga rapporter finns eller kommer att finnas tillgängliga på: www.ensreg.eu. Kalendarium 22 24 maj Jahrestagung Kerntechnik Stuttgart, Tyskland Phoenix kongresscenter. WM 2012 I februari 2012 hölls den årliga konferensen för avfallshantering i Phoenix, USA. Arrangör var WM Symposia (WMS). Under konferensen diskuterades säker hantering och förvaring av radioaktivt avfall och radioaktivt material. Konferensen omfattade föredrag om forskning, utveckling och praktisk erfarenhet på området. Nästa konferens äger rum 24 28 februari 2013. Läs mer på www.wmsym.org. 28 maj 1 juni 20:e WiN Global Congress i Kalmar 12 14 juni 16:e SCIP II mötet, Studsvik, Nyköping 19 21 juni EPRI International Low Level Waste Conference, Tucson, USA 5 11 augusti 7th International Youth Nuclear Congress, IYNC2012, Charlotte, North Carolina, USA Oktober NORM (Naturally Occurring Radioactive Material) Conference, London, Storbritannien [1:2012] Innova 3

Utmaning Efterfrågan på billig energi ökar i hela världen. I Asien möts efterfrågan med investeringar i kärnkraft. Kina leder men Indien ligger inte långt efter. text Susanna Lindgren foto Istockphoto 4 Innova [1:2012]

Utblick en i Asien Före olyckan i Fukushima i Japan i mars 2011 spådde IAEA att kärnkraftskapaciteten skulle öka i västvärlden. Men efter händelserna i Fukushima har många länder, i synnerhet i Europa, skalat ned eller skjutit upp expansionsplanerna. I Asien ser det annorlunda ut. World Nuclear Association rapporterar att runt två tredje delar av de 60 reaktorer som byggs i världen just nu byggs i Asien och Kina och Indien leder expansionen. Kina ligger långt framme i sitt utbyggnadsprogram. 26 reaktorer håller på att byggas. Ytterligare närmare 37 reaktorer är projekterade under de kommande åren. För oss på Studsvik Scandpower innebär nya reaktorer nya affärsmöjligheter, säger Arthur DiGiovine, ansvarig för marknadsföring och affärsutveckling. Nyligen skrev bolaget på sitt första stora avtal i Kina. Avtalet med China Institute of Atomic Energy (CIAE) om programvaruförsäljning är värt ungefär 0,9 miljoner dollar. Kina hade inlett arbetet med ett säkerhetsprogram för kärnkraften redan före händelserna i Fukushima. Trots att man tog en paus i utbyggnaden för att granska säkerheten fanns aldrig ett totalstopp med i planerna. Detta enligt Ulf Andréasson som arbetar för den svenska myndigheten Tillväxtanalys som teknisk-vetenskaplig attaché vid Sveriges ambassad i Peking i Kina. Eftersom Kina är världens mest folkrika land med en årlig ekonomisk tillväxt på åtta procent behöver landet en stabil energiförsörjning, säger Ulf Andréasson. Under Kinas industriella revolution var kol den största energikällan, och står än i dag för två tredjedelar av energiförsörjningen. Detta innebär att Kina släpper ut mest växthusgaser i världen. Förutom kolets negativa inverkan på klimatet så är det även viktigt rent utrikespolitiskt för Kina att minska beroendet av fossila bränslen, säger Ulf Andréasson. För att lyckas med detta har Kina utbyggnadsplaner för alla icke kolbaserade energikällor, inklusive gas, vindkraft och kärnkraft. I dagsläget står kärnkraft för en relativt liten del av Kinas samlade energiproduktion, med 13 reaktorer som har en total kapacitet på 13 GW. Målet för 2020 är att ha 40 GW, vilket motsvarar sex procent av landets totala energiproduktion. För att nå målet vill Kina ha den senaste tekniken. Företag som Westinghouse och Areva bygger kärnkraftverk i utbyte mot åtkomst till teknisk kompetens, säger Ulf Andréasson. Läget är liknande i Indien. Indien har precis som Kina en mycket stor befolkning och en snabbt växande ekonomi. Regeringen är hårt pressad att bygga ut energiförsörjningen utan att öka utsläppen av växthusgaser. Indiska myndigheter uppskattar att bortåt 600 miljoner indier fler än hela EU:s befolkning fortfarande inte har tillgång till el. Indien har 19 kärnkraftsreaktorer i drift. Under 34 år var Indien förbjudet att bedriva handel med kärnkrafts- Ulf Andréasson, analytiker på den svenska myndigheten Tillväxtanalys. [1:2012] Innova 5

Utblick teknik och -material. Efter att förbudet hävdes 2008 har man börjat bygga sex nya reaktorer och planer finns för ytterligare 18. Kärnkraft är fortfarande väldigt konkurrenskraftigt ekonomiskt för länder som vill industrialiseras. Den asiatiska marknaden saknar motstycke när det gäller att spendera pengar på att bygga ut energiförsörjningen, förklarar Arthur DiGiovine. Enligt Arthur DiGiovine är Kina och Indien de två viktigaste marknaderna för Studsviks programvara, som används för bränsleoptimering. Arthur DiGiovine tror att den snabbväxande asiatiska marknaden kommer att innebära många affärsmöjligheter för honom och hans kollegor. Vi har jobbat med det här i många år. Vår programvara används i över 220 reaktorer. På den internationella marknaden är vi väletablerade, och vår programvara är välbeprövad och godkänd i större utsträckning än våra konkurrenters. När vi tar steget in på nya marknader som Kina och Indien kan vi bara konstatera att varumärket Studsvik redan är välkänt där, säger Arthur DiGiovine. Land I drift Målet för 2020 är att ha 40 GW, vilket motsvarar sex procent av landets totala energiproduktion. Ulf Andréasson Kina och Indien har utan konkurrens flest planerade och föreslagna reaktorer i Asien. Under byggnad Planerade Föreslagna Totalt Bangladesh 0 0 0 2 2 Förenade Arabemiraten 0 0 4 10 14 Indien 19 6 18 40 83 Indonesien 0 0 2 4 6 Iran 0 1 2 1 4 Japan 55 2 12 1 70 Jordanien 0 0 1 0 1 Kina 13 26 37 120 196 Malaysia 0 0 0 1 1 Nordkorea 0 0 0 1 1 Pakistan 2 1 2 1 7 Sydkorea 20 6 6 0 32 Taiwan 6 2 0 1 9 Thailand 0 0 2 5 7 Turkiet 0 0 4 4 8 Vietnam 0 0 2 12 14 Totalt Asien 115 44 92 203 455 Totalt globalt 447 65 143 332 987 Asiens andel globalt (26 %) (68 %) (64 %) (61 %) (46 %) KÄLLA: KIM BYUNG-KOO (2011). NUCLEAR SILK ROAD. LEXINGTON, KENTUCKY, USA: CREATSSPACE. SID. 190-192. Redo för marknaden Med hjälp av programvara och andra tjänster från Studsvik planerar Ryssland att näst intill fördubbla sin energiproduktion från kärnkraft 2020. Ryssland gör stora investeringar i kärnkraftsproduktion. Tio nya reaktorer är för närvarande under konstruktion, och planerna är långt framskridna för ytterligare 14 reaktorer, varav några ska ersätta befintliga äldre reaktorer. Enligt uppgifter från World Nuclear Association väntas Ryssland ha de tio nya reaktorerna, med sammanlagd kapacitet på minst 9,8 GW, i drift senast 2016. De ytterligare planerade reaktorerna förväntas vara i drift senast 2020 och utöka den befintliga produktionskapaciteten på 21,7 GW till 43 GW. Studsvik Scandpower tecknade nyligen ett avtal med den ryska kärnbränsleleverantören JSC TVEL om att leverera programvara och vissa kringtjänster till ett värde av 1 miljon dollar under 2012. JSC TVEL samarbetar redan med Studsvik i det internationella SCIP-IIprojektet om material test av bränsle. Men det nya avtalet innebär ett viktigt steg i Studsviks breddning av kundbasen på programvaruområdet. JSC TVEL har även planer på att expandera som leverantör av kärnbränsle. Av världens sammanlagt cirka 440 reaktorer är 350 antingen tryckvattenreaktorer (PWR) eller kokvattenreaktorer (BWR). PWR är den vanligaste typen av elproducerande kärnkraftsreaktor, och majoriteten av kärnkraftverken i väst har sådana. I Ryssland har kärnkraftverken däremot reaktorer av VVER-typ (en sorts tryckvattenreaktor) som använder hexagonala bränsleelement och som tillverkas i Ryssland. JSC TVEL har nu långt framskridna planer på att tillverka bränsle element för den västerländska PWR-marknaden, och ser Studsviks produkter som ett pålitligt stöd för den expansionen, berättar Arthur DiGiovine, ansvarig för marknadsföring och affärsutveckling på Studsvik Scandpower. Arthur DiGiovine ser ytterligare affärsmöjligheter i Ryssland om dessa planer sätts i verket. I dag finns det bara två stora PWR-bränsleleverantörer, och därmed finns det utrymme för konkurrens. JSC TVEL är redan en av världens ledande kärnbränsleleverantörer, och företaget har visat intresse för både marknaderna i Europa och USA. Lyckas de göra en bra inbrytning så kommer de med all sannolikhet att bli en kund hos oss eftersom de kommer att behöva kvalificera och verifiera bränslet för de nya marknaderna, säger Mikael Karlsson, chef för marknads föring och utveckling, Materialteknik, Studsvik. JSC TVELs bränslestavar används i 76 kommersiella reaktorer och 30 forsknings reaktorer i 17 länder. En annan möjlig ny aktör på PWRbränslemarknaderna i Europa och USA är Mitsubishi Nuclear Fuel, MNF. Oavsett vem av dem som lyckas kommer Studsvik förmodligen att få en ny kund inom materialteknik, säger Mikael Karlsson. 6 Innova [1:2012]

Berkeley Magnox och LLWR Magnox Ltd driver och ansvarar för alla tio Magnox-kärnkraftsanläggningar i Storbritannien. Åtta av anläggningarna avvecklas på uppdrag av Nuclear Decommissioning Authority, den brittiska myndigheten som ansvarar för kärnkraftsavveckling. www.magnoxsites.co.uk LLW Repository Ltd driver Storbritanniens enda förvaringsanläggning för lågaktivt avfall. LLW Repository Ltd har ett heltäckande direktiv om att minimera volymen lågaktivt avfall som deponeras på anläggningen. För Nuclear Decommissioning Authoritys räkning erbjuder de tjänster för behandling av lågaktivt avfall. www.llwrsite.com Ånggeneratorer till återvinning Kärnkraftsanläggningen i Berkeley i Storbritannien är under avveckling. Fem ånggeneratorer har fraktats bort för att avfallbehandlas. Närmare 90 procent av metallen kan återvinnas. text Åke R Malm foto Studsvik [1:2012] Innova 7

Berkeley Återvinningen av metallen uppfyller kraven i avfallshanteringshierarkin, där deponering är den minst önskvärda nivån. Rachel O Donnell, integration manager på LLWR Flytten av de enorma ånggeneratorerna från kärnkraftsanläggningen i Berkeley i Storbritannien till Studsviks anläggning för avfallsbehandling i Sverige krävde noggrann planering och tufft arbete. För närvarande står 10 av ursprungligen 16 ånggeneratorer som försåg kraftverkets turbiner med ånga uppställda utanför de två reaktorbyggnaderna vid det nedlagda kärnkraftverket i Berkeley i Storbritannien. Berkeleyverket drivs nu av Nuclear Decommissioning Authority, den brittiska myndigheten som ansvarar för kärnkraftsavveckling. Berkeley är det första kommersiella kärnkraftverket som avvecklas i landet. Efter volymreducering och dekontaminering på plats avlägsnades redan 1995 en ånggenerator i ett pilotprojekt för att utvärdera metodens kostnadseffektivitet. 2011 bestämde sig Magnox Ltd och slutförvaringsföretaget LLW Repository Ltd (LLWR) för att lägga ut återvinningen av de kvarvarande 15 ånggeneratorerna på entreprenad. Den mest praktiska och miljövänliga lösningen var att behandla och återvinna dem på en annan plats, säger Simon Bedford, projektledare på Magnox. Studsvik slöt ett avtal värt 8 miljoner pund (ungefär 84 miljoner kronor) om att transportera och behandla inledningsvis fem ånggeneratorer. Arbetet 8 Innova [1:2012] ska ske på Studsviks avfallshanteringsanläggning i Sverige. Men det första steget på vägen var att lyfta ånggeneratorerna och frakta dem 6,5 kilometer över land till hamnen i Sharpness i Storbritannien. Det var inte lätt att frakta dem genom staden här i närheten. Vi pratar om ånggeneratorer som väger 310 ton styck, är mellan 21 och 22 meter långa och 5,5 meter i diameter, säger Simon Bedford. Simon Bedford Därefter fraktades ånggeneratorerna med flodpråm till hamnen i Bristol, där de lastades över till ett annat fartyg för den sista etappen till Sverige. Återvinningen av metallen uppfyller kraven i den brittiska avfallsstrategin, avoid reuse recycle dispose, (förebygg återanvänd återvinn deponera), där deponering är den minst önskvärda nivån, säger Rachel O Donnell, Magnox integration manager på LLWR. Studsviks anläggning i Sverige passar väl in i hierarkin när det gäller återvinning av metallen för att minska mängden lågaktivt avfall som deponeras hos LLWR. Därmed räcker den befintliga förvaringskapaciteten längre. Processen på Studsvik inleds med kapning, följt av dekontamination i automatiska blästermaskiner och nedsmältning i särskilda induktionsugnar. Runt 90 procent av metallen kan friklassas och återvinnas. Det kvarvarande lågaktiva avfallet fraktas tillbaka till LLWRs anläggning i Cumbria i Storbritannien. Tack vare att den resterande mängden lågaktivt avfall minskats finns det mer förvaringsutrymme för kommande avvecklingsprojekt. PROBLEM Vid det nedlagda kärnkraftverket i Berkeley ska ånggeneratorerna avlägsnas som en del av avvecklingsarbetet. Så mycket metall som möjligt ska återvinnas för att spara på naturens resurser och minska mängden lågaktivt avfall. LÖSNING Transport av inledningsvis fem ånggeneratorer till Studsviks avfallsbehandlingsanläggning i Sverige för volymreduktion, sanering och nedsmältning. 90 procent av metallen kan sedan friklassas. Sekundäravfallet skickas tillbaka till Storbritannien för slutförvar.

Teknologi Analys av slutförvar Att få förståelse för lakningsprocessen hos kärnbränsle är en viktig uppgift för Studsvik och något som företaget har prioriterat under de senaste 30 åren. text Ella Ekeroth illustration SVENSKA GRAFIKBYRÅN I samma stund som universum skapades (Big Bang) började också grundämnen att bildas genom kärnreaktioner. Protoner och neutroner, som utgör grundämnenas byggstenar, slogs samman och allt tyngre element bildades. Dessa processer kallas fusion. I solen pågår ständigt kärnreaktioner, det är tack vare dessa och vårt avstånd till solen som det finns förutsättning för liv på jorden. Strålningen förser oss med värme, ljus och kemisk energi via växternas fotosyntes. Trots att kärnreaktioner har pågått sedan tidernas begynnelse, var det inte förrän på 1950-talet som människan lärde sig kontrollera och dra nytta av dessa energirika processer. Kärnreaktioner avger enorma mängder energi och utnyttjandet av kärnklyvning (fission) i kärnkraftverk förser Sverige med cirka hälften av den totala svenska elproduktionen. Kärnbränsle består av keramisk urandioxid i form av små kutsar. Urandioxiden är anrikad med den klyvbara uranisotopen 235 U. Den fissila isotopen av uran klyvs till lättare nuklider, så kallade fissionsprodukter, och i denna process frigörs kolossala mängder energi. Även tyngre element än uran och plutonium bildas, dessa kallas transuraner. Kärnavfallet består huvudsakligen av urandioxid, mer än 90 procent, resten är fissionsprodukter och aktinider. Fissionsprodukterna och aktiniderna är radioaktiva, och avger strålning för att nå sina stabila grundtillstånd. Kännetecknande för kärnavfall är just dess radioaktivitet. För att skydda människor och miljö från radiologisk påverkan ska det svenska kärnavfallet förvaras i ett geologiskt slutförvar i minst 100 000 år. Avfallet kapslas in i koppar med en inre behållare av gjutjärn, som sedan deponeras cirka 500 meter ner i urberget, inbäddat i lera. Dessa barriärer skyddar bränslet från att komma i kontakt med grundvatten. Om de yttre skydden brister fungerar kärnavfallet i sig som en barriär eftersom urandioxid är mycket svårlösligt i vatten under de reducerande förhållanden som råder i slutförvaret. Därmed hålls de flesta radioaktiva fissionsprodukterna och aktiniderna kvar i det använda kärnbränslet. Men på grund av Exempel på lakning av använt kärnbränsle på Studsviks Hot Cell-laboratorium. kärnavfallets radioaktivitet kommer vatten som är i kontakt med det använda bränslet att sönderdelas (radiolys), och reaktiva radikaler och molekyler bildas. Dessa så kallade radiolysprodukter kan öka upplösningshastigheten av kärnbränslet och därmed spridningen av radioaktiva ämnen till [1:2012] Innova 9

Teknologi Schematisk illustration av bränslelakning i kontakt med grundvatten och intilliggande järn- och kopparkapsel. bränslekuts järnkorrosionsprodukter trasig yttre barriär strålning GRUNDVATTEN KAPSLING omgivningen. Grundvattnets komponenter har också en inverkan på lakningsprocessen, komplexbildare i vattnet kan snabba på lakningshastigheten. Å andra sidan bildas fällningar på bränslets yta som saktar ner förloppet. Under reaktordrift har det bildats metalliska legeringar samt oxider av fissionsprodukterna. De metalliska partiklarna kan fungera som katalysatorer och skynda på redoxprocesser på bränsleytan. Förutom kärnbränslets karaktär och grundvattnets sammansättning bidrar även det närliggande RADIOLYSPRODUKTER upplösning av bränslematrisen (fissionsprodukter och aktinider) Fe 2+ H 2 Ett EU-projekt ska öka förståelsen för hur den första fraktionen radionuklider lakas ut i grundvattnet. Fe 2+ H2 vätgas och järnjoner H 2 H 2 Fe 2+ fällning av sekundära faser Fe 2+ GJUTJÄRN KOPPARKAPSEL SVENSKA GRAFIKBYRÅN (gjut)järnet till de kemiska processer som påverkar hastigheten av bränsleupplösningen. Studsvik har utfört bränslelakningsstudier i cirka 30 år åt SKB (Svensk kärnbränslehantering) i Hot Cell-laboratoriet. Syftet med bränslelakningsprogrammet är att få en grundläggande förståelse och finna samband för hur de olika egenskaperna hos kärnavfallet påverkar upplösningshastigheten av bränslematrisen. Resultaten av studierna inom detta program publiceras löpande i vetenskapliga artiklar och på internationella konferenser för att säkerställa att data och dragna slutsatser granskas av ledande experter på området. 2012 har ett nytt EU-finansierat program startat som syftar till att öka förståelsen för de processer som sker när den första fraktionen radionuklider (till exempel 137 Cs och 129 I) lakas ut i grundvattnet. Studsvik deltar i detta EU-projekt och kommer att utföra lakningsexperiment åt SKB och POSIVA (finska motsvarigheten till SKB). För att få en uppskattning om vad som händer i slutförvaret på längre sikt används en säkerhetsanalys. Resultaten från Studsviks bränslelakningsprogram används för att förbättra de modeller som ligger till grund för säkerhetsanalysen av slutförvaret. Utvecklingen av kärnbränsle sker kontinuerligt vilket innebär att befintliga lakningsdata ständigt behöver utökas med nya lakningsstudier för att generera data för allt utbränt kärnbränsle som kommer att deponeras i slutförvaret. Här har Studsvik en viktig roll att fylla, genom att fortsätta utföra experimentella studier på använt kärnbränsle och använda förfinade analysmetoder för att förbättra modellerna för ett säkert slutförvar. 10Innova [1:2012]

P r o fi l Mängder av möjligheter Det första som Studsviks nya VD Anders Jackson imponerades av när han började sitt nya jobb var kombinationen av djup erfarenhet och positiv attityd bland de anställda. Det här tillsammans med Studsviks tekniska kunnande tror han är en viktig förutsättning för att framöver utnyttja möjligheterna inom branschen. text Åke R Malm foto Mattias Bardå Mitt intryck hittills är att Studsvik förtjänar en starkare marknadsställning, säger Studsviks nya VD Anders Jackson. Anders Jackson tillträdde som ny VD för Studsvik i januari 2012. Han har ägnat större delen av sitt yrkesverksamma liv åt kärnteknikindustrin. Han är imponerad av verksamheten i stort, men ser också utrymme för förbättringar. Jag slogs av de anställdas engagemang och positiva attityd. Vi har teknisk spetskompetens med unika [1:2012] Innova 11

P r o fi l produkter och tjänster. Men vi borde kunna prestera bättre på affärssidan och göra något riktigt bra av det här, säger Anders Jackson. Anders Jackson tror att marknaden kommer att fortsätta drivas av en ökad efterfrågan på energi. Det internationella atomenergiorganet, IAEA, förutspår att efterfrågan på el kommer att dubblas före 2030, och att elproduktion från kärnkraft kommer att öka med mer än 40 procent under samma period. Mer än 60 nya länder har visat intresse för att bygga nya kärnkraftverk, och de flesta av de 400 reaktorer som är i drift i dag kommer att behöva moderniseras eller avvecklas under de kommande tio åren. Därför, menar Anders Jackson, kommer kärnkraften att vara en viktig beståndsdel i energimixen, och det bör innebära möjligheter för Studsvik. Först och främst måste vi fortsätta vårda hemmamarknaderna och de kunder vi har på bästa sätt, men vi måste även försöka växa i andra delar av världen. Jag tror själv mycket på marknaderna i Asien, som Indien 12Innova [1:2012] Anders Jackson Ålder: 53 Utbildning: Civilingenjör teknisk fysik Karriär: Huvuddelen av karriären har Anders Jackson arbetat på Westinghouse och ABB Atom. Från 1996 till 1998 arbetade han för Studsvik, och i mitten av 2000-talet gjorde han en kort vända som entreprenör i ett familjeföretag. Familj: Fru och tre barn mellan 20 och 24 år gamla, samt Texas, en flatcoated retriever. Bor: Västerås, två timmar från Studsviks huvudkontor. Fritidsintressen: Cykla, jogga, åka skidor, resa och pröva nya maträtter. Han har dessutom skärmflyglicens. och Kina där man ständigt bygger nya kärnkraftverk. Och så har vi Östeuropa, som har en mogen kärnkraftsmarknad och ett stort behov av mer energi. Många länder i den här regionen vill lösgöra sig från gamla avtal med ryska leverantörer och hitta nya samarbetspartner, säger Anders Jackson. Det krävs dock en del nytänkande inom Studsvik. Anders Jackson ser stora möjligheter att samordna och paketera erbjudanden till befintliga och nya kunder. Studsviks verksamheter i Tyskland, Storbritannien och Sverige samarbetar redan en hel del, men det går att göra så mycket mer. Studsvik kan erbjuda ännu bättre lösningar, tjänster och produkter till kunderna och förbättra effektiviteten. Jag vill att vi utnyttjar de nära kundrelationerna och den höga tekniska kompetensen i hela företaget och fokuserar på lösningar som skapar mervärde för kunderna. På lång sikt ser jag inga hinder för att Studsvik ska växa med en stabil och stigande lönsamhet, säger Anders Jackson. NY CHEF FÖR SEGMENT TYSKLAND: Strategisk partner på en marknad i förändring Med en doktorsgrad i kemiteknik och en yrkesverksamhet i branschen anser Stefan Berbner att han har den rätta bakgrunden för sitt nya jobb som chef för segment Tyskland. Det är ett företag med en väldigt hög professionell nivå och en spännande och Stefan Berbner krävande framtid, säger Stefan Berbner. Denna framtid förändrades när Tysklands regering beslutade om att fasa ut kärnkraften, men Stefan Berbner ser ändå en möjlighet för Studsvik att stärka sin marknadsställning. Vi erbjuder ett brett spektrum inom Studsvikkoncernen och kan fungera som en strategisk partner för energibolag inom service, avveckling och demontering. Vi är kundorienterade och levererar kompletta lösningar för att möta kundernas behov, säger Stefan Berbner. Studsviks utveckling på den tyska marknaden kan vara hotad om unga ingenjörer nu uppfattar kärnkraftsbranschen som en återvändsgränd. Men Stefan Berbner tror på det motsatta. Snart kommer det att dyka upp många kvalificerade jobb inom planering och fysisk nedmontering av de tyska kärnkraftverken, säger Stefan Berbner. NY VD FÖR STUDSVIK SAS I FRANKRIKE: Fokus på fem områden Hélène Deniau har doktorerat i kemi och har tillbringat hela sin yrkeskarriär i den franska kärnkraftsindustrin. Hon kan marknaden, och hon delar upp den i fem områden: underhåll, outsourcad verksamhet, avveckling, avfallshantering och konsulttjänster. Hélène Deniau Vi har erfarenhet inom alla fem områden. Under de kommande åren tror jag att avveckling kommer att bli det viktigaste området. Inom tre, fyra år blir det därmed också ökade volymer avfall att hantera, så avfallshantering kommer också att bli en stor marknad i framtiden, säger Hélène Deniau. Studsvik SAS har 35 anställda, ett relativt litet företag. Nu när företaget har fått de nödvändiga certifikaten för att bli leverantör åt den franska kärnkraftsindustrin är nästa utmaning att profilera företaget på en mogen marknad. Vi måste vara mer innovativa än konkurrenterna. Om vi inte sticker ut från mängden får vi det svårt, säger Hélène Deniau.

ESS ESS är en sameuropeisk forskningsanläggning som ska byggas i Lund. ESS kommer att användas inom olika vetenskaper såsom materialvetenskap, strukturkemi, biologi och geofysik. Även om ESS riktar sig mot grundforskning är det mer tillämpad forskning än vid till exempel CERN. Det kan handla om vardagsnära områden som läkemedel, legeringar, bränsleceller eller elektronik i hårddiskar. Anläggningen är en så kallad neutronkälla där kaskader av neutroner produceras genom spallation. Det kan liknas vid ett stort mikroskop, men istället för ljus används neutroner. Dessa genomlyser materialet och ger information om hur materialet är uppbyggt och fungerar. ESS blir världens mest kraftfulla neutronkälla. ESS kommer att samarbeta med MAX IV-laboratoriet i Lund. Närheten ger forskarna möjlighet att få tillgång till två olika forskningsanläggningar för undersökningar av material som kompletterar varandra. En stor anläggning i ett litet land ESS, European Spallation Source, håller just nu på att planera och projektera den kommande forskningsanläggningen i Lund, som blir världens största i sitt slag. Studsvik hjälper till med säkerhetsanalyserna. text Petra Lodén illustration ESS [1:2012] Innova 13

Noterat SVENSKA GRAFIKBYRÅN Neutron Proton volfram γ I ESS kommer neutroner för forskning att produceras via spallation. När protoner accelereras upp emot ljusets hastighet mot ett mål av metallen volfram, stöts neutroner ut från atomkärnorna i volframmålet. De höga energinivåerna gör också att kärnorna exciteras, vilket gör att ytterligare neutroner utsöndras. I maj 2009 bestämdes att forskningscentret ESS skulle byggas i Lund och 2012 är ett viktigt år för projektet nu ska den formella ansökan skickas in till myndigheterna. De slutliga tekniska specifikationerna ska tas fram, designen och ritningarna ska spikas, berättar Peter Jacobsson, ansvarig för tillståndsprocessen på ESS. Studsvik har varit delaktigt i projektet från start. I dagarna läggs sista handen vid den preliminära säkerhetsanalysrapporten (PSAR) som ska skickas in till Strålsäkerhetsmyndigheten. Studsvik har också varit delaktig i en miljökonsekvensbeskrivning, som går till Mark- och Miljödomstolen. Nu är det full fart, säger Sture Nordlinder, projektledare på Studsvik. Peter Jacobsson ansvarig för tillståndsprocessen på ESS. talet kommer en del av rivningsmaterialet att behöva hanteras som radioaktivt avfall. Jämfört med andra laboratorier på sjukhus och andra forskningsanläggningar som har joniserande strålning, till exempel röntgenutrustning, är ESS en väldigt stor anläggning och vi är tacksamma att vi har en mycket bra dialog med Studsvik. De har kompetensen inom vårt område, de har bra erfarenhet av vetenskapsprojekt, säger Peter Jacobsson. Han berättar att ESS med god marginal kommer att uppfylla alla säkerhetskrav som svenska myndigheter ställer. Att ha full kontroll på anläggningens säkerhet är mycket viktigt, säger Peter Jacobsson. Sture Nordlinder på Studsvik är hedrad över förtroendet att få samarbeta med ESS. Det är ett intressant projekt och omfattande med många spännande områden där Studsvik är starkt. Studsvik har fått en övergripande roll och det är särskilt roligt att få komma in i ett så tidigt skede i processen som vi gjort, säger han. Anläggningen är den mest avancerade i sitt slag i världen så det är verkligen intressant att få vara med. Eftersom det är en helt ny anläggning innebär det en möjlighet att tillsammans med ESS bidra till utformningen med avseende på säkerheten. Byggstarten beräknas till årsskiftet 2013/2014, första provdriften sker fem år senare och 2025 ska anläggningen vara i full drift. ESS kan beskrivas som ett avancerat mikroskop där forskare kan undersöka olika material, allt från metaller till levande material, ner på atomnivå. Anledningen till att Studsvik är involverat i projektet är att det i spallationsprocessen (läs mer här intill) uppstår radioaktiva ämnen. Verksamheten kommer att generera en del driftavfall, men det rör sig om relativt små mängder. Avsikten är att Studsvik ska svara för hantering och konditionering av detta avfall. ESS är planerad att ha en livslängd på 40 år. Vid avvecklingen i mitten av 2060- Vad är spallation? Spallation påminner om bowling: accelererande protoner slår ut neutroner. Väteatomkärnor, protoner, accelereras med hjälp av elektromagnetisk energi (radiovågor). I en drygt 500 meter lång accelerator når de nästan ljusets hastighet. Protonerna träffar ett tungt grundämne, volfram, som finns inneslutet i ett hjul med flera täta omslutningar. När protonerna träffar atomkärnorna i målmaterialet spjälkas dessa och sänder iväg neutroner i alla riktningar. Det är detta som är spallationsprocessen. Dessa neutroner leds sedan i rör fram till instrument, där de används för att undersöka olika material. En del av det målmaterial som används i ESS-anläggningen kommer att avge joniserande strålning och kommer att behöva tas om hand. Källa: ESS 14Innova [1:2012]

Noterat Säkerhetsnämnden bjuder in Nyköpingsbor Utsläpp och förvaring av avfall var några av de frågor som ställdes när Nyköpings kommuns Lokala Säkerhetsnämnd bjöd in allmänheten till informationsträff. text Petra Lodén foto Studsvik I slutet av 2011 bjöd Nyköpings kommuns Lokala Säkerhetsnämnd in allmänheten till ett möte för att informera om vad som är på gång på Studsviks anläggningen. Nämnden har samman träde fyra gånger per år, men det var länge sedan allmänheten bjöds in till ett öppet möte, berättar Carl-Åke Andersson, Lokala Säkerhetsnämndens ordförande. Frågan kom upp i nämnden att bjuda in allmänheten så då gjorde vi det. En ambition är att bjuda in allmänheten till informationsträff åtminstone en gång per mandatperiod. Knappt 30 personer kom till mötet, inklusive nämndens egna ledamöter. Joakim Lundström, chef för avdelningen kvalitet, säkerhet och miljö på Studsvik, berättade för åhörarna om vad som är aktuellt på Studsvikanläggningen. AB SVAFO gjorde en motsvarande presentation eftersom de driver kärntekniska anläggningar på Studsviksområdet. SSM (Strålsäkerhetsmyndigheten) var också där och presenterade hur de bedriver tillsyn av Studsvik och AB SVAFO. Under den frågestund som följde ställdes bland annat frågor om utsläppen från anläggningen innebär en risk för de som bor i närheten. Svaret från Joakim Lundström var att de radioaktiva utsläppen från Studsviks anläggning är lägre än en tusendel av gränsvärdena från SSM. Utsläppen har till och med sjunkit på senare år. Detta bekräftades även av SSM som visade en graf över hur utsläppen minskat, säger Joakim Lundström. Skärgårdskommunen Nyköping är en av de kommuner som har en lokal säkerhetsnämnd som informerar allmänheten om säkerhetsarbetet på kärnkraftverken. Lokala säkerhetsnämnden Alla kommuner som har en kärnteknisk anläggning måste ha en säkerhetsnämnd. Syftet är att ge allmänheten insyn i säkerhetsarbetet på anläggningarna. Om anläggningen ligger nära en annan kommun kan även angränsande kommuner bjudas in. Säkerhetsnämnden är en statlig enhet och belastar därmed inte kommunens budget. Det är regeringen som utser vem som ska sitta i säkerhetsnämnden, men kommunen föreslår deltagarna (som är proportionellt fördelade politiskt enligt valresultatet, precis som för övriga kommunala nämnder). Läs mer på kommunens hemsida där kärntekniska anläggningar finns (Nyköping, Oskarshamn, Varberg, Östhammar och Kävlinge). Jobba med kärnkraft I februari träffades nätverket Jobba med kärnkraft i Studsvik. Planer drogs upp för årets två högskolebesök. I år kommer universitetet i Lund och Linnéuniversitet (Växjö/Kalmar) att få besök. Nätverket Jobba med kärnkraft träffas fyra gånger per år, två interna möten och två besök på universitet och högskolor runt om i Sverige. Nätverket, som består av företag som har verksamhet inom kärnkraftsbranschen, har som sitt huvudsyfte att informera studenter om vilka arbetsmöjligheter som finns inom branschen. Många blir förvånade att det finns så många olika yrken inom kärnkraftsbranschen. Det är en gråzon för många, berättar Malin Berglund, projektledare i miljöteknik. Tillsammans med Cecilia Janzon, som jobbar på Hot Celllaboratoriet, är hon Studsviks representant för nätverket Jobba med kärnkraft. Materialtekniker och till och med någon geolog är ett par exempel på yrken som kanske alla inte känner till att de finns, säger Cecilia Janzon. Läs mer på sajten jobbamedkarnkraft.nu. Där finns information om alla svenska företag verksamma inom kärnkraftsbranschen, utbildningar, examensarbeten och lediga jobb. FOTO: FOLIO [1:2012] Innova 15

Time off Sudoku svår 5 9 3 7 5 8 1 6 4 3 2 7 1 9 5 8 2 4 7 7 9 6 3 1 5 6 3 9 4 6 7 Hjärngympa Snabblagat En wok bestående av krispiga grönsaker som serveras med ris eller nudlar är utmärkt snabbmat. Den som vill adderar kött, fisk eller skaldjur. Smaklig måltid! Grönsakswok 4 portioner 300 g vitkål 2 morötter 2 rödlökar 1 paprika 200 g broccoli 1 msk rapsolja 2 msk sesamfrön Woksås: 1 msk finriven ingefära 2 finhackade vitlöksklyftor 3 msk sweet chilisås 3 msk japansk soja 2 msk sesamolja Tillagning: Strimla kål, paprika, morötter och lök. Dela broccolin i små buketter. Blanda samman ingredienserna till woksåsen. Hetta upp en wokpanna eller en stor stekpanna med rapsolja. Stek grönsakerna på hög temperatur och under omrörning tills de är lite mjuka, men fortfarande har spänst och tuggmotstånd kvar. Häll över såsen och låt puttra ett par minuter. Strö över sesamfrön och servera med ris eller nudlar. Energivärde: 130 kcal per portion Fett: 8,3 g per portion Lycka till! Hitta fyra tal med hjälp av nedanstående ledtrådar: Summan av alla talen är 31. Endast ett tal är udda. Det största talet minus det minsta talet är 7. Om du tar det näst största talet minus det näst minsta blir svaret 2. Inget tal förekommer två gånger. Svaret hittar du längst ner på sidan Fotogåta Vad är detta? Vänd på tidningen så hittar du svaret! Hjärngympa: Talen är 12, 8, 6 och 5. Fotogåta: Experiment med lakning av använt bränsle vid Studsviks Hot Cell-laboratorium. Studsvik AB, Box 556, 611 10 Nyköping, telefon: 0155-22 10 00, fax: 0155-26 30 00, e-post: studsvik@studsvik.se, webbplats: www.studsvik.se