Test inför insulindelegation för undersköterska/vårdbiträde Avsikten är inte att de som ska delegera ska kunna allt som finns i svaren, utan tanken är att det är information som ska kunna användas i samtalet med sjuksköterskan när man går igenom testet inför delegeringen. Testet ska användas tillsammans med Delegeringsunderlag Insulindelegation, innan insulindelegation 1. Vad är diabetes? Svar: Diabetes är ett samlingsnamn för en rad olika sjukdomstillstånd. Dessa sjukdomstillstånd har olika orsaker men ger samma symtombild. Gemensamt för de olika diabetestyperna är att halten av socker (glucos) i blodet är förhöjt, individen har ett högt blodsocker. Definitionen på diabetes är fasteblodsocker som är = eller > 7 mmol/l. Man kan även vid slumpmässigt uppmätt värde som överstiger 11 mmol/l diagnostisera diabetes 2. Nämn några symtom vid diabetes: Svar: Symtomen kan vara av skiftande svårighetsgrad där törst och stora urinmängder är de allra mest typiska, senare kommer symtom som: slöhet, illamående, kräkningar, avmagring, trötthet, dimsyn, yrsel, acetondoftande andedräkt, andnöd, djupandning, medvetslöshet. Insjuknandet skiljer sig emellan de olika diabetestyperna, insjuknandet är av mer akut karraktär vid Typ 1 diabetes, då insulinproduktionen upphört. Diagnos Typ 1 diabetes brukar kunna ställas inom några veckor. Vid Typ 2 diabetes är insjuknandet mer smygande, och det kan ta mycket lång tid innan diagnos ställs. 3. Vad skiljer Typ 1 diabetes från Typ 2 diabetes? Svar: De två diabetestyperna har helt olika orsak Vid Typ 1 diabetes har den kroppsegna insulinproduktionen nästan helt eller helt upphört. Typ 1 diabetes är en autoimmun sjukdom, kroppens eget immunförsvar börjar av okänd anledning helt plötsligt förstöra de insulinproducerade betacellerna i bukspottkörteln. Typ 1 diabetikern blir helt beroende för sin överlevnad av att man tillför insulin. Man kan insjukna i en Typ 1 diabetes hela livet (0-100år), men vanligast är att den debuterar i skolåldern 10-12 års ålder. Typ 1 diabetikern är oftast normalviktig. Ca 10% av samtliga med diabetes har Typ 1 diabetes. Typ 2 diabetes är en livsrelaterad sjukdom. Orsakerna till Typ 2 diabetes är relativt väl kartlagda. Man vet att övervikt, fa sk. bukfetma ökar risken för Typ 2 diabetes, man vet även att inaktivitet, avsaknad av motion påverkar risken påtagligt för att utveckla Typ 2 diabetes, ärftlighet är också viktigt. Typ 2 diabetes är det man kan kalla en vällevnads sjukdom. Typ 2 diabetes kan behandlas med kostomläggning, viktnedgång, motion, tabletter som antingen ökar den kroppsegna insulinproduktionen eller som minskar insulinresistensen eller påverkar upptaget av kolhydrater i tarmen efter måltid. Man kan även ge insulin till Typ 2 diabetikern.
4. Varför ger man behandling vid diabetes? Svar: För att normalisera blodsockernivåerna så långt det är möjligt. Vid Typ 1 diabetes är behandlingen alltid insulin. Man måste tillföra insulin dagligen flera gånger per dag resten av livet. God blodsockerkontroll är viktigt dels för att minimera risken för höga blodsocker och risken för syraförgiftning, ketoacidos och även för att minska risken för komplikationer till diabetessjukdomen. Vid Typ 2 diabetes är det olika behandlingsstrategier som gäller beroende på hur gammal patienten är och hur insulinproduktionen ser ut.. Man vill även här normalisera blodsockervinåerna så gott det går. Man vill även minska riskerna för komplikationer genom att hålla blodsockernivåerna nere. Hos äldre är det god symtomkontroll som gäller, undvika låga blodsocker såväl som riktigt höga värden. 5. Nämn tre kännetecken på insulinkänning/lågt blodsocker: Svar: Trötthet, dåsighet, yrsel, huvudvärk, svettningar, skakningar, irritation, aggressivitet, hjärtklappning, blekhet, hungerkänsla, kramper, medvetslöshet. 6.Vad gör du när en vårdtagare har insulinkänning/lågt blodsocker? Svar: Detta måste behandlas omedelbart! Mät blodsockret! Om man inte har tillgång till blodsockermätare ska man alltid förutsätta en hypoglykemi och behandla den! Kontakta alltid sjuksköterska! Ge 4-8 druvsockertabletter (motsvarande 20g). Druvsocker behöver inte spjälkas ned i mag-tarmkanalen och kan därför komma vårdtagaren tillgodo mycket snabbt. Om detta inte hjälper efter ca 5 minuter ge ytterligare snabba kolhydrater, söt saft, juice, mjölk. Ordinarie måltid ska ges inom 30 minuter, eller mjölk och smörgås. Blodsockret stiger inte snabbare för att patienten äter mer! Effekten av enstaka sockerbitar klingar snabbt av och det finns risk för en ny hypoglykemi om man inte tillför mer långverkande kolhydrater. Blodsockret kan gå ned till mycket låga nivåer och då blir individen medvetslös. Man kan inte säga exakt vilket värde som varje individ förlorar medvetandet vid, där finns stora individuella skillnader. Men man brukar säga att lågt blodsocker/hypoglykemi föreligger vid blodsocker > 4 mmol/l. Ge aldrig någon som är medvetslös något att dricka eller äta! Tillkalla sjuksköterska! Medan du väntar kan du smörja munslemhinnan med honung eller flytande glukos, ta på fingret och gnid mot slemhinnan i munnen. Om vårdtagaren vaknar kan du ge druvsocker. Sjuksköterska kan ge antingen Glukos intravenöst eller Glucagon i förfylld endosspruta, mat måste sedan ges. Om sjuksköterska inte finns på plats måste ambulans tillkallas. 7. Nämn tre kännetecken på högt blodsocker: Svar: Tidiga symtom: ökad törst, ökade urinmängder, trötthet, dåsighet, uttorkning, aptit förlust, torra slemhinor, acetonluktande andedräkt (päron), dimsyn. Senare symtom: viktminskning, magsmärtor, illamående/kräkningar, andfåddhet, slöhet/medvetslöshet, låg kroppstemperatur, andnöd.
8. Hur åtgärdar du högt blodsocker? Svar: Vid symtom på högt blodtryck ska blodsocker mätas. Kontakt tas med sjuksköterska. Denna följer upp varför vårdtagaren har ett högt blodsocker. Det kan bero på flera olika saker, som t.ex för låg insulindos/tablettdos, infektion, felaktig kost, stress eller annan sjukdom. Sjuksköterskan kontaktar i sin tur läkare som kan ordinera direktverkande insulin eller andra förändringar i behandling. Sjukhusvård kan bli aktuellt. Motion sänker blodsockret hos Typ 2 diabetiker med hyperglykemi, detta gäller dock inte för Typ 1 diabetiker med blodsocker > 15 mmol/l. Ge rikligt med dryck, vatten! Det är vårdtagarens allmäntillstånd som avgör hur det höga blodsockret ska behandlas. Allvarlig hyperglykemi som kan bli livshotande föreligger om vårdtagaren uppvisar tecken på att vara allvarligt intorkad, eller på syraförgiftning (ketoacidos) eller annan allvarlig sjukdom som t.ex stroke eller hjärtinfarkt eller mycket hög feber. Delhydrering/intorkning: Snabb svag puls, kalla fötter och händer, sänkt vakenhet, sjunkande blodtryck och vidgade pupiller. Ketoacidos: Illamående, kräkningar, buksmärta eller nytillkommen värk i kroppen, förhöjd andningsfrekvens, acetondoft. 9. Hur förvarar du insulin som är i användning? Svar: Öppnad insulinpenna märks med datum för öppnandet, förvaras sedan i rumstemperatur i 1 månad sedan kasseras den. Penna ska inte utsättas för direkt solljus och temperatur över 25 grader. Insulin får inte heller frysa, förlorar då omedelbart sin effekt 10.Varför mäter man man blodsocker på diabetikern? Svar: Blodsocker mäts för att utvärdera behandling, för att se att behandlingen förmår att hålla blodsockret på ickeskadliga nivåer, fastande såväl som efter måltid. Det är viktigt att man tar blodsocker och blodsockerkurvor som man följer upp och att man ändrar behandling i de fall det behövs. Man ska absolut inte ta blodsocker slentrianmässigt, utan man ska vara klar över syftet med blodsockermätningen. 11.Hur ger du insulin och var? Svar: Insulin är ett anabolt hormon, ett äggviteämne som bryts ner i mag-tarmkanalen och därför måste ges som injektion. I den kommunala hälso- och sjukvården ges det som subcutan injektion, från förfylld penna. Med subcutaninjektion avses att det ges i underhudsfettet. Beroende på insulintyp och på vårdtagarens kroppskonstitution kan insulinet ges antingen i magen, runt naveln, eller i låret, på lårets framsida, eller i flanken. Dessa områden ligger långt ifrån större blodkärl, nerver och leder. Var noga med att alternera injektionsställe för att undvika infiltrat, fettkuddar och infektioner i underhuden. Stick aldrig i fettkuddar. Vg. Se pärmen insulinbehandling alt broschyren Så här använder du din PenSet rätt
12.Vad ska du tänka på om patienten har diarre och/eller kräkningar när du ska ge insulin? Svar: Det vikigaste vid insulinbehandlad diabetes och samtidig magsjuka är : Att få i sig tillräckligt med vätska och näring Att justera insulindoserna för attt undvika hypo- och hyperglykemi. Kontrollera alltid blodsocker innan du ger insulin och kontakta sjuksköterska, som tar läkarkontakt. 13.Vad ska du kontrollera inför insulingivning? Svar: Kontrollera att det är rätt patient. Kontrollera originalhandling för ordinationen, hur mycket insulin som ska ges och att tidpunkten stämmer. Observera att samma patient kan ha flera olika sorters insulin, försäkra dig om att det är rätt insulin du iordningsställer. Kontrollera alltid signeringslista innan du ger insulinet så det inte redan är givet av någon annan. Kontrollera att pennan inte varit öppnad mer än en månad. 14.Vem kan delegera, och till vem får delegation ges? Svar: Enligt Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) får den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen överlåta en arbetsuppgift till någon annan endast då det är förenat med god och säker vård. Socialstyrelsen har förtydligat regelverket i SOFS 1997:14. En delegering är när någon med formell kompetens för uppgiften överlåter den till en annan person som saknar formell kompetens men som är reelt kompetent. Delegering kan göras av t.ex sjuksköterska, läkare, sjukgymnast. En delegering är personlig och kan inte delegeras vidare. För insulindelegation gäller enligt läkemedelsrutiner i Kronobergslän att insulingivning kan delegeras för iordningsställande och administrering i penna då patientens blodsocker är stabilt och inte vid nyinsättning. 15.Vilket ansvar har du efter att du fått en delegation? Svar: Enligt SOFS 1997:14 har du som mottagit delegering ett eget ansvar för hur du fullföljer uppgiften. Den som delegerat dig har ett ansvar för att följa upp att uppgiften utförs på ett sådant sätt att det är förenat med kravet på god och säker vård. Skulle så inte vara fallet måste delegering återkallas.
16. Om du sticker dig i samband med insulingivning, vad gör du? Svar: Det är viktigt att du känner till var du hämtar information om vad som gäller vid stickskador. Rutiner för stickskador hittar du i Handboken Rutiner för hälso- och sjukvård på Insidan. Om skada uppstår: Skölj omedelbart bort blodet med rikligt mängd vatten och alkoholdesinfektera (vanlig handsprit) det skadade området! Slemhinnor sköljs noga med riklig mängd vatten eller ögonspolvätska! Var noga med att arbeta med stickande/skärande material på ett sådant sätt att du minimerar risken för stickskador. Använd de hjälpmedel som finns för att undvika att du sticker dig. Lägg alltid stickande/skärande i speciell behållare avsedd för detta, denna ska aldrig fyllas mer än ¾. Ansvaret för eventuella åtgärder vidtas vilar på enheten där den skadade personen tjänstgör. Kostnader för provtagning, vaccination, läkemedel mm står arbetsgivaren för. Ansvaret för att kontroll och uppföljning görs vilar på den enskilde.